é bären oo = Fredagen den 13 nvember 1970” H= Korten på bordet 1 "Den .omedgörlighet som sovjet- regeringen visat den senåste' ti- den och som bidragit till en för- sämring framför allt av de rysk- —. amerikanska relationerna har för- t - I anlett västmakterna att överlåta åt Sovjetunionen att välja vilken konflikt som helst för att bevisa att anklagelsen är ogrundad. Det är en hel katalog som presente- rats och ryssarna "har säkert in- genting "emot 'att : ostört "få spela över ett så stort register och an- ge tonen 'i':den internationella konserten: Vid SALT-förhandlin- garna har'amerikanerna fått sva- ret på sitt förslag om en nume- rär -nedskärning av de offensiva kärnvapnen och: framför allt i Västtyskland väntar man i da- . garna på ryska förslag -.som-skall” bryta .dödläget i Berlinfrågan och. därmed bana väg för en snar ra- tificering av Moskvafördraget och avspänning i Mellaneuropa. sen Berlinfrågan är, själva nyckeln All avspänningen och från väst- "tysk "sida ' har under /förhandlin- garna. med Moskva” framhållits att ett avtal bara kan . komma till stånd under förutsätt- ning. av. en. tillfredsställande. lös: ning i Berlin. Eftersom denna från ga faller under” segrarmakternas domvärjo har förhandlingar förts dem ' emellan på ambassadörnivå sedan den 28 mars, Parternas in- - Västberlin måste bort, 'Östtysk- - ställning har Klargjorts vid flera : tillfällen, De' tre. västmakte ; kräver. ” att : tillfartsvägarna "till Västberlin förbättras 'och tryggas; satt västberlinarna får: 'större rö- ”relsefrihet, ' att "banden . mellan, Västberlin, och Västtyskland ” er- känns och fatt Västtyskland "får företräda ': Västberlin -- gentemot tredje land. Den ryska inställnin-' . gen grundar sig på tesen att fyr- maktsavtalet bara gäller ' Västber-' lin och att staden utgör en själv+ ständig politisk: enhet," Det skulle -betyda 'att ryssarna får :rätt-till diplomatisk: représentation i: Väst. berlin, ' att "de politiska” :banden ' med' "Västtyskland bryts. och” "dess förbindelser "' Ht ”normaliseras” [3 : Bonnirezeringen' » varit: angelägen om att presentera ett verkligt un- | dertag. för. sin optimism: och .för- ' Jubb i Västtyskland "ock" der - tyska regeringen förklarade sig ef - Jan de fyra. ;stormakternas .ambasz sadörer ha' medfört' framsteg" på väsentliga” punkter. ' Nästa äger rum redan den 16n « så praktiska problem. Villkoret f . ständigt ''om' Berlin" skulle” bli" Västberlins Berlinfrågan båda” tyskar staterna att lösa vi: att västtyskarna skall gå med på: detta förfaringssätt är att de fyr! ra stora. «kan enas om ett ramav-| tal som- enligt .Bonns uppfattning är tillfredsställande.. Den västtys-"' . ke" utrikesministern skall ha'fålt' intrycket att:hans ryske kollega inte håller fast vid kravet på att , Västberlin; förvandlas - till en: självständig politisk enhet "och att:.. de rådande' förhållandena får lig- ga" till grund för en överenskom: : melsé "om man inte Kan: enas om någon annan lösning, en ot I detta läge 'har Östtyskland an- inält ' "avvikande mening. ”Staté-. :- chefen Walter Ulbricht. förklarar : att hans fegering” är redo' ätt-för= handla 7? en "träfikfrågor " med." Bonnregeringen : bara. jpå tvillkot? att, som "det heter, alla” state verksamhet i Västberlin sor står". i .motståndsförhållånde' till” denna”. stads folkrättsliga ställning ”Upp=-.,, hör. Regeringen håller alltså fast; vid sin gamla” uppfattning att' det... inte, existerar något fyrmaktsan- : svar för Berlin och att” Västber. lin är en självständig