a das l= | C. an a -Auktlon 3! - "Genom offentlig-ock:frl- © villig auktion som förrättas i Snapparp - Torslagen den 3 Augoati med des. “ian kl 9 fm, Miter: here Bühring- dill den högstbjudande! färadlja: bela vite val vårdade ldedrebo, deribland. - möbler, besående af byråer, spegel, mate' och akrisbord, I ehårslong, hvil- soffa; allt’ af valnöt eller mahogny, I Ligghädervagn, I bylvelbänk'samt diverse eined- och snickeriverktyg, Koppar, jern- och tråvaror. Dess- utora kommer en de) fullständiga beslag till'seklon,; vagnar och tlörrar “att försäljas, allt nf ayailtrer, uch nytt. Botalningen ‘och öfriga vil kor tillkännagifres före auktionens bör: N rönninge den 23 Jali 1882. - Ester anmodan Paul Esbjörnsson. . i i Kan Swerige ssrswara fin Felfftån- dighet. Denña fråga. hwilken 14 måns . ga gånger under desja ar blifwit frauts/ tåld, Lleswarar landt]êcswarsfomitén i itt betäntante på fötjande Tätt, särskildt med hänsyn till landets geografiska läge: A vårt lands lage är gynsnuvt för dess (försvar, torde vl icke kunna bestridas. I motiveriagen till der hårordningsförslag, som af kongl. inaj:t afgaf till: 1875 års riksdag, yttras å, detta -hänseénda: följande: «For ‘ett, försvär, inom egna Inndu- måreh "torde? få” mid hafva ett mera fördelaktigt läge: Genom förenin- en med Norge Ar största delen af les lavilgråos tryggad och den öpp- on delen deraf förtlyttad till trakter, föga gynsammna för eit unfall. IHvar- je annan sårbar punkt måste en fi- ends 'nalkag sjöleded, Huru stora haus stridskrafter Xo må vara, begrAn- em för honom det antul stridande, hrarmed han'kan nnfslla våra kuster, al de transperimedel, som stå honom till buds, och då nutidena krig for- des ‘cn dfantlig faltmateriv] för en bär, som skall vara stridsduglig, så ligger häruti ev.icke ovigtig fördel för dess försvarande. Hvilken skil- uad för cu fiende att med jernvügar- ues bjelp från en Jäng londgräns och stödd på egus fåstningar öfversvåm- ma eden stat, svm skall nögripna, med snart oagdt en befolkning i vapen mot att på fartyg nôdgus öfverskep- på en krigshår med hela dess ut- redning af vapen, bästar, kunoner, krigsförnödeuheter och förråd af allu alajt till några enstaka landstignings- punkter, från hvilka hun icke annot fn långsamt kan utbreda vigna — I detta yttronde instämmer komitén till nllu delor, Den fördel, eom vårt lands gynsammna fåge sålunda i för- ala rummet skänker, A, att våra i invånareantal och tillgångar om så väsentligt öfverlågsne grannar vj gent emut 0x8 kunna draga sanna nytta st sin öfverlägsenhet som mot andra tem mera omedelbart angränsande snivdre stater. "Härvid kan visserli- gen onmärkas, att Ängans unräudan- de i sjöfartens tjeust i mer fin ett afseende underlättat siendtli- ga troppers öfverföronde till vår kust, inen i alla hândeleer Ar dock det hinder, som de osa omgifrande Inf- ven dervid förorsaka, så stort, ntt vAxentligen ansträngningar inåte uf en fiende göras, om han ivârt land res dan” från krigets början »kall kunin uppråda med! ¡krutter, som vi ej skols erga lönnåga att betvinga förs utfoatt ait el redan" i feeden velat at förbereda vårt försvar 2å, nit det kan på ett Andnamålsenligt sätt tillgudo- görs sig den kinftutveckling, hvurnf vi Aro mäktige, 7. : . Utom det’ att samlandet af tillräck- liga transpostmedel för truppernas öfrerförande endan kun ske med svårighet och tidsutdrägt, förorsakar vårt krlogflutna läge i