ZT oanad - - a oo - | :, .', EAHOLMS TIDNING | sr rn orre a our Tisdagen den 20 oktober -1970 " H = e. "Hermansson talade i lör- dags”inför vänsterpartiet kommu- nisternas partistyrelse och tog då bl e:upp. regeringsfrågan till de- batt; Därvid upprepade han sin ti- digäre.deklarerade uppfattning, att vp föredrar en 'socialdemokratisk regering ' framför - en — borgerlig. Men han stack inte heller under stol med att vpk-arna är mycket kritiska mot "den socialdemokra- tiska: regeringens. politik, Kanske .C-H: Hermansson "och regeringsfrågan stone medlemsanslutning till EEC ” Detta gör EEC-frågan mer kom- licerad för socialdemokratin in- rikespolitiskt sett. Det kan näni- ' ligen tänkas att de i denna frå- 7 ga 'mest radikala SSU-arna att- raheras mer av hr. Hermanssons linje än av regeringens och det är naturligtvis inte önskvärt ur partipolitiska. synpunkter. Vpk skulle sannolikt med förtjusning - utnyttja en sådan situation, I -.4:.- tänkte hr Hi den sistnämnda synpunkten även på de: nya .vpk-riksdagsmän som klart sagt ifrån att de inte tän- ker' rösta -på socialdemokratiska förslag i riksdagen, om dessa stri- der , mot de kommunistiska val-- löftena, Skulle en situation upp-- stå där även den icke socialistiska oppositionen befinner sig på av- slagslinjen, kan vpk:s agerande bli Finansminister . till.en verklig politisk" karusell - I: detta . sammanhang varnade Gunnar Sträng, ' även hr Hermansson såväl social-' demokraterna som de borgerliga för taktiska manövrer och = ut- pressningspolitik, vilket förmod- ligen ' är liktydigt med att ingen- dera sidan säkert kan räkna med på /vilket .ben vpk. kommer att Hå i vissa frågor där önskvärd- heten av att slå vakt om den sgocialdemokratiska . regeringens fortbestånd kolliderar direkt med den politiska övertygelsen. ” Kommunistledaren ställde i sitt tal: in tre. frågor i. förgrunden för sitt. partis arbete den närmaste tiden; .avtalsrörelsen och arbets- platsproblemen, kampen mot Sve- riges : anslutning till EEC samt den internationella solidariteten. Detta tyder för det första på att vpk kommer att åktivera den po- litiska infiltreringen i avtalsrörelz sen: Erfarenheterna från gruv- konflikten . säger förmodligen att ” det lönar sig för. vpk att arbeta på "det området. speciellt när det. kärvar till "sig. ordentligt i- för-" handlingarna. Vpk:s motstånd mot svensk EEC-anslutning ' -markera-' des klart” 4” valrörelsen och är C-H Her tal ger dels ' uttryck för att han är väl med-, veten om betydelsen av den våg mästarroll i svensk politik par tiet fick i årets val, och dels fö att åsiktsriktningarna inom det egna partiet utgör ett osäkerhets- : moment som kan ta sg överrass > kande uttryck. har de senaste dagarna anklagats för opportunistisk ekonomisk: po- litik. före valet. Men naturligt- vis var han även då samme rea- list som han, alltid ansetts vara” under sin långa regeringstid. Men hen var. politisk ' realist i ännu. högre grad än 'ekonomisk realist, ' beroende på att han säkert hade . klart för sig att om han före. den «- 20 september i år föreslagit. de åtstramningsåtgärder han «nu: gjort, skulle förmodligen statsmi- nistern vid det här laget inte he- I nad av 'tolv ledamöter i första och åtta ledamöter i andra kam- maren med hr Nilsson i Kungz- ängen och Persson i Heden som huvudmotionärer hemställes om förnyad prövning av, beslutet att "höja. mervärdesbeskattningen till 17. procent med