Cetewayo Rinner engelska rege- na. Förargad vande jag mig p1 an- dra sidan tör att fl ro. Jag lycka- ringen Åter insatta till kung t Zulu- des slumra in i en slags dvala, under landet tunt visnu vilkor och garan- livilken jag tyckte mig Inörn pras•el tier. och bokstafligen se råttor. Jag set Frankriku itr utan for nArvie- ej huru långe jag legat så, men di rande minin:tja med allt, med det farit° jag biet fullt aken, biackte nya kabinettet. Ined det ufgångns dagstrIlarne in genom rutan. Dl jag kibinettet, med utrikespolitiken och såg jisg de tvi tittade ut i rtl iiiii art, med finanserna; hvart man kastar ai- fridstörarns helt lugnt i tald- att spi- na blickar, finner mnn anledning till sa upp — min stötte', mom jag al klagomål och bitterhet, och i de mo- oförngtigt kastat till dem. Jag var narki:doa och antirepublikanaka kret- ej sen att jaga dem på flykten, tosa enrne kastar mim naturligtvis skul- två storts hål i min ena mortel vittna den på republiken. 1Ionarkinerne nogsamt, att råttor högeligen Älska uttala öppet sitt hopp om, att den etöfvelsport. republikan:Am regeringsformen en Ett skönt helgon. En meddela- gång Måne störtes, och i kurrespon- ser från Paria försÄkras, att de re- re till Smålands-Posten berattar att i en 'locken ej långt trått Wexiö ve- dan umgås med den planen att gö- dan en lÄngre tid funnits en sing- ra hertigen af Aumale till diktator. riket. liggande qvinna, som förvånat Pin 0111.• Till och med moderata tidningar för- Giftaslysten Giftasly sten åldring. På an ganing med det tålamod och den re- klä:a, att den franska prestigen al- församling har Will. i signation, hon ållagnIngt under en drig regerats af större tnedelrnAttor i lem' dagar en 80-årig t. d. krono- sjukdom, brakens tenn icke med ord An i nArvarande stund. lots fur tredje g4ingen gitt i bYtnIstol, kunna beskrifvas. Hela hennes kropp Garibaldi tyckes ej skola få lada efter att i två långa år varit en sör- var på rådbråkad, att då sjukdomen i fred i sill graf, om man får alun jande enklink; troligen tinkte han nit, skakade hennes lemmar hörde man tro till ett telegram från Neapel. då han efter första enklingeåreto ut- tydligt hur det knAppte och knapra- Från denna stad meddelas nAmligen rj lyckade. ft pastors inedgir- gång de i hennes röndervårkta skelett. Hon att några hundra garibaldiner der sande, emu den bedröfvade alands- förtärde icke annat ån uågra droppar sambo sig för att i hemlighet segla pigan: •Ken jag då aldrig få gifta vin och i brist deraf fuktade hon lap- till ön Caprera. De Ämnar iver npp- mes, då alla lindra få gifta sig; att perm, med vetten. Nie, o'ot dylikt hade gnifva Garibuldis lik och uppbrAnna fetis ensam the år fö. smädligt, ja ingen förr hört omtalas. Frit' när det nomina i OfverensstAnituelse med det forfIrligt,« och Ar ti Idet-stundom och ljerran strömmade nyfikna men- hans sista vilja. NIyntligheterna, mom gick han glad i hågen, Itu liksom sl niskor till far att se dem olyckliga erhållit kull:ugt om detta företag, fina gången, i brudstol med sin tjen- tivirmaii. Ryktet hade icke« öfver- harva skyndsamt låtit utrusta en avi- @tepig*. &ib it. 31.1 hade sagt, ritt de rys- so:Ingnre, mom redan afseglnt till Ca- Oaktad( sin höga ålder är mannen ligaste kritningar plågade henne tatt prera med en bataljor infanteri för snoka kry och troligen är det detta och dag Huru förlåtliga de vota g att hindra getibaldinernas landstig- PO In formatt gubben uppsöka vigg en kunde )u lisar och en se. Hon ka-pi ning och buss akts Garibaldis graf. • ertevine, som skall förljufva hand made sig fram och åter i sängen, a yek- erdomsdagar. Hettan 1 New-York lär vara fil- ni:eg:trim och qvåljningarna bletvo allt mes åektottle under denna sommar. Linköping. En landtbrukare i hitttgare och slutligen — ulrbeten at staden står tilltalad der- dirra — uppkrAkte lion en — ben- Enligt Irrin Amerika skräna beef al den 29 sistl. Juli uppvisar termome- for att lian kott hö på en söndag. — skarf vu.C.) Detta repeterades många Lår val ej 'nedfara någon påföljd! gånger otit dygnet, och tuider allt tern derstatles 99 grader Fahrenheit 42 gr. Celsius) i skuggan. 