ANN ONSER : 'N YHETER . och dem finner ' NME LAHOLMS TIDNI a. 4 2 en intagen bör börja redan: st rst " utveckling” "mot öppna anstalter” i "och; vikarierande "skoldirek- Stadet 0. ve "Lundvik; finner ; betänkligt, att rektorn vid. Varlaskolan i: Kuhgsbatka- ören" "stoppade 'framföran- ördnat diskusston kring” pi sen och dess tendenser. vo ; Det är en av lärarna fil' mag ' JO över den inställda! teater- föreställningen, Han har hävdat ' att beslutet varit klart politiskt, + JO ko det av. Göteborgs LUND - 5 = Arbetet "med frigivningen "av itä sade ters "föreställning av: ”Narr- spel”, Man” borde, 1 stället ! jman skulle" gott”. kunna tänka 'sig en nedläggning av några gelser utan att bygga nyar - : dal 'nister' Lennart Geijer, när proble-' met kriminalvård eler socialvård på måndagen diskuterades i Lund. Det "var. en socialpolitisk debati ad. av. fo Så länge sambandet mellan lag- fängelse - fi Den ten ville dock Justitieministern bibe- hålla eftersom det finns en del lag- överträdare' som åsamkar sådana skador: at samhället. måste skyd- das, från dem, ansåg han.: yt "Dessutom - medför : rymningar av déssa klienttl én hårdare bel Lennart Fässberg som klagat hos .:' ar att det för ho- bom är omöjligt utan att ha sett : pjäsen att:ge rågot omdöme om : "den verkligen visar en så stark . på polisen, förklarade Geijer. ” 1 tog: också «upp bok; : domstol och inns måste straffen lyda under justitiede- parltementet "och kan inte överflyttas till -gocialstyrelsen, sade "Geijer, Men, redan" nu, förekommer ett, i intimt såmärbäte”. -millan krig inals. geh "S0- hn "och skol överstyrelsen det lättare" för de in- borde bort, förtsatte han i "Dessutom ville Geijer: ha en öl ad slället. öppnå anstalter till frivård" men möd en-effektjvare rvakning, - 26 i fortsättningen skule ”jéda: till. böter; skulle fängel- sakliehfelet minska med 30 proc. Om checksysternet med dess chanser" till fet 4 förfarände: slopades skulle et” intagna 'har under de” se- åter minskat med ett par tu- ch: för tillfället "finns ca 4700 persbner på fängelserna; va Men beläggningen. 3 är på de'allra tie Hualism "som äcn "utredning" som: pågår :om' vård- ipersonalens roll och: menade att: den förekommer” [6 oms vårdpersonalen helhj upp Kring 6 det: .: . att 'lämra sina” hem, "rapporterades : det på måridagen 1 Chu. Lai. Den senaste: veckan har 0. .Jnänniskor drunknat, däribland... + ameri- kanska ”, soldatet' som i försökte und: tta drunknande människor. ; "vidt 'Americaldivisionehs ” bas” Chu Lar upplyste man emellertid att antalet: över offer i -verklig- heten,'kan .vara 'större'än' 500, efter- som många människor: saknas. Från helikoptrar hade man vid räddnings- försök kunnat iaktta många barn och - - S dagsnattens a brand di danss > klubben CTinq 'å Sept i den lilla byn Saint Laurent du Pont i syd- östra Frankrike krävde på månda- gen ytterligare två offer. Två: svårt brända ynglingar avled då på sjuk- hus. Därmed' har branden hittills krävt 144 offer. Ytterligare ett tio- tal ungdomar med svåra brännska- dor ligger på sjukhus. ot - Fyra unga danskar, bosatta" Kos familjer: i "närheten av: Grenoblé, saknas: sedan - ”brandkatastrofen i söndags i en' » Saint ibyggnadstillstånd. a a ldrig | hade "blivit helt avklarade och 'att- varken inred- ningen 'eller: klubbentrén: motsvarade de krav som ställs i brandskydds- förordningen. ” ” - På måndagen inleddé den franska pressen en .kampanj: för. att en grundlig . undersökning av "branden dersökning skall vara helt ”öppen”. Flera tidningar." betonade ait inte bara de tre unga klubbägarnas an-+ svar bör utredas utan även de lokala Laurent tu Pont I sydöstra Frank- rike,. omtalade 