hänsyn. till, de inträffade stora levnadskostnads- fördyringarna på olika områden. Därvid: bör” enligt 'motionen ' en omfördelning av skatten = efter- - |strävas 'så att enklare livsmedel såsom! produkter ; av <brödsäd, gryn, potatis, mjölk, smör m fl | mejeriprodukter - «och — margarin undantas, från varubeskattning 0. även i. den män -det befinns er forderligt inkomstförstärkningar bereds , genom ', beskattning . av lyx,” sprit, tobak etc. . Gi ilande lag medger motions- TJrätt förutom under: ordinarie all- män motionstid' och" i anledning av särskild proposition även på grund äv inträffad" särskild hän- delse äv väsentlig "räckvidd, ' på- pekar : motionärerna - och anser att sådan" rätt föreligger! nu i " lantednihg "av regeringens i.hög grad extråordinära ' åtgärd "att utan inhämtande av: riksdagens bifall=införa prisstopp och. för- Centermotionärer vill ha vissa > livsmedel undantagna:från moms . I en centeriotion underteck-” ordna" att Hör. en vara. visst pris äl inte "får. överskridas. Allmän prisregleringslag från 19356 tar i första hand sikte:'på:' läget vid krig eller krigfara.: Därutöver föreligger möjlighet 'att. utan att|' avvakta riksdagens .: hörande för viss tid och under förutsättning att åtgärden senare underställs riksdagens förordna ; angående fastställande av högstpriser om av: annan orsak. än som. ovan nämnts : ”uppkommit betydande fara för allvarlig stegring av all- [männa "prisläget inom riket”, Enligt motionärerna torde ock- så ingrepp i fråga. om prissätt- ning på ett område där :emigt riksdagens, beslut . samt överens- kommelse med .”jordbrukarorga- nisationerna 'särskilda normer för prissättning gäller, väl kun na motivera ' "motsvarande mot- tionsrätt. | .- Motionärerna erinrar om att som skäl mot ”undantagande. av livsmedel ständigt anförts att det skulle . komplicera 'skatteredovis- ningen. Med så mycket :krångel som : ålägges enskilda . på » andra områden 'framstår. 'det - som ”an- märkningsvärt att "man tvekar att här - göra något” till: . gagn framför allt för. de: mindre väl beställda, heter" det. s "att litteratören efterlyste en .arti- "och babylonernas kilskrift på ler- [ants läste jag en ”blän- kare i en jugoslavisk tidskrift, ' som "handlade om brev. Min serbo- ” kroatiska är inte .vad den. borde ' vara. Men så mycket förstod jag, kel om brevets historia, " Jag beslöt försöka. Källarmaterialet att bygga upp» :'- satsen på hittade jag i Stockholm; ' Fyndorten var vårt. Postmuseum, :; Här åskådliggörs lättillgängligt ge-" "och - nom avbildni material' brevets utveckling genom tiderna, Vi tar del av Egyptens hiérogly-" fiska skrift på papyrus, assyriernas tavlor, gamla kinesiska + brev, på ' Historiens ann pel papper; pergamentsbrev från me-. |. deltiden, arkeologiska fynd i Pa- lestina påträffade på 1900-talet och under föregående sekel, z Det värdefullaste" fyndet gjordes enligt allmän uppfattning så serit som ' 1935”av. en' engelsk : ärkeolo- gisk expedition... Det är så: klart Lakisbreven jag åsyftar. Det. var sammanlagt 16 brev eller” fragment, skrivna. 'på Jerskärvor. Språket är hebreiska. Breven 'är egentligen militära rappofter skrivna av. unz derbefälhavare' i den 'omkring: år 587 f£ Kr belägrade borgen till dess :Det i var "under överbefälhavare. Nebukdnessars .. Juda, dell fall. Breven ' upptar flera ' namn, som ” vid samma tidpunkt före- tat Olof. Palme: och fir . tern inte Gunnar Sträng, Så dars ., rig var den politiska situationen: för regeringspartiet före valet, Det ,, insåg inte minst realisten Gun- nar Sträng och därför var enda. -: chansen att klara regeringen att: visa upp en obekymrad ,attityd:=' för väljarna och tala om en stärk samhällsekonomi, i i; .