U "i Axe olofligt larfiske : Hade major M Aman fiat raturen. N 8; Swenonius inlámt til Hils häradacátt to arbet8farsarne” Nils? Hansson ‘oh Pil * - * Rarssfoa i Nestad samt Carl Swension «| TÁmot od Johan Sewedöson .| Wesira NT Mellby femte Per: Iöudfon Var 65 SC För ot Mellby;” hwilken / demörätt sam dag ] meddelade det utilag all då oftridiat år, att. fagfiffe blifrit utan kärandens tills stäad utéfwadt, dels natten emeslan den 18-04 19 Zuni wid Nestads ftrand af swarandena Nils Haudson e< Pål Karlsson, dels och efter af swaranden Per Indien giswet .tillftånd ed med | +}. hans redsfap wid flera tilfällen i. fam- ma månad wid ned Mellby straud af fwarandena Carl Swenslon, od) Joh, v Sewcdoson, allt fi ed utan afsceude å i hivad -swaraudena angTende fin rått tin « fiffet aufêrt, prôfwar bäradsrätten i före ”& flrafftagen rått- 4 ie — | ‘ måga af 24 fap 14 $ i ¿wist dêma swarandena, alt hwar för sig E våta 23 frenor till feenan, hwarjemle* H de wid fisket begagnade och | beslag tagna oe redskap, beftående: af; 4 dragelor od) 2 O draggarn, âswenfem en i beslag tagen tar, jemtiat 42 $ af fisferistadgan, för- tlarad« till fáranden förbeutne. -— För förment fiskerätt wid Karsa- fors norra strand hade Lars Bengtojen, Nils Peter Isf, Swen Perdsien, Bengt Swenssou eh Beugt Peroion i no 1 Lejeby instämt hecrar dolter N. M. Asplund och fisteritillsyninzgomaunen N. F. Swenenius, med ersättningsan+ 2 frråt til Hôfs häradsrätt, fom förliven - gårdag affunnade det utslag: ”Cuår fis randena grundat sid falan | fêrewaraue « dé hänscende vå urmiúnes hâfd, men dens , samma är worden af swarandema laue drad, samt hwad î ;mälet förekommit ide innetattar bewitaing om någon få beskaffad bäfd tid std för den af läran: dena påvrfade råttisdet till andel uti Eronclasfiftet wid Karsafers, warder färs» | målet ogisladt, af hiradörátfen, som life ! wäl qwittar utgifterax à! rätlegängen meslan parterna®% — Till nyßnämde domwärjo hade Pil Carlsen i Nestad instämit förwaltaren för Lagans fistebelaz, herr N, F. Swen- eniu8, angående âterflällande af fiskered» sap med mera, men som swaranden eat befogendel alt, vå fört som fett, från färanden taga de of denne begagnade fisferedsap, ogilade däradarätten i utslag förlideu gårdag det af fåranden wäcta answar9- och erjättningsanipråfet, hwar« jemte läranden fsêrpliglades god1lgôra \waranden denned fesinader. i målet med ferdrate 27° frener 36 öre, men blef swarandeud yrfande om answar à få- randen för obefogad rättegång af häradde rätten temnadt utan dfseeude. , — För wåld oh sälsord mol tjenfi- förrättande längmanuen har Hôfs bä- radsráte förliden gärdag dömt fordbrus karen Lars Swensseu Holltera 1 Haßlöf till 3 månaders fängzelse förutem witt» ' ucéersättnîng, — Halmstads-skandalen. Eulizt hvad M GStinjta AL fêrsvert bar fyrloherden : Hammar återtagit sin fåmning met de bâda perfoner, fom förde benom från settëparfen i Halmstad till petiswalt- ‘ fonteret oh på hwilfen wittnesmäl tide ningen Hallauds-Pesten gruntade fin netis om upptrådet mellan br furfeher- deu od den I2:åriga flidan. Desfa båda verioner, två tyffa barberarebiträden, wid namn Kniep ec Glienke, bafwa i deesa dagar beséft lorleberde