- . de i Warderg Hl - fart villgek Hit a fedamöter I fåll- nn fis "Br. Pher Alberg I Sälstorp; fon o -—-L]serby, Målet war * „stadzar, fom af femmiterade uppstätts, _¿nade hade anmält “_— R9D GaTanda läns huthdflaings- pet a ag af fillafafdelninzarnes > ordförande sêlsánde personerz m.s 5: . Kyrkoderden A. areman { Weddige; landtbr. Erik Busek & Ahs kloster; sord- Fagander I Ward; landibr. N. > Sönd om os Lars Swentson | Trôn- ulnge af Linddergs nz hr R. Stjern- „man. & Varberg; Axel Nertling I Notfs- torp; Johan À. Sohn i n:r 4 Mu tene; I. E. Swensson i n:r $ Mutene estos ni Buses à Vis: I. ttézärd; Julíu HEN A. Atar i Köingez Ich. Swensson i : QOkomez Gustaf Nilsen I Brezärd af Ljungby f:n; forfoderde Holmdahl Twááker; A. Tullgren i Morup; lyrkoh. Scholander i Lindberg; landibr. A. Pamp £ Gräörydz Carl Niloson i: Finsbo, N. Pâlsson I Twehdga, gästgisware B. P. . Rehugren I Karup, Aud. Peröson i Ni= dingstory, I. P. Alstrôm { Gräsryd, alla i . O. Karups fin: P. G. Hallberz à Nya Skotterp i Slummeslöfs fa; N, P. Johanison i Bonnarps gwarn, : A. Johanssen I Arnaberza, N. P.Swens- son i Oftorp, N. M. IJönslen i Köpinge of Laholms (:n; organist J. Holmdabl i ¿Weinge, A. Nilson i nr I eh GS. : P, Niltjon i n:r 8 Tjerby |f. rilsdags- . man M. Hallberg i Seglaberga, landtbr, _ Jöns Antderöson { d:0 af SA tyr- è teh, Johan Bratt | Knäred; mjôlnare | C. Peterdson i Pigemilan, landtbr, ; M. \Andertson, Nils Carlsson oh H. : Pp. Ritsfon i Edenberga af Rennes! fs . finz I. Klinker, Iod. Jönsfon oh Per . Sinsfon i Hef; Emil Persson i Kjöflin- ge af Peby f:n samt arrendator,N. Claus fen Wallen i Wextorps foder. Till tedamot i sálsfapets fôrwaltningde utftott år frid. D. C. Stierncrona åter- wald oh fyrkoherde C. E. Hagstedt ny mad. 9 — Fir fattigwärdastyrelserna att be: afta, En nertèplngtbo” sicifwer i . Dagens Nyheter: DS oftiamarbaftyrellerna uppmärtfams bet sástes à nådwåndighel att tid efter annan gåra syderfölning, huruwida ide sonen under ârens topp fêrwärfwat 3 burara anhöriga, hwillas skyldighet . fe att förförja fina odemed!ade närma e, . « En dylif razzia gsortes fôr env tid sedan af Norrkêpings fattigwärdsdirekti- on c<-ulfèl få tydligt, ait lemmunen blef befriad från flera af hjenen. Elt exempel ur hågen má näunas, En gumma hade hote warit intageu 17 är a fattigwärden, oaftadt jen hade I ' staden bofatt en dolter, gist med en , handlanden, som från dräng tommit fig upp till husegare. Af fnilenhet has ret under 17 år ej kbesèst den åldriga anförwandten of fruftan att "fä henne på halsen"_ - …_ Fattigwärdöstyrelsen lät emeslertid tilställa hr handlande en räáfning å någ. ra tusen fr. för 17 års underhåll jemte gumman på löpet. oo — Anmälde badgäster. Wid Halnu stads faslwattenfuran}talt; Kyrkowärden , Jonas Gustaf Ichannesfon, Wortorp. i — Junzfrun Martha Jönsdotter, Skrea. — Fru Schweltz, Lahelni, — Junzfrun Emma Pilsfon, Dagzarp.-— den 6 an: mälde fasta badgåfteer woro 112. — Bland anmälde brunus8gäster wid Ramlöja mårfag: fru Alma Sinrilejen. - fru Louise Halberg od) fréfnarne Hall- : berg från Laholm samt fru Amanda Dahl frin Laholms Kunzsgärd. __— Hb härads aUmänna arbetare- farming De, hwilfa intresserat sig år bildandet af en arbetarefôreuing för Hôls hårad, hade i föndagg estermidda sammantráde i Hôls härads tingssal 1 ewistadt af ine- "mol “ell hundra persener, Sedan de : Uiswit uppläste, sedde ny ante>n ng af dem, fom önskade i fören ngen ingå o< erlades ‘af -demn 