-: Handen på hjärtat; är det tänk- z bart-att någon annan regering handlat : annorlunda om' den bé- funnit sig i samma 'situatior som H den. socialdemokratiska : då gjor + de med vikande väljaropinion, och rörelsen : mycket ; lågt och dess . ställningstagande ' till. EEC ' märk- - tes: inte. Detta "har, emellertid : markerats så mycket tydligare ef. | åtmin- ” tänkbart att en annan regering än: den socialdemokratiska drivit. : Rö en' annorlunda ekonomisk politik,” som inte försatt vår samhällseko- . nomi i” ett så” prekärt läge som n uppenbarligen gjort. ::+; lorare också i. mötgån ' Den hya enkam Imårriksdagen |. kommer att mn liga, 163 socialdempok; . kommunister.. Det bb. för :hr "Palme att-regera.: mentariskt blir det. ingen stark |: regering. Men socialdemokrater- na har under sina 38 år vid mak- ten fått regera under liknande förhållanden, .så "situationen är inte ny; Tage Erlanders kungs- tanke omen stark regering kom- mer inte att kunna uppfyllas un- . der de närmaste tre ånen. Ett ' parti som länge”har. suttit vid makten har råd att göra ett dåligt" val "om det” inte. rör sig om rågra större "förskjutningar 1 valmanskåren, Några sådana in- träffade inte den här gången hel- ler. Ingen hade väl trott att det skulle gå att hålla ställningarna från det unika valet: 1968, Det . lutade nog mer åt att det skulle gå som 1966, då socialdemokra- terna gjorde ett dåligt val, Nu blev det vare sig så'bra som 1968 eller sådåligt som -196G, I riksda- gen förlorade" partiet den egna majoritet det innehaft de senas- te åren och i landsting och kom- . muner har det återtagit-majori- teten på en del håll. "Två och en kvarts miljoner väljare, 45,3 pro- cent av de röstande, -stöder par- tiet. Björnen går fortfarande om- kring med prima live ve Men nog är han litet skakad av smällarna och krutröken! . AVTALSFÖRHANDLINGARNA - "Det vore naturligt med ett 1ö- nestopp i prisstoppets spån, dek. larerade SAF-direktören Curt- Steffan Giesecke i ett TV-uttalan- de häromdagen. Aldrig i livet, svarade LO-chefen Arne Geijer. Så ”sammanfattår' Barome- tern-(m) avtalsläget: - " Det är" alltså upplagt för hår- dare och bittrare avtalsrörelser än på mycket länge, det är mån- ga expertér överens om. Båda |- « parter kan också sägas ha goda sakskäl för sina,ståndpunkter, vilket naturligtvis" gör, det ännu svårare” att åstadkomma 'de rim- liga kompromisserna. Alla lönta- gare har drabbats av snabba pris- ökningar under större delen av den avtalsperiod” son löper,” nå- got söm för ei 'del inneburit om | kt så falla fall mycket |- blygsariit" Stegtad” ”levnadsstan- "dar va Kd - För de utpräglat: lågavlönade ter sig framtidsbilden extra be- RV:170 borger- | + h j just. fått: "veta att de; insk-. ing ; av--löneklyftan; till-övtiga. :gruppér, som på papperet :var:ett resultat av; förra .avtalsrörelsen, under.:de år som: gått uppenbar. «.digen åter: vidgats. -Även om de centrala ' förha d- :. lingarna 'går'1i-lås vad det'lider återstår . fördelningsomgångarna ör.de olika grupperna, och myc: I ket; «talar: för: att .också' de bur |' I likation kan vara att prisstoppet ju: inte'be rör exportindustrin och att''de” anställda, inom