politi: het på östtyskt territorium?” : Detta kan båra betyda att Bonn inte får förhandla : om” "annat; än de egna "trafikfrågorna ” och dess . officiella" , representation-; lands partner. vid : förhandlingar senat; "Ulbricht! görs än” en: gång anspråk: å de” jure- -erkännande,; och söker uppenbarligen driva 'i in en ' kil. mellan de, övriga. pa i konflikten: Det är svårt stå hur denna inställning Kan fi rer enas med hand beslut att återupp: ta förhandlingarna med : Väst. tyskland ” "på ' expert) fall "har Östtyskland bår kastat sig är i Berlindebatten me mäaximälkrav,: vilket "minskar ut sikterna-till. samförstånd och i t gör: Västtyskland mindre; be te "räkna med att väst dan "får; Bö "Få nya eftergifter : , . nerna i det här landet — .skul- - Centerpartiet.” Naturligtvis inte, > ningen. på onsdagen. föreslog hc " MIPTENS- FRAMTID berg 'om partiledarposten i mode - rata samlingspartiet "då: valbere nom som. efterträdare till Hol berg.” Röstsiffrorna” var 7-6 för. | - ;Bohman 'och-studerar man -valbe« redningens' sammansättning - förs står' man hr Holmbergs kommen" tar att resultatet blev det som kun-" de: förutses," Frågan är nu' om lördagens extra. partistämma kom-. mer att följa valberedningens för- slag. eller om denna är mer mor | derat än beredningen, d/v s förei drar en ledare som i handling " visat sig mer samarbetsvillig med de övriga icke socialistiska oppo- "sitionspartierna än vad hr: Boh- man kan väntas bli, Det är länge sedan något svenskt parti stod in-' ' för ett så ovisst partiledarval" som” moderata samlingspartiet: gör. der här gången. Den situationen är inte ärd då den 'obarmhä tigt avslöjar den inre oenighet ' som råder och som, knappast kan eli mineras vém av de två huvudkan- didaterna som än äljs, SS . I;år, är det:tioårsjubileum”för mittsaniverkan,;. päminner. Es- kllstuna-Kuriren.:;, (fp) om: Då bör det ju vara” "dags sig samman” och parti ötruke turen, kunna reformeras, .så..är den. första förutsättningen -att man ' ser. ;pPartierna "som", instru- ment. fi den. . samhällsutveck- ling söm man vill-främja — inte som” självändamål. fv En ' samlåde de liberala. reformvän- le inte: gagna: folkpartiet ' och Båda skulle. försvinna, sedan de gjort tjänst. som faddrar -till det nya' partiet. Men den skulle gag- na de idéer-och de-.strävanden som .nu:bär. upp de två partier- na och isvara' bättre "på" de. för- väntningar isom deras väljare fyter: till: deras: samhällsarbe- ”yaa som” krävs är”att” man ' . råkat stava. partinämnet'. fel, de” lävsätt. att rösta Samlingspartiet fick färg > ]ätnters uar från! 583 1968 till Vid. riksdagsvalet '|kässerades 180 röster i vårt län "Stockholm (PRE) - Vid riksdagsvalet 1968 förklara- des:.32.512 röster ogiltiga — vid valét i år var motsvarande antal "| bara. 8.011; alltså mindre än. en "| fjärdedel än antalet två är tidiga- re, Denha nedgång torde helt få tillskrivas de nya: valbestämmel- |serna: som: innebär en avsevärd -avb: räkfatisering av. rösträknings- fc farandet. i För. två år -sedan blev. exempel- vis ten röst. förklarad: ogiltig om” väljaren råkat stoppa två valsed- blev. i sådana fall den valsedlarna .; medräknad 'dch; den, andra makulerad — det Yrdmgåär»ju dock vilket parti väl- JJjaren haft för” avsikt att rösta på. 4 Bör! två” år, sedan "blev rösten kas- serad. om. man, råkat :sätta parti beteckningen. på två rader — I år hade: den. anledningen till ogiltig] förkaring:bortfallit. - år "sedan" gick. mänga ill". spillo. om en röstande Om vän t ex skrev Arbetarpartiet