'på måndagen det danska utrikesdepartementet. . De saknade," tre flickor och 'en yngling, är: alla födda 1951: De är hemmahörande i Köpenhamn, c Utrikesdepartementet = beslöt på måndagen --att skicka en' man från rtikspolisens' spaningsrotel : - och: en rättsodontolog till Saint Laurent. försum- melser, Den- franska pressen" kräver också att få réda på varför tre av de fyra nödi ar till skall företas' och för. att denna un-|. vi och i vissa fall förspikade med brä- der, oa —När en hel trakts ungdom 1 mejas ned på det här viset har hela landet rätt att få veta varför det skedde och ”vém” söm” bär” arisvaret,” skrev France Soir på måndagen, Samma åsikt framfördes av flertalet franska " Inga : svenskar ' finns "veterligt bland de omk vid k branden "i "nattklubben i 'Saint- Laurent ' du "Pont 'på söndagen, förklarar 'svenska'-' konsulatet i Lyon i ett meddelande till UD. > En repi för "bb på måndagen, ev : "På: måndagen hade "man lyckats identifiera 81 av de 143 omkomna, i en del fall med, hjälp av de kortfat- det i Isere-departementet, där Saint Laurent du Pont ligger, förklarade på månd, att dansklubben aldrig hade bort öppnas. som fästs -vid kis- torna. -- Myndigheterna :. undersökte också - uppgifter. : om.. att. fem. '.ut- ländska . studenter, - -bla: en svensk Gilles Plantier förklarade för pres- flicka, från universi i Grenoble skulle ha funnits i i 1Iokalen när. bran- tade upplysningar som stod att läsa|Den på sen . att formaliteterna : med. bla se ut-som . GÖTEBORG (TT) Vilket re- deri blir först med att ta bort Det -undrar Sjöfolksförbundets ordförande Gunnar Karlsson i en artikel i senaste numret av förbundsorganet Sjömannen, «... — Ett handelsfartyg är ändå ytterst en civil arbetsplats, vad Måste en sjökapten: biogra fvaktmästare? uniformsgrannlåten bland befä- , Jet i den svenska handelsflottan? . den utbröt; 18 en "finns' det "då" för. anledning att , anställda i arbetsledande, funk. -tioner. skall; ha något av, halv-. militär status och se ut.som kommissamiraler ' eller biograf-" vaktmästare,” undrar Karlsson," £. " Högste: redaren går inte i uni- ; form, inte heller personalen' på rederikontoret, Det är när man kommer ner till fartyget, som ' i ON Nn EE EES EN OD ES IE. > 4 jen byråkratisk djungel . - pir - . > ” : - M om T -— - D -— 2 . : ” ” | | Låt ortens > ao F or + Y tidnin : od : r bli Din tidning - AÅ TISDAGEN DEN 3 NOVEMBER 1970 s N PRENUMERERA NT | du Po0000000000059000000000000000000000000100000000000000000000000000000000000000000000 000000 00000... "89 . : | - - ov 8 :e . 3. . . . . 0 a - . tendens till dnsidighet i politiskt ” Det Borde enligt JO i den si- " ' 'Män borde” eniigt JO med and- uppstått i i sräldracbinionen öv över : : 3 "avseende som hävdats av rek- tuation som uppkommit inte ha ra ord ha eftersträvat diskussion åstådda ick objektiva tend 8 - . "torn och skoldirektören, Objek- = Varit omöjligt att vid uppfölj-. kring pjäsen och dess 5 ser i undervi Skälen för 7 EEC ä ar : tivitet i undervisningen bör 'gi- ' ning' av pjäsen i' objektivitetens, ' med de begränsnin ar som gäll-' "det temporä ära. förbudet tycks C är ett fungerande Nordek'1 : is eftersträ Att inställ. intresse” skapa”. motvikt , mot . de med hänsyn till elevernes ål- också ha godtagits av den lä ouropeisk version, Vill : man jäm- . vetvis eftersträvas. instära + eventuell ensidighet i.politiskt -: der. Ett sådant förfarande hade ' Nr Ne 2 fv fen rare bolag Sr uoner med någon a en redan utlovad teaterföreställ- ". syseende. Detta hade kunnat ske . - haft stöd i innehållet i 1969 års." SOM tagit initiativet till pjäsens or ederadé Nordeks stå ille ) det : . ning för