dur, NN V 'Torsdagen ' den" 8- oktober” 1970 - EAHOLMS TIDNING Två nya B A-Volvo-l astare BM-Volvo . lastmaskiner har snabbt -ryckt fram som Europas mest sålda och tillhör de fyra — fem mest sålda $ världen. Nu pre- senterar Bolinder-Munktell två nya modeller — LM 621 och LM 641 — som är helt nykonstruera- de, Den beprövade grundkon- struktionen från föregångarna LM 620 och LM 640 har givetvis tagits till vara 1 utvecklingsarbe- tet vn | De två, nya maskinerna är : Adentiska med ett viktigt undan- tag — LM 621. är tvåhjulsdriven medan LM 641 är fyrhjulsdriven. Båda har.en helt ny fyreylindrig dieselmotor '— D 42 — på 80 hk SAE, ' vilket innebär 11, hk mer än tidigare, Styrkeökningen på 16 procent har utnyttjats "för s en kapacitetshöjning — 'tipplas- ten, Iyftförmågan, transportlas- ten, inträngningsförmågan och skolvolymen har kunnat ökas med ungefär 15 procent. Dess- utom har brytkraften i skopspets getts ett betydligt ökat tillskott — en ökning med hela 30 pro- cent... : ot SS Också -hytten ' har 'förändrats för att ge ökad förakomfort.och- därtill. kraftigt. förstärkts. med hänsyn till den högre maskinvik- ten, Bredd och' höjd har ' ökats, fotsteget. gjorts bredare och dör- ren större. Manöverspakarna” för lastarfunktiohen: har flyttats. till höger sida; där också instrument-' panelen :sitter.: Hytten har. dess utom en ny, bekvämare förar- sits, . lägre ljudnivå och bättre sikt genom 12 : procent. större glasytor.. Tilt: komforten " bidrar också att. de två nya ' BM-VölV lastarna har hydrostatisk, finger- toppslätt och snabb styrning. ' Karakteristiskt för BM-Volvo- lastarna har alltid varit mångsi- digheten tack vare ett 70-tal red- skap, som kan . brytas minut- snabbt. Programmet har nu ut- ökats med ett tiotal nya. red- skap. NYTT och FLYTT oa i i sdagen' den 8 oktober. 1970 cs I dag: NILS: | ; Solen "går upp kl. 6.32. och ned kl. 17.27. oro la m :> I morgon: INGRID i Solen går upp kl. 6.34 och ned "kl. 17.24, ba H Musik har inga gränser Bremen (LT) ol Till tredje kammarmusik- och orkesterkursen ' möttes 44 unga tyskar, fransmän och belgare .:i Steinkimmen (Förbundsrepubli- ken Tyskland), ANa hade ut märkt sig genom topprestationer i nationella” musiktävlingar. Än. damålet . med. denna kurs, som 1967 och 1968 ägde rum i St Maximin i Provence och fian- siellt understöddes av den tysk: franska ungdomsrörelsen, är, att utöver främjandet av' musikalis- ka förmågor även bidra till den mellanfolkliga förståelsen. I årets arrangemang ingick två offentli- ga konserter, ett därav i Bremens gamla rådhus sändes i radio. En fransyska och en tysk musikpe- dagog men, två tyska och tre franska docenter tog hand om de ungas vidareutbildning. Fritiden . upp- togs av jazzmusik, idrott och dis- kussioner av gemensamma prob- lem. Man står omedelbart inför grundandåt. av en ”europeisk union för nationella musiktävlin- NY BOK AV " BARBRO, KARLÉN Varmt hjärta — fyllt av kär- lek till alit levande — klara tan- kar och levande, inspirerande ord strålar ut från den unga författarinnan = Barbro Karlén Hon är endast 16 år gammal men hennes sjunde bok finns nu i bokhandeln. ”Dömd att. dö” he- ter den och i den går hon direkt in i samhällsdebatten om fång- vården och dödsstraffet, om sko- lan och jämlikheten 'Hon är va- ken" och starkt engagerad i allt som. berör livet och samhället. Hon går i boken i närkamp mot allt som är vrångt, men