Hammar i Vrin- nestadé prestgird. :— Nedsättuïng i beskattaing. (a nängd pecjouer, emfring ett fembundras > fal, aufór årligen i kammarrätten bejwår êswer för hôzt af wederbörande tare rinasfemité uppskattad iulomst med deraf i I | | alt mer ån hälften af beswären afstas ' endast of den orjaf, alt Haganden ide på fått, $ 63 i bewillningsöstadgan. af den i 15 Dlteber 1880 anwijar, föft ändring | { taxcringen hos prêfninzokemitéu. Förs fummas detta fudrlugolófande hes pröf- uinzefomitéu, ¡winner nemligen" taxe- ringsätgärden, enligt fammareättens upp fattning, alltid taga fraft mol flanapden, Med auteduing a prôfniugokomiléeruas nu snart fêrelläeude sammanträden er- inra wi derför dem; som ause sig baswa- fått fin infemft för bögt uppflattad, ätt ide försumma att anföra beswär hos nige « derbêrande vrölningstomité. Bespärs- i flrifter injänd,-6 till åjwerflåtbättareems + betet eller wederbörände tånsfivretfe ie= , tast åtta dagar före fomiténs famman” oa M träde. 3 | I — Fologenprifet | Gefle neteras för , wintecit- till 5H öre fanan i minut ed 48 öre oM helt för tages, - I Sterigen ångaren Malmöhas. ODsk.-P:u för 15 danes berättar: (IJ i den'glädsaude_uudeeeintelseu, attt | | oc fbårdiga fófare “eller ängaren Salme hus - pi’ fredäadefterinlddagen ändilizen -ly>ats. pà uppgiswen plats finna den- : famma, Den wiztiza nyheten medde- H lade de bira rerfonerna al egaren lil , rångaren, hr bruferatren G, Tillberg od i för öfrigt åt alla, med bwitta de fame - talade. bwaraf wl togo ch antedning att i ejt fåtal ex, of den ej sunt, fårdig- I | ‘4 [y TE EL TEL Tre ' Vä följande beffattningg men nian fan fåga- mA > förbaga. inorgon sred fis ino fladen” ( y : “Irydla “ upplagan ‘af wär, tidn soma deg: rcddela“en fort notis der-. om, dfwertyzade,-sen wi woro, att ins ‘let’ twiswel! ou: fonningseuligbetern fåre- aning. > På tårdagsmorgönen: afsezlode r Tillberg nm. fö. till detimed bo be- fecfnade ‘stältet i Kalmar fund, deras ‘garen’ sfusle_ara: funnen pa 19 samúars djupt walten, men wid de fåretagaa ueg- rauna underfökningarne befand, alf den fi nntna ångaren tvwärr es der, war tills finnanded, utan all de båda esteripauatne meddelat sâwäl he Tillberg fom oh ch alla andra bett ett férhastadt ontagat de. Cmellertid,- woro - perioneriaj ifråga tà sáfca ‘pà fin fal, ort des iunan br Till- ‘berg med sc lslap ôfreste för undersóluin- garnie, till och med uppzäsùlo, att de bade î det luzua” och Hara wallet fannat se de fôrgulda fuevpatne på mastfepparne- ‘Som fynes af fôrestäende, bafwa wi wid meddelandet af den förta” noten hait tilirä>tig ‘anleduing älerziswa denfomna, churu wé ‘beflaga, aît deu meddelade twärsäfra nypgiften ej i werllighelen war öfwerensstämmaude mèdsanningeu, Hep» pet aft återfinna Ångaren Matmöhus fyr ned ledsamt noz alltmer och mer sêr- miíuskas. — Egeudomshandel, Källarmästare C, ES. Vhehm, hwilfen den I Nät Oktober aftråder lällaren Druswan I Wexid till fällarmästaren Nilsîou i.Halme stad, har för (08,000 fe. inföpt Hoby gästgiswaregärd med tillhörande jorètruk i Blekinge == Städernas folkmäugd. Ur stati» lisa Centralbyrâus belt nyligen osseut- tigaforda beråttlie för är 1880 rörande folkmängden m. nr meddela wi fêljaude uppgister rörande folkuäugden i rikets flåder, fådan den befans den 31 Decems ber 1880, . . _. Telf af rifets 90 städer hade folfkinäugd êfwerstigande 10,000 perfoner oc bland dem har Kalmar tolfte rummet; deésa telf fråder intaga fötjande. ordning: ”Goltmängd Tillwext eller “wid 181 des minskuing Nue, under året. 1. Stedhelm 168,775. — 4,658. 