1 froua pr man i in- förifningsafgilt. Ehuru flere förut teds förfall, uppgid bod » antalet. af dem, som nu läto fuffrifma «fig sásem föreningomedlemmar, till 32, á att man mål fan aase, att jôrenin- gen fall till en bêrjan komma att. råt- ¡ na, omfring ett femtiotal medlemmar, : Kommiteraded förflag till ftadgar god- + fördes { huswudsak af de anteduade, «fom emellertid ånflade några tillägg får» a Rildt med asscende pá penfionens ord- : nande, PÅ grund af de godkände stade garne waldes ens. styrelse cc utfigog: [till ordfêrar.de N. P. Eclén, till vice i ordförande Per MNilsjon i Lila Tjerby, » till fasfaförwaltare hemmantigarer f. d. fommunatordförande G. Helisten i E- : lestorp samt till ftyrelseledamöêter má- « laren Niklas Larson { Wa adal, flråds | daten E, A, Johanason I in : einge, tråds I Stungtgdraren rv ansson, Laholms rd, fMråddaren Nils Jo i i Reltad oh måtaren Johannes Miele | Si jerby samt tit revisorer gästgifwareu i Fr i Tjerdy c< fermansägaren | beflåte” are enrentjon Melky, Det i plugins allmánu (Bwanden om före j jen fela införas i Öalandspefter ch . | hwirse semniaulomst- I stadgarne : anförtroddes > Faholmd nya Tidning 14 a | } | . | - Med offecnde å! “At flyrelfen att åra de tiläga, som med anledning af fwad som wid måtet fôrekemmit ansá- ges låmplige, hwarp4 de skulle finuas til allmánt påfeende Innan man â de-. samme : sôfle konunzens befaliningshas- wandes'faliställelse, | "6: Pp, : -— Laxfisfet | Lagaáns distrikt år della år orl it öpringande, stciswes I H. . Sde på flere år har fisket wart få öga fênande, fa wid strandfiskena i f bi som uppe | ciswen. Orsakerna bär: tid funna ide uppgiswas,- och fôrhállan» del. är få mydet märkwärdigare som för Net warlt i jemt stigande pá de cdnzee åren; alltsedan den wäl skêtta tazodling anstalten wid Hofsmölla börjat båra fruft, c< dertill fommer, att i fjot hôst en få oerhörd mängd lax syntcs Mi i strômmen att ben rygg wid rygg fora ligen trängdes wid Kassefers från strand til firand. Dá man wet, alt lagend natur år att ‘alltid om wärarne wäuda äter till den flråm, hwarifrän deu om hôsten utgått, fôrefaller det helt ofårflars igt, att ide fiftet med gynsauma wä= derlelsförhällanden kall utfaslla minft lita tydligt i år fom i fjel. Al den af bolaget fångade loxen gar i år föjom förut tid Berlin. ; — Tattarlif i Halland. Arbetskars fen » Johan Aron Uuderöson i Gaipera Källsjss seen (ej långt från Haluistad) blef under natten til sistlidne jêndag på det chyzgligaste fått. mördad, Tattaren Per Johan Aronsson i Carl Gustafs soc» fen, som fått i otilbörligt förhäsllande tin Andreasfons hustru, förlötte fêrst frjuta honom" med piste!, hwilken emnel« lertid Uidade, hwarefter han dödade hos nom nied två yrhugg- Derpàä genomskar hustrun med en rafknif. den liflôfes hals, De brottslige åro hâktade od införpasds sade til Warbergs tronodiflte. Wid Marbåd i Snösto1ps se>en ans fêlo på tisdags afton twå tattare nied namnet Lundberg torparen Johanues Bôörjesson oc hans båda fêner från Bre- areds foden med mordwapen. Alla de tre anfallne blefwo swärt fårade. Den yngste af Bôrjessous föner fid magen uppriftad, få att inelsworna utrunno, J döende tillftänd fördes han till lasa- rettet i Halmstad. Luudbergarne äro ännu ide båttade. — SRalmdintresfet mot Slåne— Hallandsbanan. I Malmö tyds nan wara riltigt "byrängdlig®, säger Oref.: Pin, êswer utfigten att en Ståne— Hals tandsbana, mellan Helsingbors—Halm- stad och Gôêteborg, lägges; det är Snäll- posten fom I en del ena oc infända artiflar förer de byrängsliges talau. Eu ny suf. i nämnde blad för sram med de gamla ut!slitua färrebösjorna, att bes fljuta den med få slêa wapen som, att en fådan bana hwarken fan löna fig eller âr af strategisk wigi. Men om och få skulle wara, hwad rör det inf. och Sn.