hennes kampmetod är: icke-väld. rv Hon har-en levånde tro på Gud och på det som Jesus up- penbarade om honom, Hon hål. ler Bibeln helig, men hon vägrar tro att den bild av Gud — fylld av stränghet, vrede, hämndbe- gär, krävande brutala straff — som dominerar Gamla Testamen- tet, är riktigt. ”Gud är inte vred”, skriver hon. ”Inte hämnd- lysten. Inte väldets Herre, Nej, Gud är: Kärleken, Godheten, öm- heten, Storheten. "Det finns: så många sanna "ord ”att säga ” om Herren. Han som själv är kär- leken.” . | vt | "Boken har två avdelningar. Den andra delen bär överskrif- "Tten”Vi går i skolan föratt lära oss läsa, skriva 'och räkna men...” Hon berättar om sin egen.'skol- gång: och. om hur det är.i sko- jan. Hon” låter. oss blicka” in i. sitt : goda hjärta,. öppnar. förlå- ten "till : sitt - oskuldsfulla -: inre. Hon ' talar betagande 'om :natur, fåglar. och "blommor," om , påsklil- jornas gula klockor, något av det vackraste man kan se på våren, och om den vackra gula rågen Skolan är inte bara idyll. Med o ländena i skolan, .om' lärare 'som het, oordning, om hur ”skolané toaletter Under, rasterna är upp- tagna av rökande flickor, om hur det islösas med skolmaten, öm att mat för. miljoner: bara kastas till. svinmat varje "år. Hon ta skrivning, om hur en lärare, som för 'sin. klass talade "om att'han "I trodde på Gud, blev ' anmäld :och fick varning för spridande av irr- glädjeämnen och om sin. tro. på Gud. .zFrimodigt.” bekänner. ” hon att 'Gud aldrig .ka : blivit föda, | NYA. .BÖCKER I sorg .i hjärtat och vemod-i: rös- ten berättar hon. om, missförhål- inte förstår sina elever, om" för- följelse från kamrater, om oärlig- arjé "är. Hon: berät. även om" hur Gud 'är på :av- : | Hylander: hade” sitt. arbetsfält i w vilken färg hon än har”. : Boken blir säkert föremål för debatt och då kan Barbro, få svar på den outtalade frågan som finns i titeln på bokens andra del: Vem lär oss att leva? HILMER SVÄNSSON,, Barbro "Karlén: "DÖMD ATT Dö, Wezätas förlag. "Pris 26:50. a. SS 5 MIN FAR :VAR MISSIONÄR Tända av Maästarens appell: ”Gån ut och. gören. alla -folk till lärjungar”. och uppfyllda. av Guds Andes kraft, började Jesu Vi satt några vänner tillsamman "FF och debatten kom in på de många dödsfall som vi haft den se- nare tiden både bland äldre och yngre, särskilt de äldre. Då kom hbegravningsritualen på tal. Kyr- kans ritual är av äldre datum, Jag vet inte hur gammal .den är. Det finns nu de som tycker att den kunde göras högtidligare och mil- dare, Detta gäller när skovlarna .- mull läggas över kistan. Vanligen brukar : officianten ', använda ett gammalt rläpande tonfall, som vis- »serligen gör det hela sirligt, men som kunde vara mer ljust för de - anhörigas skull. a .. De flesta känner till det spän- d lärjungar , sin. mis ärning, först i det egna landet och för- de sedan Guds frälsningsbudskap vidare från land till land, folk till folk. Missionsgärningen full- följdes släkte efter släkte. Ibland slocknade glöden nästan ut,' mis- sionsgärningen. låg nästan utdöd, för att efter'en tid tändas på nytt, ..Niohundra år: dröjde "det innan budskapet om ”Vite Krist” på" allvar nådde vårt: land och vårt folk fick kallelsen -att föra budskapet vidare, till. andra der och folk. rö : Adertonhundratalets .: genomgri- pande. andliga väckelser: medför- de ett levande misslonsintresse. I :'en nyutkommen bok; berättar