i i Måndagen" den 19 oktober 1970 7 t , I stora delar av landet har sommaren varit torrare än normalt. Det gäller därför att ta vara Ro på varje droppe vatten som kommer från ovan, Jorden måste fungera som en svamp. Bästa ; sättet att förvandla markytan till en fuktsamlande svamp är att använda plogen. Inget annat red- N skap förmår att så luckra jorden och förvandla den till ett vattenmagasin, . Men det gäller att utföra plöj- ningen väl. Detta är ett tidskrä- vande, och dyrbart arbete. H TEG ELLER FIGUR- PLÖJNING? ' 'Tegplöjningen lämnar I allmän- het kvalitativt sett bästa resultat. Ett problem är slutfårorna som torra vårar är till stor nackdel. Under nederbördsrika förhållan- den blir de däremot en hjälp vid ytvattenledning på våren. Men det förutsätter att vändtegarna grävs igenom mitt-för slutfåran. Figurplöjning ger främst en viss tidsbesparing, åtminstone om fäl- ten är större än 2,5 ha. Man bör börja plöjningen kring en kärna i w fältmitten," Detta kan. förefalla be- svärligt. Men det skall inte vara så, att man -av ren lättja börjar figurplöjningen i fältets ytterkan- ter. Det blir då mycket lätt prob- lem med ytvattenavledning under våren, cs oo NÅGRA MÄTTIPS Det finns - många sätt att mäta upp en kärna i fältmitten. En ar- betskrävande sätt är att mäta fram den med hjälp av en famnstake. Ett annat sätt är att binda ett snöre vid traktorförarens arm och sen låta en medhjälpare gå längs fältkanten med snörets "andra än- da. Om traktorföraren hela tiden håller snöret spänt så kan han med bakre plogkroppen rista upp fåror som får samma figur som fältet. Också denna metod är ar- betskrävande eftersom den kräver två man. se Det finns emellertid snabbare metoder. Ett sätt är att köra runt fältet med skördetröskan. Genom att hela tiden ta lika breda skär så måste man sluta i fältmitten. Man kan sedan lägga upp kärnan efter' spåren av tröskan. Ytterliga- re ett sätt är att köra runt med såmaskinen på våren. Efter trösk- ningen på hösten kan man sedan avläsa fältmitten genom att se hur "| såraderna går.-Metoden förutsätter dock att man har låtit hacka eller |. bunta halmen på hösten... Genom att flera :år 1 rad börja kring.en i i i i MAN KAN TA FEL... 5 | Var noga med höstplöjningen småningom en figur "söm under- lättar vattenavrinningen, — ... DJUP PLÖJNING BÄTTRE |: ÄN GRUND "es 0 f En djup plöjning ökar jordens vattenuppsugande förmåga. Detta märks bäst vid försommartorka. Men också i övrigt drar växtröt- terna fördel 'av” ett djupt 'mat- jordslager. 'Under förutsättning pet gärna ökas utöver 20 em. Ris-|. kerna att vid ökat plöjningsdjup få upp en massa råjord som sedan skulle sänka skörden minskas om man i samband med 'djupplöjnin- gen gödslar ordentligt. En höst- gödsling med PK före plöjningen är 'under sådana förhållanden att föredra,” . : 3 .SKALL JAG ANVÄNDA ” SKUMRIST? ” Skumristarna har rykte om sig |: att ställa till mycket besvär. Mo- derna plogar med rymliga ramar och separata skumristar har emer lertid ökat chanserria att få en störningsfri plöjning med skum |: ristarna påsatta. Genom att använ- da skumristar slipper man nästa år se kvickroten och för all del även flyghavren titta upp I långa rader mellan varje tilta. Skumris- tarna för ned lös jord i botten på kärna i fältmitten får fältet så | = att. plogkroppen är åtminstone 35|” cm bred. kan därför plöjningsdjust; ANN : I. dagarna har :'eleverna vid LO:s tremånaderskurs på LO-sko: lan . Brunnsvik utanför Ludvika flyttat in i helt nya lokaler. Den nya byggnaden, som inne- håller, 32 elevrum och" undervis- ningsutrymmen, är i första hand avsedd för de längre "kurserna. Byggnaden ligger i slänten ner mot sjön