NN ICE (Onsdagen den 21 vokiober; 1970, ÄN AN EAHOLMS TIDNING Här ni tröttnat på ert efter-: namn? I så fall kan. ni byta 0 kr och ett nytt namnför- släg är allt som behövs. Och ni är Inte ensam om -att vilja byta: Kungliga Patent-' och Registre- ringsverket får" varje år in. cå i 4.000 "ansökningar om byte, ber rättar ICA-kuriren i sitt senaste nummer... .. bet . De s19 vanligaste namnen i Sve- rige är alla 'son-namn (på tjugon- de plats kommer namnet. Lind berg). På denjis. kl” ”rikslistan” över de: 154 vänligaste ”efternam: ner' "finns 50 söm slutar på -son. Har man sitt. namn på; deii ; :dis- tan behöver iman inte'ens för- klara varför nian” vill byta. Pa- tentverket :, förstär i så innerligt väl : - . NN ”Att ta'ett annat namn. är var ken särskilt. dyrt eller besvär- ligt. Hos. Patentverket och hos de. olika ”påstorsämbetena, finns ” en ansökningsblankett som fylls i. Den "sänds till. Patentverket, Namnbyrån, Box '5055,.: 10242 Stockholm, 5, tillsammans; med en ansökningsavgift på 50:— kr. "I ansökan skriver man det. narin man själv eler hela familjen skulle vilja ha, tre alternativ går "På samma avgift.. Har man "ett , ovanligare namn, ett :namn som inte står på ”rikslis , bör man ange ett skäl, varför” "man. vill byta namn, Den som vill ha Hjälp med: an: / sökan 'och namnförslag kan vän- da sig. till. Namnbyråns -.kommis- - Bionär, som för en liten avgift " också bevakar ärendet fram tills namnbytet är klart. :. "När Namnbyrån får in' eh. an sökan, kontrollerar. man att det önskade namnet är ledigt och att det inte liknar något namn, 'som redan finns. Doc.” Bertil Molde i Nämnden för” svensk "språkvård grariskar förslaget . rent :språk- ” mässigt och diskuterar sedan ige- : nom det "med Namnbyråns. tjäns- 3 temän, Dessa nämnsammanträden | äger rum var fjortonde dag... ' Blir namnet- "godkänt, kungörs det i Post- och" Inrikes :Tidningar En cowboy" som i lyssnat till budskapet "på palmsöndagen "utbrast: 3 "Tänk; 'vilket Under- bart handlag: Jesus ,måste ha haft!” ”Varför. säger du. -det' gade . hans 'kamrat. ”Jo” svarade cowhdyen, . ”Jesus red "ju in i Jerusalem på -en cberiden åsna, på vil- ken kunde klara. "den. Han "ledde den och. lugnade den när. den 'stora hopen trängdes omkring honom, och" skrek ”Hosianna” YI dess öron, viftade med palm- kvistar framför hennes ' ögon, och kastade "mantlar framför fötterna." För att "kunna göra detta, så måste den mannen ha ett underbart handlag med djur.” - FN OA Vi kunde väl åtminstone för: ". söka överlåta vår envisa' och motspänstiga vilja i Jesu goda händer. -'- Säkerligen - har - vi misslyckats, tillräckligt ofta på egen hand,. för. att: bli överty- ”gade - om 'att..vi behöver hans ledning.. Vem" kan » förresten: ta | frå Trött på sana namnet? 50:- kr: kostar ett: nytt .J många männsikor vill ta ett upp ingen suttit, . förut. Han| och i ”Patentverkets "Kungörelse |" om släktnamn... Om ingen utom- stående klagar över det nya nam- net vilket sällan sker med den .. stränga .förkontrollen man har :— får den sökaride ett namn: bevis, Alltså 'ett' nytt namn. Pa- tentverket underrättar . pastorsex- peditionen där man bor. Alltsam: mans tar, ca :tre "månader: Blir ånsökan avslagen "kan'man vända: sig - till "besvärsavdelning- en, som på nytt tar upp namnet ti. diskussion. övr