: witfa åtgårber font åre. mid förande 8 påtintag till: företagets rea= liserande, dar midt: «a tiflig od): fulle fomtigt beråttigad nyfilenket, c& torde ide wara ur wägen, alt den intresfes rade allindnhcten finge falla en blid bas fom fårtåten, får att tlisua dswertygad em, att de fom malten haswa, ide läge a händerna I fors, utan som de fleftad Uwertogelle är, med sull, fraft arbeta” får en god bårjan. . Frati “— Nya fattighnset tegdfistliden går- i Sinz fina dlifwande stam. gäller, hwilfa, efter eu grändlig tvag- a nina samt förfedda med’ nya Nåder, då inflyttade i den nybygda, tiddenliza o< - snyzga boftaden. Alt nytt, om ån al- drig jå bra, betraft.8 natvrligiwis med mibtreende af den obudade Individen oc) tåra fattighsonen med eblida d30n emote- fe bandet af octentlig tilliyn jamt föyle digdeten alt med arbete efter hwars c< ens förmåga i någon ring? grad bidras ga till fit: underhåll. : - =- Wid fisthällna klorkostiämma med Lahelmis stads« e< landsförsamlingar godfånded nedannämde ‘af komwiterade uppráttade förflag till gemensam rösts långd wid lyrkestämma med förfamtin- garner . "Scdan kongl. maj: genom utfag den 2 Juni 1882 Jörtlorat ig ej funna god- fänna mårt förra förflag til genieujam röftlångd, på grund deraf alt ett maxi2 mum of Rr för: tandsförfamlingen fåfom fêreslagits ej får tillämpad fås fem stridande emet gållande förtattnins gar, få tå wi, med borttagande vd den- ua bestimmelse e< med de modisikatio- uer fom häraf sêlja, fêreslá: 1:0) alt wid områftningar, pà gemene ' samma lyrkostämmer med Lahelms stads- »0& landssdrsamlinzar, löjes ftadens råftlångd För allmänna rádstugan vå landsfêrsamlingens fycktatslångd. få får» medlade, alt hwarse i stadeus rôstlängd upptagen bewisiniugskcoua, för hwilken rösträtt wid allmánna râtstugan får ute dfwas, beráfnas, fêr 6 råfter oh hwarse i tandåförfamtingeng [syrltalslängd upp- tagen fört, för hiilken råftrått wid tom» munalstämma får utöhvadg, beräknad för en rôst, skelandc i éfrigt fommunalfôr= fattningarne c<' allmán lag tjena til gruud för råftråtta utöfwaude od) ôf- werlätande på annan perjon cd) hwad i öriat wid gemensamma stämmer „lan ifrägakfommaz > 2:0) att denna beräkning af fôrháslan-, det emellan bevilningålronan oc) fyrt- talet, fom år uppgjerd på grund af nue warande faxering, med uteslutande, dels af bråftalen, dels af de röfter får MO fa rôsträtt enligt log ej får utöfwas, må anlagas alt gälla undec en tid af 5 år, ráfnadt från inucwaraude års början". e, . Widare beflöts på wät förflag alt uppdraga åt eu fomité att efter saffune - niges hêrande à fyrfang torn uppsátta en eller fwenne lare af den me- tall, fom prêfwas tjenligast, Kostnaden bärför [fall godtgéras ur fyrfefasfan. — Till poftorsadjunft i Laholms fontraft har domfapiilet från den I nä sta Au fi förordnat t. |. . storn Dabl. nat t. |, regementôpa Den härstädez a mnt aftade ome ; tutte pastoróadjanflcit O. W Ld ems er fåledeg att nå id fö tin annat fentraft, " wee tiv förflyttas — Torgdagen i dag har warit gynnad af mwadett wäder, men tillförleln- af free ature c< landtmannaprodufter ringa. -Prilen à freatur frålde sig fåtnuda: kor, jem wunno liflia oflittning, betingade 70, 1386, 140 tin cd) mcd 180 fronor famt för årssamla 125-35 ftenee-fydet. falfwar begärdes — Uppblåfta ”nylteshetsdabfare" $ sêrwiste från många eda alutorg, x ¿evasi bar Karlobauns helsowärdsnämd | ald uttjadar | argmsetiga eseden att till „uppblásta lalswar, ” niedels lèrftámd lust Ade skall feen Laholins helsorårds= nnd komma” till invigt om vådan af | alt _d lit, epn kou für till salu : 4007 i eudast fråga och aNmäu- beten wäutar ett tuart swar. — Uppblåft före af bu wara ma får un ide o TAN Fem tuna eller deb 'emride till fasu hållag wid” mile från D til 'c& med 50 fe. | tide freut fal vaderftållas f, let hwaritädes, örtjenar estersétjd/ tie od . pe | TT Lerldens "nordligare. via wid Keazis- iBloradale, rte nere om pelcirkein hes terzz werldens nortilga . err em pelciifkeln | « landtbeufaren ZFeristrs nerdligafte hafre 7 mil fein á- Tárendò hes he P. Johansasen i ‘Näbiden- mfl. Någen 0å forna gro nied 928-100 "74 samt hasren med 90 e i gen . Fi vn oa u inkl - C. I Soy. te forn 14 uil uenlowaara hos m- ch werldeus "norr om polcir« se im lt Re Rs I | | |, | „| det funde wara annorfunda, utan att == Stor ny flrifmes från Wexid i Nya Veridbladet: Elektrisk belysning À Wexiö.. Ett ame- rifanskt belaz, sem i flere tänder redan uppgjort kontrakter om antringande af cleftrisk belysning {Gylchers lampor), bar beslutat ”åfmen utftråda fin werlfamhet till. de flandinavifta länderna, Bolazet bar till den ändan gått i författning om alt { hwardera af dessa länder träda i fêrbindelse med myndigheterna i någon mindre stad, för att derigenom medelst liberala erbjudanden erhålla lämpligt er- perimentalfalt.… I Genom en här bofatt persons encrziska bemêdande har Wexiò erhållit dylilt anbud för. Swerize oh har firman förklarat fig willig att här upplåtta alla nådiga apparater mot wil» fer att i erfåttuing erhâlta det belopp staden f. u. utbefatar för gatnbelygnins en pr år. Utfaller “sä erperimentet till- redsställande eger fladen, om den sä fêr godt finner, rättighet tillôsa sig apparas terna :— hwarom iderförvinder sig fir- mau att borttaga dem utan sárskild koste nad för staden. Warde"ljus ali! — Sweriges follmängd uppgid enligt officiela beräkningar wid fiorarets slut tin i rundadt taf 4,572,000 perjoner. Tack ware den starka utwanoringen war ârets tislwäxtproceut. my>et swag: Den uppgid til 0,14 eller 6,577. Med eu felltidåtning i denna blygfamma skala, om wi cus funna råfna på att få bes hâllta den utan nedfåtining, dröjer det länge neg innan wl få ráfua de fem millicuerna fullt. == WMufilalifft arbete. Direltdr Ro- senberg i Nora förbereder utgifwandet af ett tredje häfte "Swenska polfter m. m,” = De Thermaæniska tröskwerken från Halberg hafwa prisbelônats wid det fiora mötet i Sundsmwall. -Herrarne Thermæœnlus hafwa tast pas tent på ett nytt foltem för tröftivert, nåmligen eu medelwäg emellan de äldre rafa flagorna oh. de uyare stiften. De låta nämligen runda stift | de gående agorna arbeta emot stácude rafa flål- agor af tre fjerdedels tums tjodtek. Med detta system lâra de uttrèska fås den mydet wäl och dertill fönderbråfa halmen mlndre än vå de rena stisttröfk- werfe, " . Priset vå de Thermœuiska werken häl» fes mydet tägt, man säger ända trån ett sä billigt pris fom. 90 kroneor fôr sadaua tråftwert, fom drogas för hand, — Furu förfumliga wi äro, då det gâller att tillgvdegöra of hwad naturen binder, det finna wi genom att blott får «sta en blid på landtbefollningens boftår ber i allmänhet. Endast fring elt fåtal af