kontingent ej kunos erhållas Te favillighetens väg skall den aår- skilda leg, som man Uat garantila- i dess helhet An den nuvarande här. ordningen är i förhållande ti!l den folkmängd, som nu finnes, Sweriges bedersforrefpondent wid utftålls ningen. | ' — Wär tids wälgöreuhct. I Nya Slänska Posten läïes: Wär tid utmär- uppjats, hari nied fifroc wisas hwad genom ofwannämnda ätgärder werkligen tort wiunas. Ester att förft ha Är tion: "hwarse fullmyndig, wälfrejdad, ig sjetf förjörjande verson, tom betalar fatt till stat oh fommun tillemmer enligt afdelningens meusug wara råftberåttis. * - Es UN Y a ' ' 2 Y ; KM or - E E , : : td | AE se . - TTS H = - i. 2 SÅ . sor I nn . Mon Too - a . a M : I: Fo : ST “7 sla sl - mölla > ol on , - SN ! Ek ré . Se O ME OE SEE Malar m . - -âri än -wanligt. | marlund och til dennes fanslibiträden | ‘; od E | TM 25,650,000 : kr. * Det ‘nya förslaget 24.” Arlifeln falar med. orden "fands Å ARR åre fam Sår did ft gle Dare hlund, fnldaren D.H Gitte PS ee EEN ie sålunda en medolväg cmellan | min, ‘alten er för Inman-linien;? vs rådfrågar fn yra” på samma fått, som | o< skolläraren 2 Lidén. Till ordsêrande. ve 4 Fahold, A tel D raraads härordning och den är |- — Sedan kandidat Bondeson nu fule, flåttectarten. fin liez om. yreggeu är ren för be. olifa aftelningarue waldes flollå- | e | 1878:föreslagna. En "el af nodsått- | Bordat- fin; trots 'semmarheltan, áfwen, och blank, blie dagen wacerz år den deres | raren - Bårjefon,. fapten Jullus Mankell Landtförsvars omiténs:. ningarna “i förhållande till 1 åra Y etonomillt assceude gyn AUT mot matt, 06 om staltet ide glider lätt pd, Mlfédagóman | uma it; 5 E: | "._ cn m -dagar war E mwånta. — |--- Till-ledam r : i oc förslag u ok - bra böingsyrunder. Komitén an ifeer fo fembogd. Wes e-foden (Halland) DN rSlica tebådar rimfroft regu, men |. \ägos kapten Julius. MankeNy: redaftör 4 OT, ord EE sjolf don nedeatining, zom. unda [n ee hr B.-ait ‘mera odeladt egua fig ‘dagg wadert . wäder, * Jägare meta för | A. Gumelius, dlreftår Botterman;: skel+- k | Den offilcidsa . Stockholms-korre- uppkommit, till: 230,000 kr. sedan | åt fina medicinska [tudler, Hitta bittilé dfrigt delta "tila bra-fom landtbrufare. | lärarne- Refengren, Börjedfon, kentors= , 4 eN is meddelar Pande resumé de ullokningar, som : genom Wie R) Jemnbredd med YAN — Månen är oc en förträfflig barome- | srifwareu Jarl, boktryckaren Niltson +. 4 Hå rg förste s hvilket fordo kom boräkningegrunder u in omm vlf: cath börja (med fal ban, Onnen ter: ‘Om han år omgifwen af en biet Malus, adsunflen Hallgren LH metalle, Þ a as till grand för den vän= | vi Le ‘af reaërvan-, | sásom bitrádaide ‘láfare : reguz à en råds florm; liner | arbetaren J, Swensson. Sedan. bes", - |: - Rt Pags Lp Pronos ionen i Am, ti fom kömitén halva "vissorlis flfobrunn sätta sitt medicinffa wetaude ring: re A a ride e: osent ioäder: ämts att hwarje talares föredrag ej ”. 