tolv- missionärsbarn. om sin fars missionsgärning.. Ur . skilda :sam- hällsskikt:kom de, de. flesta från bondehem;,' några: var” prästsöner, en kom från en backstuga, i-vil- ken” det "var ”så armt' och fattigt tt sönen Enok;:vilken som vux- en” fick Guds kallelse att.gå ut som. missionär, "en. gång på hem; väg från ' en gudstjänst frågade sin..mor,.om helvetet :kunde vara mycket värre än det liv de hade på denna "jord — en frågas som i blixtbelysning- ger en inblick i den” förmörkade | värld ,så många av; vära nära -förfäder levde,” Förtrogenheten .. med . enkla härda. levnadsvillkor > v. visst.;en, god: grund. för” kas -och vara” lämpad, fö sionärens på. den :tide fyllda och' strapatsrika ”li 'r Ovannämnde” Enok”' med ”e namnét: Hedberg : blev missionär 1 Indien." Indien vår fält. för” Anders. n och - Harald : Frykholmi. David i Isi: 1 dor - Haglund "verkade" bland iin: dianerna.' 1. Centralamerika Gunnar Vingren i..Brasiliens Nils Eritrea," Mikael Holmer i ;östafri- ka;: John, Södergreri nus : Havemärk” En fä gsrande: bok om” intres: i isstonäre; >" verkliga hett -7 sedda; genom ttrars : ögon.: Den n-sangenäm bekant; --tan och säger: ”Av jord är du . blick då han lyf- ter skoveln med myllan över kis- "kommen, Jord skall du åter vara”, Här gör han ett håll och öser Begravningsritualen — — Av Märta Leijon för den stora massan, Jag kan inte : själv föreslå något bättre, något som ger Kristus centrum och låter etta med jorden få mindre bety- delse. För alla känsliga personer är det svårt att närvara vid en be- « gravning. bola ” Det finns så många sånger och psalmer som kan fylla" högtiden - med både allvar och ljus nör våra anhöriga skall jordfästes, Det finns också människor som snedvrider högtiden genom de många talen” vid graven. De kan lämpligast komma vid begravningsmiddagen eller samkvämet. När drottning Louise var död fick det inte hållas några tal vid hennes jordfästning, Officianten läste de bibelord drott- ningen önskat sig och man sjöng' de psalmer hon älskade, Det gläder mig att den uvlidnes . När a ER ; , myllan" över. kistan. Det är vanli- "gen alldeles tyst i övrigt i kyrkan «och då. , kommer <snyftningarna. +'Tvärsäkert. De kommer så att församlingen knappast kån höra de " ljusa orden? "Jesus Kristus skall « uppväcka, dig på den yttersta da- gen”... : > > - ne & Det är begravningens höjdpunkt «men. församlingen snyftar'och mär- » ker inte det ljusa budskapet.. Det är. skada, Det gör att begravnin- -"gens . budskap? inte komimer fram still människorna, Man" borde kun= "na ordna. ritualen bättre, Nu kom- "mer faktiskt jorden och döden att «vara själva begravningens centrum sig till kistan, Man ber att vänner i stället skickar ett bidrag till något för den döda angeläget ändamål, . Om man vill skänka blommor bör man göra det till de levande män- niskor som skulle bli verkligt gla= da åt en blomma, Man kan inte alltid göra ett besök men man kan skicka en liten blomma, 'och ännu hellre ett brev eller ett vykort tll de som är ensamma eller sjuka och blir glada :;över en hälsning. Det. finns människor som inte. ens har någon anhörig och aldrig får en , blomma, eller ett brev, Vi bör tän= . ka på dem medan de lever och: vi : själva lever, — A JAPANSK "MARKNADSFÖRIN På ett år hade man lverkare av traktorer ; och ”-lantbruksmaskiner upptäckte! genom ' en ', marknads undersökning :1968 :att det fanns ett-. ”traktor-gap”. 