N -—— i Onsdagon- den: 4 november” 1970 Kan trafikdöden he . igenom strängare st aff? Oktobersta istiken över trafik< olyckor "ut; dödens härjningar är en dyster ' läsning. 116 människor omkom : denna . månad på. våra . svenska: ran har värit ganska konstant un- "der de senaste tre årens oktober- månader, I' år rusade olycksoff- rens antal i höjden på ett mycket, nedslående sätt ur trafiksäker- -: hetssynpunkter och det är ganska "naturligt att frågeställningen inför denna "utveckling blir ett varför? : Av: 'de'-116 trafikoffren under förra månaden var 31 fotgängare. Åtskilliga av dessa mötte sitt öde vid övergångsställen. . Ansvaret " för dessa olyckor kan förmodli-' : gen läggas dels på motorfordaf s- förarna och dels på fotgängarra' själva. Att fordonen "ofta framförs - med större hastigheter än trafik- - Något : sjusärdeles: : as så bra val var det inte bestämmelserna ' medger: är. up: : penbart. Vare. sig 50 eller 70 kn- begrö som de:'borde. Men äveu fotgän- " garna tar onödigt stora risker ge- ' nom att 'inte korsa trafiklederna på övergångsställena utan var som helst, "Men även vid övergångs- ' ställena kan det vara betydande risker att gå ut' i gatan' under" frermanssons parti kan visserligt "mörker aller andra siktförsämran-. [6] hän vägar och gator. Förra året fick ”bara” : 89 trafikanter släppa till: livet under samma tid. Den siff- : Tyvärt resonerar väl ” trafikanterna". antingen ' det gäller olyckör: eller risk-för-strän= gare straff,-att dettå behöver, inte se dråbba diga risker;' Denna jag-attityd -ut- -gör : väl - trafiksäkerhetspolitikens ”' « verkliga dilemma, Det enda me- del mot trafiköv vårdslöshet i. trafik Nn; som; hittills .; visat verkligt goda,resultat är lisens trafikövervakning; Det bäs ta med::detta medel är, dessutom + att det sker'i förebyggande syfte. För, att effektivisera: denna:form för - ökad »trafiksäkerhet:; fordras emellertid: ökade; såväl. personella som. tekniska resurser. Och detta. kostar pengar och åter” "pengar, - Men utan en' sådan satsning före- . faller övriga trafiksäkerhetsåtgä der mer! eller: minidre” ineffekti Gå för: vänsterpartiet ' kommunister- nas :del' i år; påpekar tidskriften "Aktuellt 'i i'politik och samhälle SE Detta är naturligtvis alldeles rik=" tigt. Jämför: man. med. 1968: års . utomordentligt dåliga val för' C-H : i Pär Lagerkvists pjäs. ”Gäst.. hos | Verkligheten i rarnlavljungar, under det 'fruktans- skor; hår 'mön och inre trygghet, frid, ;barnaskat bär människorna igheter.. Han pär Kvinnan, . som "ine för. beskedet! om sin obotliga sjuk- dom! säger? "Skå som Gud :vill”,, och |morfar, som "säger, när blixt- ärd CM 'äskvädret varunder han 'sit- ter irygg” vid Böckernas bok: ”Där en ökning från 3,0. procent av val- , ikmyndighe- + terna;tänker göra för att möta de tendenser . till - ökad skåren:'-då. till ;4,8 procent. årets, val noteras, Men 'kommunis terna... har gjort: mycket bättré. ifrån sig tidigare;.Allra bäst gick det för partiet i 1944 års val, då delen av valmanskå en blev, in- och ' vårdslöshet i: trafiken, som" man tror ligger bakom den nega- : tiva olycksfallsutvecklingen i tra- fiken. — Vi måste' slå till om ut- . vecklingen fortsätter som hittills. - Det kan bli frågan om att höja - "straffen. för trafikbrott eller fler.. körkortsindragningar, säger gener - ” fick det svenska” kommunistpar” ; | "Ungern-revolten,: "då "andelen te mindre än 10,5 procent, mer: än dubbelt. så: stor som / och endast någon tiondel mindre än den andel inoderata samlings4 partiet "uppnådde: Då blåste :det' - emellertid kommunistisk medvind ' i Europa sedan Sovjet framgångs-' ” rikt börjat driva Hitlers arméer > tillbaka från Östeuropa. Motsatsé; mot de” llltogande” :oly " serna," Under. den senaste. Ale gavs ett'par verkligt! alarmeran= | de exempel | på. trafikolyckon, 'som > under IK De. -unga.