desfa finna wi några planteringar eller mera omsorzoiullt utförda edtingar. Utsatia för folhettan,. ulan skugga och med på sin höjd ett potatieland utanför wäggen, äro de flefta of desîa bostátcr en bild of fattigdom oc) otrefnad. Men quat fapital än på tediga stunder ut- fördt arbete behöfde nedläggas på för- bättringarna. En jordkit fan, når den odtas och brulas wál, gifva rifare af= kastning ån blott petatis, Kölswäxter c< frydder af många flag finnas, hwilfa inva smaflizhet âjwen at den faltiges föda. VBärbuskar temna redan efter ett par år ged affastning, fom år lifasá an» wändbar lill spis på det egna bordet jom till- förjäljning. Fruftiräd lemna wis- serlizen ej få jnart skôrd; men det går ded ej pá långt når få tångfamt der- med, jon mången trer För att rått tillgodegöra sig en ‘del of trädgårdens alster }ordras eder: men någon dirett utgift derfdr, behöftver man ej ådraga för enå? några bilupor lemna det hâr= ör erforderliga materialet, jemte det att benung och wax funna genom förjäljning lemna áswen toatanta bidrag till bujete underhåll. — Tillwaratoges pá detta län hwad som fan afwinnas forden genom lio! busbällning, få sulle en hwar er- háila en förbittrad fråUning cd fram- siva fina dagar wida behagligare än uu er. ' > Men att på detta sätt förbättra oh [êrstôna hemmet skulle mnsiva odjå en aunau wida betydelsefullare sida, neulie gen den moralista. Deu meguniska, fom uppwärer i en behaglig*ougifning oc genen fyblandet med denus omgiuing med förtet: föfter fig mid. denjamaia, får derigenem en ‘máugd goda :intryd, som åro'af hégsta betydelse för själotifs «wets.ulweclliuz. , Benmet 08 hemerten all 'vA. blifva en lår tratt, fom man ogerna* Namen, ieh den lifziitighet för sesterlaudet, Jom få ofta år orjateu sil emigratiosucn, fatt hes minga lemna rum för warmt Intereafe ör det land och den torswa, der man år född.” ©! Att föra förmå wärt felf tid att wärda - e ———— En Nl fin emgifnîng, få som wl här sagt, att « f. "Bledtornet" på Söder. Sedan met wi år tillbafa har hr. Bruno warit syos[elsatt, suart sagdt naft cd daz, med “en energi som kan förwåna, med“ fêrbättringar på od expe» riment med fin apparat, med ly ätföl- jande fottärl. {° SF . Apparatens j betydelse- ligger deri att samma wärgie frambringas med blott eu liten del — euligt flera gjorda exp2s riment en tredjedel — -af det bränfle som erfordras ' för eldfläder utan näuins da apparat. Hemligheten med appara- tens werkuingar är belt enfelt den att den är jå inrättad, att intet af wärmen fêripilles, náget som läugt från är fallet med wára wanliga eldstáder. Att de sárskildt kenftruerade kekkärlen, hermeliskt tililutna, saninèrfa med apparaten, är naturligt, bod i mindre mon ån mau fana tro] enir ‘med wauliga färl nära amma rejultat ernâlls, - Apparaten fan lillwerkas förre eller mindre, allt efter behag, för att infättas i eidstaden i en jernipis eller fafelugn, under en brygghuspanna eller ängpanna m. m. Den will med andra ord wara hemmaftadd fårväl i den fattizes för — hälst der — fom i förre inrättningar, der wärme behöswer utwedtad. Härom yttrar brefftrifwaren widare: Jag dar läst genom protokellen öfwer de upprepade: experimenten samtioigt i lwänne eldstäder, den ena med, deu aus dra utan apparat. Utgängsexperimenteu ha gålt, sem naturligt är, att fôrwandla walten till ånga. Hufwudresultatet kan sammanfattas 4à, att för apparaten ât- går långt mindre tid till ångbildningen än för en wantig eldstad, samt alt den förra fordrar til äáugbilduíng 2/4, stálp, wed pr bwarje kanna matten; den senare 6 !