=P:u, då iugendera bchôswer betata ett öre till en dylif bana, lifa litet fom ftaten, oh då aftienärerne på tutet fått förbundit fig att byaga en "strategist" bana, utan eudast en bana för wanlig trafif, säframt ej regeringen finner skä=" ligt att genom understôd af statsmedel öra den äfven till: en strategisk bana. $ stället för deu fruftade westfustbanan, will den gode ins. ha en bana från We= stergôlland genom Småland till Heßle- fam o< — Malmös ja, det wore fu- en (fråga bott greswe Erik Sparre et kousorter), ty di förband man ytterli- fr Gêteborg o< Malmö, faut gi> örbi nåfan på det farliga Helsiugborg, Ins:ne falla sig "Wänner af. sitt lands framtid och obercende”; de borde fanske fnarare falla fig: "Afundemin oh hata: re af det uppbjomstrande Helsingborg", Då de emeilertid numera csemostust âro framme, för att fiffa i grumligt watten, wisa de, átt fara år å Järte ed) att de mena, alt nu efler aldrig sola Helsing- borg, Kullen, Bjäre härad e< Halland väl cd) nya trafiffêrdelar beredag almd utan alt den staden derför off- rar eit åre. — Mindre aktuingswärdt har hr O, Bergström, förut redaltôr i R oi Good-templar-sakens nitijft fråmlote I wärt land, fêrhällit fiz, om man får tro swenska Newyorktiduingen Nordstjer- nan, igen berättar nämligen d, 16 sistl. Maj, att hr -B. medfört, til förftråetje för de emfaranter han ledsa= fa till nya werlden, en blässextiett, fom an narraf att följa med under löfte att de med fin musik ffulle oer göra eu god frörd. - De sulle uemligen förft resa med en etlussion till Nebraska och derefter föra en rundresa genom western. De ommo emellertid ej tångre än bit, der hr Berzstrêm lcmnade dem i ftidet utan medel för resans fortjättande oc) nåftan utblottade, fåger tidningen. „Wi förmeda att hr B, fall wara I från att reutwå fig från denna. ganska uta -heskyllulug, iA — En mera loswande årswärt ån den för handen warande hafwa wi ie vå länge slant glädja eh ås, skriswea till Halland från Södra Halland. Nägen, fom, i anseendr till sistiidna hifte mycdna nederbörd, blef êswerallt sent fådd, gyn- nades emellertid af den blida wintern, få att nåppeligen man fett den få långt lemmen { wåsten wid metswataude ârs- wedor : hafva wl ned säkerhet ny råg. Att kornet före midsommar fljuler ur eff bår odfå tin s80syntheterna, äswen- om alt hafren slerstádes redan börjar wisa fina <mippen". Färsk potatis Hår till ordningen får dagen, öfriga reifruk- ter fjuta raftt på, hen rifare Håftörd ån, den: dels ännu ej albugana oh dels :{nbergade haswa wi ide haft att gládja ch åt åtminftone sedan 1874, fom war eit särdeles zyunsamt är. Sklänker rin blott wär Herre of god! bergningöwäder, fan landtmanuen med godt mod och förs Iråftan se det kemmande Året au och få någon erfättning för de feduaste âárens förlufter, som på mer ån ett ställe warit ide obetydliga, fastän' Halland âtniin- stene det sista âret warit, med asseende pá soderlilizänzen, ojemförligt my>et bätire lottadt än graunlaudskapen. — Linsne mekaniska werkstad, fom uppdriswit fin sprutfabrikation til eu hôjd af fulländning, att de fabrifat måla sig med ja till e< med, êswer- tråffa