i sö - SVENSK. NAMNBOK . — Vi vill : gärna uppmuntra folk "att byta namn, om de här ett. "alltför; "vanligt,' säger, byrå- direktör Stig Hiljding på Namr- byrån.” Det underlättar så oerhört både för den. som ändrar. namn och för "myndigheterna, ja för all. bla "Stig "Hiljding berättar också om; den namnbok som Patentver- ket. gett ut för att underlätta val av nytt namn. Svensk Namn- bok” är, från 1964, men omgjord]. iår, Den> innehåller över 30.000 namn och kan rekvireras från Patentverket, ' Priset är 20:— kr. Den ' som köper. boken, men inte får: hjälp: av. den, har i alla fall fått en: stunds roande läsning. Men vill ni heta Pump, Bamse, Fågelsång, ' Ryssland, .Wackerdag eller. Tusensköna är, det helt me- ningslöst: att, skicka. in någon ansökan, De namnen "är '.sredan underkända,. så till: den: grad att de” tillhör, Namnbyräns”, kuriosa: arkiv. os. . ' (VÄLJ: ETT 'S NAMN - Ett nytt släktnamn måste vara lätt : att uttala ' och att skriva. Det -bör vara svenskt och det är förspilld. möda att! söka om. ett adligt namn; även om släkten ärt utdöd. Namnbyrån är även skep- tisk,' mot” nåmn efter 'större or- ter. Däremot kan man godkänna namn. : "2.000: ansökningar om helt nya namn kommer .in varje år. Lika ett gammalt släktnamn, som fal- lit i glömska men som är ovan- Vigt: och vackert och väl värt att få leva vidare, s a Om en person ansöker om namnbyte, kan också föräldrar och nära släktingar | få ändra namn, Och barn under 18 år by- ter automatiskt namn "om för- äldrarna gör det: Är barnet äldre måste det för att. få det nya släktnamnet, vända sig. till pas- torsexpeditionen, Idag finns över 160,000 "olika efternamn i Sve- rige, / NAMNLAGEN - Namnlagen från 1964 har gjort det. Tättarf- att undvika alltför vanliga, nåmn, Man. kan, utan någon ' svårighet, få anväda sin mors flicknamn, om faderns in- te. är ' originellt nog. Personer över 18 år vänder sig i sådana fall till Patentverket. Gäller det de flesta fall om en namnändring av "något slag är till barnets bästa, : - Om en kvinna "gifter sig kan hon behålla sitt. flicknamn, Hon måste då. anmäla detta till pas- torsämbetet före vigseln. Likaså kan hon behålla ett namn som hon fått i ett tidigare äktenskap, efter. ansökan hos : Patentverket, «Om en kvinna. väljer att anta hand om oss, bättre än Jesus? : sin blivande mans namn kan hon : Jda genius segrar dock till sist.” - sträckt" spridning” — en värdefull sådana” som tar upp hemgårdens : | NYA BÖCKER | KULTURSKILDRING, VÄRD AT NN : H . UPPTÄCKAS En släkthistoria från en liten skogssocken: i norra Ångerman- land på slutet av adertonhundra-' talet,. så lyder underrubriken på en,' i, dagarna utkommen. bok. Skildringen börjar i byns största gård,' där det” rustas till bröllop. Bröllopsförberedelser brukar vara prägladé "av glädje, men” i denna gård råder en tryckt stämning bland de mänga Kvinnor som är i febril verksamhet med sömnad, brygd, bak och alla andra tillre- delser. Allra djupast: nedstäråd är den” blivande " bruden, ' Hon” är djupt beårövad, emedan hon, en- ligt fars och styvmors. vilja, mås- te gifta sig med en annan än den hon har, kär. "Som ett tecken "på sin: djupa: sorg ämnar: hon 'bära svart brudklänning — ingen kan få henne att ändra mening här. vidlag. En tragisk händelse 'in- träffar: kvällen. före bröllopet, 'vil- ken "medför att bruden kommér att sväva mellan liv och 'död, var- för detta måste. uppskjutas. - Gripande är att läsa händelseut- vecklingen, hur den, som utförde den . tragiska : gärningen, lider fruktansvärda samvetskval, ' och hur bruden — även sedan hon efter tillfrisknandet blivit gift — kämpar. mot minnet av sin. ung; doms, kärlek. Allmogens : dagliga liv möter : i. boken, "Mycket ; av skrock' och vidskepelse från gam: ia tider lever; kvar, Välvilja och påstridighet kämpar om herraväl- det inom hjärtana och” mellan far miljerna, snålhet ' och” givmildhet nöts. mot varandra. Kärlekens go: En färgstark bok präglad av det upplevdas , äkthet — värd” vid- kultursKildring från sent aderton: hundratals sociala miljö och mora liska värderingar; ts : In "HILMER SVÄNSSON Å Helga ”Plantare: DEN MyC. KET ÄLSKAT... Halls förlag. Häftad efrkapris 18 : 5 ” " TÄRNINGEN. ses "Andrea Giovene, som 1967 in- troducerades i Sverige med andra delen av sin romanserie' Giuliano di Sanseveros självbiografi, har med åren vunnit ett växande in- ternationellt erkännande, och när han nu. med ”Tärningen” (LT, 33 :—) nätt fram till fjärde" delen 1 sin romansvit, publiceras "den samtidigt i ett flertal: andra län- der, bl.a-:i, England, Frankrike, Tyskland och USA, -: : - Handlingen i ”Tärningen” utspe- las mellan ' 1939 och 1945, d vs under andra världskriget, i Frank- rike, Italien, Grekland, Polen och Tyskland. Giuliano, som tillbring- at en lycklig tid i den lilla byn Licudi i södra' Italien (skildrad i ”Blomman” del III av romanse- rien), blir inkallad till krigstjänst- göring — han är reservofficer i kavalleriet! Vid intagningen av Mentone blir han sårad och för- flyttas till en alpby i det ockupe- rade franska Savojen. Han blir så småningom engagerad i propagan- datjänsten 1 Italien och kommer bära sitt flicknamn som tilläggs- namn, dvs före mannens, Tycker hon däremot att' hennes tidigare namn är: viktigare, "sätter, hon mannens namn: först, — : ” Man .kan också byta förnamn, om det finns verkliga skäl för det. "Även då lämnar man. ansö- kan till Patentverket, i kontakt med det moraliska för- fallet i krigsgarnisonerna. Trots att Giuliano på grund av sin 'krigsskada blivit frikallad från tjänstgöring utanför hemlan- det får han följa med sitt för- band till det ockuperade Grekland, där han invecklas i det, farliga spelet mellan "öckupationsarmén och den grekiska motståndsrörel- sen; Efter. 1taliens. sammanbrott transporteras” Giuliano - tillsam- mans med tusentals. andra office- rare till ett fångläger i Polen och senare till det nazistska. dödsläg- ret i Siltau, "Efter en tid av näs- tan” outhärdliga umbäranden, där Giuliano får mobilisera all sin in- re styrka för att inte brytas ned, lyckas. han ta” sig. ur” lägret ' som fångarbetare. "Tillsammans, med nägra av kamraterna från Siltau får ”han arbeta vid ett sågverk i en "tysk bergsby,. där han upple- ver 'krigets vardag och den växan- de hopplösheten bland människor- na och 'där han efter en tid inle- der ett finstämt förhållande med en tysk kvinna. I bokens sista av- shitt, Tårarna, skildras Hitlertysk- lands undergång som Giuliano får bevittna när han svårt sårad i an- siktet flyr till fots genom det sön- derbombade landet tillbaka till