/, frålp. - > Wid det fenare experimente! "inkelies" à apparaten 15-fannor watten under en tid of DY, timme. Under experimentet gråddadeå en ¡hietekaka I den till appas raten hörande stelugnen samt rostades 2 stálp. kaffe; den förra under en tid af 17 minuter den senare 39 nunuter. Utan ott widare Ingå I nägra enftild- beter, torde, éuligt min åfigt, det tigger i öppen dag/ott hr Brunos brånflefpa- rande apparat med lärt — hwilka seuare han allt mer. förbättrar i assigt att göra dem | än högre grad wärumeledaude — femmer att få ofantlig betydelse, i syn- nerbet för städernas fattigare befottning cd) i flogtöja orter. Artikeln wed wisar sanuertigeu tj deu miusla summan i wärt huohälsfonfe! Denue miuskad med hvå tredjedelar skulle utgèra en stor lättnad. | O Förfrägniugar från 'ansedda Håll ha ingått till hr: B,“— som år elt rent nas turgeni i mefaniftt hänseende, men ders för ej fapitatist — om asseciering i den bliswande afären. Palent lår i dessa bogar somma att tagas. Apparaten; med fårt kommer ej I pris att belôpa sig êéfwer 7: 50 a 10 fronor, för wanliga eldstäder; för flörre natur- ligtwis hégré pris. | Tíll ett experiment af aunat slag af br Bruno torde jag en annan gång fomma, — Emigrankers rätt till ersättuing af utmondraFeageut för tilffyndad ffada eller lidande. Dá fioenfla utwandrare, fom på grund af fentraft med wederbös rande utwaudrareazent blifwit till fråm: mande *werldsdel befordrade, ofta jalna fännedem om den utmäg, som är sädana utwandrare tförfattningsentigt anwisad till; att bereda sig godtgôrelje för flada och lidande, | fore genom briftande upp- fotlelje från jagentene sida af de genom fontraftet åtagna fôrbindelser må hafwa dem liliskyndats, jar fommersfollegziunm genom cirtulärdre till samttiga befall- ningsbafwan i lånen, anmodat dem på lämpligt fått fåfta wederbörandes upp- måtfjambhet derå, att, dereft utwandrare anser fig eax anledning till fklogan der- öfwer, att hzu ide átujutit den rätt oh de fôrmäner, fom på grund af foutrak- tet bort bend tiVfomma, han har att, jemlift $ 11: af förordningen den b Febr. 1869 em-hwad med afsecude 4 utwan= drares fortsfaffande til främmandewerlds« del. fafilagas, fall, få fort omständighe- terna medgiswa, derom göra anmälan hos wederkörande keusul, bwilfen det tids bör att widrega erfordertiga åtgärder för, beredande. ât utwandraren of den godis gôrelje, hfpartill fog må föôrcfinnas, -__—_- Befryndade med hjeltekoouugen Gastaf IL Adolf äro ätminstene tvänne. af de deputerade, som’ af de. smäsändska regimentena Uutselts"att éfwerwara Gu staf Adolffest y wid Shwedenslein den 14 näsilommande' September, fåger Smäl. Ach. En laf tidningens läsare,- som vßtat med geneategiska forskuingar, har tält till tidningens förfogande en tabell, om wijar, hit Gustaf IL Adolf här stammar i nionde led från den bekante låra” det deraf ‘draga all möjtig leflig 1 å | : LE ; Uplandelagmannen Birger Persson, like ôfte Swerige, hou på Nilonis gloïde. i beföl för att uppliswa stägiskapen.