EAHOLMS TIDNING — : "Tisdagen "den 2 = LT; 7 oktober "1970 ET = - Arabfolkens: politiska självmord -Det relativa lugn; som efter in- leskriget i Jordanien, lägrade sig ver Mellan-Östern, visåde sig vara bedrägligt, I Amman pågår ånyo skottväxling och i norra dé-- ler 'av Jandet kämpas med pan-. sarenheter. Det "senaste" avtalet mellan” kung Hussein. och gueril- ”Jaledaren Arafat, enligt vilken en skiljedomsinstans | skulle : skapas, har icke hållits, Syriens och Iraks regeringar ' står mitt -uppe. i en svår kris. Egypten har. efter Nas- sers "bortgång visserligen fått en. . ny sstatspresident men skall er- hålla. en : Kollektiv regeringsled- ; ning, vilket tyder. på, att. de inre” maktavgörandena i Kairo” ännu inte blivit. klara. s ma Vad. som "nu pågår i Mellan- . Östern är att jordaniernas natio- nella självmordsförsök utvidgats även” till ' "de" "angränsande ” ”arab-: länderna,” en konsekvehs av mot- ” sättningen "mellan guerillaorgani-. sationerna och de reguljära ar- méerna, Inget avtal kan bringa i glömska; .- att guerillagrupperna blev svårt förödmjukade och illa tilltygade av Husseins armé 'och S lämnade i sticket av. grannstats-- . regeringarna," Den irakiska rege-' ringens ultimativa krav på kurig Hussein följdes icke — efter stri- dernas utbrott — .av..någon ira=', kisk: vapenhjälp till guerillatruj perna, Och Syrien, som i ett ofö siktigt ögonblick skickade" pansar-- förband över 'grärsen''till” Jorda-" nien, 'drog snabbt tillbaka ” "dessa? förband : och 'överlät :åt- 'gverilla att ensam '. kämpa mot. Husseins : trogna beduinsoldater. Under des-" sa" dagar ' utsåddes ' ett 'outrotligt hat" och: misstroende "i: hela: den meltan-östliga arabvärlden.” Och. - denna. sådd håller nu på att växa upp: Söm så ta tidigare” går här utvecklingen i Syrien och Irak — båda dessa stater har radikala so- sv ten skaffar 'Takrik” blivit" bort- "jagad? till: följd" äv: sin: "icke- d itik i'Jordaniens än= bördeskrig. -Hans namne, vicepre- | sidenten. .-Sadar Takrik;' fraifistår - si wi stället som Iräks's årke ' man, "Genom ”rflygmarskalken NN sole fos även” s i- lätt att vara moderat just nu, » denten Al Bakrs ställning vara I farozonen. «I Syrien däremot har president" Atassi lyckåts göra sig kvitt den " mäktige generalen Assad,' vilken anses vara den mari som" beord= "rade de syriska armégrupperna att dra sig tillbaka ut ur Jordanién,' - 2 Liksom i Jordanien betraktar sig både i Irak och i-Syrien. de re» - . guljära - arméerna - som . en ordningsmakt till” bevarande av. "den inre freden, Men om, som tin= gen "nu utvecklat sig, denna roll kommer ' att "kunna upprätthållas och en ' inbördes -självförstörelse ” hejdas — återstår att se. Helt saän- . nolikt 'är | det icke. De. politiska ” " ideologerra är i stor utsträckning ' mer. -stridslystna än generalerna. och deras officerare. :Om en .en- ': hetligt uppfattning av situationen i den arabiska: världen: kan det i. varje H fall icke vara tal Moderaternas dilemma" | : En "olycka kommer: sällan ” en= :. sam,. Den gamla sanningen har moderata. samlingspartiet verkli I gen fått uppleva denna höst. Först ': kom motgångarna i' september- . valet, och nu har det blivit strid och splittring i själva partitop= " pen. Den moderate partiledaren" Yngve Holmberg fått allt svårare: att dra jämnt med sin konservati-"- ve' viceordförande Gösta Bohman.” "Motsättningarna framträdde i öppen dag vid moderaternas par- tiråd i Kristianstad på lördagen. Rådet fastslog att det råder full enighet om den politik partiet fört ”. och att Holmbergs tes om makt=". kampen, i partitoppen därmed är överdriven. Bohman fick bakläxa” 'på sitt krav att hela' partistyrel-” sen skulle ställa sina platser till. förfogande, Det får vara nog om presidiet ställer. sig berett att trä-; da tillbaka.' Slutligen beslöt par-".; tirådet att: den planerade extra= ., ' stämman framflyttades från den. KÖ VÄ ' till den 14 november... 