den sek- torn” möjligen + kan "räkna med ; en -”norma?”: löneglidning även ' framdeles, De" tillhör redan nu "de shögre avlönade,. Skulle årets bli ännu svårare än vad man be- farat. är det-kanske inte 'uteslu , framtidens centrala förhandlin: "gar bör ges större rörelsefrihet för denlösningar, . SOCIALPORREN inv : i : TV har excellerat i socialporr igen och : Rune Pär. Olofsson kommenterar .: "beskt: i. senaste Veckojournalen: -: När jag. såg reportaget! cl ”Björne” begrep. jag: för första gången riktigt vad som menas med ”socialporr”, En. rörande | historia som ger utlösning åt al-' las vår indignation] Får” oss att. känna med för en kort. stund] — för att sen tömma vår vredé över den som :' står. närmast. dé exponerade : socialfallen: de 'en- skilda . socialarbetarna. . Vi: kan- ske 'ropar: Ge honom en bostad! Och så har vi gjort värt . — tror vi "Jag kanske: begrep: därför. att jag "känner ”Björne” mycket väl, ”Han: har "ingen bostad — han mäste sova ute: om nätter. na.”- Det är inte sant, för. han har. en bra bostad. i .en lands: Ortsstad. Där hade han: också jobb. Han säger själv: ”Jag har fått chans efter chans, men"- "jag har inte kunnat ta vara på dem. Försök inte fixa något mer åt mig, Jag vill inte ha en ordnad och nykter tillvaro längre!” Rune Pär Oolfsson vill inte för ett ögonblick ha sagt. att situa- tionen för Stockholms utesovare skall tolereras. Bara att ramen skall breddas för vilka vi skäl ler på. .. -”De sexton Innerstadsförsarn- lingarna disponerar, utöver kyr- kor och kapell, omkring 14.000 kvm lokalyta — expeditioner och prästbostäder ej medräkna- de, Ofta står..dessa utrymmen tomma' eller utnyttjas med. säll synta mellanrum, "Kyrkan skulle kunna utplåna utesovartragiken över-en : enda natt! Det är på modet med ”ocku-. |" pationer”. En ockupation av nä- gon innerstadsförsamling' skulle jag ha stor förståelse för — om kyrkan inte löser. problemet fri- Svärlig, påpolkar Barometern. De villigt...” "extra krångliga "tår. En: komp: |. fördelningsförhandlingar. visa sig Ti tet att. parterna: på: det: centrala |? planet : drar". den: lärdomen 7 att”i |" ljus: " pås ARR ”saftblandare”. var: ett" "fatals miss- et. anser ljusforskarna en- arningsfärge 3 "Från nyäret "ska "alla. polisbilar ' och alla arnbulan$er i Drerige ha. det nya ige sätt blått” ljus är-att: många, des då; verkande .samarbetsorgani- sätio erna”. att utryekningstordor amerikanska och, ”engelska: ocku- pationsstyrkorna' att: det blå” ju vändas av. "tysk: polis "och "brand- kår. "skäl mot att "använda tt, ljus var att det kunde för- växlas: med järnvägssignaler. Ut yn ingnordon tillhörande - den problemet för alla OECD- "länder, ”ralsekreterare Emile van Lennep via framträdande inför svenska ; industri örbundet på tisdagen, "skriver. Dalar Demokraten : (9): " Han bekräftade vad som mäång- 'faldiga "gånger framhållits . av svenska : . regeringsrepresentan- :ter. Och som lika ofta tillbaka- visats av den borgerliga propa- :Banda, som vill'låtsas' att Pris- istegringar och "andra besvär är "en isolerad svensk företeelse — ett resultat av. regeringens miss- ”"lyckand d i I själva verket | har inte Euro- pa som helhet : varit utsatt för "en -så-kråftig ' prisstegringsvåg sedan Koreakrigets dagar för Snart ' 20! är sedan — allt enligt :OECD-expertens bedömning. Bland van Lenneps lyssnare H torde ha funnits många av re geringens kritiker. De fick sig " säkert