- ra möjligheter att öka intäkterna. | 2 —Tisdagen- den: 10 november 1970. EAROLE3 TIDNING ... Säkrare gödsling med markkarta Av assistent Anders Eriksson, Lantbruksnämnden, Nyköping | > - : ID | « Laäntbrukaren hår i dag inte "sto. " Därför bör alla möjligheter till kostnadssänkningar. utnyttjas. Ut: nyttjas gödseln rätt? Kanske kan man rentav gödsla". mindre? För att, kunnå avgöra. dessa frågor är det nödvändigt ätt känna till'jor- : dens växtnäringsinnehåll, Mark- i i 1. ” en markkarta, I "många samman- kartan ger dessa informationer till en läg kostnad som, snabbt kan ber tala. sig. be "I "dag omfattar en markkarta analys av jordarnås innehåll av fosfor och kallum,” och kalktill- ståndet uttryckt som pH-värde. X Prover tas också för "analys . av mulljordarnas |? nettokalkmängd, jordarnas, magnesiumhalt” och in- nehåll av mikronäringsämnen, så- som bor, koppar och mangan; I wissa fall: innebär en markkarfe- ring också en jordartsbestämning och en arealmätning. ” Beroende av provtäthet och anä- lysernas omfattning varierar pri- set för en markkarta mellan 17 och 22 kr per hektar. En' mark- karta kan normalt anses vara ak- tuell i 8—10 år.: Vid. 8 års varak- tighet blir årskostnaden 3:50 kr pr hektar, om. hänsyn tas även" till räntan. "Denna låga årskostnad täcks av. en skördeökning motsva- rande endast 8 kg' höstvete, eller en sänkning av gödselgivorna.s som motsvarar. 2kg fosfor. "KAN MAN GUDSLA .; UTAN MARKKARTA? > ' Man kan fråga sig om inte.sam- ma effekt kan nås utan hjälp av hang har ju. grödornas behov ' avi olika | näringsämnen redovisats, ”Baljväxternas” höga . kaliumbehov och stråsädens relativt låga fosfor- behov 'är exempel. härpå." Jordar- tens betydelse för' bedömning av kaliumbehovet ” har. främhällits. Urlakningens och kvävegödselmed- - Jens inverkan. på, behovet av un- . derhållskalkning börjar bli någor: lunda väl uppmärksammat. En gödsling enbart "med-ledning av gröda, jordart och eventuell stall- gödsel kan därför verka lockande, men kan bli en felspekulation. sn Vid en sädan' gödsling använder man höga givor:för att försäkra Centerpartiet a ” (Forts. "fr. sid. 4) vo rörelsen” och som :vann väljarnas förtroende, Vi måste markera än- nu starkare än hittills att vi är ett” centerparti, framhöll talaren, som även erinrade om att. centern fått många . tidigare" socialdemokratiska » väljare i årets val och' dessutom många unga, Skulle mot förmodan regeringen utlysa nyval genom att vpk önskar gälla regeringen för ati stärka sin politiska profil, änsåg Jo- hånnes Antonssön att centern med tillförsikt kan gå ut i ett sådant val, Men det gäller att stärka or- 'ganisationen även i tätorterna och se till så att väljarna får ytterliga« re information” om eenterpolitiken. And sig om att -grödans behov täcks på: ledes inte” betald. "Dessutom kan alla fält. Men fält som' redan är näringsrika kommer, då att göds- las onödigt Kraftigt. Skördeöknin: gen utebifr och ”gödslingen blir så Japan lättar på : "sina 'restriktioner En >orsak; till. de" snabba" ekono- miska framstegen i Japan har va- rit'att man Jevt i skyddet av hö- ga tullar och restriktioner i form av importkvoteringar och -förbud. Etableringsmöjligheterna för 'ut- länäska företag har också varit be: gränsade. Nu håller emellertid: en viss uppmjukning på att