- männia, .;. skoliv som spilldes vid-dessa olyca. kor. och de fruktansvärda lidan- kort eller strängare, Slratt äv: än« "> nan art 'för trafikfö gelser,. borde.” > väga lätt-- mot -d nrskakan e --trafiksäkerhötspropaganda: v:dessa kåren sjönk till-3,4 pro-, icent-i det D pensionsvalet 1958, I 1958 ärs val ansågs ju Sovjeis.,; inbla "Tj slovakiens heter :hav "bidragit" : med tidigare val st Det är ett omfattande ärbete, s som ristorganisationen.>: på - kopparpengar...+ . gaste i Halland utider. hela” 1960: talet, och ; det” medförde 'gynn- samma résultat" för länets turist-' ” Näring.” Detta ' framgår" av "den verksamhetsberättelse, ;. som = nu föreligger. från Hallands Turist- trafikförbuind — 'en or sérna i "Halland tältade" ämnda & flex människor. än "tidigare, och ani talet" gästnätter '" beräknades” iller över en halv"miljon eller noga räk«=""- nat. 527,550,: På hotellen'i. Jänet-no-«: terades - unde? 'somimarsäsongen ca” ”. 164.000 gästnätter, medan Hallands, enda - kvar de vandrarhem i; som £ ö under slutet av det ak- » tuella" året uppgick i 'Västkustens" Turisttrafikförbund. ligger bakom organisationens strä- van ätt: turisträssigt ”sälja Hal- , land”, obe d västkusten, . "Turistnytt: från Halland” utgavs i stencilerad form tre gånger under ; året vas . "Trots den soliga" "sommaren, som höll i sig ända till den 20 septem- ber, var turistsäsongen koncentre- rad till fem—sex veckor i juli>au- gusti, ' För= och" eftersäsongerna är -mycket svåra att sälja på den sven- ska marknaden, JAS De lokala turistbyråernas > ut hyrning av stugor och" lägenheter Varberg hade 3.796 gästnätter. Man .. beklagar att ',, det inte. finns fle; at vandrarhem i länet, "åtminstone i” Falkenberg och Halmstad, + -Hallands "'”; Turisttrafikförbund uppgick i- november 1969 tillsam-: mans med Göteborgs" och 'Bohus«: mensamt” organ; Västkustens ' Tu=" risttrafikförbund. Ledar för det nya ” förbundet är den tidigare turistin- tendenten ' "I: Halland ” Per-Eric ' Eking. Av boksluten för 1969” att döma hade + det halländska” turisttrafik förbundet liten omsättning jämfört” med sin granne i norr. Vinst-"och; förlusträkningen för Hallands Tu- | risttrafikförbund för 1969 balansez rade sålunda "på "114.072 kronor; medan motsvarande . summa: för: Göteborgs 'och' Bohus ”läns Turist- - ” ökade under 1969, På camipingplat- trafikförbund : var 795.870 kronor ” fri fr rn [ETT ORD: PÅ VÄGEN När busschauffören gav mig en femöring i växel, tyckte jag inte om den. Jag brydde: mig inte om ;jatt öppna min port monnä fi tt. stoppa. ner, den, utan släppte bara ned . den: i väskan. s Några dagar ' senare berätta- de min dotter att hon samlade ».söndagsskolan för att ge.dem-till kyrkan:.