en tankeställare, eftersom industrifolk är praktiskt. inrikta- de individer. Att däremot de Po « litiska kannstöparna i borgerliga - Partikanslier skulle ändra sig vå- gar man inte hoppas. Inte ens > när. OECD-auktoriteten talar om - att föra in även ”sociala indika- , tioner som god hälsa, utbildning " och ren miljö i de ekonomiska "termer 'som används som mått ka ett lands framgäng och styr i | ol F orskare slår larm « om trafiksäkerheten. "Huropa' har. spratt jus. : set var tillräckligt och kunde an-| ha H inflationen . är det. centrala : RÖTT. PA BRANDBILAR "1967. "meddelades :vtvå” menidationer från fen: underkom- mitté, inom "ECE- (Eeonomis Com: mission for” Europe), där. det :bl a « hette att medlemsstaternas. rege- ringar "skulle : besluta "'om rote: rande - eller blinkande 'sken 'på utryckningsfordon;; att man helst skulle "använda : blått ljus, men att om man-ansåg: det. effektivare -J med "rött ljus på brandbilar, skul le: det begränsas till/att' bara an- vändas. på: dessa fordon. Samma ” är: ' rékommender dé ”Rikspolisstyrelsen : en: övergång till blått : roterande ljus bara "på polisens ' | ..utryckningsfordon.”. De | fasta röda utryckningsljusen skul- slopas, Statens vägverk: fann dock | Ä I. denna; -särklassning . SVT: 8:41” yder i dag” bv är EF 2 sådant. ndamål . (utryck- uning) i iskall på fordonet: föras lykta med. roterande, - nl - på. ”motorcyke;; framåt ” blinkande, Kraftigt . blatt sken”, a " Detta kommer att > vara genom- fört : till "årsskiftet, Våra bestäm- melser. är 'i huvudsak desamma som nu gäller i Tyskland. Samma "gäller? också" i störa "delar av Et ropa, nn. i Detta är dock ingalunda nå- (Forts, på sid. 6) ETT ORD PA VÄGEN » Det kunde. inte” hjälpas! Fö- delsedagskakan som skulle bli det bästa på kalaset, var bara |. bakad på en sida. Den andra då? "Ja, det var en massa av tung, nästan rå deg. I min iver att få kakan; färdig hade jag |: glömt att gamla ugnar inte all- tid "bakar jämnt. Jag borde ha kommit ihåg att en.ovänd |! kaka blir halvbakad; ee Människorna tid, som sökte livets goda, ha- de. glömt något väsentligt. I deras jäktade liv var det var- |: ken tid eller plats för Gud. Precis som min kaka, såg de utanpå mycket bra. ut. - Men vid närmare betraktande :kon- | staterade Hosea att de liknade ”en ovänd kaka”. N Att försumma Gud, antingen |' det sker i vår tid>eller "som det skedde på profetens tid, är att.leva bara till hälften. Liv och övernog blir vår del om vi lever med honom varje dag och låter honom -vara med | allt vi gör, - rekom- . runt: om]. på profetens : k i Bibeln, såsom Gemarja; Hagab; Mattanja m fl: En' profet omtalas, som av exegeterna förmo- das vara, J eremia,'. ; BREV som UPPBYGGELSE ': Kristna författare nyttjade brev= formen i' uppbyggelses 'och förma- ningskrifter. Mest kända är natur: ligtvis” apostlaförkunnelserna i Nya Testamentet. Men :sénare, såväl. up. ler. .medeltiden som” efter; efor lan. -privatbreven” blivi "föremål stilistisk. "odling: och ' höjts till en titteraturart, Och i retorikskolorra använde man sig av fingerade brev. Hos "romarna " framträder ' ns Bibelns. tid: 1 Gamia "Testamentet |". Bergström för sin år am 'utkom- na Indianske brev, efter. de Mon- tesquieu, .en. av. upplysningsfiloso- fiens . främsta = företrädares.' I sin Lettres persanes —,; 1721 — rik- tade han under' form av två I Eu- fopa resande 'persers bervväxling med hemlandet” en. skarp" kritik