ske, skri- ver bankdirektör . Hans Swedberg i senaste numret av bankförening- ens tidskrift Ekonomisk revy. Denna inställning har utsatts för påtryckningar både från enskilda länder — främst USA — och in- ternationella organisationer - som OECD. De traditionellt höga tullar na börjar nu också sjunka som en följd av Japans åtaganden i Ken- nedyrundan;- på vissa väsentliga områden har tullarna satts ned till hälften: PN "Under loppet av nästa 2 år ”kom- mer de därför. inom stora delar av järn och stålområdet: liksom inom verkstads” och den kemiska industrin "att ligga kring 7 pro- cent mot tidigare det dubbla. För Sverige intressanta varor som Pap: per” och" cellulosa” berörs! dock "i mindre utsträckning. . : Det förefaller 'som den ekono- miska ledningen: i Japan emeller- tid vore inställd på ytterligare tullsänkningar. Från officiellt häll har antytts att man är beredd att ta initiativet till en ”Tokyo-runda” som kunde ge resultat efter 1972, Handelns- . och industriministe- riet — det mäktiga MITI — har ti- digare. setts som varuprötektionis- mens högborg, men man har up- penbarligen börjat förlora greppet om utvecklingen. "Av de 98 varu- kategorier som stills nyligen var föremål för, licensgivning har så- lunda 8 avförts från listan, vid ut- gången av 1970 skulle 80 kvarstå och enligt "öfficiellt besked skulle i slutet av 1971 bara 40 varugrup- per stå kvar. resultatet, trots den höga givan, bli att näringsfattiga fält gödslas för svagt för att grödan där skall kunna ge fullt utbyte. En. låg ' gödslingsnivå - däremot kanske resulterar i att näringsrika fält blir tillräckligt gödslade.' Men på'de näringsfattiga fälten blir nä- ringsbristen ännu mer markerad. I'så fall ger grödan inte det utby- te man: förväntat. Kesurserna” är med andra ord inte utnyttjade. Dessa "exempel gäller. fosfor och kalium, men är i ännu Högre grad giltigt för kalken. För den ger nämligen t ex 'jordarten : ännu mindre ledning för bedömning av behovet. För mycket kalk kan också orsaka störningar, i man- ganupptagningen. ” Information om fältens närings. tillstånd är således nödvändig för att man skall kunna uppnå en eko- nomisk gödsling. | i. SLI, Devalvering | "åter aktuell? Med tanke på valutareservens 1å- ga nivå aktualiseras återigen frå- gan om en devalvering av. kronan, skriver Fri Köpenskap i en kom- mentar . till konjunkturinstitutets höstrapport. Om ett halvår är san- nolikt förutsättningarna för : en meningsfull devalvering gynhsam: mare än de var för”ett år sedan.” Nästa år kan svensk exportindu- stri: bättre tillgodogöra : sig ' den kostnadsfördel som en sådan åt: gärd ätminstone på kort sikt med- för, - vin hö Om nägra år kommer det att bli möjligt att” beräkna kostnaderna för . regeringens ” finanspolitiska försummelser under. 1967 . och 1970) Så” Mycket ' torde döck”stå klart att'de förluster som gjorts genom, den felaktiga "resursfördel- ning som den förda politiker lett till kommer att röra sig om åtskil- liga miljarder — till förfång bl'a för... reformpolitiken...-Valet.. 1970 blev alltså som vi trodde redan” i början av året. eri dyr affär! SE - När det gäller utvecklingen un: der nästkommande år räknar kon- junkturinstitutet :med en. klar av- - : NOBELPRISTAGARE. 