"i kunde hon- konstatera, att IM- LAHOLMS TIDNING- Fredagen den -2 oktober 1970 poser Det är en ganska utbredd upp- fattning att sjukvårdspersonalen utgör 'en kategori löntagare med utpräglat låga löner och dålig lö- - neutveckling. Men den är. miss- visande, hävdar: Landstingens Tidskrift — organ för den ojäm- förligt störste arbetsgivaren på detta område, landstingen, Det lö- nar sig i stället bättre än någon- sin att arbeta inom sjukvården, framhåller tidningen, som i bevis- föringen anför en sammanställ- ning av löneuppgifter för septem- "7, ber under åren 1963—1969, som” landstingsförbundet gjort för per- sonal inom LABK-området, d v s "för sjukvårdsbiträden, underskö- "+: terskor m fl arbetstagargrupper . ' ; hos:-landstingen, vilka är orga- «> niserade i Kommunalafbetarför- ss bundet. Fool | i Resonemanget gäller alltså in- ice > sjuksköterskorna, men det skulle onekligen vara synnerligen «> intressant - om: löneutvecklingen . +. även för dem belystes i en lik- naride undersökning. Jämför man ++ deras löner med andra väl kvali- + . ficerade yrkesgruppers, förefaller det som om åtminstone talet om" löneeftersläpning har fog för sig. a Det saknas inte he!ler andra och ” starkäre. uttryck på tal om sjuk-. " gköterskelönernas utveckling. " : Beträffande de först "nämnda +» sjukvårdsarbetarna .har deres in- « komster: jämförts med lönerna för . industriarbetare, organiserade hos övriga. LO-förbund. Denna jäm- —. förelse för september 1969 visar ">. en fortsatt gynnsam löneutveck- : ling för personalen inom vård- "området. Timlönen för << kvinnor inom industrin låg på kr --.;8:82 "medan motsvarande .tim-.. lön för landstingens LABK-per- sonal uppgick till .9:72, Den pro- 'centuella löneökningen : 1969: för vuxna: kvinnor var: också: större för 'vårdsidan än inom industrin, eller' 7,3 procent mot 5,3. Förhål= "+ . landet var likartat för vuxna' - inom närgnda områden. Inom”in= än dustrin'. utgjorde - timlönen ' för dessa :under '1969 kr 10:96, men inom -vårdområdet. 11:76 och re- Nationerna beträffande. den :pro- ”centuella löneökningen var unge- fär:/desamma som för vuxna kvi nor. FN tt + Eftersom den ojämförligt störs- ta: delen av .denna sjukvårdsper- sus SoNal är kvinnor, bör, j detta, sam- " — manhang erinras om att kvinnor + "inom industrin i stort sett tillhör » låglönegrupperna ' och "att; det : med dessa. vårdpersonalens löner. od jämförs. , uaoredll ; Men löneu ngen. förefal- ler ju vara glädjande för vård- - " Personalen, vilket bör vara en po- : LT Fredagen den-2 oktober 1970 LT = - Lönar det sig att arbeta = > inom sjukvården? vuxna” "+ 12,5 — 22 o. vpk +,17 mandat. sitiv faktor när det gäller rekry- teringen till vårdyrkena. Men det måste den också vara om det allt större personalbehovet skall kun= na tillgodoses 1 takt med våra sjukvårdsresursers utbyggnad, Tio procent av ep-ledamöterna . i den nya enkammarriksdagen är kvinnor, eller sju av 71, Det är inget särskilt tillfredsställande re- sultat sett ur jämlikhetsperspek- tiv, men dock någorlunda accep- tabelt med tanke på att man be- farade att de kvinnliga riksdags- kandidaterna skulle få mycket svårare för att hävda sig i direkta val än hittills då de kunnat slus- sas in i första kammaren via "landstingen, Som jämförelse kan nämnas, att i nuvarande tvåkam- marriksdag > har .' centern : fyra: : kvinnliga ledamöter. . Det” blev alltså en klar förbättring, Till denna bidrar givetvis centerfram- , gångarna i valet. Ett stillastående eller en tillbakagång i röstsiffror- na hade förmodligen gett dystra resultat beträffande kvinnorep- resentationen.