Italien... | ».”Tärningen” ger med sina män- ga skiftande miljöer och 'sitt myl- ler: av "människor, en skakande skildring a av andra - världskrigets härjningar 'i Europa, Den bildar avslutningen på Giulianos stormi- ga och” växlingsrika/ ungdom och mannåälder. " De” fruktansvärda skeenden som Giuliano blir indra- gen 1 förmår inte bryta ned hans tro på det goda 1. en ond” "värld, och hans illusionslösa men varma medkänsla” finns kvar ofubbad, liksom hans humanistiska ö verty- gelse. . Andrea Giovene:. Härningen, Del. IV i romanserien Giulia: no. di Sanseveros självbiogra- fi. LT:s förlag 1970. Cirkapris exkl, moms 3 hft, 39— inb, SENSOMMAR Anna Lorentz har. ett antal romaner sedan debuten 1945 skild- rat landsbygdens” människor, deras villkor och problem. Den bok som hon nu' ger ut under titeln ”Sen- sommar” (LT, 31:— exkl. moms) är "den tredje i en romansvit om familjen Lycker och det är. ”hem: madottern” Mari” Lycker 'som är huvudpersonen i skildringen.' ; Mari har aldrig haft kräft eller mod ”att leva ' sitt eget liv. Stän: digt har hon lyssnat till andras krav och ;: satt sig själv i andra hand. Hon bodde kvar i'barn- domshemmet och 'skötte föräldrar- na så länge de fanns i livet, och när bröderna flyttade ut och skaf- fade sig sin bärgning utanför byg! den stannade hon kvar för att sköta ' gården, Först i fyrtioårs- åldern får hon uppleva kärleken, er "erfarenhet som efter. h and vänds i "tragik: mannen fö svin» Frankfurt am Main (LT) SN Framför "allt barnen skall helst alltid - bära denna. kedja.; på åig med den nya första- -hjälpsmedal- jongen. Den är. tillskruvad med en ring. och' innehåller ett 'pap- per. på vilket namn, ålder; blod- grupp, . nuvarande”; hälsotillstånd, fran mp . - skall vid eventuella "olyckor; informera den" "tillkallade" d karen: : eller: and a" hjälppersoner ch skall” exem pelvis förhindra, att ett' förolyc- kat barn. får medikament, det in- :' he tåler.” På årets uppfinnarnmiässa ” i , Förbundsrepubliken Tyskland belönades: I förstaihjälp- medaljong- en med” sil medalj... ner r sedan "han gjort en ung flicka med barn... Mari står; åter: ensam och känner som” sin uppgift att ta: hand” om. den" unga mamman och hennes barn; "Hon isolerar. sig allt. mera : och blir- 'utfrusen av grannarna, : RN : Men Mari, är en seg I kvinna som inte ger upp. i första "taget. "Hen. nes liv: får mening och" innehåll t när hon' kan hjälpa andra männi: skor och så småningom blommar hon: upp igen. Etter 'en tid 'möter Kon" en ' man som får” henne” att får henne att känna :att hon foört- farande” är. en attraktiv" kvinna. Och äntligen får" hon; den: kraft till ett' självständigt liv 'som :hon tidigare saknat, De' är båda skad- sKjutna och resignerad männi- skor. när de träffas, men llsam: mans kan 'de börja hoppas på en framtid.” ;” : . Anna Lorentz bygger sin berät. telse .om Mari och hennes: 'väg- till frigörelse från de värderingar och mönster som bygden snärjt ”hen- ne. i på en lång erfarenhet. Själv småbrukarhustru från början, och sedermera, kommunalt verksam. har hon IÅrt känna landsby, dens förhållanden från grunden.” "Sensommar. ag 1970. Cir- t. 37:- inb. <> Anna! Lorent; ” Roman, LT:s kapris 31:—, exkl. moms, a MolN GO Saat PÅ HANS NADS BEFALLNING : ; Spektra” har fått förtroendet att tro att hon har ett