1910 ” Som vanligt ger ”Poststyrelsen den 10 december bt nobelfrimär-] v: ken i de vanligaste valörerna, Det är 1910" års nobelpristagare som hedras: Paul Johann Ludwig Heyse (litteratur) på 45-öresmär- ket,. Johannes' 'Diderik vari der Waals (fysik) och Otto. Wallach (kemi) på 55-öresmärket samt Al- brecht ”Kossel (medicin) på 70- öresmärket, " Lasse Söderberg "har tecknat och' Arne' Wallhorn graverat. De båda lägsta” valörerna finns både i "rullar "och häften, "den högsta valören endast i rullar. Postver- kets frimärkstryckeri har svarat för tryckningen... : ort Bilden på näftesomslagen har ändrats i år. I stället för nobelme daljens framsida, som har samma motiv för! alla priserna, har dess baksida; som har olika motiv, av- bildats. På 45-öreshäftet återges litteraturmedaljen och på 55-öres- häftet "fysik: och kemimedaljen. Häftenas layout har gjorts av "Jan Magnusson, : Alvi tackade för valanalysen och bety-; gade att även partiets båda vicel ordförande, Thorbjörn Fälldir: och: Johannes Antonsson, gjort stora in= " satser i valrörelsen, Det råder inte heller någon 'vekan om att Johan- nes Antonsson kraftigt bidragit till sy att befästa centerpartiets ställning i Halland som den starkaste i hela landet, ” é , mm frågestund följde ” därefter varpå stämman efter. kaffepaus övergick till att dryfta ”organisato- . riska och ekonomiska problem, :; '. "It &x'ett litef-lexikon. om: ädelste- tl export. Nya böcker BÖCKER FÖR TONÅRINGAR : Hur bygger man en egen privat: | radio? Med sändare och mottaga- re" för :rätt ' långa ' avstånd?: Vad finns det för specialare i pingis, som kan höja den egna standar- den flera klasser? - Hur snobbar man när man är fjorton? Det här är några ur ”Toppen 71 — Poj- karnas stora kalender”, (Ahlén & Akerlund, 8:85 inkl moms), en mycket välmiatad önskebok för ak-|, tiva killar som rör på sig och häl- ler i gång. ,Tjugofem avsnitt, alla |. välillustrerade, "täcker en hel del av det som en modern tonåring" il. dag sysselsätter sig med och är intresserad av. = : Mycket är: naturligtvis sport, TV-pucken, fotboll och knattecross på moped har fått var sitt kapi- tel: Idolerna finns också med an- tingen de nu är kändisar redan vid femton eller :mer etablerade som". Ronnie Hellström och' Hasse Alsér.; De många faktatabellerna kan lösa många, vadslagningsprob- lem :i den här äldern."T ex världs- mästarna! i.'fotboll eller ishockey genom tiderna, olika hastighetsre- kord och 'åldersrekord; Lite grand finns det också:med .om dans och flickor, som öppenhjärtligt får ta- la om”vad det” nu är som gör. att en kille är mera attraktiv än en annan. ' Spännande läsning är Tir- pitz-dramat från andra världskri- get' och "en spännande" sysselsätt- ning" är säkert .sportdykning, en hobby” med "vilken "man avslöjar |- havets och” sjöarnas undervatten: | grottor och sjunkna skatter. . "Evas "Kalender: med ”' dabboken (Ahlén . &' Åkerlund, 11:45 inkP moms) är flickornas motsvarighet till Toppen 71. Den är traditionellt kvinnlig i sin uppläggning med nar. Mycket: handlar om mat och köksfranskan får s sin förklaring på | mattning i den "ekonomiska till växten." Med detta antagande blir det: > möjligt. att. ställa en optimis- tisk prognos om handelsbalansen. hållas” tillbaka ' sarntidigt "somre- surser friställs för produktiän” på Ia : Omsvängningen beräknas bli så kraftig att underskottet 1970 "på