-- Men -nu: kan med . tillfredsställande konstateras att - centern är inne på rätt spår då” ' det gäller att släppa fram kvi norna i våra beslutande samhäll organ, | Det bästa med årets riksdagsval ina 'är att samtliga partier förklarar sig nöjda med valutgången. Olof Palme anser att socialdemokrater-= . na gjort sitt näst bästa val ge- nom tiderna; Det bästa var 1968. Centerpartiet är det enda icke &0= ' cialistiska' pärti ' genom tiderna, som på knappt 10.000 röster när nått miljonstrecket, Moderaterna” gjorde en fin återhämtning :ge-'"" nom poströsterna och förklarar sig:. .. ' nöjda, Folkpartiet lyckades vända en. nedåtgående trend i sin mot-: sats -och . anser därmed även att partiledarbytet .. var positivt. och" lovar. god fortsättning. Vänster= partiet-kommunisterna, som. svä säg . vade ; mellan - hopp och fruktan”: ända fram till valvakan, fick sin! ' största riksdagsrepresentation ge-l - nom tiderna. "KDS och KFML' ärj. också nöjda trots'att de inte fick några riksdagsledamöter utan baral ; röster, ' TT + Vilket land i världen har pågon sin skådat, en kompakt .förnöj=ig- . samhet efter ett val som i jämfört. x : relse med riksdagsvalet för två -sedan'— i den mån en sådan är möjlig på grundval av röstsiff.! .rorna — skulle gett följande man-' datskillnader:"m — 10, fp -+ 3,'cp . Jen] -MARKARYDS-BYGDEN| Platsredaktör Sven B. Jönsson, | Villagatan, tel 10150 Markaryd J EG I ud TR Tr Fares H Ont o nadsingenjö m lägenheter i Märkaryd "Omkring, den 1 december innevarande år kommer bygg- Ferdinand Anderssons hyresfastighet på Uven 10 utmed Järnvägsgatan i Markaryd att vara klar för in. flyttning men redan nu är praktiskt taget alla Jäigenheterna borttingade, | > : ” Fastigheten "kommer att inne- hålla 10 lägenheter varav 2 styc- ken tvåor och 8 ettor. Dessutom blir”det fem bilgarage och diver- "Ise vindsutrymmen. Byggnationen påbörjades i våras och har: se dan fortskridit snabbt. Att bygg- »jnationen” kom igång berodde på att” "Markaryds köping: fick: sig tilldelad. en 'lten''extrakvot. Ing- medarbetare vat . TA flertal: industrier. i. Markaryd har t »lägehheter > då”man. harl.i. folk. som "vill flytta: till. Markaryd. Det -finns "gott: om. "arbete. 'men kör, blandade" kör "med stråkar samt blåsorkester att ge en' säng-|..' och-musikafton i Markaryds kyr- -| kay Komminister. Uno "Mårtensson m erkar med -én, prédikan. "Andersson omtalar för LT:s] US :mans-]- också en stör brist på lägenhe- ter. ” Före .. semesteruppehållet fanns några "lägenheter lediga men nu är allt uthyrt och som sagt bostadskön är lång. Hr An- dersson hoppas nu på att få kvot så att han kan. påbörja sina fler- familjshus '' kvarteret Sälgen. I "morgon: :EVALD ned kl." 17.40. Solén går "upp. kl; 6.21: och 1 +'IM-medarbetaren'| Gunhild i Sehz lin från Vittsjö; kom” med ett' "internationellt" Röda Korsplan på "lördagsmorgonen ' den 26 septem- ber till' Amman "utsänd av Indi- "viduell Människohjälp, IM, Lund, "IM driver sedan två år tillbaka i Amman Jordaniens enda hem för utvecklingsstörda barn. Trots 'intenwsiva ansträngningar, från UD och" tambassaden i Beirut hade ”imga' nyheter. om' svenskhemmets öden efter 'den” 11 september nått ” IM:sS sekretariat i Lund. När Gunhild Serlin med. eskort . 'av - internationella Röda 'Korset nått: den ' förstörda huvudstaden venskar Pn arr a år. huset” trots. skottskador..i stort sett ' var ' väl : bibehållet .:och. att tre svenska och tre arabiska vår: dare, samt de 13 sjuka barr levde. I Ne MIA ”Trots den .svåra' uatic hade våra tre medarbetare: lyc- kats hålla hemmet igång med en- dast tre "jordanska . sköterskor mot: de 13,: som' annars "är krut] na till hemmet och dess:dagskö- la, Skolan kan, under . pågående krig inte vara igång”, berättar Gunhild Sehlin i en brevrapport. Rapporten skickades -.:med ett RK-plan till Beirut, varifrån den med telex 'vidarebefordrades, till rt striderna ' rasade .. som rst ickunde : svenskorna också tjänstgöra -- utanför” hemmet : på 1 5.1 Amman” för skadade