Väsman och har kostat omkring 2,2 miljoner kronor. att bygga, vs : - Förutom - de 32 elevrummen, |. Den nya byggnaden på Brunnsvik ligger i sluttningen ner mot "sjön Väsman. I. bottenplanet c gillestuga.'I' de två övre planen ligger de 32 elevrummen, . « samtliga med utsikt mot. sjön, == > . finns undervisningssal, grupprum och. SS fåran; varför anslutningen mellan matjord och alv blir bättre och sättningen under hösten: mindre. Man gör därför klokt i att alltid använda .skumrist, 15 Co? +” PLÖJ SÅ FORT DET GAR; "' Försök" har visat att så länge som | plöjningshastigheten håller sig under 6—7 km per timme så blir skörderesultatet detsamma oavsett hastigheten. fndast vid hastigheter. däröver. blir: tiltlägg- 4. STATISTIKEN - s PLÖTSL FART... SS TILL FARLIGA ” KURVOR ÅN 2 BET MITT. a w IGT (ÅR MAN UPPE 1: SVÄNGEN ”— MED I sl. 0 . ALLDELES FÖR HÖG Lr ls os slet VISAR ATT DET " OFTA ÅR MYCKET. MAN TROR soo Ka NN ÅN ”| tivt hög plöjningshastignet ävén | 1 realiteten av om plogen stoppar ningen otillfredsställande, De mor derna långsträckta plogkroppar vi har i dag medger också 'en rela- på lerjordar. Gränsen uppåt sätts för stenpåkörningar eller inte. En hög plöjningshastighet är fördel aktig, eftersom 'den medför” ett bättre utnyttjande av traktorn. Slirningen avtar nämligen ju for- tare man kör. Mörnen . När man dimensionerar en plog till sin. traktor ska man därför börja med att fråga sig hur mån- som . alla. är enkelrum, finns -en dar och pinnsladdar. I allmänhet räcker. det "med "en: bearbetning på hösten. Idealiskt vore det. för- stås att kunna; förse plogen med tillsatsredskap : för: detta apbete, Hos vissa . plogfabrikanter finns det planer på att återuppta | till- verkningen av den provrotor som tidigare fanns på marknaden för 3-skärlga plogar. Det är avsikten att Janpassa "den; till. större. plog- storlekar ocks et, vore något att stilla bedja om: NIE FYLL SLUTFARORNA: oc OPÅ HÖSTENATT. : . Oavsett, om inan, jämnar: ut til- torna . på hösten eller! inte: skall: slutfårorna' fyllas redan på ' hös- tefi, Visserligen blir det: ändå en viss "skördesänkning >: slutfåran men den" blir inte på långa vägar så stor som om 'slutfåran ' fylls helt och hållet på våren med tort- jörd. Lämpligt redskap för att kö- ra igen slutfårorna på hösten är NN | SS t stör i. öppenspis, OA et — För att undgå korridorintryc- ket har vi lagt alla rum på en sida, i huset och på andra sidan placerat gemensamma , utrymmen som pentryn, :samlingsrum : och TV-rum,' säger ' föreståndare . för LO-skolan i Brunnsvik Ririe: An- dersson. vu ES I' huset finns också: inrymt en kursledardublett och två av elev- ndervisningssal ; och nio grupprum... I" husets : bottenplan finns också en gillestuga , med Väderbiten E Väderleksläge:. Ett lågtryck som på söndagskvällen låg vid Färöarna rör sig med tillhöran- de regnområde snabbt mot mel- lersta Skandinavien och sedan vidare åt öster eller nördost, Lågtrycket åtföljs av mycket kraftiga västliga till nordvästliga vindar över södra Sverige, som på väst- och sydkusten kan nå stormstyrka, : Utsikter till måndag kväll: Frisk till hård sydvästlig eller västlig vind, möjligen storm vid kusten, Tidvis något lättande molntäcke men en del regnsku- rar, Cirka 10 grader, Kattegatt: Kuling mellan syd- väst och väst, från måndag mor- gon delvis storm och senare un= der dagen vridande till nord- väst, Måttlig sikt, regnskurar, Utsikter för tisdagen: Måttlig till frisk," vid Götalandskusten hård västlig eller nordvästlig vind, Molnigt och tidvis regn eller regnskurar, i fjällen snö- blandat regn, Kyligare, ' Stormvarning för kuststräc- kan mellan Strömstad och Kul- len, sydvästlig ' kuling, under