————_——- a - = orf, Torup.-- Krist tas À icessfon > för en Jern- mellan Helsingborg och iustad, dragen genom S8I< narpsdalen {med anslutnin ljat rliden mån- spik xlr ort” glädjande ny-' . het epredo ri genom tryckta extra-: "blad still våras "årade: preoumeranter redan förliden? gårdag, - omedelbart — eher telegrammets ingående derom, Va! Engelholm, : har. kongl.: mat borlljat få . Wid Laholms fpritförfäljningsbos sammanträde förtiden gårdag gode fånded det fentralt magtftraten upprät- fat med besazet: om fpritförfåljnings- râttigheternas utéswande under nästa för- ilinlngsär od) fune samma fkontraft à fara wågnar of fryretjen underflrif- Pak dosldel enfilligt med stutna sedlar tid ordfôrande handianden H. Henrilsson - ráed 16 rôster> >» . . { Tig direftionsledamöter utsäges wid _ fåmua lillfálle handfauden O. Unders» för oc fabritår: A. I. Deck med 13 ‘rôster Bwardera, fabriför D, Frummerin med 14 pestmästaren F. N. Wigandt med 9, rêfter jamt til styrelsesuppleans Fer podses]ionalen Ph. Persson med 10 cd fopparstagarea C, P. Ahlawist med 7 AMer, sedan Fandlanden L, M. Simds sou entráget offogt sig nämde förtroen- deuppdrag. I : N Widare hade belaget att beftåmma êf- © wer rålenflapsförärend och lassdrens Id ner för lommande period, hwilken fråga blef uppfljuten til nästa sammanträde, dá friden om -faësêren ej Mall lenma ontsalig borgen åftven bår behandlas. Kontrelêrens lön för nämde tid be- stämdes tid 50 lroner med 12 röfter mot 4 fom atgåfweå för en förhöjd aflining af 100 froxor. <> J enlighet med stadö[ullmältiges be slut bestämde belaget sig för att under 5 år, sáwida bolaget få långe kommer att eza beftånd, med undethälloskyldighet förbura; det under byggnad warande ho- tellet femte trådsird od magasiner met en Alig dyra a} 3,000 fronor. - Veträfsande utskänkuingsrättigheten, beslutade bolaget fig för att bibehâlla de twenne sôlta,) bercende på inkome monde anbud cm desamma Mulle til en eller: twenne personer upplåtas. Angående wilkeren för hotellwärden, beslôts att fáslarmástaren betoftar fjelf nödig uppsättning af möbler m. m, i nya rue erlägger lisa hyra och fulls ör jamma flyldigheter under fem år fom bolaget åtagit sig, hwarförutan wil= foren för win ch fprittörfåtjutagen skulle wid nuäsla bolagsftimma närmare bestám- mas. At fiyretjea uppdrogs att jaaraft möjligt infomma med förhag öfwer sista punkten & föregående $. Till Pprotokollsgrauskare utsäges hu O. Anderosen och Ph. Persjon. — Till landstingets ordförande för Hallands tån innewarande År är gods- egaren Hammar af fongl, maj:t för- ordnad. . — Wattact i Lagaäns badhus wi- fade i ldrdags eftermiddag ea tempera- tur af nåra 20 grader Celsius. — LBâldet wid Marbä>k. FJ lördags e. m. målet Halland, erhöll t. f. frouos länsman J. B. Bergman underrättelse ont, att den I denua wåldsgerning del- ilj Johan Alfred Lundberg jemte fa- milj warit i i Knäred på wäg fö derut, hwaraf be 8 ätföljd of hârads+ domaren ¡Magnus Perdsjeu I Hossmölla, begaf fig på spaningar ester den illa beryftade tallarfamiljen samt lyfades ester åtfliligt letande, och fedan de en gång blifmit ledde på willofpir, anträffa densamma á bemoransegaren Jöns Peter Swentsons i Perstorp af Menneslåfa foden gåtd, der den faait fig ned Faröns gråtet för att drida kasse. Hiltade bless wo sáwäl Jehan Alfred Lundberg som denues moder Maria Lundberz och ho- nom älfêlsaude