-} — Úngareu Bifrost, tillhörande res deribotazet Swithiod I Göteborg,- war | Alexandria deut 11 Juni, dá ôtwerfallet Å européerua egde rum, beráttar G. H. T. Angbätens fôrste flyrman hade fam dag i jätlflap med en annan europé fd» retagit en ridtur inát laidet od) räddade fig med napp nôd om bord. Bifcest läg wid fajen, urlastande bräder, då uns derrättelfe ipred fig, att man uppe | stas den slog ihjäl européer, Ogeonblicklizen lemnade de arabifla arbetarue, som woro iysselsatta med loßningen, arbetet, wip- nade fig med påfar i hwad wapeit de i hast funde fomma åhwver, samt cusade upp i staden. Bisrest lade genast ut från 1fajen för att wara I tryggbet för êfwerfall e< tox scdan em berd 60 flyfe tingar, . af hwilfa de flesta landsattes à Matta och ctt 20-tal medfôrdes till Dos ver, der Bifrest i mändagF intöpte mes last af bouull från Egypten. "Hår har den -nämnde förste styrmannen afgifwlt en berättelje om, hwad han deu blodiga gedatnfe t e< upplefwat. : N — Aswentyrlig seglats. Ett Häftigt ewåder gi> jistl, tiodagsmorgon ôfwer Lidköping, hwarwid waitnet. i än få ör fades, alt badbaëtaugen lèocy>tes erh foil deo bort ar deu wilda strômmen.* I tassängen uppehöll sig för tilfidet, bes rättar fradend tiduing, en kandidat af Westmanlauds—Dala nation i Upsala wid namn Ludvig Hedell, som måfte gård sáliskap på den wädliga färden. Ys bagfängen med öfre delen tårnade mel bron ed ramponerades, kastade hr Hedål fia i walkluet flådd fom han war och om wälbehällen upp med allt sitt pid od) pad fåfom ball Parat, pince=nec oh cigarr. | Basfängen fortfatte sedan färden usan utát fjön tilll men man ly>adés hejda hans wilda lopp firar hitom fyren ed fôrtdja fplllrorna wid hamnarmen! fö hwilken . de under dagens lopp tid 1 1 törre delen bergats, — Nästa sröfong Stedlholmi i förentug med allmänna landtbrakomdötet 1880, « H H : — Upptädt mördare. För sju år sedan förofiwadea i Stockholm ett ohygg- ligt mord, som pà fin tid wäte lolo salt uppseende, fsärstitdt på grund af den ON hemlighetofullhet. hwari det war inswept; Polisen och tidningarna hade [u 1ysselsältuing deraf wäl bortåt elt! attt rån o allmänheten slukade med; Vegårlighet de utförliga rättegånggreje-; raten. i i: Den mördade war en ung 31 ärd qwiuna wid namu Johauna Sefia An, derojon Dahlberg. Hon kom till Stod! holm wid femton års ålder cd hade fe: dan deß tillhört den klaß qwinner som: äro stälda under polisecns uppfigt. ” I yttre måtto lelde hon do i ett: nit wälständ. 1875 på wären inflyt-; late but i Gödra teaterbufet, der bon) bebedde twa möblerade rum fyra tr. upp. Den 28 Dlteber f. å hade hou pa aftonen bejöl of eu wäninua vå tre herrar. De drôjde der några timmar. Cu of herrarue flannade imedersid qwar längre ån de andra. : Fétjande morgon lom Dahlbergs flås derska, en liten lida, upp i hennes bo=* lad, Hon möttes der af en uppffalande yu. nd war mördad. Hou låg ofttådd i sin emperialsäng, med Hufwn- det stôdt not högra handen, anfigtet tid frörfta delen bortwändt od) nedbäddadt i tudden. I wenfira tiuningen hade hen ett djupt får, hwarifrän blod e ftrdm i mat ned. För att förfåtra [ig om. att" dádet skulle bli riktigt utfördt hade mår. daren lagt en snara om hennes hals, wem war den skyldige? » e mest energifta undersökningar får att kemma honom på spâren bedreswos, Sör att Wila fwilten omfattuing rätte- gångslårbåren erbållo, må endaft nåm- uas, ätt öfver ett hundra perfoner bärs ded fom pittnen, perfoner med hwilken den mördade på eit