« dernä Hår aktivt skall de formaut; opolitiska - nerna. agera på:-det- politiska fältet? I vad mån tar respek- tive ledningar i detta” avseende f hänsyn | till sina "medlemmar representerande helt. ölika "poli ] "tiska: åsiktsriktningar? - Dessa frågor kan" ställas ' inte minst med: tanke 'på. den. mäktigaste organisationens, - LO:s, sällsynt intensiva engagemang i årets valrörelse, . Personelit med Arne Geljer '. och" Kurt "Nordgren: il spetsen" "och ekonomiskt : genom avgifter från "medlemmar 'gjör- de LO" en "enorm "satsning för att rädda den socialdemokratis-| ka regeringen vilket man öppet deklarerade I tal och "skrift. I vilken "utsträckning . hörde . man sig för hos medlemmarna om deras intresse för dessa pott tiska. insatser? fitger to Under "själva valrörelsen var det LO, som" tog öppet "politisk ställnin ng — däremellan hör det sont bekant inte >till "ovanlighe- terna att man på, LO-håll till och, med. sätter sig .i.harnesk mot den socialdemokratiska 're- gerinigen, i Tegel under :äbero- pande av sina medlemmars in- tressen: som "man tagit .på sig ansvaret att värna om, Efter , valet "har TCO-tidning-' en, som veterligt skall: föra sin orgånisations' talan, fört ett po- litiskt ” färgat > eftervalsresorie-, mang som är väl så avslöjande. Där går : Roland Ekström "till sällsynt osakliga "och fula /an- grepp mot -centerpartiet- "som alltjämt, främst ' företräder bön- och vilket : han påstår det parti: som, PN vm | människor som. klagar: över: Höga: + livsmedelspriserna.-- Hur] ska man förklara det?” frågar Bkste im. :Något ;svar” på, den frågan. -Jämnar . han inte . själv — trots” det utomordentligt all varliga påståendet. 'AVs "de: "nära -miljonei som i senaste, valet åtminstone så pass på: fakta att till grund föl riksdagen antaget -jordbruksav: tal inte av centern' dikteradé bestämmelser, Vidare, borde han anser Arbetet (5), att riks- Polisstyrelsen slog till så snabbt för att försöka dämpa rytmen i trafiken. i tätorterna: . Det visade sig ju nämligen, att omkring "hälften av alla bilföra -re höll för hög hastighet inom | tätorternas hastighetsbegränsade områden. Och från kontroller ute på vägarna vet man, att farten | där :också ofta är högre. än vad] lägen” medger. , : Den skärpta. kontrollen kom- ” mer naturligtvis. att dämpa tempot ute i trafiken, Men lika] säkert är att tempot kommer att öka Igen, när vi ser att ”kusten är klar” d v s att intensivöver- vakningen inte fortsätter - Och då får väl rikspolisstyrelsen ber sluta om nya aktioner. : I « Nu är det klart, att vi inte för tid: ochk"”evighet 'kan' bygga vår trafiksäkerhet på aktioner av det här slaget: Det gäller att hitta någon annan väg för att få ett .mänskligare” klimat i trafiken, ”- : När: det - gäller tätorterna så” "står det' vär ganska "klart,: att krafttag måste till. för att för- bättra trafikmiljön. Det gäller att bygga fler cykelbanor, ordna J) mer planskilda :korsningar, bätt- re möjligheter för dem som går att ta sig fram på stråk där inte bilar är tillåtna. .. " "Men att: skapä-en ny trafik- « miljö tar tid. För -10: år sedan var vi.fortfarande så glada i den snabbt -växande bilismen, att det byggdse företrädesvis för denna. Så stod det sedan klart att bilis- men fått. allt för stort utrymme. Man "skulle aldrig” ha "minskat trottoarernas bredd, som skedde 1 många: fall; inte gjort gator av, cykelbanorna. pre : Nu gäller det att skapa nya re- Tationer Mellan . de olika trafi- kantgrupperna. Det är enda vä- gen att-på' sikt komma tillrätta med .trafikproblemen i tätorter- na och ute på vägarna,” "under: | stryker tidningen." l löntagarorganisatio- : "det största: . « erinra” om” att. 1944 "års" nykter- ] sningar fann, att» barn: från hem, shelnykter,;: hade: femtio ; » ökade "och : omfattande ' sociala ekonomiska bekymmer? -. Gppösitionspartiet bottnar förvisso «inte