31en- hon Gud. Ett lokomotiv i västficksfor- detta prisade och !okade hon ock på titt niskorna dö som flugor, och de som Såsom en sidan 11511 mat ar förtåtdigadt af urmakaren E. anses. Emellertid Jade en «mindre gala de basta ttf; rerna örn isliand- Svensson i Wernamo. Det år Dl troende« ett besök Inos henne och un- Int ne och liknrne. centimeter långt och fraendrifles med dertukte i vittnelat nuvara Lådde!) Arsenik i stället för mjöl be- inga. hos q v innan. helgonet, och fann: 1:o gagnade leiromdagett en landtbruka- Zakarias (klander, den kånde ett bylte fullt med bensk*rfvor, 2:0 res hustru i Tyskland viii tillredning a gronotnen och ekriftstillaren, skall ett d:o fullt :ned småstenar! Nu af en maträtt. Mannen, hustrun, :t Malmö utgåva eSvenske rationelle kunde man förklank benuppkrakninge- barn och en på besök varande slag- tahhushillarene pi boktryckat en orimligheten, nu förstod man hvad ting, livilke Sto at rätten, utled° af S veu Lundgrens förlag. sam vållade att det knaprade och giftet efter svåra plågor. Drunknad sömngångare. 1 År- knackade i brustet på enhelgonet, Från Finland. Hemskt mord. • dm hands,g men till sistl. tisdag, helst som en oblyg hud upptackte Till Tidningen Nya Suometar i Hel- • tt ea maaaPrsoe, susa låg ombord atenare. just 1 det stilla, der knåp- singfors årdret om ett begånget å Ilyelfvea, enl sintra gick i @bet- paadet hörde* 'om tydligast. mord på förre landtdagsmannen Ilar- Tilläggas kan, att qviunan var nog en upp på dack, steg ölvar bord könen och hans hustru 1 Alavo: frack att platå, att hela deum till- 0 ch drunknade. Mördaren var tör tredje resan stöld otållning eudast var en pröfning af anklagade karlfu Matts Mattsson från Om ett litet jagtäfventyr satan, och att hon ej var någon be- Vet' en meddelare till Sinlh. Allah. Storkyro och flade ett pitFelsgar förut följande: Haronadagen hade jag och dragerska. betittats- från stadshlIctr i Wasa till en kamrat varit inte på orrjagt. Mot urtima ting i Alavo hitlåt förvitradee grillen sökta vi berberge i en Lund- i Ilaweri gård hos nämnde Ilarkö- stuga. Vi flugit löfte att der tillbrin- nen, BOM för någon tid sedan öfrer- ga natten, hvtlIcen ödet hade bealu- tagit fingvaktareskapet. llärkönen Den egyptiska interventionen plågade Pien' vakta fångaree orn mit- it skulle Ude. sOmnloo. /kapet; månsken upplyste rummet med ett ar Ännu ej full ofverenskommelse ten och hade Afven nu låtit tjenste- peklikt sken. De få föremål hi ar- trieffed mellan England och Turkiet, folket Purva på vinden. Sjelf stan- a f möblemanget bestod, kastade lån- hvilket soul vanligt vid hvarje nöd- nade han med hustru och två små a slagskuggor på golfs et. Min jagt- tvungen eftergift söker slingra sig barn i samma eniga, der ringen, en- vaska innehållande tre urnkycklingar undan och vinna tid. Ej ens den dast försedd med vanliga fotjern, fick lig virdelödt kastad på en stol. Snart proklamation, hvari Arabi förklaras. nattqvarter. Då fången var en klent syntes bon röra på sig, i det hon fvartoin erfaret att egyptiska trup- bygd 19 Are gosse och syntes sera förflyttade