måndagen delvis västlig storm, It | på dem om igen senare. Vi kan också" spela. in egna program och köra, säger Rune Andersson. Vi räknar med att använda TV-ut- a. ns rustningen' mycket i våra talöv-| a. ningar, där var och en kan få , . osa bd se sig själv tala och på det sät- Ysby av . t s tet slipa sin teknik och sitt fram- - 2 förande,” sr ot öv bt : (Forts, fr, sid. 1. - — Det är fantastiskt fint här, säger Gun. Gustafsson” från Fa- gersta, : som - tillhör den första tremånaderskurs som just flyttat|: in i den nya byggnaden. Utrym-]. komminister Sten-Erik Frant- zich, '"O, Jesu Krist, Dig till” av Schein framfördes av kyr- kokören och därefter följde mena är så mycket större än i altartjänst' vilken inramades rummen är. utrustade så. att han: dikappade. skall kunna bo där - utan, alltför mycket besvär. i Till den moderna undervisnings materialen! hör en intern TV-an- läggning. fri ANS Srfer Sva re Med : den kan. vi spela in program som går på. TV och titta de” äldre byggnaderna , skolan. i vä 4 rit, Peter Diebitch. här . på Bygget påbörjades för ett år sedan och BPA har haft det på tötalentreprenad! Arkivekt har va- av ps. 347 och' 608: 2. Efter slutpsalm, " körsäng ”Herre, vår Gud, vi...” av Händel avslutades vespern med Post- ludium, ”Pro pace” av Run- "bäck Vid orgeln medverkade mu- sikdirektör , Erland Skager- . [NR : sad dd berg' och den sammanlagda N kollekten i Laholm blev 1.059 kronor! Ett hundratal perso. ner: besökte ”Rödå korsves- ". Luftföroreningarna blir för Vär- je.år allt svårare. En rapport har i-Äägarna ' kommit” från” luft-; och valtenföroreningarnas . Västtysk- land, där , myndigheterna snart tvingas: dela ut gasmasker till äld- re' människor, som vill 'gå uti ”friska; luften”. I Japan är det nästan än värre. Till vår västkust och ' till: västra, Småland tränger avgaser ända från Ruhrområdet. Vattnet i Östersjön är förgiftat än- da hed till botten, Från Atlanten rapporterade nyligen "Thor Heyer- ; pern, -. . bon är just nu Sond .7 på väg men . - : och y 'denna planet får säkert vänta än: | .:s', nu rett. par: decennier ' på männi- - TS skans besök. Man .vet nämligen att temperaturen 'på planetens yta är tillräckligt hög för att' smälta ;p ; bly och lufttrycket är nära 50| - gånger högre än på jorden. Att | " . D något intelligent liv skulle kunna finnas på någon av "nyssnämnda S planeter. "är sålunda uteslutet: | . . Chansen är väl kanske god att på Mars skulle finnas. något slag av I dag: VALFRID liv — mossar eller lavar— -som "Solen går upp kl. Måndagen den 19 oktober 1970 » OCH så Kommer Oo nn ee DÅ ÅR DET Intl sa : MYCKET ATT GÖRA... vet. ÅR FÖRE KURVAN I CENTRIFUGALKRAFTEN FRÅN SIDAN. BILEN ee TAPPAR. VÄGGREPPET ' su MAN SLUNGAS "HA RÄTT: FART — DET ÄR: ' HÄR INN | "MAN NÄLKAS På N IN SSR SN ga skär traktorn drar vid 6 kri i Av väs- | |timmen. Skulle sedan plöjningsför- BANAN --- hållandena bli” besvärliga 'så" får UN man minska på antalet plögkrop- ON par så att man hela tiden kan Fd hålla den höga plöjningshastig- heten. Det finns tillfällen 'där 'sto- ra traktorer med 8-skäriga plogar . haft mindre avverkning per dag än mindre traktorer med 6-skäri- NE ga plogar: - - ; BÖRJA MED VARBRUKET I PA HÖSTEN ".t. 20krtsa Höstplöjningen: bör gärna ske i så god tid att man kan bearbeta tiltan en gång efter, höstplöjnin- gen, På så sätt jämnas mårkytan ut och vårbruket nästa är under- lättas. Någon märkbar försening av vårbruket har inte märkts i de fall "där. man harvat en gång på vw MAN SKALL > BROMSA sus tallriksskumplog.. Sådana är dock mycket sällsynta i dagens Sverige. Ett alternativ ”är att. använda ett tungt tvåaxlat tallriksredskap, och ställa