2, Gôteberg. 76,401, == 3060, 3. Malmd, . 338,054. + 1,378. 4. Norrköping 26,735. — 62. 5. Gefle «vv, 18758 — 152. 6. Karlofroua 18,3200. — 329, 7, Jênképing 16,147. + 464. 8. Upsala, 10,675, — VIK 9, Lund... 14,304. + 335. 10. Orebro. 11,785. + 379, 11, Helsingborg 11,000. + 43. 12, Malmar . 10,063, + 225. Mettan 9 och 10 tusen iuwänare haf wa tre städer, nemligen Landokcona, Krisliaustad vd Sundowoll, mellan 8 ed) 9 tusen tre, ueml, Linköping, Halm-= stad eh Estilotuna, fem hafwa mellan 7 odd lusen oc) 4 emellan 5 och 6 tuseu. : Minfia auta! inwänare har Falsterbo med 339, dernåll Säter med 541, Troja med 645 cb Sigluna med GON Jue alles hafva 31 aj de 0 städerne cu be- folfuing, sou undersliger 2,009. : Bland *köpiugotne war Metala bög med 2015 e< dernåft fom Nonueby med 1,807, Lusefit med 1,589, Arwifa med 1,514 och Eoléf med 1357. Möniterås fommer få, den .sjette i erduingen, mcd 1,114 ob BViflad med 1,046. Dirige öringar hafwa under 1,000 iunewänarez de äro följande: Oruskêldowik 728, Weraamo 682, Nybro 544, Walderhars« mil 496, Malmköping '470, Figehelm 437, Ljungby 18, Mörbylänza 2), Gamleby 254, Patabolm 1906, Piskallas mil 164, Bergqwara 145 och Kriftianes pel 143, Soa man fer barKaluar tån ide mindre ån 9 af rifets famtliga 20 töpingar. — Omdöme "om fwenffa hären. Sf werste Clather, def för de euzelske gyi- nafter sem förra månaden gästate Gê- teborg oc) Stedholm, ger de sweuske seldaterna det vittord, att de äro seatu= fon med de båfta han fett, cd han förs larar, att efter hwad’ han här fuude ero fara, men fwårtigen fan finna bältie exercerade seldater i någon armé, Pon EStuhlmanysfa ritmetoden, Wid eit af de seuaste sammonträden, som aui sifom -den | Veilin erifterande -[&euingen till betordraade af ritunder- wlöning, disfuterades den Stuhlmaniska eller den fi f, Hamburgermeteden, hwilt- fen under deu Fita tiden wunnit stor ut- breduing wid. de tufta ffolerna. Möôtct beslôt ati ultala, att deuna metod. ide tlefordiar nppsattuingösérmägan, man {ôrsiéar deu, Faulasicn wältes ide ge nom denna rent mefauifla ésnîng, utan dêdar den, Liuïenälswerkau pà barnens dgon år ati bete>na fåfom skadligt, men framförallt fladliga åre de utan hwarje aflrott i erligbet med de efter Hambur- ermefeden framstäida uten för möôn- flertedning, . ' Ehwealemnånde ål wir: fadmin att dêma I faten hafwa wi blett, säger Sme landa Allch., welat påvela. detta uttas "Tånde' från. en -ansedd rittSräreförénings! ‘ sida, helsi metoden „mumera,-)â: metal veta, år Inlird Ifamttiga måra eleuen- fatläreweil_ et | en god del af wåra folfffelor. Sem bekant tillämpad i Tyfts Jand ritunderwiöning* efter ytlerllgare |" liveune ‘uva meleder, newkigeu en i en tigbet med, ofwannåmda förenings âsige ter r< cn, yppglerd as ritläraren atv zer { Leipzig. ing “för H p in =S ligt förtedningen > öfwer