eller annat fått was rit { beråring . . Polisen uttifte 300 fronor I belåning åt den fn upptådte brottslingen eller lemnade fådana upplysuiugar som lunde leda till hans gripande, Men alt fåfängt. _ Hwad som födrårade underföluin- garna war, att huset der mordet skedde war f , godt som obebodt, trakten der- omfring obetydligt trafikerad samt hit mördaren ide lemnat efter sig något fpår till mißtanke; Flere gånger hade potifen trott fig -wara brottetinzen pA! påven, ”men' just dá dswertygelsen härom-war fom starkast hade någonting komult i= meslau, fom antingen g[ort antagligt att mißtanfarne falnat grund eller ätmin= | stene för tillfället hellt :o< hållet undan! röjt dent.- y " - bed, men ‘den wifade. LJ 8 fpaningar fana! fig ded wara af En.-lediräd får polisen | ref ffa bållad Åt TE | = aa 7 7 7 © SF 1 de _Faholm. Cj N . blesining Tö-Raglé I går vå morgenen |-1 — Hr Brunos bräuslesparande appa bing od dennes Pret pre lmente Pei al et are Perrault dersiädes som hast .i O | Ye nig år, se > I & föngelletå gård vå Länghelmen. Stads | rat. : Att alla uppfinningar föregås a ‘dex Arwid Nibbing af Ulfsnäsgrenen { | någon förbindelse .med den mördade c< - Ft Sfdne—Hallands. ak soni an fallm E beredusngsutskott hade utfett | det met: ultiska arbete oc alt de först | femtonde -ledo‘.rálna fina: anor. fråd | på hwilken stárka - mihlaukar - hwlilade, - . toncesfion Mtifmlt: bew ch fdisráza tre -kommunala: wittnen, of hwilka twä | få smäniuzom; winna erkännande, är elt före Birger Perblon, hwilkens dotter | Ehuru två „rtpslagare intygade att det il (y hoppas numera, blott OO Mvbet 54 | representerade presen: = 2: >. -[‘gammalt fänd} faktumet > oc oc oc | lam Birgitta dew. helíga och bolterdotter | wgr : af” famma beskasfenhet „som del .- M) 1 Met glada intredse, hare best burn “= Bitterlef. : Onkel Tonis Stiga. |-" D en upsfinning of betydelfe är, [ås | Mirtha * Ulsadotter, sem blef gift med | brzaraf - snarai förförd goats sórtlarade , Men nêdig, ifatt « | Harriet Beecher Stowe. 1:å häftet ute" wart Ro R, — en wa I’ med nämner Smål. Alleh,, att dådrotts | snôrena r i (MR . mid båarande . lommuullalionen an arriet Beecher Stowes zd allel Be, nnen af; nel Bruno, boende D ; ! |," Detta gaf def stód t den allmänna - E få wara [år orten, Gtordfend tystnad, | kommet." > a td dena rabrit i rettuinz Aitina gamla lusistett, de ning Kristina ester fin tronafságelse be; analen att Perrault war. mördaren, 06 den stärkies deraf ait Hänsefter nå mänader ‘elt utbrott'of wanfinne f beråfwade ‘sig lifwet, i, ° -{Jmellertid hade redan ' i Altehandà .emottagít en „anouym fMrif- welse, : i tåtaltighet i brottet od faraltäriserades . fem. ett "hjertezod menniska oc en alt= ninggmård pecfon". Tidusngen {nstämde { ¡insáudarens flutsatser, men införde ide nppsatsen, utan êswerlemnade ventil petisen, "emedan i annat fall den deri sem beottålig - frambhållua! personen då lune eL warskodd cd igensopa \pären ester sig". : . Id ven broltälige stod ide att upps.- tida. Och under det Perraults minner fårfålrade att tefnadstritthet oh obehas get, att Bli lmvedtad i detta raffiga måt , woro enda mollven til: vans fjethinord, trodde man I trots Hiraf' ded fullt och fast alt' ban war deu brottslige. ¡Det sulle anses fom en tydtråff om man fem mördaren pá fråren — delte det tin sist, nedfliende nog, i rättegängs- referoten.