det 'så 'att endast främre el- ler .bakre råden med tallrikar ar- betar... Jorden kan på så sätt flyt- tas' ät. sidan och fylla. slutfåran, Har man inte. dessa möjligheter går det att köra igen. en slutfåra med sen 3-skärig plog. Se i så fall till att. bakre kroppen , inte tar för djupt. Då. bildas, det .i stället lätt två stycken slutfåror på öm- Se sidor. mna EA Lägg ner omsorg och arbete på höstplöjningen, Det är den mest grundläggande - bearbetningsåtgär- den. vi utför i dagens jordbruk. En väl utförd plöjning spar myc- ket arbete i värbruket. En slarvigt utförd plöjning kan inte repareras dahl på Ra II att stora oljeklum- | högst. Men människor. Nejt ':'. par: flöt. omkring. Nyligen sänkte amerikanarna ' tuber 'med . livsfar- lig -nervgas på >5.000 met. djup » Vildhjärnor, profeterar. om be- . "sök på än längre bort belägna. pla-]' «... nåter till jätteplaneten — isklum- |: 6.41 och ned kl. 17.16. ” I.morgon: TEOFIL a Solen går upp kl. 6.43 och ned kl. 17.13. : utanför Floridas kust.” pen Jupiter.: Men vad skulle rnan där att göra? Bli till en isstod lik- .| rister :-och ' alla: bekvämligheter. Vi har bara 30 år kvar till år 2000, : Inte "mycket! . Kanske .-har man då hunnit 'så långt att man kan "köpa biljett: till en väldig rymdplattform 10—20.000 'mil ute i världsrymden, Man. fantiserar om kommersiella rymdskepp” som skall Tusa från jorden till någon närbelägen planet medförande 'tu- stod, : Rymidvärdinnorna ' använder : spe- cialkonstruerade brickor och wis- kyn serveras:-i muggar med sug- rör för att klara tyngdlösheten. 1985 "planerar .man att. landsätta ett par astronauter på Mars. Men sedan är det väl till en tid. slut kunde. ge sig iväg draårig färd. som Sara en. gång då hon säg sig tillbaka, förvandlades till en salt- Hur "man än bär sig ät har vi inga möjligheter att färdas forta- re än ljuset alltså ca 300.000 kilo- meter per sekund, detta gör varje försök att så gärna vi än ville komma förbi den gränsen, till en omöjlighet. . Möjligen - skulle ' man kunna tänka sig' ett rymdprojekt som ' sträckte sig över flera gene- rätioner, :en jättelik "Aniara som på en flerhun- -Men borde' man i dessa tider med tanke på svälten 1 världen. Mer än 6/8 av jordens befolkning under av brist på ordentlig nä- hällanden att te sig då man be- tänker att jordens befolkning år så man knappast vågar se framti- den an, : ne : som innan han avled i en obotlig omkring och för sig själv uppre- -pade ”Ar 2000 skall aldrig skrli- ring, och hur kommer dessa för- ' as e — Den frågan vill jag inte gå in på. Du har fått ut dina pengar som du själv .lisponerat över, . — Herre Gud, det låter som om jag skulle vara redovisningsskyldig inför dig! Vad menar du förresten med: att du inte vill gå in på frå- gan? : — Jag tror inte att jag har' lust att fortsätta den här diskussionen, | - digt i en fickehå A d Utifrån . Västerfjärden , hördes lj tt Festen hade pågått några timmar. Det upprymda och blandade 'säll- - . a ME ” Det fina regnet hade upphört att falia och solen började titta fram. En fiskebåt tuffade förbi Skatudden och försvann för en kort stund bakom” "någon kal havshäll, lät höra ett ängsligt kräck, kräck. En transistorradio sände sprittan- "de. dansmusik, från Skatudden syd- väst på Getö. I träden och på upp- spända järntrådar runt fabrikör Fol- ke Svenssons tomt längs ut på ovan- nämnda udde svävade kulörta pap- perslyktor likt irrbloss i augusti- mörkret. — - H - På en kal bergknalle strax .ovan- för den påkostade enplansvillan i arkitekt Var röda lågorna från vil- Åa på sin väg öster ut. Öns kyrkklocka ringde för grav- öppning. Malmklangen rullade i vå- gor ut över havet och drog bort, 4 