egenvärde öch |' att hävda sin egenart och sin rätt' 8 sta "romanerna, Innan . svenskärnå: 'kom. och: Objudna gäs- |. ter. har” utgett av Tidens: förlag. kar, nu aktuella: samma utförande som de. båda ti digare: böckerna och: har r likhet |. med, dessa försetts "med. ett. vac- Handlingen i På hans. näds be fallning ” tilldrar ; sig” även denna gång i. det” krigsdrabbade, Skåne. Svenskarna behärskar fortfarände den skånska landsbygden men kan inte vinna sen” avgörande”seger: i kriget; öm” de inte först Jyekas än; tl introsse knutet till- de : må män- niskornas ” öden; deras ras ”Känålor; deras lida vilket de blivit; fångna; men:vars innebörd de saknar möjlighet att förstå. alt Bibliotekstjänsts - ”ektösutå. |- tande” "skriver" John Widén” bla: Boken är ganska "omfattande ge. ut sista delen av Albert Olssons . kom t i september. SL Resta mycket-a av förlagsbytet;' Den ut oken : binds i'exakt|-: kert fyrfärgsomslag av konstnär . ras osäkerhet "änför. ett "skeende: i | - 386 sidor - — men priset för- |: 1 dög: BIRGER ' Solen går :upp' kl. ” 01 > och ned kl. 16.52. SS 2 Sj Ä1. morgon:: SEVED : "” Solen ; går: "upp kl. 7.03 :och ned :kl. 16.49." .. ; PANK. V "Sedan jag träffade den där ickan kan jag varken sova; äta. eller” dricka längre. ot owe Är du förälskad? : . — Nej, men pank. ' - = Man SLÄKTFRAGA . jer "Dumas den yngre gil lade. aldrig . näsvisa "frågare, En gång 'utfrågades” hah av en tid- ningsman.: N . Er” farfar var "neger om jag ' minns -rätt, sä journalistén.. : ee a |: — Ja, det "stämmer; sa Dumas, . , Och er: farfars far var väl : också neger? ”— Det är riktigt ' svarade Du-. mas märkbart irriterad, — Er farfars farfar... — Han var babian, röt Dumas ursinnigt, min släkt -började där ser slutar. , NANG MÅSTE” neka Av Eugen göret rt reda -— Ole dolé doff, kinke lane koff, birke. bane .— :rabblade "Egon Ny- ström ' den ” gamla . barndomsramsan, då Joakim Kvist javbröt med att sägat > 3; - Hoppa "över r räkningen! Jag Btar mig att stå. första gången, så hinner jag röka färdigt 'cigarren under ti den ni gömmer er; .' — Men"! Joakim,-”kom det : tvivlan- de från" Stina Svensson, du tänker väl söka reda på oss? - «oo Kvinna, tvivla, icke! Jag kom- Mer att smyga som en, sioxindian bland buskar och träd, upphävande vilda, astridsrop. The, sneaking (cheese, ” you see. — Men utan toniahawk hoppas jag, fade doktor Linggren skrattande, , ' '— Era skalper, vita systrar och brö- der, ska jag på eu villkor inte trak- ta efter. Om: ni håller. er. undan för länge och inte kommer fram, ja då. « dB tuttar jag - ? tättarl på fyrverkeriet, Upp ntP arten Ar NSUKESNSDARSENkEKENeLnS : Holmberg = SAAKUAKARRE ENSE? - Ånej, protesterade Folke Svens- son, Har du frivilligt åtagit dig att söka mota fram oss, så lär du. få hålla på tills du har lyckats, '..':: , + Nåja, låt gå. Men kom ihåg att ingen: får gömma sig inomhus eller utanför tomten! Schas” iväg, : blek arisikten! > sö Under stoj och skratt I lä de 1e- » han "stående spänt tsig förvånansvärt vigt och tyst I den snåriga terrängen, Då och då blev :lyssnande efter minsta ljud Så bröt månen igenom molntäcket och lyste upp skogspar- tiet,. sana «+ Joakim Kvist fick syn ot "Greta Strid, handelsmar.sfrun, som stod och tryckte bakom ett par tallar, NEN >— Jag ser dig allt, Gretal hojtade