gsoffer: Även "de -arabiska en I'vårdarna' på IM-hemmet har kun- nat frigöras för insatser" på sjuk: hus förj.att hjälpa: de: särade”. berättar ..Gunhild. Sehlin vidare i brevet". från Amman. :””Elverket vat nedbränt, varför ingen elekt- rieitet farnins, men grannarna kom med vatten och' bröd, när det saknades, ” Under ' ' oroligheterna hade "de' svårast skadade barnen fått "söka : skydd med särskollä- rarex-Ulla Lennart i husets käl- ec - 4 nn gitta :Ernstsson: och - sjukgymnas- ten Inger. Carlström | hjälpte. till att vårda "skadade ' människor utanför. hemmet. Det” betecknas som : ett rent -under” av alla, att huset ' fortfarande" är relativt in- takt”, slutar "rapporter >... -, "Individuell Människohjälp,' IM, Lund, har” redan”. satsat '100.000 kr till katastrofhjälp. i Jordanien, Postgironumret' är 90 07 08 3. . Laholms Tidning -Iokaltidningen ' a Våldet har blivit världsproblern — och de oskyldiga drabb Våldet har blivit ett världspro- blem där de oskyldiga drabbas mest. Nyligen slog demonstrar.ier sönder bilar, skyltfönster och restauranginredningar 'vid våld- samma upplopp i samband med världsbankens ' möte i Köpen- hamn, I Sverige har man tvin- gats till en ständig vakthållning vid ambassader och turistbyråer, som får betalas av skattemedel, sedan våldsgrupper slagit sönder fönster och inredningar. De sven- ska skattebetalarna får skjuta till miljonbelopp bara för vakthåll- ningen. Demonstranterna, nästan uteslu- tande representanter för olika kom- munistiska och socialistiska grup- k peringar, har under de senaste åren skaffat sig en gedigen gerillautbild- ning. Det är känt att man inom t ex de svenska - FNL-grupperna har skaffat sig, och översatt ti svenska, kubanska: och kinesiska 1. skrifter om gerillaaktioner, Flera svenska ungdomar har också varit på Kuba och deltagit i de kurser & som Castro-skolorna arrangerar för 5 att lära ut hur omstörtande och i revolutionär verl och utförs i praktiken. Hittills har demonstranterna en- bart fått pröva sina krafter och & sin utbildning mot samhällets re- $ presentanter. i form av för dessa uppgifter dåligt utbildade poliser. ”"" YTTERLIGHETSBRÅK i SES President Nixon har i ett tal vid Kansas State University starkt kri- tiserat vad han kallade för knyt- nävs- och revolveraktivisterna. Hans tal följdes upp av James Reston i New York ' Times, som påpekade att vad som för dagen är det mest oroande är att våld- samheterna i framtiden inte kom- mer att bli mellan demonstranter och polis: utan mellan olika ytter- lighetsgruppér, Faran 'är överhän-' gande i USA, men 'inte mindre i de europeiska staterna. Det finns i alla . länder” ytterlighetsriktningar, som vill möta ,vänstergrupperingar- nas våld med hårdare tag, «> >: I dag kan inget land räkna m att inte bli utsatt för denna spe- ciella "ungdömsaktivitet, Bara den senaste månadens våldsamheter ger besked om" hur hotfull den aktuel- Ja situationen är' runt om i värl- den även om man börtser från de rena krigshandlingarna, ' ' i "> SKOTTSKADOR :;> Danmark har redan nämnts som ett aktuellt. europeiskt exempel. Det annars lugna Holland är ett annat. Nyligen :kämpade ' den holländska polisen . med ”hippies” under tre nätter. i. hjärtat av "Amsterdam. Många "människor skadades, flera polismän;j: och : tre. personer fick skottskador.' Fönster krossades och Demonstranterna bygger ofta ”barrikader av vad som finns närmast "tillhands. Inte sällan är det bilar som vräkts omkull och får tjänst göra som skydd. Bilden är från Reggio Calabria i Italien, där en efter en åld. F d grupp poliser rensar upp värsta ”våldsupplopp i modern” tid, Ungefär ' samtidigt 'ockuperåde "in- donesiska "ungdomar i Haag den in- donesiska :ambassadörens . bostad under. drygt 12 timmar. En' polis- vakt, dödades under det att ocku- panterna