qwinspersonen Kristina Beruhard]ua Johansdotter, född i Jöns fèping 1850, fom i 10 år åtfötjt henom pi hans ircfärder, -ody med’ hwiiken han har tre baro, Fredrifa 9 år, Maria H år 06 Thecdor 2 år, Vid med Lundberg hállet polisförhèr netade han till detals _lighet i wäldet, ehuru han uppgifwits mar den, som tillsozat Carl Fredr. . Johanosoa det tifofarliga lulistynget i Mogen, utan skylde- hau på sin bror Wilhelm, | Hela sälskapet, åfwen de tre barnen, fuförpasiatea i lôrdago till cell séngeifet i Halustad, qwinueorna för före warsléshet och obehörigt friugstryfande. 3 fêrwar toges deras häll c< wagn, & bwilfen fquns nomadfamiljens hbuegerid 06) en del Håber ia, m, Maria Lund- berg frigàfs i mándags af fon. beshde > 60 álades, att begiswa sig till fin bem- ebangdolter - ' hennes darn åro fortförante à datte 4 aftidan vå nårmard únderrättelse från fen. belbee i Zèutépl nue tån, och Lund- erz fonuner alt:un ra måldet wid Marbäd, > anfalulnz för , i bo — Arbetaremdtet i Nori fs tödagssammanirádet udploze 0 di lags cla ub- | fs öfwer den vollliffa rêsträttdsrägan- ta si 1 L Ne | LO E : i dlsande ‘resolutioner fattades” - :-. enorì riera utsträckning till kroppsarbetarne. skola dess höjas i i tellektuelt, moraliskt och socialt af- accende och samhällets bästa i hög- sta grad | befordras, dA dat erbåller ett, utomordentligt : tillskott af kraf- ter, nom“ i detta nfacendo nu ej kom: ma till nyttar och. då ett 'saMmtiölles lugna bestånd och utveckling anbe- rocndå nf en harmoniek samverkan mellan alla. dess” medlemmar, -0C mycket af den stridighet. som dess värro nu fiones mo kh serna, kommer at: upphöra; vidare då statens inkomster komma att ökas onom ‘ett stórro antal skattbetalnn- e medborgare, skall stórre aparsam- het iakttagas? och: folkets bildoings- ståndpunkt och sjelfkänsla komma ait höjas, . 1 följd häraf bör röetsätt tillerkän- nas en hvar myndig, välfrejdad, sig sjelf försörjandg svensk man som full- sjurt sinn skyldigheter till stat och ommun. : . Emedan sjelfkänslan och känslan at ansvar hos flertalet of kommunens medlemmar först genom en utsträck- ning af den’ kommunala rösträtten kan väckas, anser mötet att en ut- aträckning i detta afseende måste hö- geligen gagna ej allenast arbetarna utan äfven samhället i dees helhet. Derigenom ekola ockeå många an- ledningar: till missförstånd undapröd- jag och sparsam hushållning fråmjas. Likaledes blef följande resolution efter en mycket lißig diskussion an- tagen: - . sArbetarcsamfunden anse, att Sveri- e cj bör; ikläda sig större utgifter ör försvaret ån de nu varande; men om riksförsamlingen det onktndt skul- le anse nödigt, att dean utgifter hö- jos samt möjligen Afven grundskat- terna afskrifvas, så önskar mötet, att «for medels anskaffande härtill inga sådana åtgärder vidingas, att nya “Uler förhöjda förbrukningeskatter in- föras, hvarigenom den redan nu så hårdt tryckta arbeturebefolkningen ytterligaro betungas, hvarjemte mötet uttalar den önskan, att vid ordnan- det af landets försvar skäligt afseen- de fästes äfven vid Norge, så att båda landens försvarskrafter till lands och vatten komplettera hynrandra, Rörande folkundervisningen nntoga följande" resolution: Sör att motsvara den arbetande klasgens behof för folkundervisnin- gen ordnas så: : att’ den i allmänhet alver grund- laggandet af allmän medborgerlig bildning; . . att nlltaå