I SAHOLMS TIDNING > Fortsatt" safsnin på Ore Det vore "oriktigt säga, att till- " fredsställelsen varit allmän inom låglönegrupperna över de resultat : som LO lyckades uppnå för deras del i de senaste avtalsförhandlin= ; s " garna. 1- vissa. fall har' kraftiga ' ”"missnöjesyttringar förekommit, ; vilka ytterligare tuerats:'ge- = tjäl > alld: e kö nom s k.vilda strejker; Utan tvi-' — Slutligen kän nämnas att LO i. vel uppnådd s emellertid en del, sina avtalskrav fortfarande; nöd-; , framgångar och ; låglönetagarna '" gas syssla:med "avvecklingen av "kan nu konstatera att LO tänker den orättvisa dyrortsgrupperingen : fortsätta gotningen på dem i den som alltjämt : finns öeomrkdet ut= för 1 för i t. att försöka nå. ytterligare :resul-: "tat mot en utjämning av de löne- '- klyftor som finns och som på vis. sa områden är mycket stora, Detta framgår av de avtalskravi som” LO på fredagen presenteri "> de vid representatskapets möte i! Stockholm. .I det tvååriga. avtal; som föreslås krävs nätnligen sär-' - Det: ärvett- djärvt” grepp med skilda 'lönehöjningar för” alla ar=: denna: offentliga. insyn i en för | > betare som tjänar under kr 12:20'. partiet förmodligen! ganska svår-. a i I timmen, vilken är LO:s nya lå; öst ! fråga, som säkerligen: ] kom="t . Jlönegräns, Denna låg vid 9:60 vid mér att: bjuda"! på en” avtälsuppgörelser. - 1969| 1 vi! ken: "debatt om kandidat . utsträckning dessa krav kan in-' frias beror givetvis i hög grad på ;Ett' nytt S rängaspe - . lönsamheten inom olika delar av' med syfte. ätt frysa ner en del-av K od ”" näringslivet; Tyvärr ' är -möjlighe= : ka folke terna till en rejäl lönelyftning för de'2,6 miljarder. Kr svenska folke - lågavlönad. arbetskraft starkt best" skuren inom vissa brånscher' "och "de'nuvarande hårda kreditrestrik.! ;tionerna och:. den i mycket . höga? tcbetalarnår kän avstå från att'a :"rähfan >som direkt: höjer: många vända dessa" penga företags omkostnader gör, inte si-." konsurition och i'ställét låter dem : tuatjonen. bättre, Följaktligen bl vara kvar i hr Strängs kassakista > . det under” sådana förhållanden "ett till utgången. av 1971, bidrar detta . "givetvis till" stabilisering av sam- > ”hällsék in och av; g i : '+: > det, Därför bör Strängaspelet res ' ' Bland övriga 'krav i LO:s av-; Kommenderas.. Dessutom åtnjuter . talsnota kan nämnas en 'omedel- de som 'sätter in skattepengar, på " bar sutjämning av; de indirekta! premiesparkonto i bänk en fem personalkostnaderna- mella; ” Na inv steringar,, Det ridligt, "att. Jan lation i riksdagen. Av. samma skäl behöver + administrationsbjdragen |. Ed fan från, En'sär- "berörande 1o- den Näheutveckling, för" vilken -fö-J: feningariia” haft ' arisvar, avseende de statliga” hantverk pa kalk och cement, . nta bara, "skall ni få höra ” Dagdrömmen,' . som i tog form, ; oniiment han reste över drev sömnen” från . hans huvud- kudde, Han arbetade natt och dag, milj. bodde i Palais! Idéal,; och ef- och "när 'han var: sjuttiosex år tersom” hans flitiga mödå tydrigen "| gammal,. stod palatset där, den rån den stora : motorvägen egendomligaste byggnad: som nå: Rivieran” till” ”hans 'lillä by, | gonsin rests 1 hela" världen: "Det | då han dog, hade" han, aldrig! var