. Järvungar nytt i'B jär. Älgen har fått! tvillingKalvar och "lamadjuret, ' krondjort, : dov- Idjort, »sebra, åsna,' ponnyhästar, får, getter har, fått ungar,-'Inte mindre än tio lejonungar” har kommit till. världen. . Att också den -rödbrokiga : kon Rosa' har riedokmmit "med Kalv är väl. inte biologiskt mär! Ungar bekräftades. definitivt att . Ten utsträckning, tron FR . EAHOLNS TIDNIN tva ändagen -den”12 oktober 1970, vars senaste utgåva heter - z -" FÖR FEM AR sedan gjorde. Julius Bark en lyckosam' entré på den svenska idetektivro- mansestradén med Vila vid denna källa, I den färska .ut- gåvan, Sjutton döda fåglar, "använder Bark delar av debut- bokens originella berättarme- tod; ” > - Han varvar nuet med täta tillbakablickar : vilket" ger' hö- nom tillfälle att snabbt ömsa miljö och ena stunden låta ' handlingen; löpa längs Stock- holms — gatiistråk ”, och” mästa- REDAN ANSLAGET 1 Högsta rätt... ” är "briljant "med" en sorts ”lamcoparallell” : som 'di- rekt skruvar "fast intresset och tråd, Från: det välvalda "upp- slaget spinner Jean - Bolinder: vidare med "samma suveränitet genom. hela/ denna härliga- kri- I minalbok som huvudsakligast. , utspelas i den mest bedårande '$ stadsmiljö . recensenten känner Å tilll — Gamla stan i Stockholm. zh Romanen är förnuftigt un: S derbyggd, ' och : det' är - sällan ” | man på: det svenska språket € får läsa en såpass ”medveten” ger boken en klarröd intrig- "annat vis låta: 1700-talsskalden : Hösten och bokmorden har anlänt! Såväl Julius Bark; som utkomnier med Sjutton döda fåglar, som Jean Bolinder, Högsta rätt... hav börjat bli svenskå kriminalboksfloran. De har nu bakom sig tre respektive fyra böcker, deras fortsatta . utveckling emotses "med förtjusning. Deras höstalster recenseras här. Om sjutton döda fåglar:.. bokens vitala personer 'tydli! gen var utrustad med, ” över de solmättade, medelhavs- frätta kustpartierna på Capri. Persongalleriet” är ", brokigt och intressant och tonen kul- tiverad. Alla som föredrar den ” "”konstruktiva” ' deckaren, som ger läsaren möjlighet att gnug- : ga geniknölarna och att hjälpa till: att demaskera . mördaren, trivs med Julius Bark, i Man kommer dock inte ifrån ' att det finns vissa frågetecken: man ställer sig t ex spörjande inför det motiv som givit bo- -: ken. namn och man undrar om” "på Axel von' Fersen ligger som fond till boken: ett både faänta- « deckare (inte: ens kravallstäm-: ningar ”saknas!). Man kan; om man är kitslig, peka på några "smärre : skönhetsfläckar - (det görs t ex"i.. dialogform | ett ganska - onödigt . påhopp 'på . Källaren ” Fratis, ' huvudperso- - nens hustru spelar en orimligt väsentlig roll i avslöjandet ay. gärningspersonen och - vidare är det schablonartat att.hålla på att citera Bellman eller på si träda. fram "jämt "och ständigt) ' men "det där är. bagateller. > I vår smak är Högsta rätt : . en > förbluffande stark svensk , - givande och underhållande” ro- man ,som inte minst bör slå an På ornitologer. — det man inte visste om fåglar förut, det vet "man åtskilligt om ' efter några timmar i Julius Barks angenäma sällskap... = är fint återgiven men . passage- vis kanske något för utdragen, människorna är levande och de' " har - hållfasta motiv för hand- lingar - och. tankar, :-' I ravord: gjort ett förträffligt arbete, MN den” och välbekanta namn i I' stort är det emellertid en AN BJÖRN HELLBERG, ' Julius Bark: | Sjutton" döda fåglar (Zindermans förlag). fullt och genialt grepp. Miljön” Jean Bolinder har med and- BJÖRN. HELLBERG: ' Jean Bolinder: Högsta rät (Tomas förlag). ba öråsparken fick När järven i parken inte ba park. utan Ungarnas. : föddes' under senvåren" och "blev en verklig överraskning, :ty' en- dast en gång under 1900-talet. har tidigare järvar. fötts: i. zoo-anlägg- ningar. Europas. största 'djurpar-]| ker; har inte: någonsin fått. vara är bårnens djur: som" förvå- mar "expertisen,, har : Boråsparken genom åren 'ständigt-fått nya un- gar,: Raden, av födslar "är lång gikdjande, stjärna: och" födslarna' bör: ge en vink Vom" hur parken" lyckats. även 'om'” djuren 'blir många blir odd få pl kligt, men; likväl i Boråsparkens äjur lever i sin si 1 hå ungarna. : 2 nå 0 NE Å oråsparken” "ÖR ita saa > : . har; blivit 20 si ycken med Simba sorf ålderman. . Girafferna "Har hyser: man, gott "hopp om. fler... Men inte bara egna produkter och Håkan Johansson tillsammans tet." Lejonen tt barn tre gånger, men än finns ats' för. fler. ochi Boråsparken t.Thöre; tt:namn för han har Nästa : ngt” mellan : tänderna. "som "sån: DRA 3 EES Ad : med de ”unika” järv. ;: vården." döptes "av: hr" Skogman och” fick |" sol .” Fler läkare behövs .”- r . Oo : för 'skolhälsovård > Stockholm (TT). : sol Der: hälsovärd som "byggts. upp i skolan bör. följas upp genom den föreslagna "utbyggnaden av företagshälsovården. Detta är helt i överensstämmelse. med Sö:s omsorger om eleverna som bli- vande arbetstagare, säger Sö I yttrande över ”Företagshälsovår- dens läkarresurser m.m.” Den successiva utbyggnaden av före- tagshälsovården = förutsätts sna- rast komma även lärare till godo. Sö ser” positivt på den ökade läkarutbildningen men finner som en "brist 'i utredningen att per- sonella resurser för skolhälsovård | inte markerats, os Enligt Sö: skulle ' skolhälsovår- den vara bäst betjänt av en skol- läkarkår baserad på fasta tjäns- ter., Skolhälsovården "har 'en:se-Å ' dan mänga år”utformad målsätt- ning: och organisation. . Den. har skötts av" provinsialläkare "och allmänpraktiserande':. läkare; "som bisyssla” och mot arvode per elev och år, eh Någon beräkning av tidsåtgång för, arbetet har inte inrymts”i anställningsförhållanden, då nödvändighet”. sjukvärdande : upp- gifter' prioriterats; Detta har med- fört 'att skolläkarverksamheten kommit. att utfalla. mycket ojämnt Joch" på många ; håll; otillfredstäl- lande,.: . erik , Skolhälsovården : komrner ”att behöva: förste, skolläkartjänster:, 1] 2 större kommuner och andra hel- tidstjänster för elevantal omkring 4 000—-5 000, . framhåller: Sö. Man kommer - också. att : inom” vissa delar av'landet behöva: få tillgång]: | till . läkare: vid .” vårdcentralerna, Dock kommer dessa centraler, att få åtaganden inom företagshälso- vård, "vilket -kan. befaras medföra negativa effekter” på”. skolhälso: ont ; Under de "senaste -tio åren. har mycket" stora " förändringar skett inom. skolans värld, "vilket 'accen-|. t ovet. av. god skölhälso. där. framförallt; ökade - ser”. krävs -på det. mentalhy- gleniska 2:!och '.- socialmedicinska området. Till detta” korimer ”ock- irav "på tillämpningen av, nya medicinska erfarenheter: t'.under- sökningsruti "17 skolan, på stora” flyttningen” till .Hälsingborg är” att : nästan « hela. personalen följde med, Av. de . 151. anställda ville; 102 fortsätta" i Hälsingborg, vilket onekligen är ett gott betyg åt. företaget. . a rn sea "RING : KNUTSTORP." CC” ; Vid" ankomsten ' hälsades vi väl- komna av : verkställande "direktör. Bengt ödmann som samtidigt. in- formerade öni företaget, Därefter fick-vi en teknisk genomgång av nya Renault 6 och sedan fiek vi se. lite" ay-den nya anläggningen; I Efter -lunchen .var det. så:dags ör. provkörningen och vi fick :llåna varsin: Renault för: att på landsväg försöka ' trassla Oss ut till ; Knutstorp; : Efter ett”. litet missöde,: en förare 'blev; yr och snurrade: för många .varv.i en rondell, kom vi så lyckligt fram | till. Knutstorpsbanan. där. vi kun: de pressa" bilarna ' lite härdare. Efter: avslutad provkörning .vånde Nn alvar, kaniner och smågrisar : minst ' lika '. populära bland. de yngre” besökarna, som ch kalvar, de mera exotiska djuren,. Det är ingen':tillfällighet. att i: Barnens "eget”zoo; finns smågrisar att göra vi tillbaka | till "utgångspunkten. FÖTVA. NYHETER. . i