bara. i.all- "lemmar, ma "redan. tagit avstånd från: ovannämnda, och, liknande Elmgreri PA ecö n ; ställa oss frågan! medborgarna i det: svenska sam: hället: har: accepterat” alkoholer då som. :en;der av sin: livsföring. än "så: "många kulle känna sig mindre höjda :med' sin tillvaro "om de inte: hade 'den:re- servutgång ' från”. vardagstristes- sen som" 'alkoholbruket :: förser dem". De : behöver + inte förden- skull..vara okänsliga för andra värden i livet — skiljelinjen mel- lan :t ex kulturellt / intresserade människor: och .:dem- som ' likgil- tigt går förbi hela kulturutbu- det :går inte alls: vid 1,8. viktpro- be tent. Men, det utesluter. inte att | alkohölvanornas. totala” är klart kulturfientlig: + Etibart: den ekonomiska belast- ning..de medför är tillräcklig för att ge: det resultatet." Men. "vikti koholvanorna” i” "många: -hem”up- 5 , pehåller”. gentemot en ” efterfrå- tulturella . konsumtions-' "Man": behöver; bara + hetskommitté ; i - sina": undersök- där - -.familjeföreständaren. "svar | Pp ocent' större chans "att "få" utbildning] y utöver" "den: obligatoriska ' skolan: — ' detta i.jämförelse, med; barn från hem" med. . måttliga: alkohol- isar sig”alko- holbrukets-inverkam på livsförin- Beas kvalitet - len - offentliga' De nte minst 1 a 'elsen 2 från "många håll omvittnats” ock'-från' inget "håll, bestritts: att” många människor, särskilt äldre, numera är rädda | "för att” ”gå ut på kvällen; rädda. för att. gå förbi ungdomsgårdar, rädda” för att "åka tunnelbana. "Ett samhälle. där: sådana: förhål- Jan råder har redan godtagit en påtaglig sänkning i livsföringens kvalitet. Denna rädsla är nästan till. hundra -procent en alkohok-, 'skada i. samhället," .: > é Vi.måste ställa frågan: vilken höjning av livsföringens kvalitet skulle det innebära att-våldsbrot- ten minskade, trafiksäkerheten "och medicinska: vårdbehov .kun-' 'de skäras ned?. Allt" detta. kan avi uppnå genom en reduktion av "salkoholkonsumtionen... Men:;- den: ;totala alkoholkonsumtionen -. ut- ; vecklas. just nu. åt; Det finns. inget esbeståmt”4 :en sådan utveckling. Vill det-de- ;mokratiska samhället ' driva ;baka; alkoholskadorna så hår .dét resurser därtill, Til" sist "blir det | frågan & om ett val "mellan," egen i ; i "bekvämlighet ' och egna” anspråk i på alkoholens tillgänglighet ”på. "ena sidan”och den d kvalitet i sam: hället "som består. TT tiygghet, i den offentliga miljön och :i, öv- "rigt minskade alkoholskador. på den andra” sidan,” "Det: är vär Tä t' som medbörgare att göra en prio .ritering mellan, dessa önskemål :— men vi bör inte bli förvåna-: .de och" "upprörda om” ve väljer. till "alkoholens förmån och. de oundvikliga Konsekvenserna” st ir rar Oss i ansiktet I form:av. näve: : rättens välde på gator” och vägar, — "Hade 'den bortgångne nägra i : [också "andrä" färgstarka inslag i i sin” historia 'och"de är” mera nära- här: vid: vägen förbi 'Aspåsa.. Inte tresse exmotsett denna nya: bok av hansy” pejfina;' ty "också jag är 'se- "|dan” gammalt” beundrare av Hal landsäs.!"Jag | r ju nära! granne Ir som” kanske ingen annan. Lochstill> "de : äknar: man; . snapp: Harlarna med ger fisken: en viss; -samhörig- hét med ' vattnet; Fast" åsen har . givetvis "Honom, denna |er;' också skrivit: en: bok Mellhed har” tidigare. utgi- Pannan: ' sndpphåneroman. ar: 1962,” romanen" bär titeln. "ägor och tiden :är.1657— 1860, (ACER Sverige 'och Danmark som bekant : förde (ett. eller. riktigare tväy krig: som! oftast: :vad det gäl fans .snapplianekriget”. k ”Korpen" kraxar :' över äsen”' som i: dikhet” med ovannämn- almö har: imotiv från” den freden; 1675—1679, "alltså hi sista snapphaniekri- get.