eleverna är emellertid > genom att den eller de som ut- : läroplan för grundskolan. ,' ee uppföraride, ., konstaterar JO. = "Sovjetunionen Al om skill. » en åtgärd som" alltid drar med . nyttjade pjäsen som ett led i,:: Förbudet mot uppförandet av Han anser sig därför i nuvaran= : naderna är större än likheterna: så sig risk för den tolkningen- att undervisningen t ex visade på /'«pjäsen har enligt JO av'allt att de läge 'sekna skäl för något in. låter det sig sägas att Europa: pars "ingreppet ' är' politiskt ”betingat > ensidigheterna och så långt det ”-döma betingats mera av, ord- '; gripande mot "rektorn, och vika är, lika, och har karaktär av ett censur- ” var möjligt hänvisade till alter-"" ningsskäl än politiska skäl, Bak-" - rierande skoldirektören i i iKungs också inte "lika 'undergivet' om / cJngripander : nativa idéer .och lösningar. grunden har varit den ”oro som backa," "Högsta sovjet.' EEC-kommissiorien N - v : - ra sg a är ett verkställande organ. it. stil €9000 00000 0000 0R000 med : Moskvaregeringen. .Långsik- o90000 000000 ” liga och viktiga beslut fattas "av | ministerrådet, som alltså" spelar pör a vv |Bengt Norling: - litbyråns dominerande roll='5"3 s " Men det är kanske - rådligast . att 4 snabbt. avbryta, likhetsleken och låta i Je tet EEC vara det. tunika "EEC, En blick | ” "Ipå dess institutioner! ger en bä Ls i - jbild av hur gerienskapen styrs. | ; Ministerrådet är - alltså SA beslu- . $ pas | i SV eri e er: re ssultat det kanin sö sanne det utr na som -— d . An ig g träder 'men "när ' fackfrågör, står på ' : : TOT . dagordningen kan det vara-t ex jord- . a Men många! gånger har Vårdper- ' STOCKHOLM (TT) den mest 'olycksdråbbade sedan" imänniskor som inte förstått detta än, bruks- , eller, finansministrarna” id sonalen svårt att anpassa sig, ansåg "Man får inte dra några längt> |gertrafiken infördes. sade Norling. fn sex medlemsstaterna. 7 So Geijer... > , | gående 'slutsatser 'av: olyckstoppen i |.-— Låt oss” hoppas. på att olycks- ” Kommunikationsministern' diskute- Romfördraget, som är ”gemenska” i : D a 1 litisk. de be tt Lu d trafiken under oktober, sade kom- toppen i oktober bara tillfälligt brötlrade på med ril -|pens författning; räknar. upp; kanske a en. social poli ska debatten i Lun munikationsminister Bengt Norling en i övrigt bra utveckling, men ålfen Carl Persson och generaldirektör 150 olika. slag, av. beslut, , inleddes: på . förmiddagen : med. sju på måndagen, ' ndra sidan Måsar den me som kan|Lars ad i skeden, Min krävs, enhälligt. råd, i andra f i , korta anföranden. :. Civilingenjör si Det finns bevis på att trafiksä- ända trots' alla' de åtgärder 'somlom 'den dystra utvecklingen.. Man é et ; 31" Hol et” Stockholm. tot vidtagits för. att: öka säkerheten ilhar inte fattat några beslut om di- Carl-Erik lö td + Då sulitat och kommer att görs det I trafiken. >, rekta årgärder. "= upp > arbetsmil fövår sskyddet a oc törre. utsträcknin rtsätt-:' | - Dessa åtgärder måste. dock köm-| '— Problemen är alltför allvärliga var, Holland och Belelen tå var ich e N a. - Lb + fö allt si g i fo tsätt-' He Liti der l för att ningen, ? i . | pletteras'' successivt : och "byggas utför: att” de "skall "kunna" lösas - med Luxemburg en "röst, Tolv av de sju | i stället politisera det. = i allt "efter " de" erfarenheter .man' får. hjälp” av: några tillfälliga improvisa- ton rösterna ger "majofitét. Doktor. Robert : Olin," Stockholm, Ealigt” de. preliminära "uppgifterna Arbetet .måste' tas på allvar-av. :all-|tioner., De. åtgärder som -sker måste berättade att ca'50—75 proc av' dem omkom 16 människor trafiken un- mänheten och, trafikreglerna 'respek- uppfaftas. som meningsfyllda 4 av all- nb "BESVÄRLIG DE GAULLE a som arbeta i -buller har 'hörsels :a-l der! oktobers vilket. gör: månaden till|teras av 'oss alla; Det finns: många | mänheten och ge "resultat; «+; ] Under "den. 