- När hon hade räknat igenom vad hon hade fått ihop såg' hon att|- det 'barä” fattades en 'femöring för att hön skulle få. den sum: ma hon ville ha. AN min väska. : "Jag gav den" in min "flicka och såg hur hennes ansikte, lyste, Upp, för” att hon fick vad .sörA fattades,” '. . Smäåsaker, ” ord eller ;.hand- lingar, -kan" göra . många män- niskor "glada." Ett” leende, ett" ”God: morgon”;" ett: oddäg” eller ”ett:i”Tack” j istället. Sh glömma gem uppskat- tande ; ord. och > små - ”vänlighe- t . astronauter; Lovell som. efter åter- )« stora; rika lycka. : | Tiepudding: Tjabo och Mysis hade flöjtat iväg” in till stan "från vise]: u av Norrtälje, Det var där. Tjabo läns Turisttrafikförbund i ett 'ge- 31 :- | hussar. efter sig. De råkar ut för JEn härlig” regentlösning för killar .Jio Lovisa jUlfika Louise; är på sitt 3 3 sätt: en iinycket ensam flicka, Pap: Fi bara tio år och nästan aldrig hem- vänd het 'och a . m ;Kömsten' til jordeh från den fruk- tansvärdå 'rymdfär: den omtaläar,'att han! och:de två andräå' i rymåskep- bet, "bad -till'Gud:'”Vi vär inte tre 1-fApollo 13, vi: var -fyra — en var osynlig”, Uppe” "i rymden! byggde de ett bönealtare och fann trygg- i: Han: ger. -glimtar. från och: kvinnors liv:som tergötland: som "var han färdades fram. sjöng och": vittnade: om den rikedom, om slotts: ngar: "och människors innersta känslor..; Det strålar? ut rid, och glädje från! Författarens: sbudskap I nor: som visar väg till trygghetens källa; till: Gud; , till: barnaskapets PRASIOT FÖR sö ÄSNINGEN 5 ”Det vå "mitt i juli och värmen han för att, idka välgörenhet. Vist- han, det” var” ”Mysis 'gubbes” och gummans ”sommärkaäKk' i närheten ärligt - och , fräsigt. börjar Bengt. -Linder. sin, grabbdeckare PTjabo och 'semesterligan”. (Ahlén & :Akerlund, 8,45. inkl. moms). Det hela handlar; om "att Tjabo och Mysis, skall, avslöja , semesterligan, snubbärna som: snor ' saker 1. lär genheter medan. folk är på semes- teri. Det blir förstås en vild Jakt un åtskilliga”. inbländade: ” och misstänkta. Bland” annat hamnar grabbarna på. en, hundutställning och "får: "både jyckar, mattar och både det” ena och det andra, men till "sist sär. ”haturligtvis semesterlil- gan knäckt. Alltså helt i stil med Bengt.. Linders . Sspänande. böcker. — och tjejer —1 bokslukaråldern, "Mera flickbok. är ”Lusses. hem- 1 | lighet” "(Anlén' .& .Akerlund, : 8:45 inkl. moms)" 'av: Helene Jacobsson, Lusse, ja egentligen heter hon Lol- pa tycks knappt lägga märke tll henne” "och: Peter, . lUllbrorsani;: är Ina. Lusse är nog, mest lik. ein marima; men: "efter skilsmässan iTmellan pappa och: mamma bor hon i dB Då kom jag ihåg: slanten: i I stan. En riktig. vän. har: 1 alla jan Lusse; Han heter Johan och ärsén "vuxen karl och precis. Jika ensam som' hon, Det blir förstås en hel del; prat om dom båda och här det; sedan bryter ut eldsvådor både här och där i grannskapet Läisse”eHer' Johan. Det blir Lusse söm får luska fram sanningen och I hörn dras ' ini en serie” av spännan- de' ”äventyrligheter, så spännande att knappast . någon . tonårsflicka lär" lägga den här boken ifrån sig innan hon "kommit t fram, till sista sidan, SKOLAN: T EN SKRATTSPEGEL + ”Vad nytt: vi tänkt: är alltid rätt”. Med detta citat av inskrip- | tionen över ingången till Kungli- Undervisningsverket inleder Staffan Lindén sin bittra försvars- skrift -”Lärare —" behövs ::dom” (Äskild" & Kärnekull, 15 S moms). Det här är "en 'skrift'1|. egen sak” försedd med rikliga mängder av teckningar och Opi- grammatiska. texter, som skildrar ov den. nya skolan och dess revolu- tionsfrälsta elever på ett levande” och medryckande sätt, att inget öga förmår. förbli torrt. : Möjligen innehåller boken : en avsevärd svaghet, då Staffan