frågorna ‘wid: ‘Meltersla ‘Sweriges tjenftemannamdteil: Liuköping, föremål får diskuesicn, Ef- ter“ alt bafwa uppdragit. en’ Hiftorit ifs wer : donationsjorden' så deh upplousl framstäfler bran följande frågas. vv 3} 3 I Kutind- kong vh ritodag från NÅ derna lagligen ätertaga ben donerade c< förlånta” samt ‘under fatojord begripna jorden” äswen ¡em! den ide förblifwit, ester previleziernas och douatiensbreswens innehåll till te derutinnan auslagne u» sus: och î fårant fall på hwad mwitfor? > Etjernfall bafwa i ster mångd i alilagits få mål bär fom i fcinzliggande, {rafter, Om ctsaken till desta talrifa meteerfoll Teiswer NW. 3 "Hwarse ar den 10, Augusti går wärt ferdflet twärs izenöm ea fomet eller, râtfare sagdt, genou âterstederna of eu fåran, ty deu” bar tillèwidare ntipelt fin rell, jom egenttig fomelz deremot hax den tilt stôrsta deleni uppióst fig och fêrwandlats till en otalig mängd [mä himntelofkrope par, jem äro befanla nuder uamn af stjernfalt, oc) natten mellan den 10 od tl dennes ebserverade fålertigen mången detta prafifulla fenemen, hwaraf man möjligen äfwen i aston torde få njuta, sâwida wädéet blir Hart Det år fört nyligen den !ifalienske aftrenomen. Schie aparelli upptät, att fönnierna få jmis ningen upplésas och förvandlad till st]erufall. Han utgid från deu tanken, att iljernfalten cj âro annat än spridda uaejor af frömijta styar, hwaraf feme- ten bildad, oc) séfte deri finua den fomet, som war fader eller upphefoman till de |, k. Augustistjernfallen, Och de» nom ait fammauj}lälla desjag och fome- teus är 1852 baner, faun hau faunin- gen af sin hypotes. Euär Augustistsern fallen uistrata från stjernbildea Perjeus, bar man fallat denna jwätnPerseiderga. Afwen haswa de fått namn af "dey he« lige Laureulii tårar", emedan fenomel wijar sig om aftonen på den dag iom fått filt navn efter detta helgen, eler den 10 Angufti” — Miöldrygor, bwilla, om de före fomma til nagon mydeubet i sâden, som bekant, werfa pà den menMliga er: gzniösmen säsom ett farlizt gist, tåra i ar wara fill finnandes i xagen “i owan ligt stera avantiteter, — Sextiotusen kronor anjer lestyrel- jeu för det 16:te aflmánna swensfka landte brufsmötet, som år 1836 kommer all bådas i Stoclhelm, böra hopskjutas al Stecsholms, | Upsala, Sêdermanlands, Öltergöttauds, Wermlaude, Stora Kop- parbergs, Westmanlands, Gefsleborgs ed) Orebro lång, birohälluiugssällskap utês- wer det bewitsade statsanslaget oc de iusomster sem wid möret lunna inflyta, a "Sutet ffapas och ‘iutet förlorad", jå tyder Lavoisiers förjäfran. Jcle de- sto mindre läuner mon fia osta fu ‘lad alt fråga: Hwad mådde det bli af alla gamla fortepiaues, alla fammars hecreunlar, ‘alla tömda d'ampagnesla- fer, fardintåder vd meosindpatrolter, alta Irefauliza hattar, ulslitua floden, cigartfedral e fjuglazwagiay, alla sfiortfuappar, jolfjädrar och téfanndr, eh bwem ¡fan uppgifua bwar del blir af alla suappnâlar? De sériwinua Är lîgen i till billiener> uppgående antal e< lemua intet Spår siter sig. * Om de ife uppléjas till intet, är det rent af obegriptigt att wi ide refan waudra på idel fnappnatar, -- Bokstastigen ända till oxlarue i smuts har eh gauimall fruntimmer af beorgarflassen