hwad {utlandet i den wägen fan âstadfemma, | har redan tillwerlat och förfått inom Swerige ett femtlotal ee lor af olifa ftorlckar från 1 (den frörs sta) tid 6. Den fista fom lewereraks war till Jönköping. Ester hwad wi förjport har kejtållning ingått från Malm cm ‘en lifntande spruta, som Ljuene werkstad nu håller på att för- färdiga. OS — Dålig behandling of emigranter. Swensk-norska tonfultatet i New-York warna wåra landsmän. att begagna Nos at-Crown-linien på grund as cen jr lêrnt omtalade dâliga bebanbling, för hwillen emigranter warit utsatte på nämde linies'ängare "Amsterdam". Anzgfartygek Nurcey, besraktadt af sam» ma linie, har gjort twá reser till News York, ch båda gängerna hafwa emi- tanterna anfört Hagomåt öfwer nfel est c< dålig: behandling. Under den 5 April oh deu 10 Maj hade genom swensk-norska fousultatet flagemál blifwit insánda til Mnritesde- partementet från omkring 200 norske emfgranter, jem tagit biljetter på den- na flinie, men fom wid antomfren till Amsterdam, i| stället för att få direlt ase gå till New-York, blifvit tvungna alt afgå till andra europeiska hamnar och fårdag med en aunan linics fartyg, de behandlades på tet mest lifgittiga Jätt. — Telefonledningarnes andra ut- mwedlingsffede, bestäcnde i att förbinta elila stáders tetefonföreningar med hware- andra, tager, nu fin början. En tele- ontedning all nämligen med första upp- âttas mellan Norrköping e< Söderkd- ping. i — Det norffa trontalet har, som fig bör, wådt det största uppscende öfwer hela Morden! och torde nog ide undgå att älven Ådraga sig utlaudets uppmärk- fombet. Här pàKlatsen, säger eu Stods helms brefftriiicare —h—, har det na- turligtwis warit föremål för flitiga tes trafteljer få i tal fom frifts Hwad man bär är allmänt ense om — ceajjedt till bwilfen pelitisk trobefännelje man än má anfluta fig — år att konungen gjort fultomtligt rätt i att ändtligen framträda med öppet visir geut .emot de revelu- tionâra rörelfer fom med allt siôrre matt sfafa brederlandet, Anmärlas bår att troutalet i Norge — i molsals mot hes of — ide år ett uttryd af enfomt fo- nuungeus perfonliga åfigter utan år fon- trasigneradt of Rataminiftern oc) stats- sekretcraren oc sáledes faltisst gilladt af statorâdet.” Vetydelselö4 måfte derför deu mellan den 1norska hégers -o< wen- fterpredjen förda strideu fdôrefalla em bwem som egentligen är författaren tilt det mårfliga talet, fonungen eller stats= rådet. ' Steclholmétidniugarua ha redan ome ständligt oc hwar efter sin fårg behande lat troulalet | med belysaude utdrag ur den norska pressen. Tyngst i wägstälen torde N. D! Allehandas letraktelser i ämnet wäga,| Med kraft oc allwar, wärme o< sans föler den i en artikel för i mándags fålla den norska frågan i deß råtta dager. — Den nye krigsministerns Midlighet e< dugande :förmåga har från erfarct Hil wunnit lallt ytterligare belräftetje, et är naturligtwis ännu alldeted för tidigt att funna förutfåga, hwilfa re- former han ruar uppstälta pá silt pros gram, helsl den för dörren stäende här- organisationen tills widare skjuter allt annat i bafgrunden, Juellertid fpår- la det att statôrádet Ryding ämnar sär» ildt lägga fig winn om arméfêrwalt- ulngens arbeten, som hau kommer att fêlja c< omfatta med mycden uppmärk- famhet, Och med anspräk på tillfdrlite lighet torde funna fine att han | denua del ámnar frilla sig på en fullfomligt liftänfandé grund med Pessemlnisteren, : — Norrlands nations fångate, bortåt 