i ives, "öster om Valence; för |är en bizarr, grotesk skapels.e De | rit sjuk en endadag. Cheval fick att” antingen "förfäras ' över "mar" | tolv meter .höga murarna är 1 or- själv ' uppleva” att" se en /växande drömmen "eller falla i stum beund- | dets båda bemärkelser besatta med | turistström "söka sig -till'; Hauteri- fYrinspirationens boning”, | figurer så originella, att: surrealis. | ves. .I dag är Palatset. födkrok för I -upphöjd till rang, heder | mens grundar e, André Breton, kal- | hans efterkommande; som: ever på och värdighet av ”monument his lar mötet med dem'för en av sitt | att sälja entrébiljetterna. "Själv "vi torique”. uN livs stora upplevels vv Ve | lar sig Cheval i sin grav, som: han jFeräinand Cheval hån han, Byggnaden” har inge ehhetlig arbetade på i sju! år;: Den Häst ' alltså, men de enda hästar Man. befinner sig i värdig" pendang: till; pa "ter; vinna” en extra 'slant vid två 3 han någonsin i sitt liv kunde be- en” scKwelzis Iphydda,; i: "ett: in: gänger fyra meter; i t under 1971; Ty« tjätlä" sig "av var ”apostlahästarna. diskt tempel; i ett: franskt medel "förmår svär dock inte dessa + Ar efter år. traskade han fre mil tidsslott, ien arabisk "moské; i en med 7 sin postväska, > samma”? väg t Her helt plötsligt i långt och två me- skor: dag ut och dag in, Vad kun: ter brett. galleri, som: mynnar i de' han syssla med? Dagdrömmar! en Sanne labyrint, "fylld av "Che: svarande : belopp. för 1968/69 var "cirka 62 den” allra. sehäste tiden, .så .om-. : skrivna . dobbleriet. i de illegala - fram” öch tillbaka, samma” "männi- ett tjugo me ler föga möjlig, och LO säger ock så att kostnaderna kan slås ut på? >= flera åt; Men på sikt är det: nå-; ”törligtvis. ohållbart méd deh nui .€xisterändé, klyftan -mellan arbö- ”taré: och; ; tjänstemän.” Som exeni-; pel kan. såriföras att tjänstemännen. ifregel -Pehsionéras; vid 65 årg ål-1 > der unids ér det ått arbetårnå" on ak å . spelhålor, "som polisen” javslöjar då h då. en "monument nebär,; at bygg Å underbar. "Ötsikt”” ; Helgongrottan ha i] helige Amadeus, . or gon, som bevakas 3 att öva Anflytånde på; konstate- rar Metallarbetarén; Visst” uppskattar ? vin egenskap: av. "procent. fettet: Högre A-vitai ringssynpunkt viktigt :födoämner' Av jordens ;be- folkning: är”det emellertid vendast en tredjedel som har förmånenhvatt känna till.och äta ost. Sverige till- ] >. hör ' med en "konsumtion. av: drygt r no kilo 'per, person och; är: de sio- ra .ostätarnationerna. | i Ost är ett koncentrat äv mjöl. i I kens" viktigaste. och värdefullaste är) beståndsdelar, "."säger " ostmästare 4/5"av:de ca -74' miljoner. kilo ost Ji Sven "Wiberg; Riksost, Stockholm. | vi äter. iår. . ' >, tJust';handläggningen . 1970 av Ser: vi: till en” no; Iportio; fin FOR jär > AGS te "invandrarnas svenskstudier; är ner! vi eve gmörgåspålägg." Den förekommer ett pråktexempel på hur,.läng | .: hen Skraade Mari häde” fått att'50.gram helfet dst inför krop- | både vid frukost-,'lnch:ochmid- tid det'kan-:ta' innan, ett. yfåne 1 Hauterives., Det” var i pen 13,9 gram eller ca 17 pro- | dagsmålen. .:;. En" undersökning |: des passerat ; en säk-att samla stenar, en annan ent av dagsbehovet. av.prote: | bland hushållen