1. USA, . Man ämligen att : inget ”ämerl- etag. tillverkade trak- —30 "hästkraftersklassen, 1969 :började . man, genom ti ijapanska .t handelsbolaget: - I Marubeni-Lida; "att. bygga försäljningsorganisation ”kompakta”, traktor 18: : månader senåre, ut har man Jet: till. 250. . VE fann vid. vår marknads- ersökfling .att..de stora -amerl- verkarna redan för 15 st ned sin ”tillverk- av. traktorer kring 20 häst- krafter; för. »att. koncentrera” sig på dels” traktorer på 40 hästkraf- ökat i ; him, o.:Den amerikanska industrin isiktade” alltså in sig på storfarmarna' och "villaägarna. / Allan? Hofgren (red): MIN ' FÅR VAR MISSIONÄR, EFS- > Och: ger. eti. klar inblick. i der: 'vangeliets ' budbärare förlage Inb. "22:50, inidl. Kubota upptäckte traktor-gap i USA ; Det visade sig att kunderna 1 många fall tvingades 'köpa stora och dyra 'traktorer för arbeten som kunde utföras, med lättare 2.000 dollar som är på 21 'häst- krafter kunde "ta upp konkur! rensen . med" 'tungar traktorer i prisklassen ".5.000—6.000 . dollar. Bland. annat: hos" medelstora far: mår. och "små: rancher "och för golfbarior, Men: även störa jord- bruk ;hade behov. av. denna lätt- hänterliga ': traktor för . speciella uppgifter. som "komplement". + "- Kubota, som "har en .omsättning kring 524" miljoner "dollar varav ner och, resten för byggnads-'och industriförnödenheter,:'utökar in- om kort traktorer i 16- och 20-hästkrafters- Aven ":SOLG TILLBLINDA ": "en 900326 - RS RNVÅ EA NN VR KR - JL M A N gar”, H : henne in mot land, medan han Iv- Det var som en förkänning. Ty ust när han 'satt' i de iankarna, trampade hästen igenom. Först stack i0n igenom framfötterna med sådan fart, att hon slog r-ulen hårt i isen. fon började sparka och arbeta, Då sjönk. hela hästen igenom. | Släden. 'stod alltjämt kvar på isen. Björn kastade” sig "av och sprang ram. Stoet låg och plumsade i vatt- net ,frustade av förskräckelse och log vilt med framfötterna. Björn talade lugnande till henne, medan wan försökte spänna ifrån. Det var nte lätt 'att komma ät selpinnarna nere under vattnet. Till slut 'yckades han. Nu var hästen lös och ledig. Men det gjorde egentligen. Inte sa- ken så mycket bättre. Det var omöj: ig för en ensam man att få upp hästen på isen, även om den skulle dära. Och det gjorde den 1 inte. Nu: fanns det. bara en sak att gö- a, att försöka slå sönder isen in till and. Dit var det inte mer än ett tjor alnar, sn a något att slå med, Han hade tänkt sig en lagom stor sten. Men här fanns inga stenar. Det var halvt mo- rasmark även på torra land. Han skyndade tillbaka ut på isen. Där låg stoet i vaken och Plaskade. Hon var redan mattare i rörelserna. Has- tigt krokade han loss en av slädens skaklar, höll den rakt upp och stötte till hårt I isen, Efter ett Par krafti- ga stötar gick det hål t isen. Nu fanns här en liten möjlighet Om han 1 största hast kunde = slå upp en ränna in till land och dra in hästen där. H Han arbetade av alla krafter. Un- der tiden skrek han På hjälp. Emel- lanåt ropade han uppmuntrande ord till hästen som låg där i vaken och simmade, Han stötte och bände och bröt. Bit efter bit av isen. lossnade. Men nu var stoets krafter slut. Hon slutade arbeta och sjönk djupare. Men hon sjönk inte helt. Björn för- stod att hon nådde botten. Men an- tagligen var det dybotten. och den skul!e inte länge bära uppe. Nu. var rännan färdig. Han tog