förening med andra 'vårt lande egenheter yiterlign- ¿ fe hinder för en Lerdo att bär up - träda med öfrerlägsna krafter. Do svårigheter, han efter Inndstixningen bar att Gfvervinno, deo icke inskränke” tä tillett undantrångande at de « trids- krafter, avin af vm'kunna råndus emot honom, utsy kan måste derjem- te Köra de störa ansträngningar för sina förbindelser "upprätthållande, såvida cet franstrångande i Innedet skall Iyckn«, Vid anfall. pA Afven de mest rika och bördiga land har den anfallande visst sis balen störa behof att fylla från eget land med ofccen- de pá icke allennet folk för eraättnn- de al lidna förluster, ptridsförnöden- sodeter, utrustningar uch sjukvårdanre “eriel, sim allié nate tile Tiâu bemorien, utan vele på de förnödea- © beter'nf många slag. som för unter håll uf trupperna och bestridsnde al deras: tillförsel Aro nf uGden, Endast fenom Yet strängnoteanlivunds nf Ade det egna: och der fendiliga ‘landete tillgångar har det lyckats honom utt av dessa behof.vederbör- ligen till godu. .. Huru mycket stör- | “1, i | re mlste” Icke svrárigheterna i. här pämda sahecada, för es Sendo imel- -lextid » blifva „vid,ott djupare intrån« "gande : Fövårt' gleåt Vebodda : land, svilkot!i endast få:träkteritillåter en: :fionde ‘ait lefva - pA landete bokost-. pad. ¿=> Dserc'Anji undra;salt måsto han e4lunda vid lett onfall A 018 Lanviona till sitt eget lands tillgân- gar? något som Fein ordning förös. kar: fordringarna på tjenliga sjötrans- portinedel” för dossns tillgodsgöran- de, Men dessutom, då vid anfall à andra land, efter hvad ersnrenheten gifvit vid handen, opprifoa | och I obrukbart skick anttn jernvägar via- serligen hastigt nog kunna ¡af den anfallnnde göras brukbara och från eget land förses ned materiel, kan icko vid ett avfall p4 oss boehåflig jernvågamateriel med amma lätthet Ttförna, för att 'ersAtta den söm I tid blifvit undanzkaffad, man att härför ytterligare | högt betydliga sjötrnunportwedel ungas i ansbrâk, Tillgången på dylika är duck i alta händelser Wejgränsad, och en följt dernf måste vara, att om vår flende Alven för ett anfall på andra sinn grannar kan förfoga öfver flera 100,000-tal soldater, måste dernsan- tul vid ett anfall på os, synucrligen under krigets första skede, väsentli- gen inskränkos, Val är det en san- ning, fårom förut också anmärkte, ait ångan i vår tid minskat usetän- den landen emellan, hvarigenom Af- ven våra grannar numera. med stör- re lätthet än fordom kunna hitsóra trupper och deras förnödenheter, men ångan har äfven för oss vid försva- ret of fösterjorden minskat ofstånden mellan Iandets olika delar, och vår förmåga att emmln dé försvarsmedel, «om vi i freden sörberedt, hor bäri- genom äfven ökats. Det är också svarsväsende, ott en fiende redan ti- digt efter landstigningen skall blifva nödsakad att upptaga strid med jomn- etnrkn, om icke öfverlägsna krafter. Men äfven under tortgäugen af eit krig erbjuder'vårt lands kring- flutna fäxce icke ovärentliga fördelar för dess fortsatta försvarande, Det- ta Iñge gör nämligen en fiendes för- bindelser med eget land under en stor del af året svåra, om icke omöj- lign. Vintern, i norden oftast sträng, försvårar och albryter mången gång nll sjöfart på de oss omgiscande hnf- ven, En fiende, zom anfaller vårt land, niåste derför eökn uppnå sitt mnål under några få månader eller . ock bereda sig an öfvervintra för att följande år ufeluta