visar. att: 68.pro- att” börja” gräva grunden ' till 'ett |" ””in, förnyaren av kroppens. cel- | cent. serverar. ost. vid frukost, 18 hus- som, var.26 meter;långt och : ler, Siffran för halvfet ost är [procent vid lunch och"29' procent ; effektiv "ock" att de. han korgar, : som” han” ' stemän '.: grundligt alla ronden, sen under.» csin « «långa! ”postrun Pp fl 3 och; binder upp : EKS il ivvaärr långt större utsträckning:än de. j polltiska : beslutsfattarna segent-| > ligens 'anar.. Manx-kan: exempelk vis: peka; på: -komsekvenser för forskning och ' ”produktutveck- ca 23 "procent rav..dagsbetiovet | av de för tänder: och benstom- me'så viktiga: ämnena: :kalk'och fosfor; .halvfet st förs 24" prior NON ade han upp: dem i rett r röse, och återvände” på: & Då; får de; SON - rena ba Db 4 ling, :som "självfallet -drabbas'av massa Crle går. Ol Gp nedskärningar i den -allmänna] :: kostnädsjakten: inom : den: hem- mårnarknadsorienterade':: »iridu- strinz ” Speciellt". allvarligt kan detta" bli-för den svenska livs- medelsindustrin,” 'gom:;'-rhåste konkurrera .bl a: med de stora infernati ionella företagen. Dessa behöver” ihte ta hänsyn ti .. Tid" som” skulle "ha. använts r: planering. av' annat arbete. 0 & & » sekvens. En - annan; "som :' man också » direkt. kan peka: på, är an de ekonomiska realiteterna nn ommer att skjuta ”ihdustrins nyligen ' väckta> Imiljövärdsambi. ning, om. ; > bestuets . tioner på framtiden." Det : gäl- Under : "större. delen. av: idén -ler. ikningsänpassn ine. och :för- "efter! den 24 april hade "hand; Å packnin sanpassning utan: ock-å: - så. i lika. hög grad den inre dingarna Jegat; På "och yttr hävstrimiljön! I DERAS En - Ett. långvarig n mer "också" handelns” ko ningar. = td svétiskt” prisstopp. och: .är där. |! /; Ldningen”? yn för z oförhindrade "att fortsätta] vingen, den, 24 14. meter brett, Rena” rama "stor. Eg era 220 procent av)! "Korven är med.t etta Klart: ae i due i "och a mak BR .miljone för invandrarnas. .aV- hetsvansinnet, . Mlll, i att 50 gram helfet | ost ger oss Dela lägg. Den når för sin det biffrorna ök; öring. som ne och nader rna: :språkundervisning' ef-| ' Hän höll på” med sitt | bygge 1|-., ca 12 procent av det A-vitamin |tanserad som svenskt smörgåspå- |, Detta är nog areAtInE kon. 33 år 'och' använde varje re han| ' Vi behöver, halvfeta osten sju j23 procent vid frukost,.5 procent h g kon ' - vid lunch och 9 procent vid mid- ver) saml et Kn dag.» : sot ningarna: svara; ”STORS'TÄDSMAT «Ost äter man mer i: .storstälerna i än på landsbygden, Olika delar äv |: landet visar dessutom ' upp sin spe- otillräckliga" fö >jelella smakinriktning. Det ,visår lingen som serviceverksarnheten ir sig exempelvis att" -gräddosten: är lö den populäraste" osten i södra”och |> östra Sverige, - Kryddosten domi- nerars 1; Norrlan puhällsostem 1] + | Väst-Svertige. +; is "TI 'universite ss SEKT och för stagsnedläggelser, . | är "inte" vara första” gån- m' invandrarnas.” svensk- undervisning" "misshandlas byråkratin, på. det . här: sättet! Det” borde "dock vara "den sista. "Måste j det gå > till 'så här? - ti-Fiöns '' det inga? möjligheter saft.iar tag sn sbbare.: itt- ke nsumentanpdss- ning. "Mäh:"ser i Upiisstoppets förtängnip