Det är kanske på 'sin plats med en .närmare: presentation av före- målet för 'våra granskande” blic- kar. Årets. upplaga av 'Renaiit :3 skiljer sig främst på två punkter från föregångaren.” Dels har vag: nen fålt skivbromsar. fram, "men fortfarande trumbromsar bak, och « En något ovanlig, bild på en bil, Det. är or::och ski -En poäng i samband med den FA SS nya Renault 6 som si När, en' bil. presenteras . så 'in- ställer sig alltid frågan "om bit köparna kommer." att: acceptera vagnen." Tendensen - den” senaste tiden»har /gått "mot: mindre : och praktiskare "bilar: och -Renault .6 är ju en typisk :representant för detta mode. Bilen" är kanske: lite ”udda” om -uttrycket tillätes, "men «. Hösten är. bilvisningarnas tid och "under denna årstid presenterar -bilfabrikanterna nästa års: modellnyheter. Den här gången. var det :Svenska . Renault som "inför de för- samlade”. pressmännen,. , däribland. LT:s representant,' visade upp årets upplaga av Renault "+; FÖRSÄLJNINGSSUCCE? CI å" andra "sidan | slog Renaul mycket 'bra "och :det man” 6 ser just den 'bll, de vill ha,. SÖSES RR SN er. ut så h i genomskärning. " Renault 6! 6. Svenska Renault har som bekant flyttat från Stockholm till- Hälsingborg : och det var . alltså på det sistnämnda stället pressvisningen gick av stapeln. ved ot SN , ; on MU MH t lyste: på den "vagnen var framför allt en starkare motor, vilket allt- så finnes på ”sexan”. j' Växelspaken, ”som sitter place. rad som en krycka ur instrument- brädan, 'är vid första kontakten "; lite” ovan. .-men : man , vänjer sig snart. I' övrigt verkar vagnen nu blivit” av. med flesta barnsjukdo- marna” från i fjol och det finns säkert : människor som 1 Renault at för : Ewodip, ett "preparat för: spen- och : juvervård, har' lanserats av Astra-Ewog i på den. svenska marknaden: : ; " Den "verksamma . substansen ' i Ewodip" utgöres av jodofor, som är'"starkt« bakteridödande, :Dess- utom "igår: landlin, som" med" stt na. mjukgörande "egenskaper ' un- derlättar läkning av sår och spric: kor ;och': gör :spenhuden. smidig och ' korna -lättmjölkade. - 2 Brukslösningen : hälles i.en' med- narna ning. Som doppas efter: varje mjöik :extra tillbehör tillhanda: SS spen- ' Södertälje. Det” är). det . enda .spandoppingspreparatet| ” Ewodin" "blandas " med-' vatten, |, följande” 'spendoppingskopp. ” Spe- a och . juvervård SS erna årliga förluster. på, flera tio- tal" miljoner kronor... Frågan är av så stor betydelse att en :särsklid organisation med ansvar "för; juverhälsovärden har byggts | upp i Sverige; f I . 1970 | "sig bekant i med; bland ' alla "deldels har'tnotorn fått några extra | håller :; leverantören”. en speciellt | N 12 oktober andra "kramdjuren”,' som tål att |hästkrafter "och lyder nu'på- 45 | tillverkad +: spendoppingsflaska. | Lö Ne Jeka "med: . mt inf hki DIN. Som : de flesta" vet Flaskan .kan medföras. i: ficka 'el-]" vw I dag: TEOFIL: . ru Renault: 6 en : uppföljning "av delen" väska under." mjölkningsar-|- "Solen "går. upp kl. 6.43. och na men ' tidigare" ”"succéerna / Henault.v.;4 betet.” Om : spendoppnhing sker - ef. |ned kl, 17.13. sas SS De - €"Skrytbilen”) och' :Renault. 16. | ter varjé mjölkning åtgår! 1—1,5]es sc fe CN IT oc >ynna js) Det-är alltså -en så" kallad :halv- Hiter--Ewodip "per: kö och 'Ar.«= "|" = >I morgon: MANFRED ' en ER kombi, med'fem dörrar, den fem-]| .-Mastiterna » (juverinflammatio:| -Sölen går "upp :kl. -.6.45 och ; ONNONSOTET te sittersaltsä baktill oc ner) : förorsakar." mjölkproducent- | ned kli 17.10.' mal sa : ne " pPoengerna på babordssidan -blänkte j etan varit som. en väl uppvärmd |: Knut. Valtersson följde red från Nåja, biff och en pilsner, då. där Bosses atlejé, så lyd mitt rådt s 2 | vasst Glittrance solkatter ' dansade'| stekugn. Och .;. dag! tror jag att det | va-ande blick styrmannens satta fi-|.