närmare 1,5 "miljarder förvandlas I till ett överskott på 200 milj kro- nör, Bakom denna prognos” "ligger en serie av ahtaganden av vilka de viktigaste är: Cl osa " att regeringen lyckas bromsa ex- pansionen i de-offentliga' utgifter- hå' och förmår hålla nere öknings- takten i i den privata konsumtionen att lagercykeln ' slår: om: från mycket stora lagerökningar till en kraftig nedgång i de totala lagren samt : : i att 'de svenska. företagen skall lyckas höja sina marknadsandelar i ett flertal betydande” länder, där il de utställningsvagnarna: på l VAXTORP: F Fru ngsborg Joo. hansson, Öahus i Våxtorp kom- mer 'att' rikligen belönas när Hushållningssällskapet i Halland har sitt nästa årsmöte, Ur bank direktör Folke Willstrands- fond', får hon motta 2.000' kr för att hon: sedan 1944 tagit hand om inte mindre än 26 fosterbarn fö; längre och kortare. tid:' Av desså ”— När jag var 20 år började mitt: intresse för barn. berättar. Ingeborg Johansson: Då råkade" jag: en Micka: 'nes mor hade dött och jag. försökte d jälpa henne så gott' jag” kunde: å förstod jag också" hur vårt det rar att vara utan mor, - - "Sedan gifte sig Ingeborg” med Joel: Johansson och deras äkten. "skap visade sig bli barnlöst; "i: barn. Vi tog först en pojke och häd är hos oss än i dag.. Barnavårds-|] nämnden tyckte att vi; verkade va- 'ra goda sommarbarnsföräldrar och ville. vi skulle ta fler, och. först - hemskt: roligt: Vi här: ju: lant] ibrukja och ;barnen. tyckte om att till med alla göromål på gården. ” — När vi inte kunde få några " Fru Ingeborg Johansson som får 2,000 kr för a att hon tagit hand om, NN egna barn började vi ta sommar: 2 i : AASE jälpa — Någon vidare hjälp från myn- 1 blev 'vi erbjudna' en liten : flicka, men det blev inget med det., Jag] tyckte : inte 'att jag. kunde: vårdalY henne 'som jag: ville;, Året därpå tog vi en treårs flicka och. det gick. .mycket lyckligt, Hon var mycket rar och vi, hade mycket glädj Sdmmarbårnen” Kom tillbaka :år efter å år, ett av dem kom i tio som- rar och ibland. var « det” upp. tilllå det:hår gått / mycket bra för dem; Flickorna ;har' gift-sig och 'ett par na med det har .|Och a ;:Älla "barnen är vuxna nu a och åra somrharbarn bor i Ameri- är en blivit läkare och en in- "Di 26 fos terbarn. - . av Ba os av barnen utan haft c deni bara som N fosterbarn och .som sommarbarn. IMånga av dem har ju 'haft' sina föräldrar kvar och bara varit hos: oss för att få en bra start i livet, ' / därför har vi inte velat 'skilja "cy N föräldrar och barn åt. Det ska man” aldrig göra,” ”. = » — Vi håller kontakten med alla hop och med många” av deras för- " äldrar också, varje vecka. . act Fru: Johansson har slutat att.t 7 |sommarbarn sedan förra året. al. "Jag orkar inte med det 1; men det var svårt att lägga av: nu. när "man fått så' "mycken: erfaren ee het av det. Det. kommer.: brev : - RE En, av de mera uppmi h tens 'Turinsalong var en sportvagn med mittmotor och exklusiv givning från Fiat. Den låga, fart: komma frän , . någon ' av "Turins dare”. — men den var "helt formi det. ingen” riktig bil utan en” mö dell i-full. skala tillverkad av: - speciel .gipsblandning! Denna spe: ciella "blandning? ger en' absolut ett. t uppslag. Kl der” och handarbe- te Har fått sin väl ”tillmätta del. Färgbilder och teckningar i svart- vitt" gör