'första” uppbyggnaden dor och att det-i:Sverige rör sie om - krävdes” enighet för” beshit som $e- ca' en :halv milj ”människor,."+/ > nare -skulte: kunna fattas'med -kvali- — Äv dessa får . endast 30-40 ficerad . majoritet.:, Men general. de skadeergättning, sade "han, ='- Gaulle höll på sin vetorätt, Sedan : ör Frankrike: hade' böjköttat" de "centrala ” organen: någon tid, nåddes-en--kom-' promiss om att enighet fordrades för :S alla viktiga beslut. Och ingen påstå att några av rådets var oviktiga. ” tionsvänligt. Växer: antalet mi -< åldringar som fördes bort av vatten: a i IG hr get Svårse att Son 2 ssörna när de låg 'och-sovr-i-sina 2 -- o äragets yoterinigst Ser NN hem sedan för mningarna på risfäl- allvar. ragels ; ? . ten hade brusti' re "Över 170 000 människor: här + eva- Följande vägningstal. h kuerats - förts ; "till - - flyktingläger för ett vidgat EEC: Frankrike; Vi ist- tykland,. Italien : och” "Storbritannien ss eller- till "höglänta: områden i närhe- Holland" och- Belgien ten av'sina. hembyar i de två provin- tio röster var,: Hollan ” 1 del . "a ser. som 'Americaldivisionen .ansvarar fem, Danmark, Norge 2 land sd för. .1 samtliga fem hemsökta provin- |? Luxemburg , vån Fönö Lr östernå ser har "ca 300 änniskor måst majoril ävs . lä hem; - Ansluts de' fyra ansökningsländerna, . än rQane Ngei blev kan 'de' alltså ' med /sina';1$ ; 1100 sydvietnamesiska soldater i ett hint Sö a fcälera få H ; itbildningsläger "avskurna från om- iv Sve : : På världen i lördags.. De förnödenheter röster i bästa fall, har det & 2 - som-de behöver släpps n ned till dem i i rådet har inte funnit det mö lan. + i fallskärmar, : I de drabbade provinsernas inland ' j har befolkningen i ca 100 byar eva- ; kuerats med ' båtar 'och militärheli- | koptrar.'En del milisposteringar har i Ä : också utrymts medan. andra får vik- ” | aN | dörer, organiserade i de 'stö 5 be. tiga förnädenheter-per helikopter. ' |Efter tragedin i möj, då fyra studenter sköts ned vid Kent State: University, har demokraterna - stu- . | presentanternas kommitté.” äan! Pen » | Tiotals broar har förts bort av vat-|] denternas stöd' i Ohio. Här har Ohio-studenter samlats i. Washington för att protestera dels mot mor-" tydelse är stor sn ökar eme a tén gumassorna men huvudväg ett från MA Ne tg den på kamraterna, dels mot: "kriget i Vietnam. | sluten kan mella öres "oavi a t - ne sön rkan r n os vändas, tot aft vågen på d fora sil] rv I för médiémslåndernas' "EEerer och 1 k kommissionen ' alias ' "EE eget . on sr uden välten, "Nixons intensiva ansträn nin ar b 'C s- I g! . Kommissionen har beslutsr. mr - f ” dast i mindre frågor, men & andra Förlikning inte h jälpa repu bl ikanerna: i valet Sidan kan rådet I princip fatia beslut | endast på förslag av kommissionen. med: Semp er NEW YORK (TT:s korr) demokraterna för "närvarande här] "Arets ”vålkainp” har varit ovanlig på | Rådet styr. men kommissionen > är 4 pp Trots president Nixons stora per- sju Paee övervikt, många sätt. För, det första har presi- | motorn. ” Rätten > till initiativ BN or STOCKHOLM (TT) > sonliga insats för att göra tisd rej huset får de troligen denten kastat sig i: valstriden med |också komrnissionen det inflytande ” - I Semper AB och doktor Sten Pag- kongress- - och : delstatsval till vett lräkna med en tillbakagång på melan| stort engagemang. Detta har .inte|som följer med det första utarbetan= - mar, tidigare VD i Semper, med- segerval