N fr - EAHOLMS' TIDNING == Nr LT: Fredagen denA6 oktober 1970 ET = Privatlivet och datamaskinen - Årets folk- och ”bostadsråkning har medfört en debatt om den enskilda - människans integritet, som vi säkert får anledning att fortsätta. också i framtiden. Lan- dets "medborgare : har ålagts att lämna en rad personliga uppgif- ter om ålder, adress, bostadsför- hållande, utbildning m m, Det är inga särskilt farliga uppgifter, och det är, inte första. gången man igångsätter sådana. folkräkningar, men "vi vill inte att uppgifterna skall komrna i obehöriga händer, Från statligt håll har man ut- lovat "erforderlig sekretess ifråga om folkräkningsuppgifterna, men'' sekretesskyddet har redan visat sig tämligen ihåligt. På en del håll har man släppt ut uppgifter pr telefon, och i ett annat. fall rapporteras faktastölder ur ett da- taregister. Det är just den moderna da-" tatekniken, som gör detta mate- så. riali: 1 krö Så länge oron döpgiterna stan= " nade på de ifyllda, blanketterna, var de tämligen ofarliga. Det var ytterst få som orkade rota igenom blanketthögarnas dammiga lun- tor, och flertalet data kunde för- svinna i tysthet, Nu har man där- emot: möjlighet att mata in allt- ' sammans i en datamaskin, sam- ; manföra de senast lämnade upp- gifterna med tidigare eller i fram- tiden tillkommande fakta och på Centerkvinnorna den snurrar stormakternds satel- liter med ännu sinnrikare foto. teknik. : . All denna övervakning sker giv vetvis inte utan orsak, Våra myn- " digheter är i de flesta fall nödsa: — kade, att samla in uppgifter 'on oss, om de skall få det kompli-.” cerade samhällsmaskineriet vatt fungera. Genom att kartlägga nu- er . varande standard ifråga om bo- städer, . utbildning o s v.'kan- de" lättare öppna vägen för nya: för-.. bättringar, Polisövervakningen av både trafik och brottslighet av-. ser att skänka oss ökad trygghet.” I ett. välordnat samhälle ” medborgarna kunna lita på myn digheterna och vice versa, Där bör data-, ljud= och fototekniken :. inte vålla några större: problem, + Den verkliga faran för. vår: per=, : sonliga integritet uppstår, om des-'- sa tekniska hjälpmedel användes” i orättmätiga syften eller råkar j orätta händer, Än så länge är la stiftningen oklar på dessa omr den, och därigenom blir 'säkerhe- ten bristfällig, Under sådana - för- hållanden är det bäst om-myn- : digheterna visar återhållsamhet j: sin insamling av persondata, så, att vi inte allesammans snärjer - oss i datateknikens. garn, får under den kommande mans: d. ioden den förhållandevisg:” så sätt göra fullständiga dossier om varje enskild person. Lika Jätt som uppgifterna matas in, kan de också plockas fram igen. Ingen vet vad dessa databan- . ker kan leda tilll Vi har fått skrämmande skildringar om hur bästa kvinnliga representationen I de tre största hallandsstädernas' kommunfullmäktige. Bäst före... trädda blir de i Falkenbergs nya : kommun, . där fem "' av: der 20 Cp-representanterna blir kvin-- nor. har. bå hemliga polisen i Sovjet Hitler-Tyskland 'och andra dikta=- turländer kunnat ställa männi- skor mot väggen genom att ploc- ka fram sådana här hemliga dos- sier, I 'mindre skrämmande fall kan man tänka sig att bankerna " tar fram datauppgifter om oss, in= nan de: beviljar ett lån, att:en- arbetsgivare. på samma sätt 'stu- derar' de platssökandes meriter eller -felsteg, innan han anställer” ” nytt folk, eller att smarta försäl> jare hittar' våra adresser och ki bearbeta oss med sin reklam,' Samtidigt med ' den utbyggda datatekniken. har” man. funnit på . andra sätt att "följa enskilda. män” niskors ' göranden :, och -Jåtanden, Man kan med hjälp av dotda TV- kameror. bevaka våra rörelser bå- , de.i affärer -och" ute i trafiken: he : tre', kvinnor.” folkpartiet får varsin kvinnlig re="" ra en kvinna bland sina, 16 or-' dinarie ledamöter, . moderaterria" har en kvinna bland sex, Aktiv. Politik en kvinna av fyra, medan”. a. folkpartiet bland sina tre, fully, ” mäktigeledamöter = helt : saknar ; kvinnlig representations; =... == -I Halmstads 'nya : Sstadsfullmälk. S tige blir sjurav de 45 ledamöter: na kvinnor, Av centerns åtta full mäktigeledamöter är” "sålunda två kvinnor, ;, medan socialdemokra- i terna "i sin, 22-mannagrupp har . ' Moderaterna” och s presentant,' - medan ” VPK:s ': två. mannar blir utan kvinnligt, säll get i: "Varbergs nya fullmäl tige"— bara fem kvinnor av 51, Centel " Dölda mikrofoner; kan, registrera vad sön sägs; "och". Polisens” helikoptrar” svävar: över våra vägar, och längre ut i rym- terna, - ildemok v eo Fria demokraterna för vi varsin! ”gön follpartikvinnia, kom ii "med, a en svensk "anslutning; som en "ciering). tills EEC - kommer. att "ka anpassningsregler till olika " eler 'står. utanför behöver. ju sen en sammanställning över mublsson " å bundets.' Tids sådan : hållning behöve ra sidan inte innebärg rekta negativa” inställning ; till EEC: som sådant. eller : ens till del; vänstergrupper "visar; ' Jag tycker det är ganska egen- domligt 'mär många kommenta- torer,: kanske- inte. minst: från industrihåll, söker tona ner, om också inte helt negligera, både de -reella svårigheter som. neu- tralitetspolitiken -. kan. möta (långtifrån oöverstigliga måhän- da imen ändå högst- påtagliga) och de anpassningsknav 'som: ett medlemskap (och även en asso- innebära, och det' i ' stigande grad : allteftersom gemenskapens integrationsgrad höjs. Här: räc- ker det inte med att betona frånvaron av bindningar i själ va avtalstexten, vår rätt att hål- la oss med, vilka löner, skatter och socialavgifter 'vi' vill, bara vi "inte ”dumpar”. genom för låga, att ingen lägger sig i våra Iokaliseringsåtgärder O's v. Frå- gan är ju vilken reell rörelse frihet vii själva verket får i dessa olika avseenden. -Möjligheterna att genom förhandlingar uppnå framförallt|- viss politisk handlingsfrihet — att kunna vägra att delta i boj- kotter eller andra politiska han- delsaktioner — måste tas till- vara ., för . neutralitetens . skull. Möjligheten att uppnå vissa mju- tänkta ytterligare integrations- planer. är också väsentlig. Klart uttalade-: erkännanden 'av natio- nell suveränitet .i 'socialpoliti- ken och den allmänna välfärds- politiken, liksom, i fråga om in- vandringsreglering . under 'en gemensam arbetsmarknads upp: byggnad, saknar : givetvis inte betydelse. Tvänget till reell an: passning vare sig man är med inte innebära 'ett.tvång att an- passa sig endast på ett sätt, Fri- heten. att. välja, anpassningsal- ternativ är tvärtom i' många lär gen en väsentlig: politisk: fördel, framhåller Kurt Samuelsson. EN MÖRK. BILD. Varje år gör ”skolöverstyrel- den senaste tidens utveckling på . inte” alls varandra." Pvärtom. är alkohok och narkotikaområdena. pekar” på” vilken roll: alkoholre- ”klamen har; spelat i" den utveck- lingen. "Narkotikamissbruk-; soch alkoholkonsumtion” alkoholkonsumtionen; störst: just : bland + "narkotikamissbrukarna. Mellanölskonsumtionen här. bli- vit alltmer populär bland ung- dom: så. långt ner i åldrar som 12—14 år. Ungdomsledare av'oli- ka slag” möter ndya besvä iga problem med "mellanöl - 1 sin verksamhet, . Det är. betänkligt att. ungdom” medan 1 ;de : nedre tonåren blir van. vid den berus- |" ningseffekt som "nägra: flaskor mellanöl ' ger. Det är en mörk bild skolöver- styrelsen i sina petita för näs- ta budgetår' tecknar av alkohol- problemets - utveckling. i vårt land. " > Spritkonsumtionen ' här, konstaterar verket, ,under . 