oll dogmatisk religions- undervisning uteslutog; att i stället korta sammanfattningar stats- och lagkunskap, jemte uffärs- och helsolära meddelas? att åt undervisningen I alla ämnen öfver hufvud bör gifvas cn mera praktisk riktning än hittills; att fortsättnings-, söntdnga- och af- tonskolor anordnas, i hvilka under- visning lemnas i allmänhet humani- etiska Mannen, fromför alls sådana com äro al vigt för det medborgerliga lifvet. I religionsfrågan nntogs följande: Mötet uttalar sig för en sann och fullständig religionsfrihet och tror, ott en sådan frihet cj kun uppnås i värt land, så länge en af staten nuk- torizerud och underhållen kyrka der finnes, Derför anzer mötet, utt alla nu bemtående kyrkliga trångslagar Löra falla, och är. alltoå det verk- eammaate såttet för arbetarcaamfun- den att befordra den religiösa frihe- ten i vårt land, ott hvarje förening i sin ort med ulla goda medel arbe: tar på att till lagetiftare má blifva valde män fom uttalat nig för att vilja gå framåt i den här antydda riktningen, — Fôljande diffusfionsämnen hafwa inlemnats till allmänna nyfterbetsmötet i Jönköping, iom birjade i föndags samt fortsaltes i måndagå cd) afflutaded igår: Kun en närmare snmmanelut- ning och samverkan mellan deinom södra Sverige befintliga nykterhets. föreningarne anses lända till nykter- hetssakens befråmjanide, och och om så år. mellan hvilka och hurudana föreningar torde en rådan samman- slutning och sumverkan med förmån kunna renliserns? Y Under hvilken form anses en sammanslutning mellan nämda före: ningar bäst kunna ske, och i fall den kommer till stånd, burn skola de sålunda ‘enmmondutna föreningarne kunna äctocdkvmma en för nykterhets- onken nyttig och välsignelserik verk- samhet? . 3, Hvilka kunna vara de beta medel att hålla de nbsolutn nykter- hetevännerna i nitisk verkennihet för nykterhet samt en närmare samman: slutning dem emellan? + 00, 4 r den närvarande tiden lämp- lig för ‘en nykterhetstidninga utgsf- vande af de ‘abeoluta’ nyktethetavän- oron? I full de t skulle anses Ismpligt att utgifva en nyktert ing, hu- ed ykterhetstidning, hu densansma utkomma, i Han do skilda klas- I" hvad - form’. ooh storlek, eamt med hvilket hufvudsakligt innohall m, m. * 6.' Hvad kan och bör göras för, att rådda ungdomen" ifrån att falla dryckoneka alasten? PARS to Hvod’ kan, qvinnan göran fo nykterhetssakens befrämjnnde? 1:34 8, På hvad sätt 'skall man gå fll väga: vid ;nyktorhotssakona. bofräwms ande? R 79, Ar oit liste att” totalt afbålla" sig från nusgifvando drycker förenligt h'| med: den ; kristliga friheten och tår frälsares ord i Math, 15: 11, 17, 18? - 10. Ar:det- icke „dey tygellara glupskheten och don ohejdade mjut- ningelyatnaden, som i detta bibol- språk fördömes?" ". - 11. 1rad - kan nyktorhotsvänners na hafra att lara af Luc. 14: 28—30? 12. Hará eller på hvad sätt böra de äldre nykterhetsmedlemmarne för- bålla eig till de yngre eller senare inam föreningen? . 3. Ar det syndigt för en kristen att drieka vin carkildt eller i sams gqvåm? 