för republikanerna .tyck- |åtla och tio' mandat, att .döma av hänt sédan Roosevelts tid och resul-|det av ett förslag, även orm" dettä ' Be- delade på måndagen gemensamt att | tes det kvällen före valet stå klart opinionsundersökningarna. . or tatet' den gången blev en kraftig till- dan mmejslas fnergiskt. vid skonsulta- de träffat förlikning, a inga avgörande förändringar av |- Arets valresultat bör.därför troli- bakagång för: honom och ”|teoresentanter . Det innebär” att skilj styr är gen sådant att båda partierna kan |terpna. - oo” - att vänta, , tolka det som 'en seger. Demokra- N M : Ingis ned och Härdeen hapmar fått - De scnaste publiceråde opinlons- terna kan peka på att de har stärkt Annars har det ansa. TR poli” TEKNISKA FÖRHANDLINGAR | . alla ti- | pejlingarna pekar alla på att de- naten medan repu-| tiskt praxis att presidenten inte en-| Vid. förhandlingarna. om .- vidg- digare meningsskliljaktigheter kla- F sin ställning i senat a pu-]s t id: 1 itt eget 2" | mokraterna kommer att behålla blikanerna kan anföra att deras till-|228era sig i i andra va än si Eset ningen av EEC får de som har sökt rats upp och rej lerats; meddel: . parterna, Se > meddelar 1 - -båda [pal var långtifrån så stor som omval, ” se fullt medlemskap överlägga med riii- a kamrar, brukligt är för det regerande partiet] Vi jen ; officiellt på och ambassadörerpa:i' för« Doktor | Pagmar lämnade posten Valet gäller 435 platser i i represen- i ett mellanval. : to måndagskvällen lokal. tid då- båda|sta hand medan länder som siktar. på fom YD i Semper 1968 efter ett re-iian uset, 35 av 100 i senaten och 35 partierna har försäkrat sig om tid illösare anknytning hänvisas till kom- Vågrade sodan alt lämna Ar pyrelse av 50 guvernörsämbeten, de tre nationella TV-bol Presi- missi Denna är mera strikt dB ansvarsfrihet. a agmar Men även om Nixon får finna sig dent Nixon själv kommer att säga | bunden, ' oci örhandlingarna:' . . strilet, « i att 'regera med :'en demokratisk uu S keppet sista ordet för republikanerna medan |mera tekniska än politiska, har" det I Bakgrunden - till tvisten som hän- kongress bakom sig i ytterligare två demokraterna, har valt senator Ed-|varnats i den svenska debatten. Men ' sköts till en skiljenämnd var att hr|år, så kan resultatet av valet ändå 0. mund Muskie, vicepresidentkandidat på sina håll hoppas man att den ine : Pagmar ansåg att Uppsägningen stred] komma att betraktas som en "seger ki I L n g 7 en 1968, till sin talesman.” fniva a oelslräa le särar mot det avtal han hade med Semper. | för republikanerna. k - j , M | var att han la ur ägni Vid alla tidigare kongressval mitt i | STOCKHOLM TD å månda- dar än för a i an dock gör ger måttligt operre, skall göra Tra . | sen att han tänkt kö N tel-len presi iod har ligen det s ndgren fick p heders- väljarna, ' som "av alla” opinionspej-| ne he NM 4 Rd een att e köpa Norr styrande partiet gått , tillbaka med| Ze Nit eder” lingar att döma är- måttligt intresse- , ar fn nio I ivsmedels AB. ; cirka 35 mandat i representanihuset pris 'för 1970 — Guldskeppet — lade av valet. ter av vilka de större länderna har Styrelsen ansåg inte att han samti-|och med fyra-sex platser i senaten, | SOM I år delas ut för första gån- Nixon har. förklarat att han be |y sett två var och de mindre en var, | digt kunde vara VD i Semper och/| I år väntas utgången av valet bli| SeM. Ä 1 De nio skall inte företräda sina län= äga detta företag som är en av Sem- latt republikanerna åtminstone lyckas; Priset har tillkommit för att ut- (fraktar utgången av valet som en|der utan: tillvarata hela gemenska- pers kunder, H hålla sina ställningar i senaten