3 O TORTE a kära fd | gen, såsom på senaro tider ur åt praktiska prof-e< pålfamma gång res] Sfulte nu någon fråga mig, i hwil- san öfwerskrida ‘6 minuter oc samme ! j dö MIsrordniogen hrilar, i likhet med | skilliga tidningar : kunnat inhemtas, lada fig efter tournêns flrapatler. "| ten. bot fandtmannen lárt allt detta, få | talare ‘ej finge | samma. fråga hafwa | . ! den är 1878 föreslagnt, På PTI amet angifvit don boaparing, s0m a ill — Swerige tommer Tand qu fan, lag sága bonn det, pr ären hor ordet er in nne anger, öfwer id. i i ing E enom Agre bert<nin Sm lt — att deltaga 78 in- | soni ligger öppen får en war: a diofus] . j | "antas enom fri n fra erfor den väldiga illion kronor. kring en filnatfönella ”Fifectut tilting pA Loudon, till: utt Naturen. treose wisar, [4 jdr mêlel y fäligene ot 4 ; „allônivg, som och en hall milton ; :r F. A. Smitt blifwer Sweriges |“ i oc jordbruket. | ro Tall ? ; | f i Genie: beväriogen kallas „under fa- senare berskniog lår dock sramdeles pre Fie wid utställningen, tin ns ‘Den gån E dA dhiutwecliate „belagdt med ofgift. Eu längre disfuss 4 norna genom ole | 9 om den. komma, i tkr bradan den tille vi fan hwilken utßägare få fri besordran tanfen att genom förfäljning af lronde- en te Paar för eer bata A j el sion och kritik, hvat - ; tatens sernwägar. a uh ee a fördela e c mö ämmens redsatyrka är nedsatt dare endast tordo få galln hvad den a E Sverige R i mauer, underlättande of Pc eh él får det allmänna medfôra allmän wasrätt | a från 30.000, som REG 1878, till kan. Kostnaden för det nya försle- utfällningen beråfnas fena oft uppgå Onda “i litlegande furåree jordbrufare cde rättwist ulsemnadifommunal vöfts - - 2 OC - et komimner ec h x "län boast 5 JE d nn tea 07 Sr, H - , H i} dels genom es årlig, rebryt ontingent än visar, ej ait blifva dyrare i larger alt grephandlaren Diear Diele har i ta Colalus e belyöutng "Si f Mati € delt peliti laten har Y | n och dels genom reka= | hållande till landets beriknade folk- Î rea: i upp wa : 2 Dui örfta scftionen antagit följande resolu- "4 y Pitalutino. Skulle något Ar denna mängd “id försla ets genomförande sou af vega fåttri uppdrag ait vara I tynehåller Göteborg Haudelstidning em | 1 3 | ola ———_——— > förslag träda i kraft. Garantilagen af- Lr rikets indelning i rekryterings- områden ester folkmlingden, hvari- enom således en folktikare kommun Er indelad i flera rekryteriogsom- råden och fir ansvara för flere re- kryter, än eo mindre folkrik, Ga- rantion afser sålunda endast rekryt- koutingenten och ej såsom i 1878 års hela stamstyrkan, Genom denna fasta! rekrytkontingent anses bärordningen vinna betydligt i styr- ka, då man derigenom kan vara för- visad om, att hvarje år ett visst an- tal folk tilllöres hären; oberoende af hura rekapitulstionen för året slagit ut. Genom att intressera komuner- på för rekryteringen anser man eig ock kanna upprätt alls denna för bil- ligare pris, ån om staten skulle di- rekto aoskaffa folk till hvad pris som belst, såsom i 1878 åre förslag utsat- ter. I detta'fö. slag bestod nemligen arantien i det förslagsanslag, som rare år i riketaten atäldes till k. m:te förfogande, Stammens utbildnin Praiggär i en rekrytikola, som ti alla vapen pågår ett år, samt i en korpralskola, som vexler vid de oli-: ka vapnen från 8 månader till ett år. Bevåringens skyldigheter inhemtas af don ofran vämda lagen om den allmiana väropligten, hvilken lag in- nebåller ‘un elär enabanda bestäm- en förut, och senast 1878 Bevä- tnelser som föreslagoa värnpligtelagen. ringa figten börjas sålunda det år, den belsringakyldige fyller 21 år, samt upphör, det år, han fyller 40. Do sista 8 åren tillhör han dock en- dut landstormen och af de 12 första är han 6 år i beväringens första och 6 år i beväringens andra