2. >. EAHOLMS TIDNING a Den. avgående handelsminis- tern 0 frinänar” Länge framhöll i en ”aVskedsintervju . att "Sveriges förharidlingar- med EEC enligt hans ”äsikt' kommer "att ta lång tid:i "anspråk. och den nya han- delsministern .- Kjell "Olof Feldt ansåg: att det råder 'stor' oviss- het om 'det kommande. politiska samarbetet" inom . ett utvidgat EEC. Det finns ingenting -att invända : mot någotdera uttalan- "det. . Våra. förhandlingar: med EEC kommer. att bli: ”"komplice- rade "och följaktligen. långdrag- na; inte minst därför avt vi för- söker” samordna våra önskemål om'; ; samarbete med -EEC medl. våra Nordiska grannländers. Den störa. utbyggnad . av handeln «i Norden . som skett inom "ramen ö ; Eftafrihandeln får: inte .spö- 1 genom " EEC-anslutning, vi ken” form denna än kan' få, För en. 'alliänsfri” stat som » Sverige” lir. både formen och innehållet-i det, politiska" sani- . arbetat "mellan EEC-länderna”i framtiden av utomordentlig!;b ” tydelse.” Vi måsté själva ta ställ- till, om detta. samarbete kan -förenas:- med vår alliansfria neutrala": kurs, Men detta "stäl ler! 058 inför ett. ganska svårt dilemma, tiskt tåget är omöjligt att med ig z rad, av säkerhet detta såmarbete |" kommer att: utvecklas. Det. bru- - kar, ibland sägas i: den .sven- ska debatten om EEC att den gemensamina'! .marknaderi ' allt- mera hår: politiserats. änder den senaste ' tiden, ' Påståendet märkes ju inte äv: sägon. Plis medlemslänc dana” ting: :som, :n. handelspolitik, , ”arbetsmarkna > politik; "skattepolitik; Bbudgetp litik. o. .. Genom; att: it . beslutändérätten" 'sådäria. poli: | i tiska: frågor;. ”EEC:organen]: . avhänder;”. sig. givet medlemsland > en; "det rättigheter -." .stat.; När man tiskt samarbete: nar man :dock i allmä bo vi rerkans ifråga -ome utrikespolitik och försvar. Det är Övisshet o om samarbete - inom EEC | " härvidlag under 1970-talet, möj- ;.mielse mellan utrikesministrat- därför att det prak-). "tressé” nen; skall få' vara "med. på. kon- .sulj "dan; ; kant, man: tänka.:sig diskus: siöner mellan” ”utrikesministrarna Me - de? » konsultationssammanträden. « uteslutna: men; sutrikesministral a - I gramskissen. utarbetades, I . "Politiska samarbetet > för, :över- "dan. då Romfördraget « åntogs . kan: man med goda skäl påstå motsatsen. Fördragets upphovs- män trodde, att antingen en europeisk förbundsstat eller en lösare union mellan de ,europe-' . iska staterna skulle se dagens ljus, : då Romfördragets ”ekono- miska ' samarbetsformer 'hade fått verka en tid. På grund av inre motsättningar. och skilda uppfattningar om" samarbetet har EEC-länderna inte kommit längre på detta område än tillv ytterst lösa utrikespolitiska kon- sultationer. "Det finns inte heller mycket som” talar: för någon: ändring ligen kan konsultationerna ' få fastare form.".I våras utarbeta- de utrikesministrarna i.de sex EEC-länderna "en. programskiss för "konsultationer och direktiv för fortsatta studier av 'möjlig- heterna' till bredare samarbete. I stort sett kan 'programskissen sägas innebära en överenskom- - na att "genom fortsatta överlägg- ningar sinsemellan och med; isi- na regeringar söka- bli? eniga om följande huvudlinjer. : Två gånger "om året ' skall" EEC-delegater ' träffas” för -”kon-|. sultationer: "om: utrikespolitik, förberedda av "diplomater, "Il krislägen kan- extramöten bii|' "tänkbara. Konsultationerna skall gälla ”frågor av gemensamt .in- men regeringarna kan fritt föra fram vilka frågor "de vill till behandling. EEC:s verk- ställande organ, EEC-I -kommissiö- tionerna «och "höras" orm |? frågorna” men kommissionen” får tera'till EEC! parlamentet i'Sträs: | 5 ”böurg : om : konsältationerna: > = | Oklart om rn dantas från allmänt underhåll, påpekar. hr Persson i Heden ”(cp) il en 'ånterpellation till kommunikationsministern, . ocI samband - med nybyggnad av seg om" väglängd av: flera kilo- "tjänar . hela byar. med många fastigheter, -allmän väg. I vissa fall kan vä- gen : utgöra en genomfartsled, rallmänt underhåll ' vägen skall betraktås som en -skild väg . och "underhållas av berörda;: vägintressenter: En - vägsåmfällighet måste > bildas, vars .n förrättning utföres av "lantmätare med de: : kostnader det" medför. ol vv : i Interpellanten anser det vara . felaktigt” att de enskilda väg- intressenterna ' själva skall be- kosta jen "sådan ' förrättning dd synnerhet. då .: vederbörande bli- ”vit.; påtvingade: underhället av en" tidigare ” allmän väg!" ” > Till "detta: kan" läggas att den : från. allmänt . underhåll : undan- -tagna | Vommunikationamialetera medverka till” ati: Kostnaderna |: "för betalas: av vägunderhål I : Det föreligger oklarheter ifråga .om väg som . skal 'un- allmän . väg händer inte sällan att "den: gamla vägen tas ur all änt.+ underhåll. Det kan röra meter och. vägar som ofta be- för samfärdsel till Det aviseras om att den från "undantagna al: bekosta - ” iståndsätt- nte. helt: jheten, s Interpallanten » undrar. vill förrättningens ” utförande och” "parlament rikerna, "via Kon: diskutera vilka! frågor, man kan |. tänka sig tas Upp; vid. komman: "Försvarsfrågor skall -inte: vara ; na -Var.oense. ”härom;” ..Så "mycket är klart .att'det |, skådlig tid:inte kommer satt :1e- da. till. bildande- av. en federär tion eler; unior; ämt i. vida fältet” men :nog; vå: gar man säga, att varken Fränk: | iterråd. ; Det: "skulle ; ; också ; for- ” ”mellt strida” mot? de Ordning, Fc. så : Skall fatta : de" högsta ”skolmyn- ' Aigheterrias syn på -disciplinsvå-|: . länders” u i iska frågor. till: EEC: s; minis | besluts-|- inom v , som, till mpas | tillräckligt utbyte av undervis- .. om]: righeterna. Beror de på oron 1 värt föränderliga samhälle eller beror de på att elever med sär- skilda '-skolsvårigheter - inte får ningen och .därför reagerar med bråkighet? Det förefaller av ut- redningsdirektiven som om man huvudsakligen tänkte på det sistnämnda : alternativet och att alltså "problemet helt enkelt be- står i att göra skolarbetet me- ningsfullt för alla elever: då för- sv inner disciplinproblemen. . ' En tredje teori, nämligen att för vissa elever undervisningen i klasserna ter sig meningslösa- re ju högre upp de kommer och ju längre de får vänta på frihet att syssla med vad de är roade av.— denna teori vill sö inte ens diskutera. ', Det skall emellertid bli intres- sant att se'vilka överväganden och förslag utredningen kommer att lägga fram. Den kan inte gär- na. lämna lärarna i sticket med allmänna hänvisningar . till ti- dens oro. Att införa en hårdare disciplin med straff för ordnings- brott är otänkbart. Vilken 'troll- formel. skall"de sakkunniga fin- na om de i trohet mot den nya läroplanens - sammanhållnings- princip inte kan gå med på den Jösning som lärarna-: föreslagit på grundval av sin erfarenhet av skolans Vv NE SMABARN PÅ SJUKHUS ”. Småbarn