lejwal i Westerwik under fång följd af år. Hon har aldrig ätt ut ellex beséfts af någon, utan maten, jon barmbertiga menuiskor skicfat bar hon ftädje mottagit i“ fêrssgaû. Häromdagen då bon injjulnat, uppbröta dörren lill Henned rum, Deu syn som di mille, berättar VW P., war of den mwidrigafte art. Gumman tåg uästan sanslès vå golswet à en hög ris oh traser e< en nästan oulhärdlig stank sleg de inträngande till mêted, Sedan den sjuka blifwit töôrflyltad fill en grann- gård vh egnats nödig omwärdnad, sô- relógs en venoning i heifues beslad. Hi gtrelten år bade ej någon wädring ellef rengöring företommit;” Dam ed sopor, hwilfa endast något undauffjutita, lägo i bögar fenubögt qed föustetbra- dera, fârl of allehanda slag!boro fylda med erfrementer ç<“under 13 är jams lade femningar af hâltider, "Migun af de hjelpande fomitferna fynes för flån- digt haswa bjudit qumnman på palibrôd, men då hou- ej tydt om den rätten, fond det i eit börs" en till förruttuctîe önvergången "hög stapel af detta bröd. Kärl, som ej afbemtate hade under årena lepp samlats i stor mycuhe}. oh woro de umu fyida med allehauda vreulighet. Sefirgaru i stor mångd ech !hela wäff- fuen anträffades förmultnade e< för fördes (Gumman hade förr: halt tai pelserihondel.) , 3 fopbögarne | bittadeg |. teca taß. |. omfring 9. freyor-l pengar. -F "med" Re »bortfördeg från detta, ‘Auzklastati { britlet ‘en, menniska änder en „läng’ sêljd af år funnat andas oc esa. - a . Deuna , djnriffa | eluvzabet ‘lârer ej haft fin grund“ hivarfea „i sinneosldbe1 eller froppellzt lidande. Fà dagar [Mi dan gumman förflyttats ar delta hyble, afled hon. ös i . 4 I tädernas donationsjord blir, en-, {2-7 gifwit sada. waga. alt eljes6, —'Et S eu :súdtighwvis ¿hilf hwilfenz þ er nel — Om det är mänhetens, got mindre ttand de swenjka maliomen sanno Men alt ide ihägfom några ‘ sunda =< fanna ord, jom TN t fedlighetsbrott, af upprörande Söder smedbelades fråks Öland l. det eni ‘gist inan’ från Nesnio fött :wåtdföra ett :9=10drigt:. flidbards han hördes ved! filt. gemena fårebafsvande ‘af eu’ bändetferwig ti0lommonde qvfina,: ‘soni’ rêjde safen får, fi tsugeárige ‘son, ‘derester.] utan? modrens, wetskap ándmannen del dèrak. , austáldt „pellefêrhde wine den “náuta ‘qwinnauzz belynnecky Sintata.- ran led def yna som [là i demarercztorna, fôrwänar of. De ‘orden tyda: "En god och beskedlig domare är bättre ‘án god lag, ly hau br san alltid laga etter lägligbeten.” sfulte det hår warit lá efter lägligheten" vd) swensk femma i ftållet för deu reelt lita wärdefulta fedel jom'en hesrättens ems bereman bade mollagit? i fråttet as rent formelt juridisst iuttesse fôranlcda „en ny qwäsda beta safen. - — My du gande Oland Petri eller hwem* författat 7 demarereglorua!: Om man fåtte dina regler titet mera ed de juridista fellezierng litet mindre, månne da ife "menig man” flulte blij- wa mera ndsd och det år. ju Ja, att "des myn år för uenize mand stull vå ide den menige man för damaren!" ; = Lisiäutesakeus isrige eh csécltêlr tade förtámpe, förfeberden Wadéu från"! Augernm och Lêseno församlingar i, Blekinge, sem den 1 Maj i är tiliträd- . de Höje och Kjcslinge paslerat, bar re: dau inem fin nya werfjambetölretd met frast gripit sig an med fin tiisgerning, fem har till mål ingenting mindre ån de grafvar med dess vårdar blefvo ala få, att lagen ide.