uppbåd, Utbildningstiden är den samma, som föreslogs år 1878, och som på sena- fö tider ansetts utgöra den lämpli- fana uteträckningen af vurarande eväringsexorcis, nemligen 90 da- Kar. Hela bären på krigsfot uppgår i stridande till ungefir samma antal som i 1878 års förslag eller något öfrer 100,000 man. Det är samma siffra, som förekommit i alla härord- pigelörelag, hvilka sedan 1865 ut- arbetats. Förhållandet i antal mel- lan stam och beväring är äfvenledes i det nirmaste detsamma som i 1868 åra förslag. Da håren sättes på krigs- fot, får man nämligen vid Hoietrup- peroa 1 stamsoldat mot 3 af beva- ragen, i - efålet kr löreslaget att bestå dels at fart aflónadt och dela af värnplig- tigt, , Det fasta besklets antal har go- nom införande af värnpligtigt befsl kunnat nedsättas ganska betydligt (mod omkring 1,800 personer), i jem- örelse med 1878 åra förslag, Der- igenom har en icke obetydlig be- apariog kunnat erode, då det värn- pligtiga befälet ej ställer vig så dyrt som det fata, För erhållan'af vArn- pligtigt beftl äro föreslagna skärpta sarkomelser rörande rapend!ningar- De I skolorna. ; Förutom nu varande dfaingar, s0m' Sfren fortfarande äro afeedda att pågå, tillkommer nemli- gen sisom fordran för att få aflägga” maturitets- folkskolelärare- eller an- nan denged jemförlig examen-skyl- digbot pit-deliaga oi en fyrn måna- dere rekryt- och förberedande kor- prals-skola vid regemente eller träng- ataljon.« . Denna "skyldighet kan dock naturJigtris ej drabba annat än den fullt: krigtjenstduglige ynglin- gen. | Kostnaden för den nya bürordnin- gen &r beräknad konuna ‘att uppgå tligen till kr. 26,810,000, då hårord- | M ningen- blifvit "till fullo. ganomförd; hvilket Ar föreslaget att exa rum först 15 år efter dosa antagande," ‘1878 Ars förslag beräknades komma att kosta kr, 29,900,000 ! årligen. Vår närva- rande bärordning, som dock euknar flera . vigtiga . beståndsdelar, aisom trång; ett sjelfatändigt positionsartil- eri m, m, kr/ändock beräknad ott .deris födra distrikt, 3 kräfva on årlig kostaad af omkring ' w - 1 ( i 1 | 4 | + "> Kronrolänsmannen i Laholms fög- PP, Se åtnjuter ytitecligare 6 månaders tjenfte ledighet från cd med den 13 benned och år under tiden kontorsskrifwaren I, W. Bergman förordnad att beftrida nämde befattning. ' : — Färsk potatia hafwa i dag lorgfôrts härstädes och betingat det billiga prijet 12 öre fannan. > , : - — En egendomshaudel, som ej blef af, omnímner Halland, war det tip, hwiilet en of St. Georzeska arfwlu- garne, hr Carl Hallberg, i dagarne gjort f tronofopde Malutauists sterbhus till- förlaa egendomen Carlsberg wid Halme tad får 48,000 kr. H. blef nemligen ängerköpk, enår han senare fommit på den tanken att resa tillbafa til Amerika, der han förut warit oh hast god frame gång, oh êsrwereusfkomnmelse blef derför uppgjord om kêpets återgång mot det alt H. betal te fäljaren 3,000. fr. Hr Halle berg får i dag ha afrest til Amerika. — Kreatursmarknaden i Halmstad i onddags war flalrift besôlt cd tillförseln rått villig. Priserna woro för bättre fäller 500 till 600 fr. oc förartetohå- tar 250 dif 300 fr, ft, oxar 250 till 325 Ir, varet, kor 60, 76 ända till 125 fr. st., qwígor 75 fr., tjurar 80 till 100 fr, swin 16 fc. och får 10 till 12 y ft. — Marknadsowäsen. ESistlidne torge dag I Hishult den H d:6 började brö- derna Qlsson från Trängel