So- aldemokraterna "- (utan > " binde- ck) i. "stället för Arbetarpartiet- Socialdemokraterna (med. binde- slreck) räknades den” förstnämnda beteckningen som namn på. ett särskilt parti och redovisades un- I der rubriken ”övriga partier”, Li- ka -flla 'var det om man skrev Ar: betarpar stället. för; Arbetarpartiet: Socialde: mokraterna”, (alltså. glömde "bort | det sista e:et i ”Arbetare-”) — då et-Socialdemokraterna "i uppstod också : ett särskilt parti, det" Sättet förlorade? samtliga ar tier röster —: -: Högerpartiet som et gär hette genom. att" väljaren .80' 1970. Motsvarande siffror var ö ; Blkinge. läns "valkrets REA nars. när: "mån, inte: några pos va: : gemensamma slutsatser Det läge 'som :just. nu' råder" svensk. politik. är..en: underbar: utmanin; ill.; en. förnyelse... En samling, av: alla. .dem, SOM vill erbjuda medborgarna - sett dibe. ralt 'och, socialt alternativ- tilll socialdemokratin : skulle ; utan tvekan. ge en mertygnd åt strä- Öunder d vandenå. att forma ett: samhälle |: där” frihet och medmänsklighet. Intpirerar ' och : förpliktar. ' Vi skulle ' få : en” allvarlig tävlan mellan: två ' tunga grupperingar som båda vet att förändringarna | måste -mötås .konstruktivt, med åkiljer. sig..i uppfattningen, om hur .. . organiseras och vilket "spelrum som: skall "ges -åt "de" "enskilda människornas initiativ. och -Anflytahdeé, Debatten "skulle” na på-sden ' kraftmätningen” en” politiska phandlingen, Jil Å sk. koltsäning: i endste, nummer. soc . m:det.nuw skall talas öm van- ”sinné' så gäller "detta" i: varje » fall vej''arbetstagarnas : lönepoli- tik, Denna; håller: rätt väl mät-F tet: inför en kritisk granskning. Men: det, finns. politik- av många | åridra slåg, sör "intressenter Minor än andra" hällsekonomin ”' sam- "löntagarna som Kam'ställa ; till öreda. För- håndlingsbuden' "är uttryck / för em vilja? ätt ätérställa en: förlo- rad; Ibalans: och: intet annat.:>+ fentiiga: tjällstemännens -åren 1969/70 ger högst: samhällets - insatser + skall] Lärartläningen/ < ch ' hål f i betsfred, jer” sig. väl inom gen” samhälls. sekonomiska' ramen, .I förhållan- add tin sandra. arbetstagare. har de fåttiut mycket litet 'av: det agoda — i rådande högkonjunk: "Deras löneutveckling har i erkat inflationsdrivande. > Mångå 'andrä, arbetstagare "har " kunnat ta för sig rätt duktigt e två åren. Om de of- fentligar> jänstemännen under f sådana förhållanden vill bevaka sina'" intressen särdeles inten- Tsivt;»bör: detta" icke vara: ;förväå- Ynande” 'på' något sätt. 2 Så säger då LO:s Arne Geijer fatt”vi får nyktra: till "på. arbets- marknaden. Vi skall förhandla i tt som. det heter på det Rttrycksfulla " förhandlarspråket. Och, fortsätter, tidningen, sedan all vi, gå in' til förlikning — famördningens. köttkvarn,. - Känske de olika -- parterna skam söka. «med något så som att förhandla med dra: i förtroende och. söka Ke :samma : språk. Parterna är bjligenh mera: kompetenta att behärska .svärlgheterna än de tror "sig. vara. just "nu. Det är ”Karske : icke--så : alldeleg ' tvärsä- att. -Jandshövding Hjalmars- son "är .den : arbetsfredens ängel le | somjs popularitetens image inbilr- Jar: Parterna kan nog: sjö va” gå vsavtal i. förutseende om en framtid även. på andra sidan om: den. aktuella "avtalsperioden, Förtroendet. "parterna emellan i behöver. återställas —' och det kan endast de. själva åstadkom- ma geriöm trägen övning. Skall det bli en stor samordnande för- i gskt mmission en gång till, så blir det nog också -arbetskon- ”flikt., Och det. är. kanske icke "nödvändigt för att få slutlig ar- mma parti i sitt valku- heten inom. sitt störr område med "Dir Rolf Andersson, i Hallands :Centralk sariOlor Rosengren, tv. På kartan är alla anslutna th, ar, framtida se ' som" för i form av h - sedan 1 k en. bildar. liga avsättningar till reservfond o dyl borgs Jän, har nyligen passerat 400 sedir Rolf Andersson. "De: :400 miljonerna i insättarbe-' hållning fördelar: sig på 65.000 in- sättarkonton. Man har drygt. 