ett Han rusade iland för att leta efter oe i i säkert tag i stoets grimma och drog CM rigt smackade och manade på henne. — Se så, tösa lella, ta i nu, ta I nu! Han smackade och drog, ropade och manade på. Erunta rörde matt 'på benen, Hon föreföl = alldeles stel Men framåt gick det. Halvt simman- de, halvt vadande i dyn kom hon allt närmare land. Björn drog, Topade och hetsade på. Nu höjde hon sig över vattnet, nu var stranden nära. "— Dä va redir tös! skrek Björn. Ta i bara!A hej, å hej! Han slet och drog. Nu nådde han land, fick-or- dentligt fotfäste öch blev mångdub- belt stark, A hej! Han tog I som han aldrig gjort förr. Han måste det, ty stoet hade inga krafter . kvar och satt fast i gyttjan. Med dyn gurglan- de om benen kom. hon mödosamt upp på land. : N Där stod de och. flåsade likad Men han kände sig stolt. Vem som helst skulle inte gjort detta efter. Det var han som. räddat Brunta. Hon hade slutat kämpa, men' han drog upp henne ur dyn, så det sade smack och plupp, ' Met far : När Björn någon dag senare kom hem, var han sjuk. Han skakade som av frossa och hade en brännan- de feber. Han som knappt aldrig varit sjuk. Nu fick han genast gå till sängs, Märta tog fram malörts- brännvinet. Han fick "dricka ordent- ligt. Malörtsbrännvin ' var bra för allt. Malörten sades ” ha trettitvå dygder. Och nu kunde de nog behö- vas allihop. Björn : tänkte" för sig själv att nu var det inte säkert att det hjälpte varken med brännvin el- ler Fader vår. Så: sjuk. kände ban sig. Han hade svårt att andas och båda två. Björn klappade hästen på hälsen och stötte fram ett otydligt: — Dä geck allt, lell! Dä geck allt, leNt ' : 2 Men här var det inte” tid att stå och pusta. Han gnuggade stoet. med hö, så hon skulle bli någorlunda torr. Sedan "drog han 'släden förbi det - farliga stället och spände för på nytt Stoet verkade stelt i krop- pen och: var alldeles uppgivet, men han drev på henne obarmhärtigt, för att hon skulle springa sig varm. Själv sprang han bredvid, ty han var ock- så våt och behövde bli varm. När. han drog som värst, hade han hal- kat och varit i vattnet till-midjan. - SR fick en plågsam 'hosta. - Nu följde en svår vecka. Alla smög omkring tysta. Väven stod stilla, det var det säkraste tecknet till att nå- got var alldeles på tok. Björn var omtöcknad och visste inte var han befann sig. Ibland trodde han sig va- ra norr om sjöarna. Han hörde stångjärnshamrarna dunka och tyck- te sig känna lukten av milrök. 'Se- dan "var han helt tvärt nere 1 Hal- land, körde över Lagan och mumla- de ett gammalt rim därnerifrån. .-— Nissa och Laga . "ta många av daga, men Ätra å »- tar mer än bägge två, kyrka och glammade med kvinnfol- ket. Han kastade ett öga upp mot kyrkan och frågade varför de lagt trappor högst upp på kyrktaket. Men då fick han antagligen svar på tal, ty han grinade till — men sedan bör- jade "han hosta så förskräckligt att han vaknade till 'sans ett tag. Ean . mötte ; Vilgot ute på vägen och .hade långa samtal-med honom. Han kämpade ute 1 moraset för sin häst. Ta i nu! skrek han. Dä va re- dir tös! Ta I bättre" A hej! "> en; Husets 'båda kvinnor vaktade över honom om nätterna. : Elden: brann både dag och natt. Grannarna frå- gade efter honom. Sven Trana kom in och stod bredvid hans säng, men han hade svårt att känna igen ho- nom. : Mo En natt trodde han att det var slut. Han samlade dem framför säng- en; Där stod hans barn. Olof var äldst, femton år, stor och stark, snart fullgod karl. Men det var en han saknade. Den lilla med det svarta hå- ret. Han kunde inte se henne. Hon skulle stå främst. Var fanns hon? | De förstod honcm inte. Hans barn hade alla ljust hår.” Han talade er- träget om den lilla "med det svarta håret. Henne ville han ha främst. De de att han' skulle överleva. Nu var baka, > Men de tflestå av dem sorå blev utrustning, Kubotas' 1L-200. för . 