2 titt» antalet, börja I ‘dagaaue ‘eu rad al. | . niug ha de förenat me è Jig några ite „gare a andra natloner.is =" | = Utstilllga länders nationalrikedom gôres till föremål för några wotifer I Harpers Magasine,. bwltta äro. of ide tinga sutreoje, Storbrltaunieud oc) Ire lands uallonalförmêgenhet anslás til 44,400 milliarder dollars, - Fraufrilea 36,700, Fdrenta staternas 32,000, Tyst- bogar före | tid, föregående är, cd) sednast inem 3 * lands 22,000, Nybtands 15,000 ch ‘ : te - / 2" | / N - A ma oda od Er - le oroa Nederländernas- til -11,160 -millarder dollars. Den: årliga inkomsten pri huf-, wud af befolkningen anflåg till 165 dose“ fars för, Sterbrltannsen o< Irland, 180 för Nederländerna, 165 för CN fas terna, 125 för Frankrike, 90 dr britti a folonterna, - 85 för Tyskland, 85 för ¿Skandinavien — för Nyßland“ finnes- ingen uppgift. Den äcliga kapltalölnlu- gen anslás i Tyskland till 200 millioner. dollars, i Storbritannien e< Irtand til 325, { Fraufkcife till 376 oh I Förenta staterna till 385 dollars, , —] Kommunalstämma får ide enligt nyligen gifwet prejudikat besluta om lan för uppförande af skolhus och reparation á fyrta. : " — Bära militäröfaingar åre alt i många hänscenden ganska etiogenliga ed) kesyunerliga, Yttrar tioningen Nya Stine. Fetfeolkets ewinuertigt upprepade tempon, deesa wålveljuta "skyidra gavir”, "i armen gewäe® o, f. w, ba länge warit en wisa bland tollet,) som ej vått fan fatta nyttan af det îdelíga npprepandet af dessa handgrepp, som just ide áro få swära att. lâra sig oh hwilfa ej heller torde ha få stor belydelse i militåriftt hänseende. Vefängdare saler träffar man emellerlid pá wid wisfa af wára beridna regementen. Det är belant att drago- nernas frjutåjningar ide förfisgå uder de ordinarie fäitmôêtena, utan för deras Null anordnad färftilda möten, der bra» generna samlas fqwadronswis för att éfwa , sig i sjutfärdizhet, Hwarje karl bar att aflosfa 24 fett: och till utfô- rande af denna dräptiga bragd, som ide funde utföras wid det ordinarie fåttmös tet, har hau tre dagar på fig. De sed- wauliga in- vd utry>ningödagarne före. tomma äfven, naturligtwis, ja att deosa extra möten ta eu lid är hela -d dagar. — Linnés behandling à Wexiö gym- nofium. Härom har, sour wi weta, bite tits ide râdt det bäfta omdöme. Enligt ságen fall underwisningen wid detta tår rowerk, anlagd på latín, greliffa ech tecs legi fom den war, ide på båfta fått stämt med deu blifwande bleisterfungens antag, hwadan Linné skulle blifwit för: bisedd och betrastad af lärarne som cu odâgza. Si lârer doc ide atldeled warit fal- lei, om oc det wisar sig af den lâuga tid han tillbragte i skotan od af qwars fittuingarna, att hau ide måtte warit nágon öfver hôswan flitig solgesse. Under arkivforskningar nästliden semmar i *Linnean Scciety* i Londou, hwarest Linnés biblietek och öfriga literära qwars lätenskap fnart ett århundrade förwarats, ar det lydats den biefante Linuétorska- aren dir C, Ahrling att bland annat ramleta ett ungdomdmanuskript of Gin: uœus, hans sjelsbiograsi intill ‘är 1734. Af detta framgår, ait Linné af sin tä- rare ingalunda betraftats fäfom uägon odugling och att hans erhållna asgángs-- betyg wär mydet Iofordande od för- delattigt. — "Död åt fingorna” år inskristen vå en “sert i marfuaden utfomna tallrifac af! papp. En underséfuinug har wisat, ait deosa tallrifar innehålta en stor mängd arseuifk, och sâledes funna bli farliga för audra än flugorua, — Onmtanke