då. sand: Lö den augusti, Som .jag anser ful lös. Britt-Mari reste sig hastigt ur sto- len, drog badkappan omkring sig och utbrast: - - : Över 'skärgården stod himlen: mörk och mjuk som fransk sammet, En och annan stjärna höll med gnist- rande spikhuvuden det tunga doket — Jaså, du gör det! Men jag har |uPppe. Månen, som:var i avtagande, - tröttnat på ditt fö darsk Och | skymdes dels av drivande du ska få se! , moln, > Med den avskedsrepliken rusade >» hon ut. ur rummet, - Egon Nyström gick tugnt över gol- vet och stängde tyst dörren, som ha- de lämnats på vid gavel, för att se- dan återvända till platsen framme vid fönstret. Under fredagen hade det blåst en nordlig kuling Framemot natten hade vinden kantrat runt till syd- väst. På lördagskvällen «hade. den blåst av sig och sått till vila. . Havet rörde sig. i långa mjuka ett dussin marschaller, Eldreflexer- na fick berget att glöda och vattnet i fladen nedanför" att. flamma som järnet i en. smälta. I det vrisiga » | skogspartiet på nordsidan lekte åter- skenet tafatt på marvuxna mossiga och. i lavskäggigt gran- verk, no : = : Fabrikör Folke Svensson med sin fru Stina, skärgårdsgrannar och be- kanta från staden. begick den en gång om året återkommande kräft- skivan, som på ett slutgiltigt : sätt fastslog att sommaren difinitivt var över och att inflyttningen till stads- ; våningen stod för dörren. På en grässlänt framför, . den - svenssonska sommarvillan” satt sex- ton personer bänkade kring ett fest- ligt dukat långbord, som enkom för dyningar,. I de tidiga morgontim-' denna kväll hade byggts genom att s skapet hade slagit sig ner ' kring bordet, utan någon på förhand upp- gjord placeringslista. « > > " Fabrikören, som tronade vid bor- dets. ena långsida, ” flankerades av doktor Linggrens gladlynta fru Eva- Lena och . den . paranta rödhåriga Sara. Valtersson. Där satt också ad- vokat Nyströms blonda fru tillsam- mans med den flintskallige ostgros- sisten Joakim Kvist En ' kraftig rundmagad herre med ett bullrande och smittanda. skratt. Vid kortsi- dan intill den jovialiske 'grossisten hade . getöfruarna . Gerd Söderberg och Asta Vesterman, två slagfärdi- ga åländskor, inringat. den flirtige handelsmannen på ön, Aron Strid. - På den motsatta kortsidan upp- vaktade de två åländskornas män Ernst Söderberg och. Sven Vester- man,. den korpulenta och skojfriska - | handelsmansfrun Greta Strid. Festens värdinna, Stina Svensson, hade råkat hamna mittemot ' sin man, Till: bordskavaljer hade hon fått den-' rundhyllte, skämtsamme doktor Harry bLinggren och den vanligtvis, mycket tystlåtne advoka- ten Egon Nyström På samma sida hade också arkitekt Valtersson och makarna Linggrens tjugoåriga dot- ter tagit plats. -- : > Sällskapet ifrågs hade i det nä | maste ”skövlat" de "stora gula 'kera- mikfaten på - cinnoberröda dilldof- Prat och skratt sköljde över 'gräs-!lät hon blickarna granskande glida ; slänten, porlade iväg över 'udden över gästernas för henne så välbe- och rann ut över havet. " Det. skålades flitigt.' Ska på tallrikarna växte sig stora: och pratet blev allt högljuddare. ” ” De uppsluppna skratien och den festliga rekvisitan till trots, så tyck- te Stina Svensson att den där rik- tigt glada, ja, nästan barnsligt lek- fulla stämningen, som förr om åren hade karaktariserat kräftikalasen på Skatudden. saknades denna kväll Förstrött lyssnade hon till den blandade kören av glada röster och trodde sig höra något. skorrande falskt mitt i all glädjen. Tankfull såg hon bort mot ljusbollarna runt de färggranna papperslyktorna . som svävade i en- böljande ring kring slänten. En kedja av ljusets vakt- poster mot mörker och smygande ofärd: ”j > . sr