2.0, - > Tydligt. är att antingen Folm- berg eller Bohman då måste träda + tillbaka, . "Troligt är att: iden: fals De lande. därvid .. drar .. - ytterligare toppfigurer med i fallet: ' Under "alla förhållanden torde partiet få :; svårt att ”agera':is riksdag: eller: "Det måtte sånn erligén inte rästiden och tiden för: ;sädant . arbete som ' avser flera; djurslag samtidigt Cenomsalttiga 'arbets- 1/4 timme tin övriga |, 3 MN Ld Syrabehanäling « av. v. fukt spannmål, I tackpresser far det” undér det sefhiaste "åren éirkilerat upp: gifter om att; man. kan: .konser- vera . fjiktig spannmål ' genom att behandla iden med.- > propionsyra. Detta går" så «till att. man sprayar den fuktiga: .spannmålen. med sy: ran i-samband "med inläggning- en, och sedan får- -spannmålen lig- ga under. ful tillträde,” t. ex. på en "vänlig: pla botten, .. etoden skall således inte, förväxlas med ensilering; Jordbrukstekniska ” in: stitutet "utför för närvarande för- sök med denna! Konserveringsme- tod, Resultaten” verkar hittills 10: vande men; tyvärr: finng de för närvarande H varken behand! ings- apparater ellér: -proplonsyra - -att tillgå, här” i landet. Man kan där för ännu: inte rekommendera den- na behandlingsmetod, : som, - ettj> komplement till torkning, ” Fler svin än kor i Finland. För första gången i Finlands historia finris: det nu fler. svin än kor. " Antalet” svin har ökat med 245.000 till 1.002.000, Koän- talet: har minskat med 80. .000 till 889. 000. ” = A Har au problem med omoderna 'skogsskiften? / En ny broschyr från. Lantmä- tetistyrelsén som, vänder sig ”till sättningsskyldigheten” återigen hotas. "Frågan är brå hur: mån tänkt sig att”. infrja "er: delälven” "kortsiktiga: ekonomiska intressen på' bekostnad av; ”omist, liga ' naturvärden, en” tids syssel- sättningstillfällen.. åt - ett . antal människor. —' mot . att andra får dra" iväg från gård och" bygd! Undersökningarna kring Kaitum mäste” Ånriktas . på att finna" vä- gar till. ökade .sysselsättningsmöj- ligheter med bevarande av” älven, vilket bl "a Centerns Kvinnoför-|- bund krävt: ett ' uttalande: nyli-F gen.-De: skador och dåntrång, som enligt 'jordbruksministern ; ;ska. er- sättas till fulla värdet: är nämli- är svårbrukade. Problemen kan geménsamhetsskog, byta: "mark er) ler köpa” mer mark, Broschyren Tkan ”erhåhas genom överlantmä- |: |taren i JHänet.” en over Gott om Sparris” i Frankrike.” - Frankrike är den: största 'spar-r risproducenten: med 67. 880 "ton, | Italien" kommer: sen-- med 43.500 I ton och Spanien med 32.300 I" England, äts' det , bara; 301. gram sparris” per. "person ”och ' är och i Skandinavien 100 Mjölk -mot cancer. skogsägare inom områden 7 där | Enligt" "den ” japanske « -A kans” levande"'erihet, | tänds, där: "T vår otrygga världs framtid.. Kyr- . svar? : : och? sdeknen som. | fråmföralltt bar : I upp det "kyrkliga" livet. . t i tjat befatta sig med” dem; Så: kom -| sikten, övers kyrka 7 gentemot | fastigheterna” är små och skifteha 5 lösas genom att "samverka, -bilda Fr . [hormonbehandlas för att få sam- "vad. är kyrka i? När - vi: | :talari om kyrkan, talar: vi om kristen- heten, den heliga ;allmänneliga