g rsämrad tikund- |” service " och" ”sortintentskoncen- tration . mot. bästsäljande 'pro-] dukter, se rå age. ät budget angelägen M ig. ökning. av. «Insatserna I Stockholm "säljs: "bland: annat. en tredjedel av all dessertöst. I landet. När Umeå fick sitt universitet stog |& det igenom 1 ökad” ostförsäljn la främst dessertost, = Prognoserna pekar på ett under- / i skott I den inhemska. på tt under: invarit tNliäckliga en på ca 4 miljoner kllo ost undér Men särskilt” hår; dessa | svårighe- . [nästa år. Det är'en följd av mjölk- bristen. som , börjar .drabba oss. dricker mer "mjölkprodukter A än tidigare. Det "gör. att. det blir delstora företagen. -Det. har I ol mindre mjölk över -att göra ost | sammanhan av. Det går nämligen åt ca 10—11 är 1 för kilo mjölk för ett kilo'ost,.: 5 st. i För några år sedan |: -|ter:andra världskriget '—- hade: vi 7 : ca 1.000 mejerier. som. tillverkade | :v' . han och. industrilä- vn I Sverige, Nu KS vi: nere dn ligen. med" hyvel 60—7 procent nefonden med: minst 75—100 milj. under och "färre blir det, ' ]äv' osten köps IT butiken sö! fär I. stället "blir. osttillverkningen äleförpäckad va NE ta rt arötöver SA VäSentNg koncentrerad till. allt större "an- |: .I USA har.man sedan! länge till läggningar som producerar ca 500 |största delen ätit smältost, Nu går —600 ton per år, Falkenberg har man mer och mer över till hård: redan ett sådant storysterl, andra |ost. I Svérige är slifran ca 85 pro. planeras I bland annat Götene och cent för "hårdosten, resten; är. des: Kalmar, ur FENG sert.” och smältost 'samt: mesvaror, . ” Maa ;Fransmännen : föredrar : att ; äta : BÖRGASOST ' : sin ost.som dessert..80—90 procent. Upa Dy kra dem är isdubbarna . I Sverige äter vi. vår ost till 80 |av/all'ost säljs som dessertost, res. I ett Högvändlge ds Sällskap... Nöj procent som smörgåspålägg -till | ten som" hårdost; för: bland. annat 1 NA I frukost, Osten skån- vi huvudsak. matlagning, on ve ka I ning för. ökad produktivitet i när, 2 Sm yetzol, därmed. för ökade FLERA 'SOCIALFALL hotar 'bland akademiker; en- ligt Bertil östergren. Det sto- «ra antalet socialfall har emel lertid hittills förekommit bland helt drdrä grupper ock har bf råkat. bil utan. sysselsättning ” vid ta förknippats med social miss- sin maskin, blev, han beordrad att anpassning från” Individens st måla garageportarna, Han blir, ob- da, skriver” Byggnadsarbe serverad" av;'ett. par. yrkesmålare, S taren: s som; genast ser -att. Nisse inte 'har Bland kategorin manuellt är-| Någon? Vidare” vana betande har ett inslag, av soci- alfall "betraktats som mera na- turligt "eftersom" det varit 'så mänga flera men” är, det egent öjligen kan sägas "|, -Men, Nisse Har aldrig b blivit: svar |. - mikern , kostar 'samihället "mera ES näggn -gäng tidigare. n 4 innevarande: budget- Jar. n. Nätucligtvis mäste det närma- É iilka> "belopp som. kan >,” ” erforderliga. Jag 'håller det mör ätt "situationen nu "med: penseln, än se - i IR RSS N i i utbildning och att den. sam- hällsekonomiska , förlusten; går för. blir” större. I Övrigt är .so- elalhjälp i vissa fall att få räk- na sig-till godo, .i andra -att känpaa sig drabbad -av,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.