1960- talet” stigit alla år "utom de år då spritskatten. har höjts. Den totala konsumtionen, omräknad i ren alkohol, har. mellan: 1960 och : 1969 ökat från ' 4,8. till :7,1 liter: per invånare, Mellanöls- försäljningen stiger, medan den svagare pilsnern trängs undan. Fylleriet har - ökat 1. åldrarna under 21 år, - Slutsatsen kan bara bli en: den förebyggande hälsovården är något som samhället måste satsa mycket mer på. Och före- " byggande hälsovård i fråga om alkoholskadorna, det är och mås- te vara oavlåtliga ansträngnin- gar för att minska alkoholkon- sumtionen och tränga tillbaka "de alkoholvanor, som unger. de senaste årtiondena brett ut sig till stora befolkningsgrupper och miljöer som tidigare var tämligen alkoholfria. Skolöver- styrelsen betonar starkt den be- tydelse : -mykterhetsorganisatio- nerna har i den kampen. De ökningar av anslagen som ' före- slås är- dock ganska -blygsam- ma. Men även med en så välvillig prövning som skolöverstyrelsens | blir. resultatet i. bästa fall att bidragen , mödosamt och knappt behålls. vid sitt'realvärde. Man "Tav: ; Då, en, . cykel); klistrade' han . vatje” Hiorgon. med” ett' Jeende, : | karamell, sade förbundsordföran- |ferens, 4 Salts öbaden -under,; vec, GS .köhelgen;" "där ett i00-tal; center- er tar, . Ått ta i-varann' Vi kramar barn, klappar hun- dar och smeker kattungar. Men i umgänget mellan vuxna är vi hämmade. "Nästan bara .i enrum vi'tar i varann. Om ens då. ; Många ” som ligger till sängs eller sitter 1 rullstol "mäste upp- leva bristen på fysiska kontakter som den kanske största” plågan. | Det är att leva i glesbygd. - Landstin gel: > Olsdagens- "halländska landsting hann med att avverka ett 15-tal trenden plus ett interpell: för sin angelägna uppgift i ar innan det var dags att i samlad trupp fara ut till.den nya särskolan i Söndrum och inviga .denna dets, Ibland kan en enda liten be- röring : bryta isoleringen, ”'- vt STEN LUNDGREN I VE gets plenum på förmiddagen blev I undantag av en stunds debatt i sa ika stillsamt : som Usdagens ned mband med att den nya nämndor- ganisationen och fört: satte förvaltningsutskottsordföran . Arvid And fon Oo dlades. Efter Iunch den Gösta Josefssons svar på Karl- vodena m pri na för provinsialläkar= nas 'sjukbesök i hemmen fart och färg på debatten. Men först gäll- de det nämndorganisationen, Debat av hr Göran sladd : i en dikt skriver Lucile: Ford, att innan ' ett leende -kommer det ”djupt:ner-i ett lyckligt och tacksamt. hjärta”. sn > - Under en. isande januaristorni lärde jag mig ätt sätta värde på värmen.” Oljepannan ' var av-I stängd. Den enda ' värme. vi kunde få i huset kom från köks- 'spisen. » Först .. när. jag kände hur - kölden : trängde . in -i-- mitt hus, började jag sätta värde på värmer. 20. rv a Innan: en pojke, skullé ge. sig fast. ordet ;”le” på styret. Sena- | re "berättade" han att han: borde Ka bett "om muskler istället, för vägen var mycket: backig. .Le- endet kom-ändå fram på > var: je b kkrön. en ; OM, vi” riktigt. tänker med ; | hjärtat: och” räknar. de "välsig- helser vi fått, så kan vi-starta till synes :i' ansiktet, så" börjar Hellberg, Falkenberg, som i utred- ningen yrkat att ordförandena i de centrala nämnderna skulle ha fast tillfället att lägga Jandsti skol Provinsiallikarnas sjukbesök i hemmen : . belyst i 1 intressant färerpellarior debatt ; na väljs- k som har tid närvara vid samman- trädena. Det är 'inte 'så 'välbeställt | med" den" saken' nu och talaren -I gjorde” det tankexpetimentet att om t eller" omöjligt — det: är att ändra : på de ställningstagande som görs b förvaltningsutskottet'; fick fru (Elia en förval sär borta sex gånger av tolv under ett år och arvodet enligt de nya be- stä 1 blir 3.000. kr" Pr år, legerna på hjärtat att. inte välja än till. ordförand terna i dessa utan i stället utse d på landstings et, där allmänheten skulle beredas tillfälle att kontakta dem. Hr Hell- bergs yrkande hade emellertid av- slagits, - av '. utredningsmajoriteten, men nu förde förslegsställaren fram det inför :landstinget, Hr Hellberg hävdade, . att '. om ” ordförande > i nämnderna” fanns ”till förfogande "vissa - bestämda tider . skulle - detta förbättra” informationen till allmän- ; heten samtidigt som "kontakten mellan nämnderna ' och vederbö- rande tjänstemän" kunde ;för= djupas. : . sv " Hr Alvar” Andersson, Knäred- er- inrade om att landstinget redan här baslutat om bättre information :om : landstingsverksambeten dels ' till '" allmänheten” och dels "internt. ge- nom: tillkomsten av: en personal- tidning. - Skulle v ytterligare. infor- ” mation behövas i speciella frågor, ansåg talaren att nämnderna själ- " va kunde ordna sådan. . Hr Danne Dellien, Eldsberga, som håller sig hemma i länet och har bättre tid att syss- så' betyder det ett arvode. på 500 kr pr i gång, : Hr Kurt" Jalmarson protesterade " bestämt mot denna exemplifiering söm' han arisåg orea- listisk. ' . Föndstingsätrontor » Gillis Albi. band med la : med-: tand Däremot ansåg hr Dellien att riks- dagsmännen mycket väl kan väl- jas som Jedamöter då de är ut- märkta'” som .: ”skickebud”. till Stockholm och den centrala sam=. hällsapparaten. ot Hr Karl! Bengtsson, Varberg än- stämde i” stort sett i hr Hellbergs yrkande, men hr'Axel Kristiansson i Harplinge ansåg att den informa- tion”: förslagsställaren syftade : till mycket väl. kan ordnas utan: sär- skilda” föreskrifter..: Dessutom kan det bli svårt för. allmänheten satt hr Karl' Bengtssons- anförande om att detär sällan allmänheten 'rin- ger till kansliet i syfte att komma Johnsson i Holm erfara, då ho! Je . kade: att ett: i anslag för 'inköp- 'av' konst skulle' minskas med”: 5.000, ke och , motsvarande .summa ' överföras ' till Västra : distriktet av' de handi- "> kappades förbund, Det blev avslag, H förstås! . : FRE Hr Gunnar ; Oskarson "pläderade för” moderata samlingspartiets mo-= tion, om att landstinget. som sin'me= ning skulle uttala :att E 6 utbyggs . i nad till motorväg sker snabbare än = ' vad Vägplan 70 medger och . att till tals med. förtr Hr Kristiansson : i Harplinge rundade lav debatten med att citera ett ytt- rande, som tillskrives förre" höger- ledaren ' Gunnar: Heckscher; och som lyder ungefär så här: Varför skall man förenkla en sak när mån kan krångla till den. Detta yttran- de ville"Axel Kristiansson applice- ra på den debatterade frågan, Sedän'hr” Hellberg yrkat att kotfet skulle få i upp- v utnyttja fasta mott landstingskansliet, drag att tillsammans med ;vederbö= rande nämnder ordn: — Man ; skall "inte denna fråga, framhöll”. Svensson, . Kungsbacka. : Se; medvetet folk 'klarar sådan .infor« mation utan föreskrifter, Även hr Kurt Jalmarson, . Varberg var av samma ”uppfattning.' I egenskap av: - F . blev dför tunga 't ter samordnas mel lan landsväg och” järnväg så'att järnvägarnas > .kapacitet ; -utnyttjas ; bättre och vägarna avlastas och 'att