sitt företag, Och om An flere nf vitidens stora krig nfxjorta under Joppet af någen må- nntder, har det varit en följd uf den oci hörda :kraftutveckling, med hvil- ken unfallen redan från krigets hör- jan kunont utförs, hvilket åter på grund af de ofvan angisna svårighe- terna Håppeligen kan ske vid ett an- fall på osa. Vi synoxs derför med alt fog kunna hoppas, att, om vi älven icke omedelbarligen efter Jand«tig- ningen skulle kunnn osviea det fiendt- liga. nnfället, hvilket dock aid i förkta rummet måste vara ândamálet med våra försvarennstalter, ett ester våra förhållanden vál vurdnudt fór- svarsväsen likväl skall cga förmåga att rå mycket hejda en fiende inuns ytterligare framträngnude, nit ex bom mar för honom blir otillräcklig att nå det mål, han med sitt företag vill vinna. För ett fortsatt och ihär- digt försvar bar dermed icke ringa vunnits, ty vid vinterns annalkande mårte han antingen: sjellonnt lemna vår kurt eller ock bLestömnin nig aut här öfvervintra.Strots de svårigheter eom dermed äro förenade, Beslutar han dig likväl för detta senare, är «för en längre tid höns offensiva kraft beuten och "han »jelt i tlestu fall i sin ordnirg hänvisad till försvar of det stycke land han hunnit besätta, Huren som helst tå vi tid att hema vx efer våran förste ovstrångningar och, tillgodoyörnnile oss vån ytter- ligare till buda stående hjelpmedel, bereda: vi om till nya. i Värt lunds geografiska” läge underlättar derför "väsentligen ett segt och utbålligt försvar. Vår underlägs enbet i mycket i jem- förelav med de mäktiga grannar, som omgifva ‘vea, ‘foranleder mången till mietröstan om vår förmåga utt för- svara vårt oberoende. Inaigten om, att vårt lande läge i fera afseende när gynsnmt för dess försvar, turdu böra skingra hvarje oro i detta nfaecmle. Andra mindre europei«ka stater, som icke åtnjuta em sådan fördel, finna det onktadt för godt nit vål förbo- reda sitt försvar under fredens burn pueket större anledning hafra vi då icke, dortill, när ;vå just i vårt Dee. halvan ”enw' horgén fr, utt de ahmrang- ninzear,! vi i detta ”aforende' Körn, I pröfningene stund bära: vien vig: luf in vant fruktbäörnude till oit Amlunå]t : oa — Slåne = Hallands seruwäg. Ely telien för Stäne—Hallouds- jernwdgs- aftickolag beflutade à sammanicáde i Helsiugbvrg förtiden torsdag: > * | 4 * “att of. tednade derför. vi fnåeto” så ordna vårt före "fick Ivdnnde | ; afisekapitalei“irisordrä" inbetalning af 10,yrocent tillsden Tis; flundande, December ii 2. > ck alt. Ipfördracantud på leverans af frälst enor’ enligt" modell, sqm styrelseu genoriz asfinulg perfon wlüe anordnaz- ‘> vd > dtt“ uppdraga ât:fapteneu i‘w5ge oH; wallkenbygguadostrrelseint-. Gustaf Linde- wist att geuast werfstälta reustafuing af. fernoågolinten fam! särsfifdt att. mid; ôfwergangen - af i HassandsÏs upprätta“ nozgranna undersôöfulugar i syste att \ôfa åftadlemma förbättrade tutuings- förbåflanden, Wl fråga opt upplagande i belagel af -bandelen Kattarp—Astorp uppskêts till ett följande saneciauträde. == Bolagsostämma hölls fiftl. gårda med härwarande fpritbotag, hwarwid enligt med sturelsens förslag -besiôts: 1:0) Att blinmwande hotellwärden sulle i byra för hotellet med tillhörande tråd- gård, att årliged ertiaga 3,000 fronor, spwilfa halfärowid | föstfeta betatas; fan wara Nyldig art! på egen befostuad, tido» culigt méblera lefaleu famt är desiutom dreunden'* att af bolaget, emot priser om i flentraft bestämmes föpa alla bes böjliga spritwardr. 