hotade att också döda am- bassadörens ' familj: -Till- detta kan läggas att . Rotterdams hamn vid samma tidpunkt var. totalt lamsla- gen på grund av en vild strejk.” I Storbritannien: har det före- kommit en rad upplopp i. ssmband med tvistigheterna mellen' de pro- testantiska och ketolcka: grupperna i Irland." Samtidigt har rasbråken tagit fart i London, Dei hittills mest våldsamma - skedde undet 'dermon- stranterhas : rop :”döda :grisarna”, grisar är” ordet för polis; 17 poli- ser skadades, = > mes or or : I Italien är- de politiska grupper- nä i. ständig 2ktion för att placera sina-bomber i och kring. regerings- byggnaderna.” Ett fyredezgersupp- butiker plundrades i detta stadens gjedan "länge firas | Franciskusda- VI gen 4'okt i många kulturländer : över hela världen som Världsdjur- skyddsdagen, . > ON : Franciskus från Assisi var fylld av en stor osjälvisk kärlek till alla levande varelser, Han kallade inte bara. människorna sin nästa utan också djuren. xc oo. i Även 1-Sverige har nu i' flera år - Världsdjurskyddsdagen 4 okt firats som Djurens Dag. Möten har anordnats i flera av de större stä- derna, . Bland talarna" kan nämnes riksdagsledamöterna E' Ewerlöf, M Holmquist, A Gustafsson från Bo- rås och M Werner; förf Jan Fride- gård, mag Gösta Knutsson, prof C Elwing, samt flera av ledarna in- om - djurskyddsrörelsen. : Djur- skyddspredikningar har :hållits av biskop Helge Ljungberg m fl. Där- jämte har förekommit affischering m m och banderoller, som :' djur- vänner turats om:att hålla, Förra året anordnades i Stockholm och Göteborg. demonstrationståg. I år blir det 'åter ett”sådant i. Stock- bolm på lördagen 3 okt kl. 13, till vilket alla 'är välkomna, även lång- väga "ifrån (samling .i' Humlegår- den) ss se ev ol . i Några invänder" kariske, 'att det edan finns så många ”dagar” för olika ändamål... Det, är sant. Men gemensamt för dem"alla är, att de gäller människor. Den andra stora gruppen levande varelser på jorden, djuren, : är ' alldeles - bortglömd. i detta ” sammanhang.” Att "en dag på året ' försöka” att på 'ett verkligt effektivt sätt samla och väcka vårt folk » till besinning. inför - frågan: ”Hur uppfyller: vi- människor våra plikter mot djuren?” -— detta 'är något, som måste hälsas med gläd- je av alla humant inställda män- niskor. eg : Som alla vet, förekommer det i vårt land ständigt fall av upprö- rande djurplågeri I många olika former, Medan man mer och mer inser, hur nödvändigt det är för vår och alla levande varelsers häl- sa och trivsel att fritt få röra sig ute i frisk luft och solljus, berö- var man djuren utan vidare denna lopp i Reggio Calabria i-mitten. av > livsbetingelse, Allt flera skeffar sig hundar, :som” ofta får. stål "bundna på en gård eller' instängda. i en tambur dagarna i ända -En -skräm- mendå tillbakagång> i: utvecklingen har skett betr -.husdjureskötseln i och med de moderna djurfrbriker- ra, där ej bera nötkrestur nu får stå som kedjefångar hela lvet, ut:n även grisar och höns behznd!ss scm maskiner. Ständig fångenskap i små burar är också försöksdjurens lott, |” och för: dem: tillkommer dessutom de ofta mycket ;svåra .och långva- riga fysiska och psykiska lidanden experimenten medför, lura vf » Särskilt viktigt är det för de un- gas fostran till hänsyn, förståelse och medkänsla, att de får inpräntat i'sig att skydda och vårda djuren, som är'så hjälplöst utlämnade åt märniskorna och deras maktmiss- bruk, Fuaftfistöoboe- ; Med anl av" Djurens Dre vore det därför mycket önskvärt, om lärarna en deg före eller efter ville ägnå någon stund åt djurskyddet, t ex vid- morsonsamlingen eller i anknytning till något, lektionsäm- ne,; Upprepade vädjenden her sänts till "prästerna " att åtminstone en söndag på året 'i 'sin predikan 'tela något om människornas: plikter mot sina :medskapelser djuren. Förslags- vis söndagen närmast före eller ef- ter Djurens Deg, om 4 okt. ej som i år infaller på en söndeg, eller denna av annan anledning ej anses lämplig. ++: ol i För det praktiska .genomförsndet behövs . stöd av' press, radio och TV, "av ' inflytelserika personer, i samhället” och av. företag, såsem bok- och pappershandlare (de £e- nare bl a för försäljning av det vackra Franciskuskortet) m fl. i Däremot bör oseden att djur säl- jes som leksaker till barn eller ut- delas som lotterivinster motarbe- tas, vilket ger upphov till så myc- ket djurplågeri på grund av tank- löshet; . , ct se et or . Må alla hjälpa till att Världs- djurskyddsdagen 4 okt-ulltmer fi- ras som Djurens Dag även i Sve- rige! Och må alla på den dagen särskilt tänka på, tala om och ver- ka för de lidande djuren] ' hhni g . med dem stranter. u slutade med skottlossni s varvid en person dödades och en polis sårades, :De - generalstrejkerna = ä Kid som, utpr tod har sedan länge praktiserats i Italien. "7/50 oo 0 terkommande älbekanta, i 2 .SMÅHANDLAR)L ' a ? 'Terroraktionerna i Frankrike är sporadiskt återkommande: -sedan den stora studentrevolten 1968. Till de: oroliga i landet Kör: också smås handlare; som i sinä prötester. mot gkätter, . och - storbutiker anses ha använt bomber och anlagt eld. "I Västtyskland har det varit lugnt om , män bortser, från, en. flygkap= ning i'Mänchen, «+ fore ef I de sydamerikanska staterna har idnappingart av diplomater till-. hört 'den senaste" tidens händelser, Tetrororganisationerna 'skåffar' 'sitt ”driftskapital”"'”genom” bankrån, Samma 'förhållaride har: nur också kunnat konstateras: i .Kanada :där. man; misstänker att, terroristgrup= per "ligger bakom många av de 192 . bankrån som skett i Montreal. un= der året. Terroristerna arbetar för en! självständighet i den franska språkliga delen av. Quebec; Grups . perna åarklagas för .35 bombattens tat i Montreal under, de senaste, två Åren sto are De rat 1. Asien och" Mellan-Östern har våldsaktioner ”gamla'”, traditioner. I n avslöjades en fabrik för tills verkning: äv 700.000 bomber, I Ja pan förs en 'ständig kamp mellan. polisen; och ' välutbildade: demons strantgrupper, rt I Ås VÄLSITUERADE 0 Ms Demonstranter. och våldsverkare är ungdomar, som oftast växt upp i välsituerade 'hem,- enligt svenska och" amerikanska undersökningar, vilket gör att forskare inte så lätt vill sätta etiketten:”de förtrycktag revolution”-vid aktiviteterna. : re Royal Bank of Canada ger ut en tidning, Monthly Letter, i vilken man skriver: («ho foo ed ”Den växande kriminaliteten mitt ' i välståndet inom nationen erbjuder > Canadas '. folk": allvarliga Pprobleni, Men :har; vaknat till. insikt; om- att man - måste revidera . den. vanliga uppfalinin”en att. fattigdom .g upphov ' till - våld "och brott, man måsté räkna 'med” F CC även "överflödet kan våra en-gro- srund "förs: våld ' och kriminella handlingar”. 3". 17 5 ol sag Den. amerikanska vetenskaps= mannen, professor H S Commazer, i skriver så här i en analys. i day Review: :”Mot slutet av'en'gene ojämförliga " frarhsteg' inom : vetén= skap ' och "teknologi" fann "mänsk= ligheten. att. hungern. var: mera ut» . bredd, våldet . obarmhärtigare:. och livet osäkrare. än vid någon annan tid sedan'sekelskiftet", " : ' -UNDERGANGSTIDA >. . Det finns två olika gruppevin= gar som diskuterar det ökade vål- det ;och brottsligheten ' från olika utgångspunkter. Den ena säger att det funnits tidigare perioder-i-hi= storien..då ”lag .och ordning” bru= tit samman. Romarriket fick vid sitt slut uppleva detta i stor skala. Des« . sa bedömaré betraktar våra” dagars brott-och" våld som någonting 'nor= foder malt, ”det; är ' Bara” historieh' "som | «> (Forts. på sid. .7). cs
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.