han glatt. + > Inget svar från figuren Bakom träs den, sr -— Mig lurar du inte med att tiga still, ropade Joakim. Men envisas du, så får jag väl ta en närmare titt, Du koramer inte undan, min sköna, .'', Han tog några snabba steg mot stt tilltänkta offer, då månen beha- gade försvinna bakom en Int :.: | Och :åter stod. eugustimörkret svart över Si kens rymmare den upplysta slänten och försvann in i det skyddande mörkret,” : Den gode ostgrassisten gjorde - sig ingen' brådska. Han stärkte sig med en mörk grogg och rökte lugnt ci- garren till slut, innan han var redo för sitt ansvarsfulla värv. a "Joakim: Kvist hade inte hunnit många meter utanför papperslyktor- nas fladdrade ljusramp förrän han tyckte sig höra fnissningar och tass- ande "steg, Han trodde sig ha sett en ljus klänning skymta fram emel- Jan nåsra trädstammar, Men bara för ett ogonhlick, - Den stadige öntaroiistn | & fördå Ett förtjust. fnitter. Fras av. tyg, nach på bara ett par meters avstånd från honom sprang en Nusklada per- son förbi. Joakim Kvist ' gjorde "Ingen ansats att. hinua ikapp den flyende, utan nöjde sig met all trankilt konstatera att han hade blivit grundlurad, a -Han blev. tvungen att. göra en kringgående rörelse förbi ett tätt och snårigt buskage'under sitt fortsatta sökande, Plötsligt tyckte han sig höra viskande röster. Den: när gången ska jag "Inte ge hals' för tidigt, tänkte han och tog vig försiktigt MM det håll bävtiån rös- lörna kom. Han stånnade tvlct vid .- I klockslag på minnet, och förresten ljudet av en upprörd kvinnoröst, som sade: a Din svartsjuka gör dig bara 18$- lig;' Jag har sagt dig tusen gånger att det inte är som du tror;., + .. = Du -har sagt det, ja, svarade en manlig hånfull röst. Något sans ningsvittne. har. du aldrig varit, så du får ursäkte mitt tvivel, ! H v — För all del, genera dig inte. Dina oförskämdheter är jag van vid, s — Attityder. av kränkt oskuld im- ponerar, inte, på mig,..Låt oss tala om något väsentligare;: När var du senast in till stan? +... +< Mest «= Det är: väl någon vecka sedan; Hurså? a > ol : — Du har korta veckor min vån, ;e Jag förstår inte vad 'du menar. — Inte det I går morse ringde du och påminde ' om , att jag skulle ta med mig .vissa saker ut på kvällen, Det där. samtalet kom strax före klockan elva, 4 «+. ma » — Än sedan då? Jag lägger inga hade , jag ; en fruktansvärd migrän. ;.= Jodå, Efter samtalet tänkte du dra, ur jackenr för.att fnte bli störd av telefon, Ta ett par tabletter och På till sängs några timmar. Var det nte så? ..: : — Jo, visst . Jag somnade så små- ningom och vaknade vid tretiden. — Det låte. ju trovärdigt, om nå- gen annan är du hade sagt det, Dess- utom hade dn otur, min vän. .— a — Jag förstår Inte ett dugg. vet att du befann ag - stan Aj sant. Men dv. ska inte lyckas ”med' ; | fram till vattenbrynet. v '] samtalande : personerna :hade' varit, om Din fina uträkalng. sprack. sen den för telefonsarmtalet, : » — Det är er evig lögn! =: — Under natten till fredagen, fort: satte "den manliga rösten oberörd; så, uppstod det, ett fel på. ledningen hit till Getö. Först vid tvåtiden I går kunde linjen tas i bruk! : — Du "ljuger! Du' försöker få" mig att erkänna någonting som inte är dina' konster, Och nu går jag! = v" Joakim .Kvist,' som så ofrivilligt kommit