kyrkan. Kyrkar liknas” i bibeln vid. Kristi kropp. : iNär kyrkan liknas'- vid > Kristi kropp, tänker man” både : på hur dess”: ij ”nyskapar människorna -Joch hur det inom dess organism finns ' en "uppgift för varje lem. Den enskilde blir en'del”av kyr: "han inlem- mas :'' kyrkans: kropp, :- han in- ympas.i kyrkans träd Joh: 15:5. Vägen ”in i "kyrkans levande organism är, dopet, som liknas vid en' ny födelse: .De allra flesta svenskar känner ”att de behöver en tro. Mycket få är aktiva mot: ståndare ' till religion. Men många står. 'ovissa.: Kyrkan : har ett an- svar. för” alla de sökande” männi- skörnas framtid” liksom vär.. otrygga värld. - : "Vid. högtidliga tillfällen. vill "det stora flertalet. anlita: kyrkan. För de. flesta är livet en följd av små händelser, . Den” ena. veckan "är så Hk. den: andra, som”rflyter i hop till: en jämn slätt. "när. vi.;ser - tillbaka: Men högt över. den ; enahanda. följden lav veckor : höjer. sig" några . stora dågar: "Äktenskapet ingås, ett” div ett "liv. slocknar. :"Det är -dagar; då man höjer sig över vardagen. ' Man öppnar ovant ögonen. och ser långt. : Man: und- rar vad som. göms bakom: hori- soniten; "Sådana" milstolpar i sitt liv” vill' man” helga! Genom. do- pet, vigseln, . jordfästningen. ” Ge- nom konfirmationen vill man -ge -| kyrkans stöd åt barnen,: när” de I träder "I Detta gäller: även” de” flesta: av in”. 1 de '- vuxnas” värld. dem som :håller- "sig". borta - från kyrkan under. den” "långa. följden av vanliga veckor "månader och Kyrkan" här” ett. ansvar - för kan -har ett ansvar. :för.. alla" de sökande människornas framtid. . :Vem ska ta: på sig k rkans an- ILekmannen' hå Ut större. möj: ligheter, att - föra "kristendomen. ut i, livet; och: dé ihar/ ett. som. tväxer. "Statens". över kyrkan: måste. ses mot: bak: blev; 'ett-;föreningsband ' enade; svenska: föl alia "försämlingarna; > stod .: Påven ii Roma Kyrkan, hade: sina egna lagar, som 'gällde:ri "alla : ingen: stat: "intet .fol reformationen:;; Det: 'svénska: folket fick! en "egen :kyrka;:' fristående Ifrån. RomOch "konungen: erhöll av riksdagen- i Västerås-1527-full- + Irnäkt; ätt övervaka "att Guds "ord det "Han 2 Den sevangeliska L iläts. visserligen så :små- : men på "mycket, svänga : : frikyrko- Ingar, stod kvar som med- i 'svenska? "Kyrkan även utträda” ur: statskyrkan,.I, dag har var soch;en rätt; att. fritt. utträda ur. kyrkan, trots” detta är så gott som varje: svensk: ännu: medlem. sj AV ”denna', orsak. är :vår kyrka alltjämt cen hela folkets” -kyrka. ; Behöver. vi religion? et + Det enda: någorlunda säkra som svenskar "söker ' en tro s - "i Fråga.10 personer. på gatan: Tror: ni människorna i" våra gar gar: behöver religion? =; = - is Åtta av; dem svarar :ja," en är osäker, ”en svarar nej. Så svarar alltså :"ett-- genomsnitt” av. det svenska folket." : + De "flesta har” Ånge 2 uppfattning, särskilt männen stäl- |: ler sig ljumma till. de. flesta krist- na» trossatser, "men "de" känner dock 'att”de- behöver något slags t + Av tillgänglig, statistik: kan ut- läsas att I Svenska. Kyrkan '85 | ;alla » födda är döpta "Canöerforskpiigscentrum- i Tokyo skar” regelbunden: mjölkförtäring motverka ,magcancer.. Av 300.000 undersökta. "patienter - var antalet imagcancerfall hos .mjölkdrickare 38 procent färre än hos dem som inte dråck mjöller” Samtidig brunst hos 50.000 ; mn. |: '» kvigor, '; . Under är 1971 "kommer 50.000 kvigor : i Frankrike att gruppvis - KYRKA..OCH STAT Av skräddarmästare” HARALD +" | heten. ” att "åren "lik-|]' P allmänna ? gtunder: av "vår. historia: Kyrkan I lett ekonomiskt: givande” sätt, men "4 den. kyrkliga + jorden ; genom . för- d "Men över |. ätt a byggnaderna med tomter. och lösa man kan-få fram är att de flesta ” och :"mycket : få är » aktiva I k motständar etill religionen, « + -— / NILSSON, Östra- Karup. under. första levnadsäret, senare tillkommer 5 ' procent, konfirme- rade 85 procent, vigda 90 procent, jorafästa 95" procent. = ' Detta visar, att de allra flesta tillgodogör sig' Sv. Kyrkans. ord- ning " och” tjänster.” I olika : sammanhang har vis sa skäl av allmän natur anförts för och "emot den nuvarande ord- ningen med pastor inom ' Sv. kyr- kan som folkbokföringsorgan för primärregistreringen på lokalpla- net. Såsom argument för att kyr- kan skall ha kvar registreringen har från "början anförts, att den nuvarande ordningen "har funge- rät" tillfredsställande,' även - skäl av . servicenatur -har' anförts — det "stora antalet pastorsexpedi- tioner, som ger. allmänheten möj- lighet till nära och bekväm kon- takt med :folkbokföringsmyndig- "Slutligen har. från kyrk- tigt" håll åberopats att folkbok- föringsarbetet bidrar till att ska- på. kontakt : mellan , prästen och församlingsborna. + -- Vad : innebär: då de olika :Jär gena. Ale Fa > A-läget innebär som vi i. väl alla vet istort. sett nuvarande .ord- ning med. viss. kontåkt med sta- ten. I' B,, C5 och D-lägena förut- skola i: Stockholm sättes att det organisatoriska sam- bandet. mellan staten och kyrkan upplöses, [Sä --B-lägets' fria kyrka med ”eköno- rmin "baserad" på medlemsavgifter, som " uppbäres.' av.: uppbörsverket, har 'en motsvarighet i Västtysk- land. Denna service har där läm- nats utan: att fördenskull ingrepp] har. gjorts i kyrkornas rätt till självstyrelse. "i... : För vårt. land” har "utredningen i B-läget räknat med att viss stat- lig kontroll skulle kunna följa av att: staten handhar uppbörden , av kyrkliga” medlemsavgifter. : «I C-läget ankommer det 'på kyr- kan själv' att svåra: för uppbörden av medlemsavgifter. Givetvis fö- religger här. svårigheter att'åstad-|- komma en så effektiv: och, billig organisation härför, som. kan vin- nas -genom,. anknytning till / d t ppbördsväsende fö ett C-läge kommmer därför na- turligen tillgången till "den ' kyrk- Jiga', jorden att: framstå som vik- Kyrkans”möjligheter, att: utnyttja säljning och," drift, är: enligt -gäl- lande" rätt i'viss mån begränsade, För” "D-läget" förutsätter.” utred- ) ingen; att; kyrkan :liksom i: övri- ga". läge s; skall ha - kvar... kyrko-|' tarier,” Kapitalvärdet av den- rvältningsförmögenhet äss j stört” men” egendomen ger: sejin- komster' q ärtom.: stora kostnade ”D- läget Aödvändigt att. kyrkan” :rationali- | Svenska. ika upphö "och om därvid” medlemsavgiften" till kyr- "I Kan ej uppbäres tillsammans med p de: sallmännha 7 skatterna, d: vis svär heter, Uppkomma för ' kyr- | säger. tex, > «Tommy kan. att finansiera en verksam: Lindberg, : Sveriges. socialdemokra- - i het av nuvarande -omfåttning. : tiska : : ungdomsförbund ', « (SSU), Hos! konkurrenlen SSU. " Försämlingsskattén "svarar : nu för:: den "i helt: övervägande delen av; kyrkans och församlingarnas inkomster. 1965 uppgick skatten till” betydligt över 400 " miljoner kr: medan. den beräknade inkoms- ten av. 'den' kyrkliga: egendomen var .blott: 25. miljoner :som. jämte ko lekter , torde ha” inbringat om- " Läven om” i C- eller D-läget folk- . (Forts. på sid.” DN: ETT. ORD :' ) PÅ VÄGEN > Under min! Studietid "besökte jag en'stor': kristen konferens. 