- Och detta ly>träf lär nu iaträffat. Y ¡Till utrifesd Fit. = a epartementet har nämligen rifa, fom nu ändtligen, eftec iju åre förlopp, fanfte Mall bringa Ijuo i denna, fart vorlalémda ial | 4Sfrifwelsen i fråga war saffenhet att den omede:bárt êswerlem- nádes till polismástaren od torce den redan satt Stocholm8 polialár i rôrelse, #Granulageuheten förbjuder tilswidare alt någmare angiswa bwad det märkliga meddelandet Innehåller. Sä mydet mi dåd fägag, alt det reutwär Perraults minne från den hemska mißtauke han tog med sig | graswen och i stället an- {fwer en i Amerika bofatt swensk inan om Dahlbergs mördare. Denne tär sjelf ha erkänt sitt brott. | : Stockholm: Märkliga resando. »Göransskrif- ver till Göteb.-Posten: . . Hvurjo sommar besökes hufvud- staden af cj så få i en särskild be- märkelac Justresande, De hitkomma*, likväl icke endast för att buse den, vackra AMaJurdrouttniugen, det ha de slort regelmässigt Here år, utan för nit unlitu välgörenheten. Do äro tycket lytta, gå antingen på knäna eller transportera sig I små vagnar, : ! ‘ någon medföljandes hanlkralt. De tigga icke, men mottaga' gåfvor och âto så väl lokaliserade, att de under vf scjonr' hår alltid eynas,till i de mest freqventerade trakterna och de- ras uppträdande der Ar alltid io- komstbiingande. Frågar man hvar- för de kommit hit, så uppgifves nf. rigteh vara att besöka en uvhdrig eller acn känninga, hos hyilken de bp eller som de sännu icke lyckats På rada påse Frågar inan vidare hyarifrån de äro, så uppgilves nå- gon lnudisocken, och der ba de sin inetd i fattighuset. Ger man sig tid att vidare fråga, så får man veta, att, do af fattigvården efått e° lita hjälp te" reza» och att: de på inkom- slerna försörja sig till största delen den ôlrign tiden under året. Senast birom dagen påträffade jag två gamla bekanta, en qvinna som gick på knäna och ledsagad' af sin mun, som varit stgöta Corres nik -fdljande: a «En godeegare I Östergötlaud vid : nåmn . W. Grill — en medlem al Igmiljen Grill i Östergötland och Ne- rike — testamenterade 1884 ‘ 10,000 kr. till svenska vetenskapsakadomien såsom. grupdplåt för anläggandet, af : en sidau trädgård, endast vid dispo-. sitionen fistande den önskan, att (rad ården företrädesvis ör svenska djur och fåglar. Sedan 1964 hafva nu 18 är förgått, i följd" hvaraf grundplåten, genom årligen inflytande räntor, I närvarando stund bör uppgå till omkring 20,800 kr. Ganska anmärknoingsvärdt Ar emel> lortid, utt man likväl under många år nu icke hört ett enda ord om he= "eaken.. Det'.kan- nästan tyckas,. ochun ‘Toko allennat frâgan-om: un täggandot af don zootogiska- träd-;; -Kärden utan Avon wiunet afden hes _ rliando och vackra donationen alle ; dåles hado dött bort, - Åtminstone : förmå vi icke för osa förklara den Mjgvieigar tyatnailone, t rij=— säger A. B, — förklara den +! : | O pondenten bland an- Få förut N. D, '” wari - Perrault fritogs från all ** af fådan be olm. Under deuova rubrik läsea i‘ 7 NV , ör ögonblicket kunna icke holter': 4 ah, pan e AN i ar “1 “. ss ge ea a . - snsi oe v ran en +& npf : anfommit en skrifwelse från Ame- > ; som furtskuffus med deras egen eller: skräddåre. De voro från Öland och 7 fhirado sin bollteuhet med acjouren > | Zoologisk 4 Btook- . MJ 4 ' borde ordnas | Ly a ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.