2:0) Bestäm-ep följande töner till bee “A ta böflig perjoual fn röreljena skôtande: Til eu kaësaféntrellant, bwitfen al stälta bergen féromhänderhafwaude me- del famt âfweuj göra inföp vd hafwa öswerinscende êswer affären, 300 troner; Till magafinoföreftåndaren, hwilken äf- wenu ällgger att} skôta bofföriugen, 600 fronor jemte fri] fest och boftad; till eit biträde wid utminuteringen 200 froner, jemte fri föra. — Mindre ujanligt. Temligen stor äppelfart cd npuistagna blommor wä- ‘rande på samma gren tagen i en träde gård här i ftadeu, haswa bliswit redaf- tiouen fêrewisadé och lärer samma tråd enligt uppgift haswa blommat tre sâr=" ftilda gånger uder inuewarande some marz utt haudl} Weunstrôms tridgård fines ett pâronträd jom sautidizt bär tor fart oc nyutslagna blommor. — En flonert, "Erpreß", förd af tape ten Brandman. aflaftar i dagarna på redden en flentolataft från England för herr D. E. Hallbergs räkning härstädes. — FRâägskörden har i deesa dagar börs jats hår t ortens — Soderprifen, Göteborg rafsinas dôrer hafwa från ew med i tiodagso ued- satt prisen à alla Nags foder med ett öre pr flåtp., utom hwit Bastard, hwarä prifet sänlts med 2 öre pr skakp. Skänsta foderfabriten i Laudskrena har från od) med i onsdags jänts prijet på fomilige fina tillwerkningar med 1 öre pr stalp. ep a — Úrets landsting utgöres af följande ledamdler oc fyppteanter: . Stungdbada: bolhandl. J, A. Zachris- jens Înppl.: baufdixestêren C, A, Cull- berg, I Warberg: fängetsedirellören Fr. Bo-- ären ed) apetcfaren J. Kerfstedtz jupxl.: v. hâäradsh. I. Jehnojon cd) har.dl N. C. Jobseu. — < © Falkeuberg: gpotekaren I. C. Brag; suppl.: bauktosséren A, Heuriloson. © Halinstad: gärswerifabrifêren L. P, Audereseu, handl. 4. W-Angel, fabri- fören I. Wallberg eh delter Þ. O. Sjè- firandz suppl: apotefaren C. F. v. Ey dew leftor Fr. Anderèson, bofkhandl. V, Slêld och handl, W, UM. Wred, Laholm: handl. H, Heuriloseuz suppl. gatswaren A. J. Deel. . Bjäre hârad:‘landtbruf, S. B. Bruhu à Wallida, Aug. Johansjon i Nappe, Aug, Johanzsoit Mid, Per Larsson à Fiärás Bräcka dd P.A, Skantze i Asa; suppl: arrendatoru C, L, Apell i nr 4 Haredtorp, hantl C. A, Oléhn i Stuf, Carl Peroton i 'Hambrö, Alexander Ios bansjen i Maa- ch Elias Olsseu i Aja. Wisse härads tapten A. Wiltiamosen i Sertöf och VIF. Werdelin | Hjörne; \uppl.: haudi. R Barkwan i Nyebro vc Audr. Börjeojon i Syllinge, Himble h:d: bemmansäz. Carl Anten Auderofen i Terpa, godság. Ulfred Bes sell à Göingegärdeu oc förre inspeltoren A. Dloson i Nolfstorpz suppl, hemmanse Ägaren Per Kristension;i Kulparp samt nämdemanneu Carl Bernhard Edmunde= son i Altarp ch Alfred Oloson i Cug- arp. oa ‘ Faurdás h:d: uämdem. I. A, Nilason i Sanuagärd, .rilodagdm. C. A, Jänokon å Tordhote nämdemäunen Jeh. Alfr. Aukar i Kölnge ch Iod:s Swenosou i Dahlz suppl: nsmdemänueu Sweu Lars: son i Stegarcd) Elias Hansson I Verz ed Joh:s Tobiasson I Längaweka samt S. Ewenofen | Bsönßutt. , Vrftada h:d: A. J. Heurifsson i Lun= hagården, Dal Anderson i Björbesered cd) A. Þ. Jehanfsou I Srtenetorpz suppl: faudibeuf.. X. MW Gudmundssen à Was lod ÖP TR Jansîop Fur 10 Peters 08 landlbrukaren. 