den här boken: både, in- åtruktiv' och trevlig. "Men natur: ligtvis tar man också upp "typiska ungflicksproblem, som hur man smärtfriast :.:iklärar.' flyttningen hemifrån eller hur, man lär sig att | sminka - sig . på ”eett' osynligt :sätt;' der: Tom Jones är självskriven och | Sylvia Vrethammar: porträtteras. Evas Kalender är en ungflicksbok för hela året. Den har. "sedan: ä konjunkturen är vikande; : =" fyllda vagnen 'gav intryck'av7att ii, många berömda” -”Karosseriskräd; PEN: given hos. Fiat. Och dessutom” var n tatryck? av att särjden karosseriplåt, och. den kän förses med dekorde: Idolerna finns också i Evas kalen, n ; verklig ' bil. Detta är 'en ekonomiskt ” och ” tidsbesparande sättatt få en. "realistisk uppfatt- Flen t te sig ver kligheten. pen, här mo. e på jnlisklonger ; är den. "inte: avsedd ' att sättas i Pro duktion. Den. år. istället. Ses som tal: sin givna och säkra" läsekrets. I var snål och bara stänkte. på rede: VÄLUTRUSTAD " Det hände 1 de! dagar då steam." båtarna: förtfarande > var "aktiva I svenska handelsflottan. , Båtsman -, : Rautanén fick jobb. i gamla 8/8isa Nåväl, båsen kom” ombord och far: tyget: gick" ut, Eftersom; skepparn lästa! ' så”, såldes. allt - järn: skröt: i hamnarna”; och? pengarna "sändes hem. till' rederiet; Nu gick” ”Jaftonen” stilla: insomnade: för ' den ' ig sista vilan; Timmermair sattes där. ochså skulle sjömansbegravning "Ihållag. 5 "7 cb, Men det fanns, ett > ber", fanns inget skrot. eller tyngre. fö remål. av. tyngre föremår av järn ombord, "så tvad' görat Styrman : kom! då på: den; förträffliga iden na att använda.-kol. från . kolboxarna, : "nästan. fulla. Sagt och fänseni "med: både "skeppare : och" kol, styrman läste några heli: : ga” "ord "ur 'bibelri "ock" så kom « or: + dern? Låt liket gä Nr d j Båsen' som. var en. härdad 8jört.. vs grabb, utbrast: ”Nej no Satan! Nog haar jag sett många skeppare. fa. ra” åt ; helveti,. ineri aldrig någon! no som har bränsle med sej I NÅGON MÅSTE ” "LÄMNA BÅTEN amn Av Fugen Kommissarie" muttrade något 0- hörbart och lade ifrån sig skjortan och övergick till att undersöka byx- ornas fickor, vilka han krängde ut och ins ce sc : or — Absolut tomma. Inte ens en näs-- duk fastslog Eli Olaor besviket, . : I en liten ficka. med blixtlås 'pla- cerad på högra byxfickans innersi- da, och som först hade undgått kom- missarien, pillrade han fram ett i flera delar. sammanvikt vitt. brevark. Oändligt. försiktigt vecklade Frank ut. arket och kunde" konstatera att bläckskriften, som hade funnits där en gång, hade flutit ut till ett sud- digt' mönster, > > — Går det.att "tyda några ord? undrade. Eli Olson och följde med, stort intresse Franks förehavanden att lägga det fuktiga pappersarket ” emellan två tunna glasekivor. — Ett och: annat ord kanske” går att tolka, och resten får gubbarna en: vit. nål Holmberg » snnexe som genom ett förstoringsglas gran- skade arket, så småningom "och: efter en viss tvekan trodde sig Frank ha kommit fram till följande” sex ord: natt — skjuta — smygande-—' död — be- slut —"Försök.. Jaha, sade EN Olson och" tände en cigarrett, där missa- de mördaren en: poäng, då han inte upptäckte den lilla fickan, > + > : — Det återstår 'att se, replikerade |' Frank sakligt och gick fram till väggkartan över Stockholm, som han