>Följaktligen är: personerna. i de .båda sromanerna inte de” gar mot öster; är som idsträckt: revir,: som granne, - Hans ; i; Nordanå,; varit med:i Svend Povelsens, Göingehöv- dingen, »friskyttekompani: r--under förra ofreden och :de, båda bön. derna . känner, i början av: Kriget en stark; längtan efter att. få gri- parrden långa: göingebössan . och gå ut.som gerillakrigare, trots att de redan: hunnit-upp i femtioårs- åldern. Men snart -får..de annat att tänka på. Snapphanarnas spio- her "och värvare dyker upp I går- darna gång efter annan och för- söker ned. lock och pock 'dra tväg med deras unga' söner och dräng- ån: upp. till: åsen och" snapphane- nästena där. Likaså ligger de hårt över :bönderna med sina” pålagor öm -kontributioner, De från: bör- packa. ner. en” : handledning, en: lampa: en: spegel, . ett teleskop, en” diktbok;" några: biografier, skarpt” svärd! "Allt det” "skall jag packa ner på den här: plat: sen” jag”har över? » >". +”Hur” skall du kunna . göra det?” frågade. vännen. :”Mycket lätt”, 'svarade' rese- närer. «+, "Bibeln - i detta?” EN + Bibeln. är detta 7 "och ännu mer: Den gör- Guds vilja : klar för .oss. Vi kan inte undgå att höra..honom :tala' till oss, han uppenbarar sig," dömer 'männi- skans synd och :vill' frälsa oss — Nejdå, ' han: hade: Just gort konkurs, sn | ; genom 'sin: ' Son, som; gav - livet na för: vår. eskull, | "HAN ÄNNER de flesta sling- ävägar och ' stigar; grot- tor och "ravindalar och ödsligt be- ”Hägna' gärdar, och torp på, Hallands- åse; denne" '"mellbystrandsfödde. Ja- Holmare, lika väl som jag känner till" trädgårdsgången” "från? veran- dan ut, till grinden” och postlådan, [minst därför har jag med ptort” in ij inte. finns plats”. för ens .: minsta "| ket: större. utrymrme För. råhet, och i i | het; "ofta: för”snöd MES friskyttärnå "blir? det; snappha-' ersson, 7 7har;: liksom” sin! bittra snapphane- "och danskhata- re. De höll sig avvaktände i sina gårdar och lyssnade till dånet av krigets -äska, som mullrade dovt på avstånd. i Säkerligen verklighetstroget skildras stämningen i våra byg- der i slutet av 1670-talet så här: .. ”Den gamla gränsbygden korsa- des av tusentals rykten. De bars fram genom skogarna på "smala och höstblöta hålvägar och på sommartorra och barrhala småsti- gar. De. följa slättbygdens vägar dens. ridstigar: med små nördiga, I lurviga springare, som segt kne-' gade i uppförsbackarna ' med tun-' ga. karlar : : på: ryggen. De följde” åarnas "slingrande, blågröna band: med ålfiskarnas ekestockar."De nådde. i 'höstmörgnarnas skumma ' gryningsdagar älgflockarnas till- håll i .storskogarna- uppe vid små landsgränsen med jägarna, "som drog ditupp.. De: färdades i. karet och sadel, De följde offic sik” verbéslagna koffert och so Atens, ränsel, ;bondmorans ”enekorg'”; "och! tiggarens säck; De fördes vidare” ; soldaternas; Voch : böndernas! och "tiggarkåringarnas ”blägraa,' läppspruckna” och" tandlösa gap. De flög hit öch dit såsom” 'stormen. . sliter. i vinddrivna molnen blåsig. och mulen novemberdag eller. som de torra löven virvlar kring i sko- ger under en 'stormnatt på sen- hösten. De fanns i byarna, på slät- ten och kojorna på Hallandsås, De fanns. på åkrarna”: ochi skogarna på fiskevattnen och' på. :bergen. De fanhs överallt där "människor" up- peköll: Sig," "varaktigt eler" "tillför ligt. De böbbladeé och jäste' av. oro i hela den förna Bränsbygden; som ski ägginrarnade, munnar, bondflic-' | jan danskvänliga äboarna bliv snart gänget intim och avslöjande” in! blick i: människosjälen.