all utan gifwen orsak ofreda den förfamlade mer nigheten medelst stenkastuing och dylikt ofog, hwarför de, sem tillifa were ru- ige, fasitozo&% och iusattes á lämpligt tälle. Bud afgid> till tf. trenelänsman Bergman, fom på naîten antände och bön polisförbör med wäldöwerkarue, hwil« fa ded ej kunde i hâste qwarhällas, u- tan. inständes de till nåfta Hôfks hirader ting. H. — CSångerfården från Lund. Nepes tîitionerna ha nu börjat med asllwar i Lund. Resplanen år änuu ej definitivt uppgjord, men afresan fler den 16 Juli, til Göteborg, der fonsert är ämnad att ifwas den 17, Grån Gêteborg stältes färden til Marstrand, Lyfetit, Uddewal- la, Benersborg, der fångarne hwila ut en dag och företaga eu utflyft till Troll: hättan. Pi hemresan lönferteradg i Borås, Warberg, Haluistad, trolizen åfs wen i Lakolm oc Enzelholm, Konser- ten i Haluslad tär Tomma att eja rum den 26 eller 27 denues. Sáängköreu är 25 man stark, stär under leduing af Lunds supentsängföreulngs anfôrare och lárare, fil. fand. Henrik Möller, samt år sammausatt of de clifa| tandflapa- fôreninzarnes wid det sydswenska univer? fitetet båfta fångförmågor. -— Enigrautklagan. Je sällan fer man nu för tiden { tidningarna ner eller mindre skarpa anflagelser mot de änzbâtäbolaz, som befordra utwandrare mellan Europa o< Amerika, Rent af upprörande saker ha £ deja klagomál framstälis fåfom falttfla, od) några be- wis om deôsa uppgifters fanningståshet ha ejwarit synliga. , Swensk-norska kon- ulatet i New-York warnar wära lands- mån alt begagna : /¿oyal-Crornlinien. J Sydsw. Dagbl, Suällp, lästes nyti gen en af 27 emigranter untertedsad artifel, hwari swára bestylluingar Jjordes mot Allan-linien. ‘J bôcjan’af denna weda moitez red. af Krist.bl, en från New: york afjänd fMrikvelfe, undertednad af, bland många andra, personer áswen. från : desfa trafter (Kersti Nilsfow frå órrum, AC. Sandstedt från Kyrk- hult, 4 PA Beta” från” Vislonda).” I denna” artilet beslriswes "en ringa del” ' af: bet: elände, be emigranter hade alt utftå hwiifa den 1 sit, Juni befordra-. des med Inman-liniena åugare "Cily ef Berlin", * Emigranterna sga fig under hela resan hafwa bliswit behaudlade fom djur, fören, som\Lestods dem, flaslas bral"; i hytferna, fom ej &ro beráfnade för mer ån 8—16 personer, instuswades fer fig för wälgörenhet £ stor skala mer ån någon föregående. Wisserligen har i gamla tider i wärt land på 12- o< ‘13-hundratalen myden fritoftighet wisat sig’ wid inrättandet af de många Hof tal, der fattiga oh orfeslåia personer blefwo wärdade och hwilka ännu till eu del fortfara i sin wälsignelserika werk= fambhet; men detta är blott en cbetyd- lighet mot de ofantliga summor, hwilka i wåra dagar testameuteras cd gissvas till wålgörande ändamål. ' Säsom bewis på denna fora gismildhet fan anföras, ait eu af wår tidnings tåfare har före togit fig att sedan den 1 Januari, få- ledes under ett halft är blott, upptedua alla te donationer ch teftamenteu, som till wälgöraude äándamál blifwit förord: vadez od) befinnag desfa gåfwomedel på detta balfår uppgå till den betydliga summan of 3,178,973 fr., båruti ide ráfnade egeutliga sammanskott till nid- frida, fåfom eufor c< barn, utan endast de gäfwor, hwilfka åjytta fasta e< fert- farande ändamil. — Dyra poftpenningar. Nyligen fid en skeppare från Bohustän, fom anländ! till Lidlöping med last of Behuosin, tilta 