tnkfullt studerade, innan han tog sig för att placera ut sex stycken knapp- nålar med olikfärgade huvuden :på följande adresser: En röd nål för ataljén på Trångsund. Blå nål i hörn- huset Strandvägen — Torstenssons- gatan för familjen ' Linggren. Lila för paret Nyström, Björns Trädgårds gränd 4. Fö makarna Valtersson, grevgatan 40-blev det en svart nål Vid : Torkel. Knutssonsgatan sattes för på SKA hjälpa 053 med, sade Frank | med fru, Och slutligen en gul nål home ed a ver rödhåriga modellen » -adress,. -Med en passare drog Frank upp en - cirkel så att det röda nålhu- - vudet. utgjorde. mittpunkten, : Han tog ett par steg bakåt, 'beskådade nöjd sitt verk och sade som för Sig själv: - « Vänd Svea Sjöös j för "Högbergsgatan 32, som - var den '' "I ta justitieplats en gång låg. ' - « + — På pricken samma avstånd, Eli Olson, som en aning konfun- derad iakttagit kommissariens ploc- kande med nålarria, frågade: see :— Vad "är det egentligen som ,du Pysslar med? — Jag roar "mig med att märka ut var sommar; p dd har”sina bostäder här'i stan. Då jag satte dit den gula nålen så slog det mig att avståndet från den röda och" till li nålar var lika långt. : : = Och detta skulle betyda? Troligtvis ingenting. Men låt oss säga att en- kuriös tillfällighet .gav fantasin en knuff och: fick mig att . tänka på en gången tid, . je — Jaha, -— 1 stadens tinkebok av år "1602 stod att läsa: ”Gud låter rätten och rättvisan vara innanför stadens mu- rar'och icke bliva utanför, ' Då går allting väl till. ty där sunden bliver straffad, där bliver : Gud ärad och! prisad”. . — Det åter ju säga sig, sade El Olson torrt. Men jag kan inte pre- fabrikör Svensson | cis påstå att begreppen klarnar, — Titta nu: på den röda nålen! | std de Frank. Trån d grän-' tsar till Stortorget. där stadens förs- — Jag vet, suckade Hi. Olson. Koppar-Matte med : spöknippet " och alt det där. — Detta var en betydligt senare historia. Nå, fortsatte Torgny Frank oberörd med sina" utsvävningar i stockholmiana, ser du den svarta nå- len vid Björns Trädgård? Där, bro- der, låg .Pelarberget " och på. dess! sluttning stod en” ne tre stycken mot sin assistent. och sade. tankfullt. = Det”var Vern som ringde: från Tomteboda.:: , Eli Olson dödade rigarretten 4 ask- fatet, 'såg på sin chef, men avstod” från att komma med frågor, isr= fi Torgny Frank.;.som hade gått och ställt ,sig framme vid , fönstret, såg ner "mot raden. av Iyktor på Bergs- .gatan och sade: "= Anders, Bosse ödades" inte av kulan, som träffat högra axeln och fastnat ' jr: bröstbenet,” men troligen han ad sk kalvari k en "Detta slutstation för en tänkt lidandes kors- väg, Från rådhuset. på Stortorget var det lika lång väg, 1351 steg, som den Jesuz hade tillryggalagt från Pi- latii palats ut till Golgata, "> Om 'den - gamla ' justiti kunde" Vern berätta för mig redan vid vårt besök'därute, - ..= Han blev således dränkt? — Nej. Inget vatten I lungorna. — Har Vern kommit . underfund med död. hade funnits kvar, sade Eli Olson smått road av. tankeleken, och om vi: vände . på begreppet,- så skulle mao en av de. "fem" inblandade” invända 'mot Eli -Olsons utläggning av temat, så blev det inte sagt. .