Lindén på Bo: | kens sista sida ”i' ett brev ' riktat till ståtsminister Bosse” Ringholm återtager "allt. vad han sagt :och skrivit:eller haft för avsikt att sä- ga och'skriva. Han gör det med den uppenbara; avsikten att i det framtida”: revolutionära samhället få behålla sin Volvo, én gammal 64: å; och avslöjar sig därmed nl sist som en obotligopportunist;" Boken vimlar” av kortare” eller längre sentenser, t ex' ett citat av H Heine: ”Han. .sprudlade av dum: het” Sannolikt här: dock Heinrich Heine", inte: åsyftat någon.'.nu 1e- | vande, . perso :det".svenska. un- | dervisningsverket, "eftersom han levde. 1 början a ' 1800-talet; är Staffan. Lindéns. "kloka, och” genom- tänkta: kommentar. I.;.en uttöm- mande analys bevisar, Staffan Lindén att släthåriga. foxterrier med : det” "nuvarande. ”betygssyste- met ' bör kunna 'genomgaå”. vår grundskola, med ett "medelbetyg på 1,27, men att de nnujså länge inte” kan” komma” in! jen kort: 'handlednin; . | Yandidater som. forffar: sas | med, att”, bli lä Staffan Lindén fö Pp fulla värld, i vilken läraren men inte alltid, hans elever RS vis- dén och hans: bok ”Lärare: — be hövs dom”. måste bli; att antingen man nu är "revolutionär eller reak- tionär 'så Jär man inte kunna hit- ta någon roligare... och ; vitsigare bok: i höst. "Detsamma gäller för- äldrar och elever - och inte "minst H köllegor;” av. vilka många säkert | kommer" att 'utbristat: Äntligen r det sagt! "Och roligare kan. det! "in- "VERBALA VOLTER - volter är. en "samling, aforismer. av journalisten Carl "Hammarén, Boken utkommer i Piccolo-serien JETS förlag) och Kostar exkl moms: . "Carl Hammarén. bar alltid varit flink med. pennan, Redan under sin studietid vid Uppsala; univer- sitet skrev han" kupletter vilka, som Kar 'de Mumma säger i sitt företal, ”han var djärv nog att själv. framföra både på Södran och Blanche”. Sedan en. följd av år har Carl Hammarén ' Varit ' verksam '/som teaterkritiker och -journalist vid Nerikes Allehanda, Han har ock- så medverkat 1 olika litterära tid- skrifter och -är representerad i Magnus von Platens antologi ”Svenska | aforismer”, Voltér . är emellertid ' hans' första” egna: bok. I denna lilla volym i fickformat ger Carl Hammarén prov på sin kvicka och fyndiga formulerings- konst. Hamn belyser livet ur mån- ga "aspekter och gör träffsäkra avslöjanden 1 sina verabla volter. ”Ensamhet- är det fruktansvärt höga pris vi betalar för att, slippa sällskap”, ”Femtio procent av alla samtal består av, missförstånd. De återstående femtio utgöres av pad- ser”. ”En humorist är en männt- ska med sinne för, säsproportto- Slutligen mäste man "instämma 1 Kar de Mummas slutord 1 före- talet ”Här sitter jag och: kan inte "och lyckligt inlagd i logen eller om "även: musikanterna: vila samt ' puss Te "domarna fvänne ige "gjorde sitt bästa för att bjuda god traktering.. och trevlig underhåll- nan, Först när man stått med en NV Livliga höstagillen förr sz när: skörden var under. tak SEN ON Och då det samtidigt. varit rätt varmt har säden grott ute på fälten och kvåliteten- har försämrats” avs sevärt, Etterhahd har väl nu det mesta blivit: bärgat och det som finns. kvar: är väl knäppt värt att rädda; I .de sädesodlande bygderna' har festen efter, stråsädens' inbärgning varit den .viktigaste höstfesten, Vid :;dessa deltog alla de som varit med :'om skörden" för :att' fira att den var slut.” En: skildring från Skåne lyders:-v- ”Då skörden