1 — Halmstad—Nassjs-banan fam- montan Hela linicn Nistjö—Lin- desors år un skealagd, sedan den stutliga sammankuyiningen af räls i lêrdags egde rum omtring 14 filometce från Nistjd i närwaro af trafilchefen, fermvågstjen- stemän, m. fl. Elt samma dag från Halwstad utgänget extratäg af en persons oc) trenne öppna godöwagyar, medför raude samllige, som närwarit wid den bögtidliga sammanfnytuingen, anfenm Il. 2,9 pà aftonen till Nåstjö samt âter= wände ester en halstimmas uppehåll till Liudcfors. En del grusning, terassering wid stalionerna oc) byggande af några stationohus , âterstä, innan banan fan ôppuas för persontrafik. — Ett mißförhällande wid gudsötjen- flerna & landet pá ett oc annat stálle år mißbrufket af de stera orglarue. Tet är ife längesedau en ausedd prestman och pedageg, rektor F. Sandberg i Stod- holm, uttalade den behjertansmärda fans ningen, att fyrfojöngen går under, Gå år det odjå. Om allt får fortgå efter den erduing, mon redan I te flejta föds nar blifvit wan wid, sfall efter några åra förlopp ingen fyrkosäng finnas gwar. J ersätining har man endaft en duns drande, smaklôst registrerad orget, fom med undertry>t diskant, men ja mydet tarfare bafar “herr}kar® öfwer den mu- ifatifta delen of gudötscusten, ' Det är ide besynuerligt att wi fom- mit derhån.. Orgelu måtte "éfwerrêsta" fêrsamlingeu, i car det ftall wara musik, sem år mård någonting. » Si tänfer orgelnisten e< få tänker —— församlin- dan. Duger han ie till att ”ipeta óse wer, är hai ide mydet wärd. gör detla ändamäl kan han tillåta fig näjtan hwad som helst, Jag har hört — säger en bresskrifware til Småtandepoften — en organist, fom tidtals spelade cndast diskauten för att få förtamlingen att "tappa fonceplerna”. Det ly>ades full fomligt, fastän bott för ögontlida, Om en liten stund kliugade sangen lila fork, som em ingenting händt. Huru gjorde då organisten för att bli herre på tappan? Han tystuate med orgeln nä- ra ftrofer — precis molteg! De stro- feta sjèng han i stället. Nu blef det tust i tyrfan. Ingen enda wägade förs sófa fjunga eu tou mer, Det återfrående af psalmen spelade han jedermera med fullt werk "ech lítet till", (Det häude nämligen rått ofta att han, för cffeftens. höjande, lade armen ner på tangenterna). Nu tyder man att förfamlingen bort "gifva organisten en tidgentig skcapa för eu födan oförskämdhet. Wißt ike! "En sádau organist hade det ide warilt i fyr= fan vå 20 år. Den, hau funde fpeta”, hette det o, st. ww. Di bâde organisten e< församliugen | förena fia on att gåra musifen bijarr e< pá samma gång fången omöjlig, är det dä befynnerligt om en llagau Höjer pas öfwer mißbruket of det insirumeut, , om år afsedt för att hjelpa och ide tjelpa fyrkesängen? Huru längt nämda mißbruf fan gå, weta endast de om, fom glert fina falitazelser ute på landebyg= den, bivareft eu musifkläunare år tika säll- fyut som eu menuiska i Diogenes tid. Underlagt år ait prestexna’ ide mera wärda sig om fången. Äfwen om de i eflmänhet äro utan egentlig mufilalift fa>bilduing, borde wil deras fmak åra dem uppmärffamma äfwen på fådana mißbruk: inom fyrtan. Mec foltiftt år det, de> få, att deu prest, som fjetf år fángare, tar e>sá det i huru den musi- falisfa delen . af gudstjenften skôtca; de andre deremot färjumma ej fållan delta. Nyttigt Mulle det derför helt sâkerl wara,; om, I lilhet med rektor Sandberzs för- sag, inspeftion utófwades ôfwer orgel= werkens förfet $ wärt land, — Jeruwägsplan. I Göteborzspo- sten „lâses: Bör att ástadfouma en ditelt förbindelse* mellau Matmd och Göêteberg war den H. d;s wid Torups ftotion wid Halrustadabanan* auorduadt ett saumau- tråde ‘mellan fêr; denna baurlltning in- Ireoser. de. inom | Småland ‘e< Wester= filtar, MNilsdagomannen