skall:tas in på sjuk- hus" endast. om. vården "av dem : fordrar sjukhusets resurser. För vägen. har: under bygg-|: ”madstiden” för den” "nya" använts |” av, vägbyggnadsföretagen och of-). för eken helt, nedsliten.. ”Feml. närvarande tas många , :barn in på grund av brister i den öppna vården, Dessa brister borde kun- na repareras, så skriver Lä Ka r . tidningen: ” Många" familjer, specient : Bå . storstäderna, saknar" ”egna” '1ä- ''kare eller har svårt att nå dem när - bärnet blir” akut sjukt. De är' hänvisad. till jäktade' "jourha- vande, som ofta saknar tillräck- lig erfarenhet av sjuka småbarn och deras oroliga föräldrar, eller Tin > sjukhusens överbelastade "öppna mottagningar. Det blir un- "der sådana förhållanden: svårt ; att "uppehålla. köntinuitet”i vår- ”.svårigheter att ordna: barnpass- ning i hemmet här: båda 'föräld- "rarna' arbetar: ock.:barnet 'inte :-kan komma till barnstugan: eller ”"familjedaghemmet; En förbätt- |. "ring av” den öppna medicinska "och sociala vården är värda så att:'””onödiga” intagningar skall kunna undvikas. i Föräldrarna. . "möjlighet . att.- | sjukhu: n. me .r Däkartidningen, "Barnen. behöver sina fö " Speciellt På. kvällarna och. under + oroliga nätter. Det:har. visat sig | , att de' flesta. föräldrar kan. ord- I na, så att en:av ' hemifrån den korta tid det, Åre "gel: "gäller, ”...Personalen .; måste uppmuntra: föräldrarna till; det |. och, vara. béredd att möta deras ': Oro och. hjälpa dem: att. delta: i ' barnets: vård. Man får samtidigt ett utmärkt tillfälle: att meddela den: utanför :sjukhusen, - Barnen |. "Jäggs. också" ofta in. på grund: av |/ . lydelse: Hallands län finnes | fattning på rot. 2 Som framgått: av tillgängliga rap- porter och vad som i övrigt kunnat . iakttagas, har årets ur skördesyn- punkt otjänliga väderleksförhållan- de i förening med grönskott och ovanligt sen mognad åstadkommit - att det i dag inom vissa delar av betydandel? arealer obärgad gröda, i stor om- : Den rikliga förekomsten av ligg- " säd har medfört utpräglade grodd- skador, "vilket i förening 'med den > långt framskridna årstiden med av- saknad av effektiva torkdagar, gör Det finns alltjämt betydande arealer obärgad gröda i Halland, rt stor omfattning på rot. Oskördade arealer kan nu i stort sett. anses tillspillogivna, skriver styrelsen för Hallands länsförbund av RLF till . länets Jantbruksnämnd och hemställer, att lantbruksnämnden skynd- ” samt genomför en inventering av den obärgade grödan med angi- vande av fastigheter, grödaslag och areal Skrivelsen har följande - : att oskördade arcaler 1 stort sett | nu kunna anses tillspillogivna, Hur : den, aktuella situationen kommer; att återspeglas inom det obligatoriska skördeskadeskyddet, kan nu ej bedömas. ' I Vi förufsätter att bärgningen av ” grödorna-å provrutorna har skett ' i anslutning till skörden å fältet i . sin helhet 'och att sålunda det för-' . hållandet ej föreligger, att provru- . tan är bärgad före eventuella ska- dor, men fältet: i övrigt först sedan skada: uppstått' eller>nu är oskör= . dad 'och kanske totalskadad. « : s Ävenså - förutsätter. vi, att -det .i- Troligt frågar: ; säga jag dog eller jag dödde? vi ä döat. .. >; Inte lätt "> sting nå ning. :ocd ”nykeln, SENT 2 En. Li bygdemålsforskare.. som: resi fat på landsbygden för att studera|. olika dialekter, möter. en bonde: och Brukar" ni i "den. här bygden -— Här i bögda säjer: vi