14.000 medlemmar, alltså en mycket bred förankring bland allmänheten inom området. Från: början var rörelsen, helt "inriktad på jordbruket. I dag I driver. man ' full -bankmässig verk- £amhet; ' med sikte på även kunder utanför. jordbruket: och. slandsbyg- Den första jordbrukskassan inom centralkassans "område Mbildades i "Stafsinge 1919,: berättar dir 'Anders- låningén "fördubblats": sött: vart fenite” år, ;1/ okt. ber 1965 vår man uppe 200: miljoner, | september ; 1968 300: och: i: ' okto- ber i år: ;påsserade” man. 400 milj: kr. SBland: le anslutna jörärukskas: Halmstadkassan:'” 49 mkr i inlåning, sedan föl jer Falkenberg 4 mkr; -Kungsbac- ka: 44 omkr. 43 6 : eelererat speciellt de senaste åren, På fem” år kar insätta rbehållnin son: Sedan" har. kontorsnätet" vid- år "stört U FIRA rd Getinge,- Kinna "störst -mkre och ir V ' som omfattar Hallands län, västra. delarna: av Småland samt Horreds och Kun; miljöner kr i insättarbehållnin, inte uillväckligt klart. tälar ; om det handlar. om. bankverksamhet ; Nämnet Föreningsbanken + fest- 3, ställdes för övrigt: efter. en -omfat- tande: undersökning' bland 'förtro- endemän och anställda i alla landets jordbrukskassor, "oc N ändringen tar. sin tid, det går inte lika snabbt jordbrukskassorna alt få kellalo sig "banker," som "det gick" för: dena statliga investeringsbanken"”' att: få sitt namn, För den sistnämnda” ord-| nades frågan på tre vet dige ' och” Hörre / I bänklokalerna :utvidgats:i' Ljungby, | £€ i/| Hälmstad, Kungsbacka ., coch Våx-1ö köpts" i: Falkenberg, ss Varberg, "Åsa La bankpalats”; med io! : satsär i i stället på att Iokalerna: skal volymökning Har'centralkassan un- ånadersperioden|3 : gen "med över 35 :mkr, vilket i nyutlämnade kre- diter. motsvarar ca 100: mkr. .In- . gättarbehållningen” har under! sam- ma tid ökat med: 48 mkr, dvs procent: : oe SAMORDNAD ; » BANKLAGSTIFTNING' ”gedan två "år . tillbaka "arbetar fordbrukskassorna, ; affärsbankerna och - sparbankerna under samma lagliga villkor och har därmed även gamma möjligheter till service för alla kundkategorier. För kasserö- tad, men den har: också - medfört ett betydand bete. Alla tekniska förnyelser samt stad- ge- och instruktionsförändringar är nu avklarade;” och: i dagarna går man in på slutvarvet med en om- fattande information. för de 350 ida förtr avi insättarmedel. Genom” en. bral. ” rigt. utbildningsledare ;: där 7 under nn denna tid deltog 800 tjänstemän-i relsen 'var förändringen efterläng- : ligen hållit ca, 20 kursveckors på föreningsskolan Sånga-Säby. . rektör Rolf Andersson var. för öv- åren". 1966—1968 ' och enbart under kurserna, . Hans ” ambitioner” på :ut- bildni 34 N åmind. g av serviceverksam=' sina "närmaste medarbetare kamrer” Eric: Johansson och konsulent fördbrukskassor « markerade. Det. är, ett: . välför-. - Jordbrukskassor ; foninghinke & | 7 (fromida ke kontantlösa sämbällea ducent. "under ;tiden .1—10, novem- ber 1970 för; fullgod vara av såväl vete” som råg" av: 1970 års ; skörd 18:35 per 100 kg. Under tiden 11:—. 