I Iönkdpings n L, I, Larsson vd f, ritodagsmannen, sodeegareu O. Thorell från Elfsborgs n sied I speisen för företaget. Att tills eo - sammans med dedja Inom predsen 0 på annat säft, [cda detta företag utságs su tandtbrufaren | men, samt wiare genom, westra i sisnämda lia G. T ander. ‘Den isrägawarande fam gå infen flute framgå från Heb (fein te ‘nom’ norra ‘Sklâue, berörände 4 dn Bale "faud' öfwer. Smälandsstenar till Svens AR 04 Göteborg. Wien mellan Dalmd:08 Wåteborg torde pà få : =F närmafte Hd: tomma möten att Håle las på flere: flåflen Inåt landet famt I ‘Gôteberg c< Malmi, " * — Utwandrande fördbrofare warnas af ett framfrående tyskt blad för att Nå 3 ned I den starkt utpuifade, men os elsosamma > e< af sndliormar Hemfökta Ned-Rüwerdalen { Nordamerika. En wáäjeullig orsak, hwarför nordiske landtmän ide böra På fir ned i dessa trafter, är den, 'att jordbrutaren I Reds Niwer-dalen e< i många andra delar af Minnesota ed). Dakola swärligen - lan odla något annat ån sommarhwele, Och på grund or den förta fommaren mäste arbetet förrättad i riswaude fart, till törfta beten med maftiner. Det lämpar ig wisjerligen bra för stora jordegare, em den Eefante êswerste Dalrymple, men ide för sm lettegare, äfwen ou de el- jest äro wälberzade. För mindre sord- brukare är ide helicr beskapéestétjetu 102 nande | deesa teafter. Tyske,. engelska front och sweuske laudtmän funna der- år endast inom majsens område finna iz wál ed fonima till waraftigt wäl- tand. Men majsens område tigger i dra Jowa, födra Nebraska, i norra cd westra Miejeuri och I Kanfas ända ‘till 100 gracer westlig läugd. De öfler om. Miostosippi belágna staterna Hör man mindre läufa pa, emedan billigt, frukts bart och helsosamt tand ter eudast un- dantaggwis fan erbillva Ajwen Mís- feuri o< Jewa äro redan starft befol- lade. Inca majsomrâdet fan emellers, tid Lenden ocketa nástan hela ârct om; han bchêfwer der ide liza inindad eller infrusen i sex månader, oc) hans boskap behôfwer blott under jemförelsewis få bagar flydd af stall. ,Eljes funna krea» turen hela wintern igeitom taga sin föda pá pråriångarna. Utom deu inukemst, fom fan tagas af sád och treatursftörjet, fan laudtmaunen der odla frukt och win, göra est c< fmöår, eå för alla fina produkter har han för det mesta god af- sättningsort i närheten. 250000 Äswen till Karlstads Tidufog har från twå wermländingar „ingätt bref, hywari warnas för samma frafter. Tusentals leas dit, fåga bresskrifwarne, som fjelf- we bo. i Red-Riwer-dalen; men wid framfomften finna de fig tedragna både på pengar cd, land. All ged jord år redan upptagen, lång wäg till jernwä- gar, Jorden är arbetjam oc dålig, få att många familjer få flytta ur fina hus 1 månad o< mera, enär wattnet fan stà ända til 3—4 fot högt. - Dehutom år allting der dyrare ón på andra plats fer, 1 par oxar fofta 200, 1 var hâstar 477, I plog 25—30 doslars, få att det ej är tönt för fattigt folf att NÅ fig ned der. På gruud af allt detea bedja bresskrifwarne att Karlslads tidning mät« te pà det allwarligaste warna andra werme ländingar för att gifwa sig af till detta utbasunade paradis, cc denna, lezgârau hafwa wi- fullgjort, till den frat oh werfau wär warning fau hafwa. — Gu wigtig frategiff punkt i hän delse ai ett fekdttiat Injat i Swerige torde Näsïjs, dit à Många jerubanor sammanlôpa, blifva. „Generalstaben har ediå haft fin