SJ tar; hänsyn till regional och -lo=" förvältningsutskötret hade a att. motionen" besvarats” genom "att... en", . rad | åtgärder:t redan. : vidta-., ' gits- från olika i organ, inom länet och ' att: förvaltningsutskottet följer frågan med "uppmärksamhet och i samverkan ; med andra. länsorgan . a tider. för d I det votering. Vid denna: avslogs:hr bevakar ' den. !Det.: blev också ' landstingets beslut; som slogs ut i årets I; med en enda rösts övervikt och följaktligen inte får 'vara med på decembermötet.. när landstingsgarnityret . . väljer" sty- relser och foåR dr I CEN TERN S KVINN OFÖRBUN till ro och suga” spå” segerns söta den redaktör Sorija' Fredgardh vid Centerns Kvinnoförbunds' höstkon- arbete "måste va förverkligande. I i — I riksdagen får CKE in. sju | kvinnor; en "ökning "med tre; Där: -Imed Ökade centern, "sin Kvinnliga | or representation m n' andra” 'par- tier. I landstingsvalet. ökade anta: let.” ;centerkvinnor- i landstingen > Centerpolitiken och som. dd n ut: formats. i mittenprogramme är i dag" det verkliga. alternåtivet..till den allt mer socalistiska'koncen- tråtionss' tisom social emokratin leder. 0: om Ber. 088 värt Mät 2 2 OKP: BEHÖVS : — CKF behövs i dag. n mer ' än hågonista Där. det" gäller, för ;cen- tern att. utnyttja alla tillgängliga resurser: för: att följa upp valet. En av våra framtidsvisioner” är att en "dög kanske bli en enda stor satt döma sina” stödtrupper i ar betet för folkhälsan till en stän- digt defensiv. Vad man spar nu gänger d om nedan i början av ; 2980- talet, |VARDRBESTANDIGA - LÖNEPASLAG 7 CCS i till" förmån för: låglönegrup- , perna,” som . skulle. garanteras isamma tillägg som” löneglidnin" "gen för exempelvis verkstadsin- I dustrin, ». diskuteras. i Bygg: Nadsarbetaren: : Att löneglidningen är mind- re i det ena företaget än i det "andra kan sammanhänga med regionala" arbetsmarknadsförhål- landen men också med att före- tagen; har mindre. marginaler och sämre lönebetalningsförmaå- ga.-Det senare ändras i och för sig.inte-av någon ny avtalskon- struktion. Hårda krav kan istäl- let bidra till att påskynda ned- läggningen av betalningssvaga företag, vilket också främjar ut- sämningsstr ävandena i den mån arbetskraft ten finner '-nya . och - mera :lönande sysselsättningar. Men om en sådan utveckling går allt. för, fort kan det också få b "ga sociala konsekvenser. Nykter ungdom - frågar Sig. B-om- samhället har. råd. framtidsungdom kommer "nan att få betala tio ordförande i' den utredning som - - > sysslat med - landstingsinformatio- SA ; nen ansåg hr Jalmarson att de för- ao Su det nya Islag denna lagt är tillräckliga för. > É Å Mif TA att. klara : informationsfrågan Aill« TIRIO|Tlole le&lrR bete” | AlRlisttirjulsli] Sd DRABBN; '” säl MEALSFERTS LIA TG] « -LUTETT IELATR [pfa | sRADossr Ta i dessa; kornmer att): RETA OGRSAE Vv. R ” stå som: dystra monument över Ia JA klia G NV Jo Räga HJIN]K]A . le N ;;En stor dei av "konferensen äg: NERIU A NIR E a -. nades- åt: hälso- -och /sjukvärdsfrå- i M E Ne T EN NES” El]. gor. vilka landstingsrådet. Stig. F NN Ä'lp: Hl NIEDIA RFA 1 NEIkläfr IG Bia lMmioj : kärva: "ekonomiska" "läge "som ne " Tr AE Et AMP Sä SN s Sträng. aviserat kommer. :priorite- = Q ; Ia + P SO Zz ringsfrägdrna.. förgiundenskonsta- SMI: EL Ar - en 1 STO ER SA Mletefetklafile PRAG EV RA FlE IR OETRÄMTUL sd [CE jarnas "uppskattning; 'ansäg hr Än: tonsso som nder valrörelsen man: vid. konferensen. att. anordna en. "omfattande kurs-, "och; utbild- : ningsverksamhet” "bland nyvalda : er
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.