— Ja, tack! : - oe Res ut i dagi Båten går klockan. tio E . vort mot Nstionalmusset och Skepps- | blir ännu varmare. : vg gur. tills den försvann ur sikte och | - — Fröken, sade Valtersson och såg | från Blasieholmskajen.”. i- > - | oc LÄMNA BÅTEN Han mäste dö därför att han tcke lät tukta sig: Ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall Po. . Ordspråksboken 5: 23 Klockan var tio på förmiddagen. Salen sken från en klarblå himmel. Der var tjugotre grader varmt och vindstilla. : | Nerför; Stallgatan kom en taxii stark fart; Bilen girade till vänster och susade förbi Grand Hotells färg- glada' sommarveranda för att sedan svanga åt höger. Med skrikande >. bromsar stannade den intill Express II som låg klar för avgång. : Taxichauffören kastade en blick "mer besättningsmännen 'som var i färd med ati släpa . upp der: tunga ianaRAngen "på kajen ' Han grinade förnöjt, mot der ensamme herrn dt baksatet och sade: | — Det" gick- vagen, Prick -på :se» " kuhden, Prick 'p Holmberg Passageraren, en smärt barhuvad tran i medelåldern, tittade till på laxametern, som hade stoppat på sex och tjugo. Har slängde åt chauffören en tia, sköt upp bildörren, tog sig kvickt ner på kajen och sade: =. - — Jämna: slanten. Tack för skjut- sen! Jag trodde aldrig att ni skulle kiara det, = Nog var det på nätten, replike- rade chauffören belåtet efter man-' sen som hoppade ombord samtidigt ned att förtrossen halades in., Express Il:ans ångvissla bölade nest sch utdraget Ett tjogtal måsar lyfte under gälla skrin. från kajskoningen där de för en stund hade slagit sig vil ro. I vida. cirklar kretsade. de skränande måsarna runt båten på akt "efter ätbar avfall som: kunde sänkas piskas upp' till ytan. i det siudande propellervattnet. "Den « waxholmsbåten — vred srangande aktern mot Strämbron och "styrbordssidan ' åt Slottet "till an:mens tungs sensommargrönska. För ett ögonblick såg det ut'som om båten skulle ränna aktern :i Strömbron, innan den trögt började stava framåt Farten ökade, Båten gjorde en sväng åt Logårdstrappan, gled förbi finlandsbåtarna, som låg förtöjda nedanför. Sk d Arkitekt Knu Valtersson, som av någon anledning känt sig ertappad, hade vänt sig om mot-den pratglade och godmodige styrmannen, Buttert och ' motvilligt besvarade han häls- ningen. Efter' ett ögonblicks tvekan han tänkte: Att inte'folk kan se när man vill vars ifred.' Äta förresten. Något mäste; förstås även 'han ha f sa Men det. brådskade inte Han Kunde "vänta - tills "de" hade "passerat Vaxhol tillade han överslätande fast föga 1700-talshus, för att fortsätta Saltsjön i en plym av rök. Mannen, som hade anlänt till båten sista minuten, stod på främre för- uäck. och såg in mot staden, vars konturer löstes upp och tonade bort ; det starka, dallrande solljuset, : "Han var klädd t'en tunn gråmele- rad blazer. ljusgrå terylenbyxor, vit utåt skjorta och mörkgrön sidenslips, Han | »— Det känns skönt att få komma från stan ibland, : >” vi . — Det förstår jag. Egentligen är det synd om alla som måste vistas i stan en sån här dag, ' - H — Visst. ” oc — Båten borde ha. varit fullpac- kad av folk, och så har -vi väl inte slort mera än dussinet passagerare. -— Jaså, kom det ointresserat från hade ett br ansik- te. Det svarta täta håret var bakåt- sammat och löpte i en spetsig kil 'rån den breda pannån. Näsan var lång och rak. Ögonen 'bruna. Läp- parna var tunna och vänstra mun- <Ipan en aning nerdragen, som om Munnen hade. stelnat i. en ironisk Er:mas, . I högra barden bar den: gråklädde er brun portfölj av läder. Han rycks tes ur sina dystra” funderingar av av en fryntlig röst bakom honom sade: : — Se, god morgon! Jaså, arkitek- ter har redan tagit ledigt för veckan. Jago, att Getc lockar är inte: svårt Fönsterraderna i för= och aktersa- att förstå, De senaste dagarna har ju Fes EE Rel AV eo Val V N — Men i morgon på fredag blir säkerligen inte förrän "vid tretiden. Så nög hade