uppmärfsamhet rittad på denna plats, och efter hwad som skrifwes titt Emåtanda Allehanda "rån Nisfjö, har en generalftadsoficer de feduaste da- garne uppeHållit lig der i trakten för anställande af berå ningar för möjliga trupptransporter, Farhägor lära derwid ha uttalats beträffande möjligheten alt à Nässj0—Dscaröhamus jernwäg kunua befordra baftiga och stôrre trupplranépors ler, enår nämda bana år mindre till- fredsftåRande anlagd c< deß materiel semnar âtsfiligt êfrigt att duska, — Ett ona ligt mord begi>s natten till den 15 filllidne Juni i Burli Jewa, på eu 21-årig swensk flida, È Fordselt, som för omfkcing tre månader sedan fkommit öfwer till Awerita från Swerige. Hon lráfades på gatan af tre fuifsting: i dröftet få illa att Hon ett par timmar efteråt afled. En swensk 3l-ärig :fermvågsarbetare wid namn Johu Wallin, med hwilkeu hou I Swerige blifwit bekant och med butler hou -rest tilfammand ;rån Swe rige, har hältats säsom mißtäukt för att ha begått merdet, Ester fin aukenst i början af året till Amerika slego de fig ner | Mount Pleasant, der ban arrèn= derade en farur, och de lefde tillfammand [en man och hustru. Ester en kort tids drlopp beslôto de emellertid att hwar för sig tjena jå mydet penningar fom möjligt i assigt att sedan gifta fig tin fen.” on reste till Burlington och han Ni Middletewn på seruwägzarbete, I Burlsuglou- gjorde bon beklantjkap med en fypare, pA hwilkeu Wallin blef swarte ful, 06 nn âe det antagllgeu denna fänsla som drifwlit honom till brottel. — Öfwer alla lösöretsp I Geste un» der de fenafte 10 åren år, enllgt Norre land6posten, ea sörte>uluz utgifwen of a eeh igton, mill a ors 1. ‘Selurr—sásem -answarig ‘ i — MBetenftaptfg erpeditio rifas we terst Som etant Fn enom friherre Slordenskiólds-bemedlir ; apten T.¿G...Een fått en plats i dS erpedi, tion, fom -fôr- närwarande- i /arore zr. under ulcustnsng för en“ reja (1 Afrifaz westikust, - Några: medlemmar taf“ Swen, sa. sä0sfapets : för antropotos bhgeo- grafi:styrelse hrr Fries, frid. No nitló : ri vou Düben, Börtzell, Cifralng ch Stuxberg;- hafwa--satt- fig I Sprfen får. en infomling ti fråmfande atiZe resa, c< har, utom änbra;. scm ÅH, m, fonunzgen dertil bidragit. ..Ermåitloneg förde nu, snart ‘ofa, c& år defjad ane ledning ‘atf af densamma wänti7. madra resultat, få framt Inga ofêruTls(«da hâne 7" delser möta, °° ir Y -— Orrky>lingar' födda i bu från bo. Östersund skriswes: Det hégst 1-danliza fallet har fnräfat bår i staderi:!qtt ei ercepar hâ>at oh sramflädt ung.t under fångenffav. Foglarna, fom eas, # hands landen A. Lundholm, hafwa u der den blidaste årstiden sitt bo uti en lär dem särskildt inrättad frörre bur,-ul der det j- de om wintern i all sámja wist: 8 bland ; en hop dufwor uppe på en wid, E= * huru orren i det hela fängirflapen - bättre än fjädern samt andra GsRilliga : ftoasfegtar, få haswa wi bod alltighite «(3 tills hört omtalas, att de fanniZ faran lrefnad i bur, att de der förstärkt fig, — Priset à bomullsgarn Pata Gd, “teborgs spinnare; pá grund as rägarang ety ga stegring hêjts med 25 öre pr undt. 1 — Nytt botemedel mot difter; En asfiftent wid det bekanta Julius hospi- tatet i Würzburg har uylizgen md ster framgång anwändt Ginctin sow* bote- medel mot difteri. Chinelín är sn be- 7 ständodel i stenkolotjäran oc) bilder med winfyra en förening, fom ej angr pes af luftens fustighet. Behaudlinzen sf dise teri med en lösning af’ winsyrad sting ” tin cfer ännu bättre af ren <înelin, ffa medföra sôrtráffliga resultat.