att lyssna, drog sig tyst bort från. grannskapet, obehagligt. berörd. Han" trodde sig förstå vilka de två något som inte precis gjorde att han kände sig bättre till mods, 4 1; Han var starkt betänkt på att I av- bryta leken... när han fick syn på den upplysta, slänten som skymtade fram : emellan: trädstammarna, Han kände längtan efter en. stadig grogg och en fet cigarr. Dröjande tog han sg in mot slänten och det lockande bordet, då ett hest skri skar igenom skogen, Han glömde grogg och cigarr Vände och sprang mot det håll var. ifrån. hän trodde det hemska ropet hade kommit. Han snavade över träd- rötter och buskar, Rev sig blodig: på händerna. och i ansiktet, då han trängde fram genom snårvegetatio- nen. Så träffades han.av ett kraftigt slag över hjässan, ramlade baklänges och förlorade medvetandet, - ; Längs den obebodda och mycket nd voch : kraftiga årtag.” Då "och då vred. Han på huvudet för att se Sur gjordes” åv en "skyddande "vik med höga bergssidor. . Den "roende. "manövrerade skickligt förbi ej rrädisk ”grynna, tog in årorna och lät. båten driva'de sista meterna in till stranden, där en snå- rig? alvegetation hade : kämpat sig Mannen : fäste - fånglinan' runt. en martällsstubbe .med dubbla halvslag. ende Mannen: rodde med va: " Han” banade sig väg genom. enåre långt det var kvar till målet, som ut- |. vegetationen, stretade uppför stup: | och lavbeväxta bergklackar, : Genom den vindpinade skogen gick en man. med ond bråd död i tan=' karna. | Den nya dagen gjorde ett lojt för- sök att lätta på skärgårdsnattens rullgardin. : | På: "vågorna, som "marscherade in mot stranden till Mäåsskar, red. en Under: 'en' presenning; som låg »på durken, tog han fram en mörkblå overall, -ett par: gummistövlar, . en nattkikare och- ett'. kulgevär med Kikarsikte. Han satte sig på båtkan- ten och drog av sig de.grå smärting- skorna. Han krängde av sig kavajen och 1; de den till med tunn gryni Den tassade in över den lilla ön' ivmjuka ullgrå sockor: och revs sönder vid kontak- ten med den 'risige och vindpinade al- och tallskogen. Syd på ön, där en ensam fiskebod sökt skydd 4 lä'av en :bergskam, . stod damman som en - slöja av fin rök, 0 korna under presenningen, innan bar krånglade sig i overallen. Trots den rådande värmen" k "han ie. Torgny Frank försök- te .vrida sig till rätta I. sovsäcken som hade snott sig under natten,: iipp dean”til sista knappen. Han kör: de fötterna . stövlarna, stoppade nog- gcrant ner byxbenen i skaften och av- s'utade klädseln med att. ta på sig en svart ”baskermössa. .. > Den , remförsedda kikaren hlingde nan över ena axeln; grep" geväret och, gnéd an kornet med fosfor, Se- dan” den' detåljen var avklarad ställ- de, hon: 'n- siktet på hundre meter. Han lyfte studsaren och siktade mot ett Inbillat mål på Skatudden, Så blev har stående en: kort stund, in- branta norraldan på Getö kom én Brad 1 överkojen knarrade be. tänkhgt: Omornad och med sömn- tunga ögon kisade han ner mot spi- selhällen, där. elden för länge sedan hade falnat till aska. Han lirkade upp blixtlåset på sovsäcken: såg på armbandsuret och sträckte ut.han- den efter pipan och tändsticksasken, | som han hade liggande på britshyl- lan ovanför nuvudgärden, nan han ämpvade platsen. e
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.