hän tid på'sig. "oc oc +»Plötsligt upptäckte" han att port- följen, som han hade rafsat med sig vid den brådstörtade resan från. sta- den, kändes ovanligt 'tung. : Under fsårdagen hade han "köpt ut några flackor sprit. De hade blivit liggande kvar i portföljen: Vetskapen om spri- ten. fick bonom ; att "känna: längtan efter ett par'glas whisky. Det var precis" vad ban tyckte.sig behöva just nu "och han beslöt sig för att äta lunch tidigare än han tänkt sig. det väl förstås litet livligare, — Jaha. - Det en paus. Sty gav den fåordige arkitekten ett pröv- arde ögonkast och insåg tydligen att ett fortsatt samtal knappast skulle bli särdeles givande, varför han nöjde sig med att saga: '— Jag tror det kan vara tid mig att få er bit mat, Den jovialske styrmannen gjorde en gest åt uniformsmössan, trampa- de iväg till salongen i förpiken och tastelog, att i dag hade då tydligen FI för vår tom på gäster. Knut Valtersson slog sig:ner vid ett fön- sterbord så att han kom 'att sitta I håtens - färdriktning, Han tände en Bellman: och ögnade :förstrött "Ige- nom matsedeln, =" 5 Den knubbiga - servitrisen kostade på den ensamme gästen ett glatt le- ende: och -sade . på sjungande got- ländska; AX — God "morgon! Vad' får det lov att vara? . : av | "- God morgon! Biffstek, "är. den mör? undrade Valtersson :med blic- ken fäst på matsedeln. :> - 1 dén gode arkitekten vaknat på ga- len sida, man ” årsbas :Framme vid Getö--var del upp på servitrisen, var, vänlig och ta sp ett seltersglas också! — : so '—> Jaha, "Önskar min herre ' kaffe efteråt? ''"” N Ott : '"— Ja; varför inte. Men starkt! ”"- 1. väntan ' på" att biffsteken skulle bli tillagad stirrade. Valtersson tank- fullt ut över. det solglittrande vatt- net. Snett.för om: babord. reste sig de jä en; på Hög- Förbluffad och oförstående" hade ” Valtersson dröjt några sekunder in= nan - han bade kommit sig för med att säga: . ” . 4 — Hallå, vem tusan är ni? ” Uppringaren hade 'svarat. med att lägga på luren. En kort stund "hade Valtersson blivit stående med luren tryckt. mot örat och fullständigt ' garn mot ep klarblå himmel, I bak- grunden ' stretade. höghusen på Li- dirgön : mot. skyn ' påminnande" om statarlängor ställda på högkant. .. ; Knut Valtersson gjorde en grimas, som" om han tyst uttryckt sitt miss- nöje mot der moderna bebyggelsen, vilken trasade sönder öns mjuka na- wurliga kontur. Close os 6 te -.Så var nu inte fallet, Valtersson brottades mes helt andra: problem och hade ingen tanke till övers för aen arkitektoniska. utsvävningen på Lidingön. Har tänkte. på Sara, sin fru, 'samt. på. en. guttural, anonym röst, som för en knapp timme sedan hade sagt tre meningar i en telefon- satt Bara tre korta meningar. Ingen- ting mera, ' ” Vid Sal vtiotiden: hade det ringt på telefonen i Valterssons bostad Grev- gatan 40. Han hade svarat med sitt namn. En hes-altröst, som” hade före- fallit honom bekant, hade sagt: = ”, -""Om 'ai är intresserad av vad er Ja, den är mycket mör och fin. löst " röpat ' hallå, innan han argt : slängt '.den tillbaka i klykan med orden: Förbannade svin! - a Naturligtvis. var” det « en gemen och vidrig lögn. Att sätta tro till en anonym giftspridare var ju :rena galenskäpen. Att: hans Sara skulle ha krupit: till sängs med den där målaren föll på sin egen orimlig- het. Ingen kände Sara bättre än han gjorde: ". SN mu .Upprörd . över... insinuationer. ' och med de tre :meningarna malande i huvudet hade ban nervöst börjat trava omkring | rummet. [ Den anonyma rösten hade spytt ut én draksådd. «= 0. 000 4 "Tänk om det trots allt var sant? Med. tvivlet. kom . svartsjukan, . Och tanken att han. till varje pris måste få veta sanningen, . s "a Han "hade tittat på klockan. Om han tog en taxi hann han gott och - väl Men spionera: på Sara? Aldrig! ' fru har för sig vissa nätter i konst-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.