3. . Mt. mr 232 Wessiject oe FS: Pexdseu,f ‘7 Halwstads hide laidibruto Zobtd Krie stenoson A Oringe, gástgiswarck A, N. Hélm I Qwibilie ec I... Hallengren i gille; fuppt.då hemmanodgarne I, P. Jonofon I Trondrp e< Nils Peter Karlos son | Fâberga {samt landibrufaren G. Ahlstrêôm i Holm. >. . - Tönnersjs hed: hemmansår.. Ieb:s La1oson j Zönperfo, godosg. C. Ham mar à Oriínge leh rl tagöm. I. tytt- 10 Kant Anteréson CY .warit. bflidans sállstap, bältades äfven; mer” tdoslppteF=ester tt” dagar: fedan: fel ens él Skedbla; suppl: Per Milésoit-l 7 O Joh: ng!den!{ Tebnnlugi ylfnge.È "¿74A TOMÉ Hd: rifödogümannen Carl D104 warssóß ti Wärésforp,:kantmar]unkaren- Th; Gyllcuskêld à Wallen,“ hemmandäg.:|, M: Nilsson: | Skuramedls [o<lqndibru<, karen“ A; *G.*Gylleuswärd“i Fogelsäng;“ ‘fuppl.: Marichin, Karl Persjon i ‘Pereson | Kärragärten och i Finsko, . Heh Eobjèru art Nitsfen, | Fallmalt wid fommunalstämma all wara risen; ej: tryt, efter hwad ett prejudika1, sem nyligen ofgjerta, gil wer för banden. «=. vc : — Ett Lmerikanskt poffyftem börsar allt mer att tränga sig fu i den swenfska affärswerlden. Och att delta bår ej nått en ríiuga utwedling lisas af följande ftrifwette, fem blilwit jörewifad redats der fom följer: eo «Med kännedom af den sympati ech kärlek, lvarmed kommygohtet är inom Sverige omsuttadt och på grund af allmänhetens så lilliga ön- skon att för billigt pris erhålla deras afbilder sända vi nu IH. 11, ett min- dre parti bläckhorn, föreeddn mad deras porträtter och till »& billigt iris, nit Afven den tert medellösa är i tillfälle art köpa cit sådan blâck- horn, och tillika erhålla ett temligèn godt porträtt uf någon bland konunr puhusets medlenimar o, a. vw, Brefvet;' sinn" var ‘undértecknudt Stockholms "Tekniska Fubrik, inno- höll älven prof på dessa stemligen goda porträtter of konungalmsets medlemmns. Det torde varn öfver flodigt nit omnia at dessa bläck- börnaetikelier vor ent uskverk och de kongliga persuneros alldeles o- igenkänlig:, så nit, om bläcket rjar battre fin etiketterna, gör köparen en sämre uffär, yttrar "Sin. A, . — Bewäringeus. behandling andras ej sállan, ‘mei IS åro'desja feftertan- dets unga förfwarade ej alltid fi goda alt tagas med. Så Mrihves från Bada mo lâgerplats till Aftonbladet följande: > Sijtls (wea 3 hölls, krigbrätt med ett' -stêcre ontal af bewåringen från Bites borg, som’. under *.färden derifräu till Strôm. oc Bacfamo uppfört sig yiterst wäldsamt. Under ranjafuingeu blef styrft: att de tilltalade redan I Giles borg hade få uppfört sig, att ångbåtar befålhafwaren wägrade att lägga ut sräu fajen, om de Mulle följa med, men ait han Perifrån offted pá uppmaning af den officer, under hwars befäl bewå-" ringen sted; att de sedan ombord upp- fört sig fom witdar, spa:fat fönder tôce rar vd fönfter m, m.z'att då besálet sôfte hålla erdning, en af vewäringen repat: "Waren eniga, pejkar) Fram med fuifwarne! Här skall blod flyta”, hwilfet föranledde ängbätsfaptenen att ropa tisl. dent :- "Vetänken hwad I gås ren; goosar!”, bwarefter han, fattaute cu paf, sortjaltez "Deu förste fom rör tefälet, får jag i fallen”. och att en af de wildaste maste bindag wid maften. SKrigsråtten dömde eu till I måntder eh H dagars fängelse, sex till kiudrigare fängelse, twä till slräng arrest ech jer ten till wastarrest. I . q — Ctt och annat om begreppet suabb« het.