- Man: får se hur en psykologiskt tänkande person .kan :uppfatta.. häridelserna kring detta det sista och blodigas- te av snapphanekrigen, vilket som bekant i mycket hög grad :berör- de våra - -bygder och förfäder. Och den vackra och storvulna naturen. på HaHandsås har inte biivit bort- glömå för kriget och friskarornas skull, cc Jan Mellheds styrka som I berät tare bevisas återigen - framförallt Ngga i i en 'eminent människokäns. med bondkärrorna och skogsbyg-. - : - SN NS J an M ellhed. nedom och; dito” förmåga att? nål. la vid liv, ett aldrig slappnande. in- tresse kring det: han skildrar; ett gediget historiskt, kunnande; som - tismv = | "denna fängslände roman,”vilka” hör | På ett par. ställen: Man' tycker 'att : röjer: att: han gär till. verket med 3 - minutiös:'+. .noggrannhet. sätt utan att föra! | till 'sentimen: talitet.” Rédan' i häns” första bok märktes klart "och tydligt att' han lyckats med att skaffa sig en egen. s k profil som för fattaren 'och den nu föreliggande. romanen bekrä tar till fullo detta. Nov Historiens: geni "läter ox: ra sina vii l över: Half; ås. Men också korpen den gamle vre. som tyvärr, inte är längt borta han låter: höra: sig. Dessa. av har: ibland Kraftig: snudd, på sp svåra" korrekturfel insmugit' sig il. tar: att snedvrida framställningen förlaget! och. boktryckeriet, som haft ansvaret för -körrigeringarna, borde ha set upp bättre. vi” tye- ”ker- också att samma” auktoriteter . borde tillsett att hänvisningsupp-, hällsförteckningen. " helnetevärde påverkas” "givet i "Men..' la vå |vintörförarast itorv "Innan 'frosten. kommer m sige och ruggige svävar :ofta kring = 4 I där uppe: och nattkraxar om ofärd i Enda då: "kan man aven. hälla feda på' färg, åste dahliarötter': och « gladiolusknölar "| grävas? 'upp tför "vinterförvaring, De lja. med när" rötter- fler ett par” "veckor :varandrå” om” man "ev. f rötskador nare: Toch? >naturskildraré? och. den Körpen. n kraxar: över" åsen- bör vär: som: är. "intresserad , historiska” +: rom häxbrygden bubblär” och ”jäse; foo -- Med: lågmäld skärpa. följs sedan berättelsen . upp.: Hårt far liéman- ner, kampen" "mellan : svenskarna och ”gerillari, är en 'strid : där ' det spår :av' Humånitet, "men så myc: bakhällsskytte; svek; ochi ärelös- innirigs' skull sar, och bland "Snapphanar står par Böarp; den sistnämnde en f.d tolv. man, kanske riksdågsbonde. Ock- så > Andreas.' (Anders) "Johannis ”Snapphaneprästen: : löv. Denne tycks ha varit en mys- nen, fram med "romanens 'perso- - "IT "samband "med <höstgrävn g- | en ”bör.; man "alltid göra "någon form : av jordförbättring, «Förr >1 n lager Vvänpå” jorelfapor Pp: ' stränga. vinterkylan "åtminstone den nyttan! 3 -Den' säckförpackade :solmulltor: ven är, mycket lätt: att handskas Jag tör och! Urickspeé jag' har. Mi ga är det enda AX tiker "och underlig man; som "Jan Mellhed' presenterar så här: ".:. "”Ensam, tyst och. outgrundlig gick: han" omkring” däruppe och planterade medicinalväxter, : träd och buskar kring sitt torp. I sekel efter sekel 'skulle” fågelkörsbärs- träd och "stickelbärsbuskar få ut visa platsen dör han bott. Det vis. kades i gränsbygden om nattbesök 2 i prästtorpet i Vindrarps Kohåge av så beryktade personer som den blodbesuddade” förre” äetta riks- dagsmannen”. Sven, Persson" från Boarp i Hjärnarp, snapphanehöv- dingarna "kapten Kjell” och Peder Larsson; den sistnämndes under- befälhavare ”Ingel Knekt. och" Åke i Perssilt — och av den förförlige : Nils Thomasson NN Yr ”vid "skilda tillfällen hade olika personer. s sett —: eller trott sig se — dessa fruktade män på väg till eller. från torpet I Vindrarps ko- hage; men när det kom till kritan visste. ingen” "någonting alls.” .””Herr, Anders” visste bäst själv hur fruktad han var, visste att) det spanns legender kring honom redan, fast han ännu var i livet och kände.sig stark nog. för att kunmnma leva 'ännu många är fram- över. Han anade också att efter hans död skulle legenderna bli ännu flera och deras flora bara bli allt ymnigare och 'frodigare allt eftersom generationer föddes, levde ut sina liv och dog, och se- kel följde efter sekel”, . ed : Romanen innehåller ätskilliga vackert tecKnade rent poetiska av- salt gär man fån en nästan när : na. knappa i | » förslag till ä i "HALMSTAD Hallands . läns in styrelse : anser, att förslaget från Siatskontorets arbetsgrupp > partiell