20 fr, emedan ban till adreosat GStrömftad affändt ett spaumälsprof, som & Uddewalla pofttontor befpunits nunefluta ett handskrifwit bref. A före sändelseu ifråga war of afsändarens Mrif- biträde gjordoden-anteduing, alt inne- âllet utgjordedsaf "prof utan wärde", mwarför atjändaren för densamma ertade tadgadt porto a & öre | Hade han i stället lätit behandla försändelsen fom bref, då portot utgjort 24 öre, hade han undgått att plista jöreskcisna 20 fr. Af äudaren beswärade sig hos generalpost- tyrelfen, emedan han handlat af ofun= nighet om gällande författning, men er- håll till swar, att det ide tillfomme fiy- reten att medgiswa befrielse från bê- erna, — Barometern på landet.” Stads- boarne fänna i allmänhet endast tre slag af barometrar: qwisilfwerbaroneteru, tarmsträngdbarometern oh — falten. Pi landsbygden är man î detta afscende rifare. Bland tamfäglarne äro dusworna nâstan de bäfta wäderlelösspämäuner, Da de flå ned på ladutaket och wända fräfwan mot êster, fan man med fålers het wäntka regu påföljande dag. Komma de sent till dufllaget vd) strôfwa de långt ut på fälten för att föfa fin föda, få år detta teden till wadert wäder, om de deremot flyga tidigt hem e< om de taga in föda I gårdens närhet, är regnet ej ång! borta, — Jc mindre tiliförlitliga âro hônsens förutjägelser: då de med ut- stáende, ruggiga fjädrar "basa" i sand eller jord, är ett owåder i anfägaude, Gamma jpådom gâller anforna, dà de tidt och ofta dyfa, NÅ med wingarna oh under [ek jaga hwarandra dammen, — Om under härligt wäder landtmannen ser fin ko flida wäggarne i fåbufet efter alfarne i bålet, få må han fynda att föra in sitt hö. Kon Midar nämligen den jalpeter, fom I följd af luftens futs tighet utfwetta på wäggen — regu dae gen efter. Äswen betyder det regn, om dina ned magert byte uppsôla fupan långt före folnedgängen. Ett fälert regno teden är, dä forpen år tidigt på win- garne ed) flrifer mer ån wanligt, Om deremot sparfwarne äro tidiga cd)fyråt. samma fan man råfna vå en wader eso termiddag, — När swalorna flyza få lågt, all de nástan beröra marfen eller watts net med wingarne- år owädret öhwer- ångande; motfatfen, om de flyga uycs et högt. Dä årlorna trippa utefter wate -tensamlingar, grodor och upålor nattetid åtta | lon rh bår mm inskälla den file cu (1! PF -INorgondogeni==—= Ben det e Ll tndall dac jar få, oc ‘inseller, fom: för landtbefolkuingen. angiswa . wäderlekswäxrlingar. Om på =: en Må efter rödaltia austrufkning, fkom- mer regu iuom kort, — Negn, dá trå- stefarlen auer, att slazan gar trögt o narrar i bandet, “ Negn. likaledes, d E rej-endast! däggdlur, fåglar. morgenen lieceggen är. torr, är detta ett godt teden; om den blir futtit, antager. das lagt hurusoni, enligt motien af greswe Kunt Posie, endaft genom tocrläggning af sumpmark flera tufen fomitjer funde fa god bergning inom några få härad (Kronobergs tán Jortjätter Handelotid= ulugen: : . “Men. otaten har flora egorymder i â- ker, ång och fog, och bär funde man ine föra ett system af fmå jordegare o< brus fare, fom skulle warda wälflgueljerift i många afsceuden, : _ Af de 66,639 mankaf, hwari Swerie ges sordégencom år fördelad, eger Iro- nan lill ’allmäa didpofition 6,073, eller omfkring en trettondel. Hwad detta gör i tunulaao hafiva wi ej funnat finna i de statistista uppgifterna; meu då hela rí- fet wisar en