för de sjuka. Wid Norr- fôöpings sjulhus kommer älstilligt att widtagas för att göra det angenämt för fonvalesceuterna, SÅ skola korridererna förfe8 med tefwande wäxter, hwaraf en det redau äro uypstälda, hwarjemte dere städes âfwen komma att placeras wat- tenkonster. Derjemte bli förridererna belagda med mattor. Genom allt detta bli desja derföre angenäma premenad- platser för de Ri Deßutem häller på «att genom friwilliga bidrag bildas en foud, hwiifken redan läcer uppgå till cirka 1,100 fr. [ir ästadkommaude af en bofsamling för jjulhusets räkning. Me- del till wäxterna och foentäuerna tagas . âfwen af samma fond. ; Detta wara föredöme wore wä! wärdt esterföljd à andra plalser, J samman-- hang härmed må nämnag ännu ett 1ätt att bereda fouvalescenter nål iom till- âmpas â elt nytt sjushus Edinkurg, del att fensiwänner låta tidtals i kerri- dorerna uthänga dem tillhöriga af frams stäende måtare utförda arbeten. — En werldsfördättrare gjorde för några dagar fedan ett besôk à Kristian- stadobladets byrå. Mannen har nåm- ligen fommit på cu tjug fog, fom, när den eu gång warder realiserad, Mall Helt och hället omgestalta alla förhållanden i wärt land, Förslaget tyder i all fin storarfade eukelhet salunda: Alla fjöar i landet fyllas, alla badkar Jennas, hela landet fêrwandlas till en stor trådgård, som fors oc) tvårs genoms>käres af jern= wägar.] Att genomföra ett sádant för- ag stall fosta mydet penzar, men re=- ormalern wet åfiven på hwad fått med- len sota auskaffas. Man utdebiterar en Riding på hwarje perfon i landet under : SLR fall warda ett far Tal “Ja Morh att brottnvrtitan tornar] för-förflagets förwerttigonte, SN . Reformatoru fodrar « naturligtwis on líten: ersättniug för fir "uppfinning". Då Tegnér kunde’ få syra tuanor Av för fin Fritiofs Pan som ded eudajt är en stagdänga", få — > . “Atl manner, som warit Irgenlår, ges nem "my>eu konst" |]e1f blifvit en \smula ”tenfiig", riri mwål y [ägas. | dylikt Ar då Ingen tiltetades, CU RP PRIA = Cu god förd föl landtaiänneh { re hela Quropa - deboppnlug om, -nmen i ¡!:° mezifa: lára förhållandena “stála fig lg - mindre gynfamt 7 1 |; - : — Slashandel med swenskar.. Här= 2 !- > ont ftriswer den { Chicago utfommande > ; tidulngen "Sweuska Tribunen", P. N. 47 7 Johnson} garen: till ett swenskt boar=") i. ; dinzhus i Brooklyn, infann sig härom42.> . dagen | derwarande * pollo Fagwarter |; eh beråttade följande historia: Eu fast: - brif i Groowenor, Dale, Conn, lår hai med styrelfen för JInmau-linien afstu-2 tat eit fontraft,- entigt hwilfet utwan- {+ drare från Swerige vå fabrifcns fostnad?- af nämnda linien befordrag hit till lans: det, hwaremot de mäste fêrpligtiza sig? till ott under etl årg tid mot uset‘aj=? 5 : gist arbeta i fabrifen för att på få sätt-. betala "öfrwerfartoteftraden. Nylizen fas de åter twähundra dylika invandrare! "cc anfommit till Castle Garden, oh äng; bätsliniens reprefentant, jon ffulle wa- 4 ra answarig för den lefwande fraften, 2 tog genast anfom!lingarne i beslag. Wid É detta tillfälle tydades emellertid eu ung. & flida wid namu María ESweusfon und= i femmaz en tid hill hon sig gömd 1 New-York och kom federmera till Johns , sons boardinghno, der hen fi> franna > ? qwar. Fabrifens ombud, en wiß Stene": berg, hade suart märft flidans fêrswin», 7 .c< hänwände sig med antedning häraf- “ till ängbätsliniens foutoer | New-Yerk, > - Kouteretsföreständare, en hr Dale, Iofo - ' wade att flaffa reda