* ‘Den stêrsta snabbhet menniston lau frambringa år deu uren gref lauou afiyrade granatend, hwilfen uppgår til HUV meter i felunden, under det ett suälle tag ie lillryggalägger mer än 20—25 meter på jomma tid, Windthunden eh fapplôpningèhästeu prestera ungezar sames ma suabbhet som suälitägetz men bref = duswan flyger 39 meter oc örnen 32 meter | ielunden Denna nabbhet är dec förjwinnande liten om den jemfêres med planeternas. Jorden tilicyggalägger t. ex. 30,450 och selen 55,000 meter i fefunten. Och denna snabbhet dfwer- träfjog åter betydligt of 1juseto oc elek-. triciteteng, För att tilryggalåaga afftåus det emellan olen och jorden ulle jorden behöfiva 58 dagar vd foten 31 Vy dagar, unter det en granat dertid rule taga I aniprål 9%, är och ett jnålltåg 190 år; ljujet dereaiet fan ypreftera detta vå 8 minuter och etettrielteten till oc med vå DY, minuter. "Detta gåtter .docd endalft om « den -eteftrifta' guifiau,” ty ‘den elet-' trista selen krm anwända r felegrafering, rör sig. pá läugt når fi suabbt, 1 3 8 N — Dsfyldigt häftad i fjorton dagar, 06 :— ingen upprättelfe i Swea hofrått. I Dagens Nyheter” 1åies: Man erins rar fig det bedröfikan falskmyntaremäálet { Kristluehaumnu. Dramat tog fin början i November 1880, då ftadsfiftalen I näninda stad inmanade en tjenffttda i NR emcdan hon fört få wexla ett par itswermynt, hwilfa sâgo något mårta ed) mißlänsta ut. En lotohutru, fom förfta tanfafningen egt num... Tjculiflic« fan Hills NE stad. fjorton da- gar ed Rene fuft få fin dom, di en din- dette: bitrväffade, som befriade. heune ur sageus armar, En fined hade neumllzen pá, apoleket sramtennat en froua, som åfwen. säg besyunerllz ut och es blef note lagen, | Sweden tef oud o log med 3 en persou till walttouteret, hwarester fån fav begas fig I wäg till ci Ir bemmansägarne-Joh:6 Jönssen I |- tlençn“aj Smäl. Alleh. Slrifwelsen ly- . a_n a öuldjrad. : Denne salle yn{el. e blågij d tördlågan; dá en 'qwidsilfwerbeläggnlng 3: drswahn-c< myntet befquus wara ålta,-tz à for) man wet de båda metallerna få i Ait) oualgameraI. - Map fä nu? tánfa:sig samma möjlighet i asscende pá {:- „den 5 bål smedeñ - oth :befunnod.tifa fom .smedens frena Bara gångbart fwenflt mynt, endast \-- _êfwerdragna med eu qwidjilfwerbelågg> V - ning. Ait tjenstflifan nu släppfes war? . en sjeisklar fal, men ben hade då oskyl- digt fått sitta käktad 3 fjorton 'dagar. a Natvál, älndet tages om hand af jü-4 stilicembudeannen, fom låter åtala Stri-!- itinebånma magistrat Inför Swea (Ar Målen år nu I denna infans ásg[ordti, r ed) njagistraten, som Tåtit flidan fitta s ‘fjerten dagar eftyldigt I häfte {nan den l': fem pá tanken. att Lita undersôfa de: mynt | sem wällat häftniugen — denna :-, magistrat år frikJud från aDVt answar. Aspen en Annan fötjo härfld1'af detta |‘ bellagllga "mål. Som näâmudt kliswit, | - ålföt) cò pigan af en lotehustru, fom war : âltade tjeustflian,- De. af: henue i: ‘framlemnade mynten lemnaded till’guld« {- - Vv pá tilifällig resa till staden. Hon hade: * order) att tända fyren, men åtwen hon: Uef hältad, och fyren blef otänd den nats ten. Hennes man blef derför suspende»: rad, wen áterfi> lseusten, då rätta för; +. hâsloudet blef upptäst.. Hwilla jjöolyc-' lor bade ide under titer lnunat inträffa till följe af den otända tyreu — allt: för dtuna förbaltadg bältuing. Wi fôre, moda enellertid, all justiticombudöman= + nen ice, nöjt fis med hofrättens mer ån. : egendemtliga ntjlag. RE 7 .