areal af 5,813,544 tunnland åfer, 60,628 trâd- oc) fälgärd, 3,804,614 natur ång cy 33,978,576 stogbäraude i lle bära mark, få fè f på fronans del — trettendedelen — i jemuade tuunland- tal: , råd- och lalgard.. | LL C RPS 2 293,000 SB bärande mark. 2,614,009 © På desja jordrymder skulle jemtío tu- scn familjer funna eg> fin goda berg- ning, - . Allt beror på, att sakerna rätt orduas oc. att fraftig egzelse giswes åt odlings- fdretagen, med hänsyn dertill att jorden - fomme fmåree fjetfegande jordarbetare till del. N . Grefwe* Posle har tatat endast om Kronobergs tång men om hans plan ut- sträcftes tid efter annan tiù rifkets öfriga" landsäudar, skulle dermed öppnad stera framtidautfigter. De många funuigè stalöingenièrer, som ide funna på längs den fysfeljåttag wid jerawägarne, Mulle funna med fördel anwändas till uppnät- ningar, afwägningar oh fartläggningar af tandets odingsbara, fast annu för odlîngen obeqwäma marker, och få sulle statens storartade jeruwägdbygguader fine na fin flutpunft i förarbeten för landets odling, hwilka i c< med famfärdåued- lens utwidguing förft femme att bära ritlig scuft. Männe ide häri låge ett krastigt steg tilt metwerfaude of utflyttningen hwad, de efouomiska wilkoren widkemmer? Men det sulle ej ftanna härwid, Med jordens odliug följer induftrier 3 vd der gäller det om tillegna fis bättre arbeldmetoder och att drifwa ett funni- gare oc) frastigare arbete. Här möter vf ett fort arbetsfält — detta "âtererösraude af Fiuland inom egua fandamären”, hwarmed skaldeu rit- tat wärt folfs hig vå fredeus wärf. Wi eriura om at! betydelfen af swen- sa jordens torrläggning titafom af ång lulturen fargåres på ett förträffligt sätt i hr A. Llindbergs här förut omtalade broshyr: "Nägra betraktelser till sränms jade af landets jordbruk och hämman- et af-emigrationen®", - : — Arbetaremötet i Norrköping. Det allmänna arbetaremöåtet åppnades i måne dags I Nerrköpings arbetarefåreninga wadra samling6sal, sont war \makfuilt sorterad med blommor ot flaggor î de ffandinawiska färgerna, En för tilfåts let {nèättad wattenkoust, omziswen af grdnt, fpelade midt i runimet. Klodan firar efter I åppuades mötet medels uppipelande af ‘en festmarsch, ut. förd "af arbetarefdreningens - musilkär. Omedelbart derester afilömed ef deß fänglör "Så stark du ljutets riddarwak1® och "Wärt land”. Skoltäraren N. No- sense Norrköpings arbetarefåreninga orbjörande, åppnade derefter mötet med ett lin form e< innehåll utmärlt hels- ningstat, innehällande deßutom bland „aunat ån forifattad framftållning af arbes Aaresdrenlngens historia och arbetarefôres ningens -uypfom " deita med-ett "Gud ' fádernedlaude1" förklarade" talaren "det t och: fuftes = Afstutande: bevare fonungen [TA andra swehska orbetaremådtet svara öpp- nad. | 4 Lö Derester freda man till walen: HA Or förante utfågå f. d, jernarbetaren Gustaf | Erllkosen, tin vice ordförgude fkestärarne Mofengren es Aug. Thôrne gren, till sekreterare sko -_ -{ faller på den helige Georgs dag, den 23 PD ad” Tredje sektioneu Far för fin del-- eflutat fånda rikfodaggrian Arnoldsson en adreß, i willen man tollade det alls männas förbindeller för hans upplrås" , dande { retigivousfrifetofrågan samt en nppmaniug att fortgå på den en gång inflagna wägen. Y ” — Guld med, täljfnifwar kan man” fåga ait Wissta warfs alticbolag i når». heten of Sundwali