40", procent för, lantbruksmaski- Itt. USA-program' med ' ” |han känner sig lyckligare "än på län- inte govit på länge, : - bi - illa, när den stod, tyst. inte somna igen, Han är. väl full- svag, men "han känner att krafte börjar komma tillbaka., sr mes "e Allt är tyst.” Husfolket sover tyng- re,än vanligt efter dessa dygn av oro. Men sissan spelar 1 spismuren,',.: -Han ligger och tänker, och han tycker att. hans tankar aldrig varit så klara, Bra nära döden har han va- rit. Men denna gång slapp han, och get. - el Han undrar hur det blivit, om han dött. Han hade inte varit redo. En syndare är han. Det är inte bara det- ta.med barnet däruppe i Bergslagen. Kanske alla :småsynderna var värst. Han har sålt hålltjack och kuris. Om detta nu är synd. Varför skulle det vara brottsligt att sälja randiga och rutiga och . blommiga engelska ' bo- mullstyger som allt kvinnfolket är så glada i? Överheten har bestämt det så. stod där och tittade och . d Men när det nu inte kunde bli nå- gon reda på detta, vände han sig för- tretat bort: — .: tt 4 + Efter 'ätta dagar lade febern sig. Han kunde andas lättare, och hål- åxtorps Han köpte strumpor vid 20 bol ler DET I Fd H Läst skall gå i ty- Ber ass nt S . Överheten kan'göra hur den vill, och den kan vara -hur oduglig eom helst; Under finska kriget skrevs tio- tusentals unga karlar ut till försva- det Märta 'som sjönk Ihop.; Hon hade Väven . ; började smått att dunka igen: Den 'var husets hjärta; Det var B - |läger, dog som flugor. Det var över- Nu vaknar. Björn en:natt och kan sövd, han hade sovit både dagen och natten. Fortfarande är han - mycket borta fick aldrig se ryssen t vitögat eller skjuta ett-skott, Många av dem hade inte gevär en gång. De dog av rödsot och umbäranden 4 sina: fält- hetens skuld. Den lät sina egna för- gås, och den lät ryssen ta Finland. Hur pass aktning kunde en ha för en sådan överhet? Och hur pass lyd- nad behövde en. visa, role Det är som Jakob i Högshult sa- de. Allt är, orättfärdighet, och det får det fattiga folket umgälla. Den som gör sig till.får,-blir-av vargar-upp- äten. . - a Med ens” minns han en syn. En dag mötte han. en skjuts på vägen. På framsätet satt kusken och en fång- vaktare.' Baktill satt en man i bo- jor och bredvid honom prästen. Vid vagnen red två rättsbetjänter, och allra sist följde länsman på sin rapp- höha ” H N Det var en lurendrejare, -Han ha- de överraskats av länsman en /' natt ute på vägen med sitt smuggelgods. Länsman blev ihjälslagen. Nu fördes lurendrejaren ut till avrättningsplat- sen I skogen... , . . rt Björn höll stilla på vägkanten för att släppa förbi dem. Den dödsdöm- de satt orörlig med grått och livlöst ansikte. När han -var mitt för, lyfte han ögonlocket ett grand. Hans blick träffade Björn. Det liksom stack till. let 1 bröstet gav med sig. Då förstod rét, : Många, ; många kom aldrig till- et 0 Porta s 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.