omorganisation av' färs- förvaltningarna med” däri angiv-. personsten gemensam förde båda sätterna. Kommittén anser det får déklarationsarkivet: De ärenden som på kameralsektionen: nu'dia- rieföres . under. rubriken" ar sskatt, nämligen restitutioner' och länssty-|.,, relsens befattning : med ; anstånds- ärenden, är av"sådan natet att 'de för ; "länsstyrelsen a i - d lämplige : bör handläggas av den sd ätiva " lunda” önskvärt att i: vart fall. den ' yngre juristpersonalen ges möjlig- het ”att "bereda ' ärenden åt såväl. länsrätten som länsskatterätten och föreslår för Hallånds läns vidkom- mande att tre: juristtjänster, varav .två tas "från, den nuvararide jurist" på. lendek liet, skall ' vara "gåmensamma för" de. båda domstolarna. Härigenom" skulle: hu-= vädenhetens ledning få " möjlighe= Hr, att Ätjämna "förek diggör "en" ipande” "omdisponering «av : länsstyrelsens lokaler, för : att personalen: skall av. "arbetsgruppens förslag kommer även att innebär - ra' behov. av: ytterligare Iokaler. -- Länsstyrelsen är redan nu trång- -bodd och utspridd på flera "olika ställen ' i "Halmstad, : framhåller; man i ett yttrande till Statskoni> toret, : "Inledningsvis framhåller "Jänssty- relsen beträffande arbetegruppens beskattningen skulle ö länsstyrelserna" bör dock" denna 'gi- vetvis. liksom huvadenbeton: = lör ankomma,: på Enligt Täns yrelsens bpfattning hör «den : föreslagna. ; anordninget "HUVUDENHETEN FÖR "ALLMÄN FÖRVALTNING - deförteckning, som ansluter sig till nu gällande dia- > rieplaner, att med hänsyn till den betydelse det kan ha för organisa- tionens utformning finns anledning till några påpekanden. Frågan om överflyttning av -ärenden rörande taxeringsorganisationen till huvud- enheten för skatteförvaltning tor- de böra ytterligare övervägas, Star- ka skäl, framför allt syftet att ber vara tilltron till t P förstärkningen på enhåc ten inskränker sig till ivå tjänster, varav en överflyttas från 'kontrol!- styrelsen och” är avsedd för i hu- vudsak de” nya' .arbetsuppgifterna rörände 1 > ”utstänkningskontrollen och en för länsskatterättens kan- sli. Sistnämnda” tjänst har i för- slaget tilll. slutlig - bemanning ' av den nya länsstyrelsen. hänförts : till gemensam juristpersonal; - POL-k é nas objektivitet, talar för att ut- teende " av" -taxeringsfunktionärer . Inte bör ankomma på huvudenhe- ten för skatteförvaltning utan. på administrativa enheten, . En annan "fråga som bör lösas är, vilken en- het, länsskatterättens karsli eller taxeringsenheten, som "skall. hand- länsrätten -uttalat att ; beräkningen av personalbehovet blivit - ganska osäker, Samtidigt har framhållits att . och . länssk rättens: funktionsduglighet . själv= fallet inte får äventyras... Kommit- tén har i viss mån sökt motver- har beträffande . art än » 4 terätten.. Härtill . "kommer: att. den” nya ' tjänsten” söm är” avsedd för länsskatterättens: kansli” också" kan förutsättas bli helt tagen i anspråk för detta ändamål, Erfarenheten vis sar även att det tar lång tid,. 2 "Jallmänhet flera år, att utbilda” « en” i VA jä Det . länsstyrelsen mindre realistiskt att [räkna med 'att de jurister, som ut=, bildats på Iandskarisliet, skall kun= na på kort tid skaffa sig sådana insikter, i skatteförfattningarna och deras praktiska tillämpning, att de effektivt kan medverka. vid beres dandet av taxeringsmålen. Motsva« rände torde gälla för de. juristei 2 som! utbildats på landskontoret, Länsstyrelsen framhåller att man måste beåkta: Behovét av uppruste ning av personalresurserna, då leka mannamedverkan.. och”: muntliga förhandlingar medför omständligae - re..och mera: tidskrävande handw läggning: Trots sitt "uttalande om kti funl Iuskohet ka heten :i beräkni "ha bestyret med och tillsynen av nom att göra" viss' del ay juris ge-Jh beträffande N lä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.