får, enär det nt delar 4,000 fr. för hwarje. aftie. - DL de primitiva altierna åre stôlda, endast à 150 fr, år wiusten enerm,* -, . — År 1856 fall werlden förgås år » ett resultat, ill hwilket en af wára tåfare " fommit. Bland deu ryftbäre sranske a - stronomen Nostradamus" (1502—1566) «dd bundrade spädomar («Centuricsa) fåre- fonmmer âfwen följande firof: «Quand Georges Dicu' crucifiera Que „larc le resuscitera, = " LE Et que Saint Jean portera, , D La Ea du monde arrivera», oe $ x $ * Delta år uttydt: "Når längsredag in- e SEAT et a em April, påften på den helige Markus dag, AE den 25 April och Kristi de se (en - fatolsk högtld) på den Helige Johannes dag, deu 24 Juni, dá Mall werldeus slut. wara för handen,” "Ar 1886 lemma. alla desja högtider att inträffa à de da-. gar, fèm ohvan nämtd. E : Märkwärdigt ¿nog får deuna Noftra- > damus' fpådom elt ftöd i en inskrist, som - stär att tåfa à en marmortafla i staden I Dberemmel i/Tyskland. (Der heter dei; <4 “at «Quando Marcus Pascha dabit, Et Antonius Pentecostem celebrabit,- * Et Joannes Cliristum adorabit, "Totus mundus vac! clamabits, _Fritt êfwersatt sulle detta wara: "När välten infaller pà den Helige Markus dag, den 25 April, pingsten på den he-« lige Antonind' dag, den 13 Juni oh Kristi lekamensfest vå den Helige Johan: ned dag den 24 Junk, då Mall hela werl- den ropa "we!" Allt detta padsar full- femligt in på 1886, ffrifwer wär sazed- mai, ” __— Ofwer fadligheten af den Inf" jom af lungsigtize utandas, har Gibeu nyligen äâterigen austätt föriöfk. Fe detta äudamäl satte han i twäune burac2- u1ga _faniner, födda af samma fhråtdrar, Ti och lât desfa under tre månader dagtis&, gen inandas 20 till 25 liter luft, sem >? utandats af lungsigtlge i andra eller: tredje stadiet, Den inficierade luft, som 1; tillfördes: den ena buren ledded genom: bomull. Kauinerna i denna bur woro “© under hela den tid profet warade wid. den bâsta helsa och dioseltionen. wisade,' att de woro -fullfomligt friskfa. För\dke * djuren i andra buren deremet, hwilka direkt inandades den förpeftade lusten, fr aptiten och magrade, Wid werke tåld disjeltton funnos tuberklet I tef- wern o& mseltken, men meft i lungorna - oh hufwudsakligen i deras fyetd. — > — Deréftigande, J en mångd tid- ningar, od äfven | wärt förra mumier bär uppgifwits att furgästernas antal mid Sifijö sanatorium Mutle wara 400. Endast 70 personer hafwa fåfom lurgås ster instrifwits wid, nämta sandtorium, — Städernas tolag. Förslaget om: aflêsning af städernas tolag år af K. Mit öfwerlemnadt till skattereglerings- fomitéu, soni har att derdswer yttra sig ärskildt c< ide i sammanhang med den tora ‘ sfatteregleringofrägan, è "det alt betånfandet om densamma ice måtte êrdrôsas, i i a \ [BIN -— Wortglömt lyrkobyggnadsföretag. "> à fyrfostämua i Partille I Göteborzo vo tust: har nyligen bestutits, . att en uy st ‘furta’ [all "uppförat. >. Cn gammal, före "iK = samlingömedlem ppt ste hâärwid, att va man redan för 30 år sedan fattat enas ‘* banda teflut, cd wld undersêning fand" werlligen i m e epro " efell om falen. id gudssjenften {= sdudags ifa dagar ti0fännagass, att ‘af 7 | ‘okánd antedning den wedervörligen bee" too slutua tyrtan råkat I förgätenhet, men : _— . va Äraren Hams ett alt saken nu skulle fåttad | werket, > > - 0 a a hate ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.