1. den. . väldiga: samlingslokalen hängde en banderoll med orden: "Världens evangelium i vår ge: neration”, == =". Min "syster '-och" svåger har nu tillbragt trettiofyra år som missionärer. i Indien. Jag fråga- ide ' vad de” trodde om denna ”omöjliga" dröm". " Jag. tänkte” på krigen som ha- de rest folk mot folk; oförmå- gan ”att "skapa : fred på jorden; den bitterhet' och" rahgskillnad som "finns -mellan ' människor i vårt eget land, blodsutgjutelser jöch' demonstrationer.” ' ' - I Väs ma tik, på terminen.” Vv. ekonörniska - skäl blil ä törer .: FPU:s program. jövårdsvecka.” Folkpartiets : kopia av riksdagsvalet, Här Fämnar några" elever; sina del, Centern vann" på ”bolitiskt käbbel. Centern gynnades :av mil- Många” 'skolungdo- stöder en reyotationär poli- några, av förklaringarna till varför det gick som det gick i skolvalet," åtminstone” om man får tro "de politiska ' ungdomsförbun- den, Teorierna är ganska varieran- de, men två saker är man ense ' I omm? att- riksdagsvalet ' påverkade skolvalet kraftigt och att 'man' ha: de; alldeles för. kort tid till förfo- gande i i SKOMOrnan : . ungdomsförbund (FPU) går. t o m så långt att man är 'att! vi. får” sprida” material : och kan: värvar medlemmar. Trots . att vi" gick: bakåt "i skolvalet : har: vil" efteråt" fått massor. med nya med- I Skölvalet kommer för tidigt arna har inte kän? örbereda det + ordentligt. : diskussion, förrättade. ISkolvalet brakseger för: om — - och KFEML nådde över 4. gymnastik salen. "och: var t minsta! detalj” en : valsedels kuvert. till herrar valjörrättare. > ” se Centerpartiet och. KFML blev skolvalets scgerhertar. Och et : .tersom skolvalet i stort sett följde trenden i: riksvalet” är det .. kanske inte så märkligt att centern ökade, : -' ! KFML:s siffror kan däremot inte förklaras av :en liknande : framgång i”riksvalet, där partiet inte lyckades få mer än knappt ” ; -en;halv procent av väljarna på sin sida. . I skolvalet ; fi hela så procent och. passerade. därmed den s k småp: tispärren >. till. riksdagen, Hade iman fått samma” siffro skulle KFML ha tagit över 14 mandat! fick man. anser: har? hället; : SSU: Vi: mycket . helt! enkelt Jdebattiden: ll Nförfogan lel är; gkillnäderna” stor förmera: samhället 3 im vill revolu ionera det. : fick: Skolvalet har tre, syften: att: följa .den; politiska utvecklingen, att.lä- ra eleverna 'valteknik- och att pre- sentera' "ungdomsförbundens > proc FPU:s förslag hänger” samma a hed klyftan :mellan :FPU och folkpar- tiet. Det erkänner :också Bosse Ed- vardsson villig kring 70 miljoner. "+ Partiet tog ofta "avstånd från FPU 'under. valrörelsen, Det med- förde”4 en ' viss ' förvirring bland 'ele- — vernä, som uppmanades ätt rösta SS på: folkpartiet: men av. våra debat- «en presentation av STORSEGER FÖR CE) TERN -' "Centerpartiet Tog hem' en brak- seger 'i' skolvalet, ' även om' social- demokraterna - fortfarande” är det största partiet ' Centern: ökade sin andel-av ”valmanskåren” med över 100 procent, från 10,9 procent i skolvalet 1968" till närmare 25 rp 5 pro cent i år. : Även i tiksvalet ' gick” ju cen- tern. framåt," och ' det resulterade bl ai att CUF:s ordförande Per- Olof Johansson kom in i den: nya enkammarriksdagen.. ' — Jag ser .det här som en seger för” decentraliseringspolitiken, som tydligen gått hem.hos eleverna. En hel del av framgången ligger ock- så hos våra debattörer, menar Olof Johansson, -- 7 Det finns illvilligare tolkningar "av cénterns framgångar också: = | bekymrad . över, KFML: tex med-k lassård.” li För Moder: ta ned, menterade” för - misstro. mot sarm- "Tommy 'Lindberg, inte; kunnat - ställa - |CUF till : svars ekonomiskt... Hur skulle” decentraliseringen kosta? Hur .skall den gå till? An- | 5 SSU: "här fått skämpa: ot. sex »par-]. s/Itier :och bara! håft' en .sjundedel av om: -verksåmheten'”' som” visade vatt | .jdet skulle gå bra för oss'i skolvalet. med 'att informera - om: Fe de-li mokrati, ' KFML:s . framgångar "pe- kar på det nödvändiga i' att så fort som möjligt införa : skoldemokrati -— KFML strävar, efter socialism genom” en revolution ' ledd, av en liten elit. Vi vill" också" ha” socid- lism, men en socialism 'som inte sviker den politiska demokratin.” Te fladaonfor free NNE "Årets ' skolval - samlats: ungefär 400.000 . röstare., Förra gången del- tog bara 173 .000;, Ändå, har :många en: känsla. av att. intresset” "bland eleverna inte; var "större " i "år än, Kommunisterna s fick bara 41 Gr av Skolröst, lorna; "VUF insomnade för: år sedan, splittrats ' i I tioner.” , (MUF) : gick, valet. bakåt, SP ikssoa för moderata. samli valet, Ändå ligger man. eftersom iksvalet : Partierna i skolvalet. ; me av alla' gy tiet. i riks- a tre procent över” "moderater; as siffrör i'riksvalet. Det 'kan' 'verka "konstigt, ket kraftigare: utslag ön de ändra i Det beror nog på att. vi har en, stark .skolorganisation.. Moderat skolungdom (MSU); Den har flest rösterna... Sven-Ingvar förklarar | gerliga har varit” ' Min svåger hade "arbetat som Jordbrukslärare i en skola för pojkar. : Han ledde en'rad för- söksobjekt; tog hand. om för- äldralösa, "och hjälpte fram poj- kar "både till industri och hög- re utbildning. ! ” Han "svarade: ”Jag har. den trön, att vi är närmare nu än om "vi? inte hade rest in In- : die”; oi — Både KFML och CUF argu- H ... Avslöjande. - Jag är alltid så” orolig reser bort, snyftade. den” 'unga vackef ra frun. ” : -— Var. inte "så. rädd, mannen ömt, jag är tillbaka innan du anar det min älskling. = Jä; sa hon,' dei ana som | klaringen är intressantare: ' när du svarade om MUF i flera frågor; ” I MUF:s så tillbakagång på två: sätt, De bor- överens många marginalväljare har därför bytt till centern. Den', andra för- er berättar förbundsornbudsman Sven-Ingvar 'Eriksson,, MUF. Det har gått fint där vi haft en klubb i verksamhet; likaså på skolor med yrkesriktad undervisning. På som? liga har vi fått 20--25 procent: av och "I— Både -vi och SSU har starka skolklubbar. Det har. oftast varit vi två som debatterat. Jag tror att! eleverna helt” enkelt tröttnat " på det politiska käbblet och valt'mit- tenpartierna, som : de tycker - har [litet av-oss och litet av SSU, säger Sven-Ingvar Eriksson, Ändå lig- ger centern långt, långt till höger Vi kramar barn, klappar hun-= dar och smeker Kattingär” Men 'T umgänget méllan, vuxng är vi äimmadel Nästan bara i enrum -vitar i varann. Om ens då: "> " Många " som ligger till sängs "eller sitter i rullstol- måste upp= leva bristen på fysiska kontak<' ter som den kanske 'största' plå=' gan. Det är alt: leva i gleshygd.: ; Ibland 'kan' en enda liten be- röring' bryta ”isoleringen.:l"' > I sx H (Sten Lundgreh iCvijis Fånigt: -— sg! kan - omöjligt få "min; fra : f säng före kl 3—4 på "morgonen. Hon sitter jämt uppe. 2 i L Men : vad gör hon' den tiden på dygnet? >: — Det är det som är det tände -— hon sitter och väntar på m . - i > Inte orolig. Kyrkoherden: Vad tror ; Alarlic om världens undergång? + 'Gubben.> Alarik: "Ja den "koms mer fäll nån gång — men inte tror” dag det 1 blir. häri trakten.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.