är till för jurifernes full, utan för all- à“ funde man ånfla en! ná- [e brdnad för formaliteter e< en nâgot stèrre respelt få realitet ån fom I allmänhet synes wa gällande, skriswes i O. H. T:ug- En dom, - jou fi nies resererad I se- uaste hästet af "Nylt juridistt arkiv” taftar emellertid ett forgluftigt tjug, fö wer \mäostighet i embetsmanuawäsende, en smäallizhet, som i detta sárskilda fall nástan har faralter af ele srijt till Swea hesräit en person anhällit få wädja üfwea hof- rättens dom fos If nit, ed vision4skilting sladgade 100 kr. Hef-H ‘rättötjeustemannen, som moltog pennin- garne, fann derwid inta att- anmärka, |, men | bofrätten måtte uäazot lagfárel tjusbuiwad hafwa fommit på den Idén att nagelfara sedelhôgen vrch fer der-låg emmerna cu fradara femma utgifwen of Norges baut, Nu är det omwiosleztigen fa, / lyder à noisti guidu:yut, eh att detta år laga belalaingomedel i Swerige, lif som od ant nossa banfen får under I. norska siatomaltieruas tilljyn, ec att sedlarue t. v, m, båra wär fungs pore trätt, bwilfet ej är fallet med de fwéue si fla, menu en ‘iiráng suridist telluivg faun ide, att revisienoskillingen rätteli- gen war erlagd. . NN Det will i 8 som lige emellertid felet — em det war nåder fel — hes wederböraude tjeusteman,. sem melteg. peygarne, utan anmärkning, I hwarse fall hade man fanbända af benom fun> nat fráswa, att få den norska femman: — embyt1 mot eu lagliz fweusk, hiil- ij fet bort fuyna Ne utan férlust à hans: ida. : : Alt högsta demstolen stadfäste bestu- tet är su mindre underligt, dá frågan en gång war stáld vå fin fpets och fog: Uf bjöd atl gå fi till ven enda” IN fram eu [PA D send 2 wenska follets'penfionering. | Ice: blut nom. filt. fé - pastetat/*utan även & arannförfamlingarna håller han föredrag; der han aned öswerlyzelsens ffårpa' neds fablar ititnåjbheten od) ‘misitreende för den 'nyttigafte” af alla anstalter — lif. ránteanstalten, som; era gen bile, Har--flaven til wäg tits flörfta eloné- misa fråga." (En man, sou lycfats ned à godl 1esultat odla” den” farza ferde månen i Blekinge måfles fumna bejegra de. mindre swärigheter/.-sörit ¡här forte 4 q örn 4 MT 1Wid' — nez, |. ingenting" bållre ingen Ses uppflås 7 Skockholm. 's Rysansvärdt sjelfmord. sSutlid- ne lördag ufhåvde sig i Kutacitia sjuk: hus förre arbets- och miliallörsötj- ningshjinet Axel Teodor’ Lagerqvit , Jifvot "genom att låta en dyusmitpa- troa explodera i munnen, fMufvudet usalets från kroppen och splittrades, -Väggaroa i runes der den hemska gerningen föröfvades 'söntdersprång- des ven. Jl r faleng TA: ade erlagt re- ‘Xandsorlen. | Vid "bränvinsauktionon" i È. stersund bjöd en here. ätolmstedte utan auktion 28,5009 kronor: och al. ntående af ull vinst. Men stuleföd- mäkvöge drefvo det till onktion, och der, sorglistigt att omm, behold lit Holmstedt icke giva mer äu jem- ba 28,000 krvnor och släpp naa na zot uf sin vinst. i 105 år gammal är cn emma i” } Grönahöga socken, Norra Kims hö ‘rad, i Vestergötland, Den gamla hac isåval kropps- som självskrafter