20 november är: priset 30 öre hög- i öre" per :10- -dagarsperiod jinder” ja: Fi sivari 1971 samt med: 20. per s i I 10-dagarsoperiod från 1 februari och ". fram till i 10 april, då nivån nås, Ia :"Ovanrämnda Per" "der av." normalkvalitet "(me ättenhalt)< till 52; a ke 1 A- IG Tä itletstilläge med Sammia 'prisstegri ortsavdrag : tillämp Ikvali gjorls. : tagstjänst' AB? tegarna” med” äv. bankkontor hår Under. året, in-|enit brukskassor, uj tralkassor; is Halländs'-. skall. utformas, som tillsätter styrelse och andra förtroendemän.: Vinsten går tillbaka” till. medlemmarna ” i: er Centralkassa; ” gsäters" Komniuner;: ÅsäÄlvs- 7 en kraftig” utveckling;" som ac £ Fälkenberg/Halmstad: "Kör h vithavre ? 42,70: "(Vid ;: leverans - till | Falkenberg : utgår rakttillö E 50-öre per. 100 kg.) Sedan .'spånnmålslevej NS] samband med skörden nu upphört - |har tillförseln minskat till de kvant gör nu . även i Halland och. under 1970 del- tar, 40 banktjänstemän av totalt 120 inom Hallands. centralkassa i' de centrala kurserna: - : et Må : MOT KONTANTLÖSA: een SAMHÄLLET v Dataåldern” förändrar : även - ar- betsförhållandena ;' för": bankfolket, Åtskilligt räntesnurrande har för- svunnit och gett mer tid till ser- vice och "kontaktarbete.. Kassorna har nu all 'motboks-. och check- derna i subtraktion, I Nu. förstår. kunna” dra ifrån. mm inom området, berättar dir Anders- Bon, SA - s RN FÖRENINGSBANKEN i '— Den nya bipklagen har äve gett 'jordbrukskassorna möjlighet att i verksamheten använda beteck- ningen bank, Detta har medfört att man vid sidan om” fi et lan- räkningsbokföring ” d; erad genom data och 'en omläggning. av hela lånereskontran” förbereds, Vi-| dare. medverkar "man" i 'det storalc SIBOL-projektet, som -om 8—10 år)” kommer 'att föra oss in i det”nära nog kontantlösa . samhället,” ' Vial.. SIBOL" kommer alla "kontoren att ha ständig direktkontakt med data- gerat" b Föreningstk ken: Om ett par år är det troligen dags för ett fullständigt ' byte :'€ £ tersom :: namnkomponeanten ” .s kacsa Slmed kunna lämna ögonblickliga be: anlä, "i Hållsta och ' där-|r sked beträffande alla där ”upplagra- de Uppgifter, berättar, dir; Anders- son. fyrå äpple hästar från tolv. hundar. | titeter, -torkad'- verax som "normalt . | levereras : under.= yi r [Från mellersta - redan stått att" få”fram Smak valitet 4 ej King Edward ; tr skotten visade: största nedgången. med. 10; ningen. under: första ad > ton smör eller 30,3 proc, lägre » Ititet än fjolårets.” Inom Jandet, föra : | såldes--3.606. toi, vilket "är. 12" pröc -|lägre- kvantitet än, 1969.5 " Månade G feriskom A sPannmälshandeln noteras till pro- . ; &,/ Därefter. höjs". priset, med : 30 : ETT ORD ee "PA VÄGEN dagen. Han stod 'till och "med på strandkanten till baden och predikade, . Är 1776 led. pionjärpredika- ren: "Francis ' Asbury av mycket dålig hälsa. Några vänner över- talade honom att resa till 'de mineralrika ' källor som finns i West Virginia, för att bada och vila, vilket var mycket popu- lärt på den'tiden, Han vistades där för sin hälsas skull, men trots sin - kroppsliga: "svaghet predikade. han flera. gånger om/ te heller han tiga någonstädes. te överallt i livet, i timmerstu- ga eller palats, på vägarna och värdshusen, ja också när. Han själv sökte vård- för. sin" hälsa. Att vittna om Kristus var hans livs passion. N .. Varför. saknar” "så många - av Oss, denna passion att få vitt- Precis som Jereriia, kunde in-|; Han vittnade för alfa han” möt- SN na. om Jesus?”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.