{ « — Wapenöfningarna i skolornta ro eft ämne, iom framtallat myden diluds fn cd) hwarwid det nya härerdningg érslaget tydea fåfta ex ker wigt, „Det torde derför ej wara ur wägen att Aucd några ord omnämna huru man ‘¡êft ordna militäröfuingania i de sranska ke- forna. Slkolbataljoner hafwa inrätt 118, *hwilfas organisation nyligen * fasist Uta genom en miuisteriell sriswelse. Hwirje real» eller borgarskela, ‘som eger 20)— 600 lärjungar i en ålder.of minst 12 år, fan pá grund af prefeftens fullnalt "tf uppsâtta en dylik stelbataljen, Hwirje 2 bataljon máste bestà af 4 fempårder of te: minft 50 barn hwarje. ‘De’'gosfar, (om ¡77 anstaltens tåfare ej auser’ fix funzia ‘ape e probera, fôrflaras-odugliga för milittr- 22 êfuingarua. Y \petsen Yr bwarje !ia- A taljon får eu dhvecinftruftör ven 5 biclpinftruftår. Atminstene' eu läre VT måfte êöfwerwara åfningarna: Stolt elt Ls wapen är af frigöminiflern tillåtet nåm- Yt ligen ett gewär, hwars fabrifatièn éf- £5 werlemnas ät den euskilda intustriench 7 som mäste ha förjande tre egenskazer: det Mall ej wara får tungt för lärjun- garnes nnga års det stall innehMa det unwarande soldatgewärets hela melanitm men cj funna giswa eld. Lärjungar fso 7 wer 14 år tunna êswas i mälskjutntnz på tafla. - ! — Se upp med fljatwapven! Wid Gurstens qwarn nåra Gamleby lôping vlef sistlidne måndag en I1-årig godle stjuteu, till följd at en I:årig mjöl nardrängs owarsamhet wid Fjutwapens bantterande. Goëfeu hade tilljammand med ett par famrater left inne i aware, nen, oh då barnen ej på drängens uppe maning gått ut, hade han hotat den med en i qwarneu hängande bössa,' hwilken hau trodde wara oladdad, Han fålde upp hanen och tuy>te af samt} träfsade cua gosfen i huswude!, få att han genaft og. ; — Praktisk uppfinning. I Cpael- helus Patti läke: 8 > Wid senaste landtbruksmötek för Gärds och Albo härad fêrekom bland maftinafs deluingeu en sleuwagn, få beftaffadp att man ie allenasi funde bortföra Renar, utan äswen upptaga dem med samma redflap, hwars wäjentliga del bestod af en wäldig ting, som sattade om flenen, scdan man åftadfommit behörig gråfning fring denfamnia, hwarester dea med Litt het windades- upp af twänne- mån o& a med" en häâst, allt med.-til. bjelp af ett fompliceradt system al; bäfs stinger. Denna. [stenwagn kommer aft lifwa af efanttig betydelfe wid odliai af stenktundna trafkter eller wid stenbraf. ning ‘i almänbet... Priset à deasamn ty>es wid fêrsta pâscende Råda fig någet Så. dyrt, 250 kroner, men detta inbefparay } 4 mydet snart, der mau har behof af den» samma. Uppfinulugen år alford af förs waltare G. Persfon à- Owesßeli, — < — Tw tal om norffa trontalet Hafa nyligen hällits i Norge: > „|. d = J Trendhjem-hax'dr E,-Wysllum ‘fè eit fort publikum pani ett förrdrag om o< met trontalet, . Bramfrålningen mdt«" ted af krafilga protester; hwloselpipor ljèdo oc. uppmaningar bôrdes ait utau wsdare oinständigheter kasta talaters på dörren. Dä han dry sad nister, êr trontalels. 2 - « i NI 3 END teydet. En fådan wore nog af nutta âswen här på orten för kreditglfware. innehált, utbröt en storm of bybjningar. Norska tidningar meddeta presidenten - 3 , RE Pi vs Ei + . . sv. + A Fö ke À
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.