ente, nån- - Ursäkta jag vill inte. på :mins- - ta sätt störa grannsämjan, men vem . var det din fru grälade med i går kväll? Det var ett fruktansvärt ovär - —1går kväll”. "Det "måste ha: ya- «rit hunden son. Hick sej en n åthut -— Stackars krake! Jag h de att » hon "hotade ta ifrån” honom porte systemets ” funktion tages tillbörlig .. hänsyn till grodd- "och. falltalsska ' dör å å redån bärgad gröda. . ”- Om ' skördeskadesystemet ” utlösas H inom 'något : ersättningsområde är; som :förut nämnts; oklart, Det är - därför, angeläget - — ej minst med hänsyn till värdet av att i efterhand , kunna :, bedöma systemets brister — med-en:' kartläggning 'a av skörde- situationen : i "dag. RLF:s riksföl burid' har : som: bekant' i' skrivelse” till regeringen begärt Översyn. av skördeskadeskyddet. + . - Styrelsen inom Hallands läns) bund av RLF hår vid sammanträde under gårdagen diskuterat den ak: tuella situationen och-det svåra lä- get för många -jordbrukare, Enligt. styrelsens beslut hemställer lantbruksnämnden skyndsamt nomför en inventering av nu obär- gad . gröda, ter, grödaslag och areal: Solen” går" upp: kl.> I "dög: 'BVERT. Ne 7.08 och - angivande . fastighe- | den "Hikné Se, "som utgör 'de dände: söridagens "evangelium, har icke? I blott liknelsens - udd poäng- + all: Kristen gel. åde- "en ”kristens gel. na. Och: allt. som. bryter: och. mind. rar. .gemenskap, med Gud är synd. ”Det -är. edra. "missgärningar. som ska - eder "ock -eder saren,.. har a själv. ömt denna: gemenskapsstiftande :förlå- telsegärning..I I: henom: de ud. från Domens"” dag | "skal vet, kall, "bli; en: ide héligas : ge [menskap;', som; har: tll skapande gåva. Och att: vara en. "kristen är! att” dag: Md ligen”, leva! av "och i” 'syndernas förlåtelse. Vi behöver Iockså som kristna «daglig. förlåtelse. "stillsanimans. Med ett: ”säsom”! har, Jesus' i Uk- 2 nelsen förenat: .de. båda, Jämför lär: tta menskap”. med. Gud” och: de: Krist c näs gemenskap inbördes: bär som ? kännemärke" förlåtelse. : Förlåtel- se”är' "gemenskapens grundval; kunskap orm hälåso- och sjukvård. ' Förlåtelsen” mär den "grundval, 7 Att "vara en kristen är att taga emot ”förlåtelsens -gemenskapsstif- : Breton i Av Eugen 12 oo Och under tiden. jag fördas till Getö för att larma fiskalen, kommer 'du att ta salta bad, ligga på rygg i.'solen och njuta, Vilken arbetsför- delning, klagade Eli; — Du, -”r gillbaka på två timmar och; jag har en hel, att göra. Enris ska, huggas och sikarna rökas. Stu- . gan, ska städas upp :och. ved ska bäras an, och .... . +" Sluta, innan jag faller i. gråt, --med tanke på din ohyggliga arbets- . börda,-vädjade Eli Olson. .> — Den är tung, Men jag ska bära den trots att jag ingenting har att se fram emot, vilket du har. Har jag? Vad skulle det vara? "Vid din återkomst väntar dig nyrökt sik och en havskyld nubbe! — Nåja, skrattade Eli, det där ha- de jag väl: fått resan förutan: 2 "Den långe kriminalassistenten ha "de givit sie iväg til Getö Frank - Kommissarien " stannade: vid foten av det höga tornet och" såg tvek- . "mot: bröstvärnet, : innan kan: försiktigt började : sin; klättring på de halvmurkna trappstegen, -. > När han .: lyckligt "och . väl, hade nått "den översta ' plattformen med dess” :vaktkur kunde. han'se 'ut över Holmberg. = stort fång ' enris,' burit ; upp - två hinkar :”stänkvatten”, .. placerat. sis karna på gallret till den primitiva uteugnen, som: var byggd