pá flidan, fatte i fig | förbindelje med en detcktiv i Broek-* , + tyn, wid amn Malouy,. ed) kom iden . ues ”jältffap till Johusons beardinghus, ' der hau i ofdrskämda ordalag begärde att flidan sulle Sfwerlemnas HA heuem, „*” DÅ Johnson wägrade, blef Dale swärt i förgrymmad ec hetade alt fätta sig iq“ lestituing of flidan, det måtte nu festa -« hur det wille. Scdermcra fom. detekti= ' ven tilbafa, wisade- i flere personets.., närvaro sitt tjeustele>en och srämde“ 2; Jehusou att till henom utlemna flidan, & sem han trots hennes frit es pretester 2 förde tillbafa till Castle Garden. Jehn+ i: jon följde efter od) fig, huru man fêste * in henne bafom deu för imvandrarne | beslämda afplanfuingen. Dä han oppo- nerade sig met detta behandtingslätt, : blef han på den under tiden tiltallade .. Tales befallning med wild aftigtnad ‘*“- från, rotundan. — Sobojou wet ide, bwaf fom federmera fett med flidan, , + men antar, att bow förta till Counecfi- 2 cut. En pofttjenfteman, fom war näre 4 warandé, då detektiven bertfêrde fli>an, >? tefräftad Johusens utsago, oc sakeu -3 femmer att n.„rmare underjôfas, # — En besynnerlig fång år uistäld H se Dres:eu, Denna sang twingar ewil- * „forligen den som ligger deri att frå upp 4) rätt tid. Mau fråller elt serts urwerk, 45 "fom drifwer det hela, på deu tid mant; E aln will wafna, "När wijaren pekar på den $ bestämda stunden, tänder eu apparat ett - ( ljus och widtledan ringer. Men ej 7 neg dermed. Aswen den wädte fsjusof= 7 - waren mäste wafua på deu beslämda tis 7 denz ty fången wägrar då att widate 7 göra tjeust, går i sto>en oh faftar den sefwaude pâ-golfwet. . — Srålor, ffator och kajor borde efe + terbållag något mera, ån hwad fallet är. i Fêr hwarje dådad lrâfa, flata efter kasa‘. oc "befriade man öfriga foglar från eu es-. vr terbångfen fiende och tandtbrufaren från j vn O en beswärlig gäst. Säsom bewis på kräkornas finllighet, har man meddelat Nora tidning eu ny? * ligen gjord fafttagelse êswer deras sät “- alt lemma Åt de i jerden nedlagda gredèa A fâdesfornen. De togo nämligen Äräet i £ näbtet eh pinge ballänges, famt uppe x drozo på få fått kernen, hwilfa derefter "+ med god smak förtärdes, - - , ? Bröd med tilltugg få bagure e opåtaldt servera sing kunder. Tven- ne baguro i hufvudstaden hafva ny-, ligen. falta till'D kronors böter hvar- dera, för det de sålt bröd, hvari kö- purne anträffat cn kakerlacka och en mask. Det torde derför ej vara ur \ sägen att Hämude Tiuluetrüdknre-ka- , |! sta sina obussars, bårtofsar, atbranda |! tändstickor o, d. annorstädes än i : degträget, enär de annara lätt nog i kuuna fä sina: bull: varma. i Tm i Tt PLLA Norrköping. En dyster tafla, Bland —. härvurande folkskolebarn har på'se-: 7 naro tiden visut sig en vrovückande >. * tjöfmani, hvilken griper omkring eig — ' som en amittosunm” sjukdom. "Små + skältnar om "I à 10 år intränga, 2A 3 i sällskap, i butiker vbh boniogs-* | rum, under förevändning att’ bettla, ; „eller och för att sälja kängsnören, | jcontlokor, trät;: blanksindrja: ochrannat > Los gripa dö det företa båsta do få dos. neu på och vända sedan det stulna". 3. : i pennivgar, för hvilka köpes snusk, .: |. stundum — brinvin. Sid sina, opo= 7" rationer I andras bostäder, fickor, by” Sd rålåder 'ocl” skåp gå de till våga: på : | eit sätt, som skulle 'hedra den mest > : vande inbrottstjuf, = > 5 ee, Xandsorten. , LJ Pecka Vera tr RA RR,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.