nästan ioförminskade, , e [0 Till stationsinspektor vid Eunmn- soda hur „untagits ‘en löjtnant, som aldrig en dag tjänstgjort vid någon Jeroväg, men han har den förtnånen att vara —- son till banans verkstäl- laude direktör. - Afskrifven konkurs. Kapten Abl- ströms i Getle konkurs miste ofskril- vas emedan tillgånsarne ej voro till- |räckliga utt betäcka konkiirskostna- nleroa. Tillgångarie uppgingo eo- dat till 97!vy kr, men skulderua till 102,797 kr Df R | Snygg barnalärare. Tredje 14- raren, vid "Nyköpings folkskola, för 'gossar A, Ekström är sedan midsom- bar försvannen och tros ha ofvikit till Amerika. Uan, efurlemnac björ- nar i mängd samt eo fix, af livil- diken han till resan lurat.åt sig ett guldur och eo brosch, Till råga på jullt befinnes ilan hafva fått platsen ait deuna sedel Ca hosrättoledameot | Och ivärt att "laga "pà förfalskade nfgångsbetyg "frå Iota, . BEWG YE T u Man walde |) Varbergs 'fästning. Lit förslag berättas Vara. à bane an onvåända den na utrymda fästningen till en nastult för obotliga darar, hvilka skulle sys pelsättas med, jurdbruk under svm- iarmiouderna. På deu för<tändiga stormar utsatta Vaärberssorten torde plifva svårt ‘ott uppehälle en dylik Junlbrukskoloni, ty blot på längre nbrånd från fästningen nåt kuvlet finnes lämplig jordlägentet, "Varbergs Fistning har sedan årlunlvadets bör- in till hälften varit en ruinIochsnar- igen turde $ttervallarne totalt ned- mma. oe rättofråga jem i » Ett nidingsdåd af den west upp- ¡röraude att töröfvadea à Hudiksvalls kyrkogård vid kyrkan uatten till i fredajs åtta dagar. Icke mindre än Sh FAR Bd ” | | och "Tommy "älskade" | $— 10 — — och led. nt Kate var konomdbevågen, derom var iutet tvif- vel. Hon nickade år sonou när ban:tidigt om mor: gonen gick nor till båtärne, och donna lilla nick värmde. den stackars gossen .fludå in i bjertat, huru våt och , wa , kull han än blet derut3 på sjön. > Om » troddo utt ingen sågildet, smö 1 såg idet, smög bakom- honues faders' If d lan gård. och « nen framför "stadens. lutando_ varit eu ilandbergad,. kull, 8s och en strama smálecndo hoy n h fann ss Tommy puuktlig nattliske; här talades Eh "Tommy - gar, bvar gång det utgagda: hviskadt; och hilr motthg % lingen" den, folleatändigd. ar litet ‘att te blef honom, desto korpulento lotsålderman matador OKntes-mjaka, darrande iti par. Stackars” 'Tonimy. [1 ‘gâng ropade den korpylente m lot blifvit mörkt; och när Kato hon sig ut till det Me {us varande mellantinget mel- trädgård, som utniärkte Jotsålderman- ösriga invåiare, och hvarest: ön flaggstång, att lusthus, 'som : ursprutiglixen amt två buxbomskhiäckar lök framtvingade afundens car förbigåendo, Här iu- så framt han icko var på © ades de ungas hjertan: vid; här fick dessa stävdigti mer uthällande handtryckuin- aftonen när rabatt mod sla god natt! blifvit fram? ” ialutligen den lycklige yugi. . Nisabhotaor om sin lycka Lfrån und valg EN CEE, JU x Han bade i sjolfva vörkot så, Biitta Bitt hopp} till, Ju mera hängifven:Ka-: tüsaro skyar hägrade sig pådon. > ens panna, hvar gång denne, märto ! Tommy gå förbi sig." En anneu också efter gos” » t ¿ - “, såg den
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.