av stenar, jord ach mossa. = Trots . det. småtrevliga pysslet så kande 'sig kommissarien irriterad, vilket berodde på att tankarna en- vist kretsade kring den kapsejsade snipan. Han blev mer och mer plåg- samt medveten. om att han hade förbisett eller misstolkat Lätta vitg] nsande cirrusmoln seg- lade sakta fram över en blå. skär- gårdshimmel, Det var den fjortonde d efter Trefaldi, Från storklockan i Getö kyrka hördes för- sta sammanringningen. Den. tunga nalmklangen rullade över ön, fort- satte ut mot havet och tonade lång- fämt bort, cs En fiskebåt tuffade” förbi Skatud- den med kurs österut. I den: gula en f: d arkipelag. ,' i . Torgny. : rank tyckte. att. Sälbå- darna sett i få iv ”påmin- gsvillan ' av trä på vänstra de'. om : ett « camouflagemålat slag- skepp som låg för-ankar;' De blank- spolade 'grynnorna - på sydvästsidan liknade ubåtar klara | för, .undervat- tenslägeX.=. : Om kommissarie rv. uppifrån hade trott sig. kunna. , upptäcka någonting på eller i grannskapet av Sälbådarna, som kunde vara till hjälp : vid lösningen av båtdramat, vid besöket på Sälbådarna, Följande en impuls övergav Frank |ugnen och traskade. bort till det gamla bevakningstornet. Han följde den slingrande stig, som beredskaps- |” gubbarna under ofärdsåren hade döpt till ”Burmavägen”, vilket den urblekta texten på en plankhbit än- nu vittnade om.” > tistronbuskar, kanade' över lavbet T vuxna urbergshällar! Tassade i mju- ka bukter genom tuvor av ängsull, ” hade "huggit: och. släpat ' fram "ett fortsatte över hjortron- och kråks Stigen: vindlade ; förbi alsnår och ” så grusades förhoppningarna helt. Det enda.'nya i bilden 'var två fiskebåtar” som långsamt ' tuffade fram; några. distansminuter ute till Navs, dragande en bottentrål. - Eri”. stund tog sig en besviken kommissarie ner från . tornet och atervände till den” avbrutna sikrökv ningen, "ovetande om "den : viktiga roll | trålfiskarna skulle få för den kommande utredningen. a sidan - av udden stod doktor Harry Linggren framför spegeln i sitt sov- rum iklädd "svarta. byxor - och ' vit skjorta. Doktorn var i färd med att knyta en vit. slips, Han. drog och jämkade för att få knuten så kor- rekt som ' möjligt. Men inte så myc- ket för sin egen skull som för sin frus, Han kände sin Eva-Lena. Hon skulle knyta om den om så vore. ch troligen: skulle hon säga, såg jag inte:till: att du' var' "ordentligt klädd, så kunde du mycket väl komma gående till kyrkan i en brun och 'en svart sko. Detta hade faktiskt hänt honom en gång, men då hade han förstås inte varit på väg till en kyrka. : - Han stirrade frånvarande in i spe- gelglaset och log vid minnet av den där gången, då Eva-Lena hade va- rit bortrest och han skulle möta hen- ne vid Centralen och i hastigheten knutit på sie två slipsar! gren sina funderingar, gode ustgrossisten trots allt haft tur Sådant "unde nu hända vem som | helst, även om Eva-Lena inte', dec lade den uppfattningen; : Leendet försvann ur hans ansik- te, 'då tanken gled över till går- dagens kräftskiva, som kunde ha fått ett tragiskt slut, om inte ostgrossis- ten- Joakim: Kvist av naturen hade försetts med ett ovanligt kraftigt hjässben, ' » Olyckan, hade inträcfat under kur- ragömmaleken; Joakim hade berät- tat att han skulle springa åt till må- let på: den upplysta slänten :för att ”dunka” Greta Strid, då han i mörk- ret hade snavat på en sten eller nå- gon uppstående rot och: med