för året var bärgad den ej räckte till en stack utanför, hölls höstagille, På höstagillen spa- rades ej på mat och dryck utan där fick var' och en sitt lystmäte både på det ena' och det andra, Efter maten ” spelade ' gubbarna ” kort, mest .tjugoett och "sista stick, .me- dan ;- gummorna, ; pratade och på logen .var. dansen: snart igång, där alla” ungdomarna roade sig. Logen var' klädd ' med ' blad och blommor samt” upplystes” av” ”stallyktor. Mu- siken' ombesörjdes & av spelmän, 'ari- tingen" på. fiol” eller” på : drågspel, Sådant, förskräckligt liv;där' hölls. Man sjöng och: hojtade och smällde |. fötterna i det av -hårdtrampad leral- utförda "golvet. , Till slut när folk|. höll på 'att'domna av trötthet” och svettiga 'och varma, med: sina ”da- mer gick 'ut:för att svalka sig, fick ta ut; Men efter' en: stund var 'ung- tagillen 5 var givna:inslag.. Det: kunde också -fö- rekomma lekar- -på gårdsplanen" el- ler. någon' öppen plats, "I fråga om dryckerna tycks tod- dy på- konjak och varmt vatten ha varit särskilt på modet under 1800- : talets slut, Ibland byttes 'konjaks- toddyn ut mot romtoddy. Kaffe och|' L.En sagesman från sydvästra Sve- rige'; vid" 1700-talets mitt- berättar att "man under" hela: arbetstiden skulle ha bättre mat än annars. Sär- gkilt skulle "man se till att 'det inte saknades öl, ”Så snart släboen be- gynner: sin - höst”, skriver sages- mannen .: Solberg, ”begynner han dricka av "sitt ' tormånade : öl; (öl 'B&om. bryggts i mars); som "egentli- gen för höstens skull bryggdes. Det är alltför fattigt för. den,.som. ej förmår sig sådant öl,- och räknas dem, som äga förmögenhet "härtill och icke havat, till. allt för- mycket snålhet och last." Om ölet. är surt |. som ättika, starkt som brännvin, hålles ' det ändock för en. ganska stor härlighet, 'och dricka de därav jämte brännvin, att det är förunder- ligt de kunna arbeta och icke. bli- va "långt med druckne, än en stor d$l synes.” : Trots dettä ständiga festande un- der hela höstarbetet ordnade hus- bonden en extra festlighet vid ar- betets slut. ”När de få inhöstat, be- står merendels en var husbonde sitt |. folk 'en höstesömn, som är att allt tjänstefolk får en morgon sova så d länge de vilja, samt att en dag trak- tering med mat mer än ordinärt och öl och brännvin vilket de kalla höstedöns,” i r; vi s HERRGÅRDARNAS sv + > HÖSTGILLEN na underlydande blev helt naturligt N av större format genom att, så mån- ga änni: Jämte midsommarfesten var höst- gillet ett tillfälle, då herrskapet gärna ställde till med en ordentlig fest för sina många underlydan- de, Det finns gott om skildringar, som visar att de underlydande kun- | e; de ha hjärtans roligt på dessa fes- gen har gått fram mer eller mindre Jefolket ter och att husb ning. En "småländsk skildring! "har följande lydelse: Detta slags gille "förekommer inte annat än på herrgårdarna och hel- ler "inte på alla "dessa, - bergs herrgård i Jät "inbj godsare, unga :'och-. gamla, - de som vilja och kunna, komma fram till gården, Även utomstående, som ut- rättat något i vår eller höst med betor;” rovor el dyl blev" inbjudna. På dessa fester ätes och drickes, mat i" oändlighet; kaffe' och 'jökar, brännvin och öl, samt vin till kvin- norna. Spelmän inbjudes; det. dan- sas till, långt. in på småtimmarna, glasen, fyllas, 1 nytt, "Gamla "gubbar öch vithårigalr tl gamla « no stadsbebyggelsen?" Ten=- "mäten: Kortad Så och dans och 'histörieberättande ;var| ra ställning : Stockholm, där >. or |Som ett exemigel, på det” spirenzel! i Säkskinr ör sno intresset. för. boendemiljön.. Å stä- derna gad' trästad.” Men trots de .många] : rivningstomtérna ' innehåller "staden] ." - fortfarande 'ett. stort antal gamla | byggnader och gårdar, > 1 vi vill sitta” vid småbord.” » —Det går jag inte iland: nicd jag 3 har inte gott om bord.” oo — Det förstår jag väl, att kan gå iland: när. ombord. Göran Månsson" och, Per Ruden- stam har. på. uppdrag av markägar- na, 'kyrkan och staden, ' utarbetat] ett ' alternativ till” den; befintliga stadsplanen för ett typiskt träkvar- ter;' Lokalprogrammet innehöll för-! : samlingsexpeditioner, ' fritidslokaler | : och bostädér:' Och arkitekterna här inte alls behövs några stora Det betyder i sin tur att ombygg- nadskostnaderna blir betydligt 15 re än nybyggnadspriser. ” pris för nyproduktion' ligger. idag på c:a 90 kr/kvm och år, med en hög bostadsstandard. efter: ombygg- naden skulle årshyran hamna -på ungefär 60 kr/ kvm, "säger arki- tekterna. ” ningshusen måste kunna bo kvår, Det finns varnande: exempel på vad som kan hända i så fall, Vi tjäna en halv förmöge nhet för att orka 'med hyrorna, säger landsan- I tikvarie' Gunnar Lindqvist, Jönkö- Herrgårdens höstgillen för 'si- ping. - prata med dom som. bor i upprust- kom till ningskvarteren idag, ingen vill flyt- ta. Det är tvärtom många som istäl- let vill flytta "från ytterområdéna > in te unika, de representerar snarare "”Höstgille, det, är "skördegille. immas och, fyllas. pålt käringar, som "inte gjort” "ett dägs- verke många "år, ha "av sina dagsverkade söner: och'döttrar. fors- lats -dit: "på något -sätt.' De - ungas glädje smittar .de' gamla; som kan- ske.å imakat lite. av. sine så däjeligt i "glasen" teliga in; så” att de ä polska, tål den ånte; Bli; det, tycka att allting d; sig, 'och spelmannen." för. att ..spela + älvalel står högt i. tak, Tack oci välkomna, nästa höst” u' ilkan man "fråga" sig /om- nte garnla tiders skördefester/vore nå- got' att ta. upp: på nytt i vår tids stressade : värld. Det: här med, nu en gång! i: Riva ner. y eller rusta upp å sätt att stadsplantrå Zmån > göra” med” den densen . har: hittills -på -de flesta å tt mer. eller . mindre a det gamla och - - 4 - t 'sädes ”riv'" hela d "tekniskt - omöjligt "att: behålla”, -börjar det. nu höras åsikter, ' som -ått ”det här är ju Hfint- det', mäste spara”. börjar med, andra äl bli.att'] en opinion : mot. ri e ir våra städer, Den i är än så länge väldig matt; ”nien -dén finns: där trots allt. Just iida på öppnas . en ut- 8 Arkitektmucéet il köping tas upp]! Jönköping är idag en i fesltivt sar- gamla byggni dom: till ;en hy; — — Kan jag få "best la e 3Ad. dard. Arkitekterni föreslår oe a Tre arkitekter, Ove. "Hidemark, sin undersökning funnit att: det ingar på de gamla byggnaderna. Normal-| — De: som nu "bor i upprust- Vv s hyrorna får inte. bli skyhöga. ill, inte" ha det som vissa andra k kulturreservat där man måste — Det är. också intressant att till den här miljön. Förhållandena i Jönköping ä är in- n typisk svensk stad, Rivningsvå- iskt. i regel ter finns lite överallt i stadskär- Tomma ri om- för" 150 jande maning: 5; 'upp fö änd- | tioner! . on ” Lullubelle, GMO 2 uvmB N ; - I Finns. det i inte” en eller annan : signal i trafiken -som: "betyder att man just har fått körkort? ' vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.