Smygande ofärd, tänkte - Stina Svensson och kände sig plötsligt frusen, dena milda augustikvällen till trots, Varför hade hon kommit att tänka på de orden just nu? Hon var bland goda vänner, människor som hon hade känt i många år, Och ändå hade den där skrämmande .tanker infunnit sig. ” Hon skakade till som i frossa och drog den stickade mormorsschalen tätt om axlarna, Det var som. hon sökte skvdd + dess mjuka ullvärme kanta ansikten. : - +, Ma Som : på mycket -- långt . avstånd tyckte hon, sig höra advokat Ny- ströms röst Den lät underlig - och sluddrig, Egon måste ha druckit en hel del, var hennes omedvetna ref- iektion medan hon iaktog Sara Val- tersson på motsatta sidan av bordet. Såg inte Sara blek och konstig ut? Kanske Sara inte mådde riktigt bra? . ? Deras blickar råkade mötas. För Stina Svenssor blev det något av en chock, Vänninnans ansikte var kallt. och stelt som en dödsmask. Ögonen, som mötte Stinas. stirrade oseende rakt fram. Som en meka- nisk docka sträckte Sara Valtersson fram handen, tog snapsglaset, svalde innehållet för' att sekunden efter brista ut i gapskratt, a För Stina lät skrattet desperat, gällt och olycksbådande. Vad hade det egentligen tagit åt hennes vån- ninna. . Nog för att Sara med sin impulsiva läggning : hade lätt för iynnesskiftningar, men det där kus- liga skrattet bade faktiskt låtit hys- teriskt. Kunde det tänkas att Sara, som brukade vara -: ytterst. måttlig med sprit, var berusad. Nej. vänin- nans underliga betende måste ha en annan orsak. Kanske Sara, som hade lätt att fatta humör, varit ihop sig med Knut Hon visste inte vad hon. imot någonting ont och farligt som obevekligt närmade sig, . skulle tro. V RATT. SÄTT ... hösten, Lämpliga redskap för den- genom senare bearbetning. på rimligtvis profitabla rymdfär-|inte tänka på mer betydelsefulla | vas”. na höstbearbetning är tunga slad-!. oa a SLI |Ider för människans del. Till Venis |ting än färder ut i världsrymden Saeco 0 TORE LETH | marna blev det troligen bleke. + .. - | lägga plywoodskivor på träbockar. — tande kräftor, Uppskärrad . av . onda ' föraningar , på t- Val "som diskuti rade för och nackdelar hos en klink- byggd . båt. med . doktor Linggren. De två. herrarna. samtalade i iugn ton. och ' båda verkade ' vara helt fångade av ämnet. Saras gälla skratt hade de tydligen inte ens hört. Den gode arkitekten föreföll då att vara sig tämligen lik. Saklig, en aning torr och kanske litet tråkig. Men fanns där inte i Knits röst, tänkte Stina, en spänd nervös un- derton. En irritation som knappast kunde ha samband med de' båttek- niska detaljer som avhandlades, ' Nu var hon förstås dum som satt där . och, inbillade sig både det ena och. det andra, Det var väl allt stå- hej med bestyren kring festen som hade gjort henne trött och överkäns- Ännu en gång lät Stina Svensson blickarna vandra runt bordet under det att. hon knöt nya maskor på tanketråden. Det var förstås också bara ett tröttbetstecken, då hon ha- de fått för sig att makarna Nyström inte hade varit sig riktigt lika den= na kväll Visserligen hade Egon druckit mera sprit än hon hade cett honom göra vid något tidigare tills . fälle. Men detta behövde ju ingen- ting betyda. Och Britt-Mari var an- nars inte den som missade en chans att få lysa : ett sällskap där det fanns herrar. närvarande. Men den= ns kväll hade då inte väninnan gjort något större väsen av sin person, Stina Svensson. sneglade förstulet / s lever på svältgränsen eller dukar. ' 2000 nära nog fördubblats? Det är ' Kanske blir den tioårige pojke, - sjukdom för några år sedan, gick . vas, år två tusen skall aldrig skri. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.