där |Märka en person som gjort en sär-jdom ' över »regeringens politik, Han pens intressen. Enligt Romtraktaten - n där [gj betydelsefull insats i <detlhar personligen ' satsat sin prestige|lär de ansvariga endast inför Europa=" LÄGST TETTTTITTTTTTYTYTYTTTTT svenska kulturlivet och bidragit till|för att hjälpa de sepublikanska kan- parlamentet, som ensamt äger myn- ND att stimulera intresset för litteratur i|didaterna. dighet att avsätta dem' genom miss- r det” primära i sammanhanget, i; Uniformen till sjöss är en tra- $jdess olika uttrycksformer eller be-|. Vad" väljarna, säger i år kommer troendevotum. Det har aldrig hänt. '- som uniformssjukan 'med dess ' diti. 4 ilv. e|lysa denna konstarts roll i samhället, | därför i väsentlig grad att, påverka | Parlamentet har 142 ledamöter, många. löjeväckande nyansgra- = per un söverlevt sig” slälv.. $| förklarar främjandet, artiernas program inför resident som väljs av medlemsländernas par- ”deringar k TY mlden Den går inte ihop med utveck- $| Juryn har bestått av Rune Blom-/P program: p ”flament. De tre stora sänder 36 parla-. en vommer in i pbilden, lingen inom arbetshvet och strä- e|kvist, Hasse Enström,. Jan Gehlin, |Valet om två år. | ' mentariker var, Holland och Belgien y tär. €8 benäm-. vandena efter större jämlikhet + |Karl-Ragnar Gierow,. Lars Lager-| . . |14 var och Luxemburg 6. I sesslons- "ning som hör - det militära till, h nedbrytni 4 -" elstedt, Henning Petersson, Sven-Ar- elen grupperar de sig partivis och liksom uniformen, - och nedbrytning av lasskran= eine Stahre och Ivar Sundvik, runiknade |inte efter nationalitet. Kommuntis- I Ett uniformerat civilt arbets- korna, vo Not Utmärkelsen delades ut av Littera-] or "| terna bojkottade församlingen" den [0] ifor skall utgöra et turfrä Sven-Arne ”- TÅ a | första tiden men gjorde entré i fjol + liv, såväl.till sjöss som på land- =. Om uniformen skall utgöra ett Stahre. Han omtalade att främjandet under Oo ODer " backen, är en styggelse och bi- = medel-för att upprätthålla re- beslutat instifta hederspriset vid si-| KORPORATIVT PARLAMENT , rar till att konservera klass- spekt joch arbetsordning- om- $|dan av sina sedvanliga årliga stipen-| 'STOCKHOLM (TT) | ! EEC har också ett slags korpora- tänkandet,': Man kan tänka sig bord, då måste det vara fel på dier och belöningar. Guldstkeppet | Tjugosex - drunknade | tivt: parl och s$0- "vilken effekt det, skulle få på den som måste bära uniformen, skall ges ut i en serie om tio och se- | under oktober enligt Svenska Liv- ciala kommittén. I den sitter fäckfö-. arbetsandan vid t ex Götaver- = för att uppnå dessa resultat. Jag + |9dan Ypphöra. a äddningssällst di, reningsmän, NNE SA ed å -— , för fria e ken, Kockums eller någon an- = vill i stället hävda att unifor- rt äjärvt att ge det första statistik. Motsvarande siffra för |och för konsumentena. Det DN rv : nan arbetsplats, 'om arbetsleda= 'men hindrar ett ” tare, sade Astrid Lindgren, Jag kän-| 1969 var 24, givande funktion liksom" Parlagien= » re plötsligt skul!e "uppenbara sig — gönge mellan bäraren och öv- &|ner mig personligen mycket hedrad| Från årets början har 271 perso- |!et RA i uniformsgranrilåt såsom sker ' rig personal ombord, skriver för och dessutom anser jag det vara en ner it genom , Sedan finns det en rad utskolt och inom den civila handelssjöfarten. — bundsordförande Karlsson. till barnbok; en, " a . NN - talet kommiltéer 8) ' Guldskeppet har förfärdigats av| Det är en minskning med 51 jäm- branska dem alla vore att fö lofa ig vo0000 000000 00'skulptören K. G. Bejemark, fört med samma tid I fjol, - c
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.