mot" ' rådande " samhällsmissför- hållsnden:; En körrespondens, som blev världsberöms : DÅVIDS BREV TILL JOAB. . Men låt oss återgå till äldre tid. |" omtalas brev första gången i2 Saml; = "Följande morgon skrev "David ett brev. till Joabr och [med Uria”. IN "Senare jär: de, fr Bibeln. omtalade brevskrivarna'. lezio:> Det” behöver man inte vara exeget "för att veta, Isebel är'en av dems Nar ”Därefter skrev "Kon ett brev” i priavian ar känt före Kristus! -LOvergar å 2 HÅ utspåtts it f ng gare Awo) är 6 sie AVR länet a att a närmare ingå härp! å. | det ta sammanhang, «+ : Om den israeliska brevstilen vå Gamla Testamentets tid har'vi för övrigt knappast någon ' kännedom, Vi 'vet, att. ett: brev i: "forntiden började ; med att nämna avsända= rens namn och mottagarens, I pri« vatbreven sinledde, - man”. med en hälsning '” eller . välsignelsetormel, Ock därpå gick' författaren: direkt, över till sitt ämre,: Avslutningen var fi regel tämligen abrupt, '. utan någon . vedertagen ärebetygelse åt adréssaten. N : NY "EPOK: KASETTEN ec! "Förr. i "och > hitintills skrev och läste” man "Brev. Men tendenser Ays der på att en' ny epok är i'vardanh« | de. -Avsändaren: talar in sitt -bud« skap, och adressaten lyssnar. skrev "någon : en. gång i”slutet "a 1930-talet. Nå, - andra . världskriget hämnade väl i någon mån den för- utspådda utvecklingen. Men "initie=. 'rade observatörer gör nu veterligt n. inom en inte: alltför: avlägs in fjärrkorhmunicer som; «tidigare 1 £ klart : en -:me växling, ;' - + Före: reformationen", åeltiden,. var ; latinet , det= åke vetet. skrev: "litterära brev, som ut: gavs 'i "tryck: och: togs! till” mönster. leda; i. be : en; vittomfattande litterär . kvarlå- tensskap, som :till stor. del 'utgjor- .des av brev.” Och! hur. många mis- sionärer: har inte i: "brevform gett vittnesbörd -om' sitt fältarbete. och därmed sammanhängande ting. Med dessa som grundval har, sedermera deras; biografier skrivits. Det finns (otaliga exempel härpå, ot i - Brevet: i den moderna pedagogi- kons! tjänst är ett kapitel för sig, som man gärna fördjupar "sig: i, sätt, Missionsförbundet 17, riksda lågkyrkliga samfund "på / följande n män, Baptistsamfundet +tre;..Pingst- rörelsen tre, . ; Metodistkyrkan två, Fosterlands- Stiftelsen, två, ”Allians- 1 en); Fräls mén en ” Utöver ”Korrespc dervisning, . där läraren och eleven står V. förbin- delse med. varandra medelst brev”, infördes i Sverige anno 1898, upp- ger: våra uppslagsböcker, - Realiter har man i vårt land långt tidigare ' varit "inne 'på den "linjen, Redan drottning Kristiria berikade på detta ; sätt sina kunskaper och stod i sin omfattande: "korrespondens i i förbin- : delse med lärda män':i olika ut- ländska metropoler:, ' « Kronprins "; ; Gustav, Gustav" III, förkovrade.. också sitt : vetande. på. samma sätt. Och näm- "nas: bör,: att hans syenska Järare KG: Tessin skrev sina uppfost- ringsregler” i. brevform.'”En gam- mal mans brev: till en'ung prins” är dessa, som tillkom å år 1756, betit- lade, - - Samma århundrade 7 "levde och verkade ' också ' andra prominenta ' svenska ”brevförfattare”, av vilka hävdatecknaren och . rikshistorie- grafen Anders Schönberg torde va- ra' den mest kände. Berömd blev han särskilt på grund av hans Hi- : ; storiska brev om: det svenska re- geringsättet, som han skrev 177 ; 1778. Omtalad "var också prästen Hans I centerpartiet tänker tydligen de båda ”kron- prinsarna” Thorbjörn