våld- sam fart stupat och slagit skallen i en stadig trästam. Kanske hade han svimmat av för någon minut. Hur det nu än hade varit, så hade han kvicknat till efter eri stund. Omtum- lad och på vingliga ben hade han rest sig och knegat ut på slänten. : En ordentlig kontusion över hjäs- son hade han fått som' ett påtagligt minne av kollisionen med trädet. Och troligen också en hjärnskak- ning. Men på det örat hade Joakim Kvist inte velat höra, En bula i skal- len, hade” han deklarerat, var 'då ingenting att oja sig för. Inte heller hade han haft någon tanke på att evbryta festen och inta sängläge, som Stina bade föreslagit. so Som '-sagt, fortsatte Haffy: Ling- så hade.den 3 oturen, När han igår kväll. hade under- kastat sig proceduren, hade det va- rit en "detalj som förbryllat honom och -det gjorde den fortfarande Om olyckan hade gått. till såsom Joa- kim ' hade. beskrivit den, så hade det .. varit föga sannolikt .. ätt: slaget träffat. . där det' hade ; gjort.: Hade Joakim” sprungit, snubblat "och" fal lit så - borde slaget ha" träffat "den frontala delen av hjässan och inte som nu hade varit fallet den partiel- ta delen." Men: han kunde "lika litet då som nu finna en' förnuftig för- klaring till varför Joakim skulle ha farit . med ' osanning; Såvida in- te... Från telefonen - . vardagsrummet kom en lång ettrig signal. Harry Linggren ' grimaserade misslynt- mot ansiktet i spegeln medan fingrarna försökte få rätsida på den motspäns- tiga slipsen. Ännu en. 'ilsken: signal skar igenom buset, . ; Varför svarade ingén? Var höll hans fruntimmer egentligen hus? Han / nade "inte "sett till varken sin fru eller dotter denna morgon? Siv låg väl förstås som vaniigt och sol- stekte sig brun på ' "någon klippå Men vid den här tiden borde hans fru vara på benen, även om de, inte kommit i säng förrän vid tre-halv- fyratiden. Klockan. gick ju mot tio. Kanske hon hade gått ner och tagit sig ett dopp. ' Telefonen — fortsatte: att.- envisas Motviligt övergav. Harry. Linggren sökt Joakim." som motvilligt. under- vardagsrummet, Han lyfte av luren =. ' mitt .i'en signal" "och sade med sin > korta velefonrästr = ' i 2 Dortor Linggren, » Är det "hos -pastorns? en pipig kvinnoräst. oi Nej, der. hi gren; : - ; - Jasa, det är inte" hos pastorns?” FN + = Mej. ' «a — Så Fisynner gt. Ja, då skov er + Just "orecis, sade" doktorn . till > klicket av en pålagd telefonlur. : Telefonservicen. är inte: vad «den borde vara; för du borde ha kommit '” ” rått fast du. slog fel nummer,: om jag just av kan. gissa dina tankar, . min 'rumma : lilla, tänkte > doktor > Linggren road. och lämnade vardags- rummet för: att sö a. reda på Eva= Lena.» En. stund. senare tittade: Kan in: sin frus 'sövrum, som tåg-i halv- skymming med. nerfällda persienner. '> Ett ögoublick blev. han stående-1: ; dörrögpningen, . innan” han beslut samt «stegade iväg över golvet fram till fönstret och sade förvånad: H - Ligger. du ännu! Har du glömt i att. "vi ska gå på Sjöbergs 'begrav- a ning I dag" ' Vet du ,"gentligen hur i I mycket klockan är nu?.; rr or ij > — Snälla Harry, hissa "inte: upp Pa persiennerna! - --vädjade -- Eva-Lena 7: och kröp ihop. under täcket. Jag. vill, | adsolut inte ha in dagsljus, i "rum- i met nu.” sina : bestyr” och travade "iväg till Riskera inte bekymmer, extraarbete och självrisk. : Ta upp båten i tid! KAN "SKANDIA Ka
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.