—¿En frögare med famivete.: (Ur. en omerifonft tidning). Krögare sjelse> wa skäla erfänna att de drijwa eu Mad». lig âfár ch, sulle ej wetenzäbleswë mwalna, Följaude beråt-1 telje bekräftar för of s.uniugen derat i“. Eg ung man fon în vå egen i cu smásiid, gil fråm till dijlen vd begår: de cu! sup. fan. ide för mill samwelë lema er n+? get, 1y ni har ju uyß haft delirium tres” mens) Den unge manien steg år sidan. för dst lemna plats åt lwá madra yra" "tiugar, hwilfa framfommo fill diskeu ech. blesws af frögaren betjenade med myc=-, ken attighet: Mär desja hade fått hwad: de óuskade framträdde mannen, som has” de -balt delirium oh sade: "För fer år fekani war jag wid famma âlder fem - tesfe'ynglingar oc I famma: ställuing. . Jag war en fiánig yugling med wadra, . framtivoutfigter. Nu är jag wid 28 ärs ålder (en ruin till frepp c< föl Ni" lärde Imig att drida. I detta rum har: jag fört den osed, tom blifwit min ruin. Gålji mige nu några glas till, få är .edert verk fullbordadt. Jag Mal suart_ wara ‘berto; för mig fins ingen VA men dFeosa ynglingar funna ráddas, Sálj till ng ed) tåt mig dö, ji harwerlden en nojing mindre; men för bimmeleng full .fåtj ej. en droppe mer till deosd yugliugart.e : : Han. sade della med en öfwerlygande häuförelse. Krögareu lyßnade blek oc stum, ! Stutligen sade hau: "Detta är den sista dreppe rusodruder jag fåtjer till . nägou! mennifta!" Dey hau har hållit ord, | M i — Nikotinens skadlighet. Den mes dicinffa falulteten i Paris har pà re- geringens uppmaning afgiswit ett betän= lande em deu i tobakcn innehäslna ni- fotinchd sadliga inflytande på den mensk« tiga ergmiemçeu, . Vetánfandel år för- fattar! af profeofer Lagucau, fom fons, ftaterar, alt det i total finucs från 2,4» till Tec procent ulfotin vd ‘att tvbatas rófèn Sgt är sfadlig genom det deri - nivedlad? kelwätet, Tobaken werkar stadligt enom spotten, som swäljes vd lâägger: fig pá -motfmåltningsorganen, famt den rêf som går till lungorua. * Tebaköröäfüinz ‘fan fåtedes ástadkéêmuia’ d funna fert-i-4 sätta 7 dermed, om blott decás fam) > "Nej", sade lrögaren, jag! ' flerfaldîza magaffeltioner, andtäppa oh * ' bröstkcamp, åfwenfom finnedorgansn fun na, blifwa augripua. > sc ev: Lj - —) Mellanriksdanans : inwiguing: Sårded från Skorlien till Trendhjem. did fäxst genom Merakersdalend utvm- ordentifat frorartade; om Tyrolen pås ninnagde, nejd, Wwidare' utefterden skôna f]ordent * Statiónerua woro liksom’ fa= den fesiprydda: med flaggor- cd blomfter-” | guirtandèr, ' Ohwerallt jyntes festkl.dda mennistenadsor, hêjande lefwerop. Duns' drande} salut ! fran Kristiansten, Munk<- bolmen, tre: fmenfte,: en norsk örlogómani Konungen moettègs { Trouddsem of mas istratén, fermandskabet sed) em oêswer= fatt * meauiffomassa samt loz sitt res i suftsgärden. =, idens gistrat midday I den nya sparbankeus total får fenungen, flogs af baufdirettdr Herte, hwarpä for. nungen jgarade i‘ansláeude ordatag med en får för Zronddjema stad. Derefte pibrag es skälar af fiftoproften Esens derp._ Bugge dar I uirkies Bugges - för Siveriget dwitlesl : sramsades. î _ ELAN af braverop, “ sd — "Häfftångddragkraft”. | - En trådd. gârdön]ättare D Verslör i. Esperdd ac under ey följd af fr/rufwat på OD ar ” ningen lalEn ”maftid, [ tåtta wára dästars mêdesamna arbete. Sex zliblyfade-[drldf'ha luda Î -mannens. elonomi, Han har fölt ' Trendhjems mas - e< formandskab gåhvo i \dudags .. Stfäleu för -konungen hre? | de "drottningen, , af : dergermefter - för Ironprlusparetss Bland riga =. „wältaliga ord od Nn wa wäsllat «n ‘- - on sulle under=!" 5
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.