Fälldin och "Johannes ' Antonsson tävla på lika villkor ' när det gäller Fartiledarskapet efter Hedlund. - Fälldin har länge kunnat ses "tryggt sugande på en pipa när han framträtt i TV-rutan. >>. "Nu har Antonsson också över- gått till pipa, ' lika” fint svängd som Fälldins. - : - (Tysta Mari i DN) sön Storstockholms stad 'och lär, direk- Iorét dor tö centrum har firat 100-årsjubiletimn. " Vid startén hade man "450 :medlemmar.r I: dag har : man" 5.000: '1870 . är ett avgö- rande: år i de svenska jurdarnas hir storia.. :Judeemancipationen ' genom- fördes då fullständigt genom dagsbeslu "Storlandstingsehe och. 'SMF- 1e- dare. Storländstingschefen i i det ny- tillkomha”: ;''samarbetsorganet ' för tör Gunnar Hjerne, 57;. Hägersten, har : många . järn i elden.: Sedan; i somras; är'- han. också ordförande i Stockholms synagoga Pp "Wahren- "Frä iw. som: tycker att Gre= ta valt en fin livsuppgift. Siw skic- kär också kläder” som Greta delar ut till. indianbarnen. Greta" berättar också ; att Siw kanske kommer ; joch ' i' Fräl mén. 'Ulf- Johan Kilagård! 27, » Eksjö, är fram« gångsrik fotbollsspelare: i i år. Sédån.- Shäpiek Kilagård" anslöt sig till IFK :i början äv: säsongen här - allt gått perfekt. För: en. tid sedan; vat -hela laget inbjädet. till ' samkvåm på ' kåren. -Taktiksnack varvades . med andliga sångar. : Hingsarméns Sherlock Holmes, Tanningsarméns & efterförsknings= Svenska ;Missions rbu ds styrel- Bleknad hel oria Ett. officiellt 1880-talet. meddelande .. av: - romersk-katolska ämbetsmän ” att- 41' helgon: från : de första århundrädena”av kyrkans hi- storia aldrig torde ha existerat "har väckt : stort : uppseende : i Vatikan- staten och framkallat protester och förvirring. En ledare: i Observatore Romano, Vatikanens dagliga ' tid- ning, har 'sökt. lugna de trognas sinnen genom att påpeka att hel- gon, som avförts från den 'officiel- la kalendern, kan i fortsättningen dyrkas på det lokala planet. Bland helgon som. tappat. sin -gloria fin- ner man så kända nämn som St Kristoffer, St Göran och St Bar- bara, . = Siw Malmqvists syster missionär. Greta ' Malmqvist,' syster till sån- gerskan 'Siw Malmqvist, är missio- när. Hon är utsänd. av Filadelfia i Malmö och arbetar på ett barnhem för indianer i Salta i norra Argen- tina. Hon har 'rest ut på egen 'sold och har verkat i Argentina i drygt ett år, De flesta barnen på' barn- hemmet såknår föräldrar och kom- mer från vidriga förhållanden, Gre- byråer. i..ett...TO-tal..länder, Dessutom "finns" 26.000. -officerare spridda över hela världen som! ikån kopplas”in vid behov, Den: svenska . eftersökningsbyrån' har: existerat : i över" 50: år. Oftast: vill: man: veta vad som hänt en Nära. anhörig els ler släkting som inte hört av: sig på länge. FA lyckas i 80 "procent av fallen, Stockholmsbyrån får fles ra hundra förfrågningar om året, Ungefär, hälften" gäller försvinnan- den inom landet. En efterforskning inom Skandinavien: kostar 25 kr, andra länder 50 kr. Brigadör Bry- nolf Edberg" på byrån i Stockholm får ibland brev från utlandet, ställs da till , Frälsningsarméns Sherlocie Holmes”, . "SVENSKE "ambassadören I Tans Zania, Sven Hedin; har överlämnat två ambulansflygplan' värda när. mare; en. miljon. kronor till .den afrikanska; medicin=+ och forsk. ningsstiftelsen, Planen som. har skänkts 'av Svenska "Lutherhjälpen skall användas" av fen (kanska
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.