— Hej, sade Frank i luren. Ja visst är jag kvar. Och efter att ha lyss- nat på vad den uppringande hade att säga, tillade han. Jag förstår full- ständigt vad du menar; Och nog vore det bra om du kunde ha rap- porten klar till i morognbitti, Tack för påringningenl Vi ses; « Frank släppte ner Muren, v vände sig PERSER åvers a ormen ss har taft det rätta avståndet att vand-|, = PR. . ra till sitt lidandes ändstation, - Mor 'på . våld hb Tel på h issari bord | hade : varit ovanligt snärjiga. Tele- slog larm. Om Frank hade något att|fonerna. : på .. kommissarie ;Franks tjänstebord hade: ringt I' ett. Kom: missariens. medarbetare hade' fått na order och försvunnit. ut::på: olika uppdrag. Rapporter "i hade strömma in, " Frank” bade: just hakat på : luren efter. ett samtal med: konsthandlare då Adenlöw och fått eld -i pipan, Eli Olson kom in i rummet, - &ssistent' en' prövande: blick ”génom — Ja ötelageris ” en kudde. "An ders Bosse kvävdes till döds .med hjälp av ett mjukt föremål! : - Kommissarien gav sin lån 04) den ÄR sr dr ett fi de: koliska uppsyn så har du tydligen haft en lyckad morgon. ' lan :i : klädskåpet; satte. sig grensle på, en .stoh, flinade - glatt och. sade: Din psykologiska : skarpblick är inte av: denna-världen, vilket inte heller min liktorn är, Därav de tär- da anletsdrägen. "Hur som helst med den. saken. ” Jag lyckades träffa våra ”'- Jadå. :Han gay: en eloge för ett förnämligt arbete. Trivsamt 'med folk som är generösa nog att erkänna en sådan sak. Tycker du inte det? = « ""— Jönserier. Berätfaf FC:s to meet norna, som jag träffade var för sig förstås, . när jag presenterade mig och innan 'de hade hört mitt s k'äre i = På vilket sätt? - | tiskt samtliga. att.se.mer eller mind-. re: skrämda ut. Efterlängtad. .var jag |. .J,absolut inte. ' -— Vad hade du | famnen? Ve Inte precis det.” hade dragit hitsorien.. : I på jakt. efter en tjuv, : ot också. hade" härjat på Getö, å Ni lättade ut. Och omiöstänke ' - Att: döma & av din "något melan- Eli" Olson, slängde hatten på byl? . reagerade "ganska likartat, Lear + Ordet kriminalassistent fick fok- Lo - | samt 'satte de sinp fingeravtryck på de preparerade fotona av'”tjuven”, som jag bad dem : titta på ifall de eventuellt troåde sig- känna; "Jahans «ce "— Bara en liten parentes innan jag går vidare i texten. Rätt betecknan- . de var; att'då" tag 1 våra samtal nämnde Anders : Bosses namn, så' skymtade rädslan; åter fram för den store stygge mannen:' "från" polisen, | Men, tillade: EG Olson förslköigtvis, jet kan iv tänkas att gårdagskväl- lens reportage" t TV, med. fiskarna som fick :upp' liket 4 trålen, öch så. morgontidningarnas' stora artiklar om mordet, hade skrämt upp dem. '? . - Det ' undrar -jag: Mordfall -bru- kar sällan resultera 1 tunghäfta, så- é se =, Jasp chefen. sade Elj Olson och jvida :det inte, finns :någonting' ve- besvarade ; ; Franks; 4eende. Jag kan- derbörande” vill dölja; fostslog kom- ske först bör: sägaratt! de-.sex kvin- | missarien.” - — Det har du nog rätt i Men för att-återgå till ”tjuvfotot”; så påstod ti Britt-Marie Nyström, advokatens fru, att «hon vid eti par tillvällen 4 slu? tet. av-förra månaden-hade sett mans: ' nen på fotot stryka omkring ute på Getöl secs in .— Var hon säker på sin sakt" = - — Hon var villig att svära på att det "var just den .figuren, uttryckte sig, FAR SE LR es fylldes: till brist. 3. a eter
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.