Dig från stolen ned på golf- per besatt stållnitsan från hvilka af :Jaktligt sinnelag brydde sig Mar- vet, på hvilket bon började att före- Suez-kanalen hotas. Emellertid för- könen ej um att fastkedja honom vii taga en spatsertur. Jag trodde hin bereda eugelsmannen kraftiga åtgar- viggen eller etui just mycket tamda håle red vialtan eller hade inåk till der, och utgångspunkten för deras hans hinder, utan litade formedligen något Epoken. Eller hade kanhanda anfallsrörelser blir Abakir. Trup- pi, att han skulle vakna af fetboj- orricycklingarne qvicknat till igen ef- perna gå i dag ombord i Alexandria ornas skrammel, i händelse. fången ter sin dirdssinia0 Jag visste ej ratt och angripa (*stena viii Abukir i skulle försöka fly. Men om natten lad jag skulle Itro, då gåtan fested. morgon. smög fången sakta från sin badd, fick v å våldiga råttor. 10111 i skuggan Från Ryssland förljudes att uya tag i en yxa och tillfogade dermed e yntes Inuti större, voro ute pi ,lagt 'Meningar i mAngt1 egt rum både i Ilierkönen två djupa sår i Itufvudet och hade anammat min vask• som Peternburg och 1Ioskwa. Allvar- och ett i halsen. samt bane hustru ud pris. Jag slungade min mötet' samma arbetareoroligheter harva ut- ett dråp:dag i halsen vid pulsådrorna, fler dem och de rom snart föras un- brutit i trakten af Muskwa. af hvilka sår döden ogoublickligen synes Itu följt. Barnen, som tolva vid färildiarties side, rörde lian der- emot ej; eten det yngre, blott 9 vec- kor gammalt, fan, om morgonen på — 15 - modrene nrin nÄstan qvAtdt af det från moderns hals utströmmande blo- de idka den sport, som kallas »att kasta smörgås.» det. Efter fullbordade dåd hade fån- Tommy stannade naturligtvis var. Jag hade gen försökt bryta upp Alavo etter- äl nästan aändt ett halft lass flata stenar ut i sjön banks kassakista, som förvarades i etugukantinaren, men utan framgång. och var rigtigt trött i armen, då den hederspojken Från denna kammare tog han dock ångsamt korn gående ned till mig. Det var nu så Ilterkönens penningebörs, etilli lur in- godt som fullkomligt mörkt, men jag kunde likväl se, nehållit en större summa, hans klå- att Tommy var häftigt upprörd. der, ettitlar, hatt, fickur och tohnks- pipa, l arefter han tog till flykten »Nå, Tommy), sade jag, i det jag gjorde min genom fönstret. liven mördaren ta- stämma så uppmuntrande som möjlig; »livad tyckte git vågen, vet man ej, och svårt tor- din vackra Kate om vädret i afton?» de vara att komma honom på spåren, »Hon talade alls icke om vädret» svarade Tom- då han Ar val försedd med klåtler och pengar. my ökpenhjertligt. »Hon sade, att hennes far hade ' Den si sorgligt omkomne Ilerkö- pinat 'benne hela dagen med att tala om den der nen var, alger samma killa, obestrid- långa bondlymmeln, han den der farmaren Robinsons ligt Alavo kotninune mest framståen- son deruppe i byn. Han har visst aändt friarebrof de man. Han var landtdagsman 1877 hit ned t niorgse. Men Kate säger, att hon hellre samt var två gånger vald till ordfö- vill rymma bort med mig. Dock hvad skulle det rande för kommunalnamnden, hyar- jemte han var föreståndare för spar- tjena till; det onda ställe, dit vi kunde löpa i väg, vore till ett skepp ute på sjön och der kunde då banken och tnedlem af folkskoledi- rektionen. ålan var blott 32 år gam- Kale ej vara, älven fastän jag kunde arbeta för oss mal. hufvudet medels en med blykaapp sedd käpp, att enligt, lAkatee in- tyg fara för lifvet och sannolikhet nivcket svårt stadigvarande. mei', f«:sr d'en misshandlade kontener sig, otu st eme ace. Kkman, eon%,genast sr fur efterspanades, antraffades för,' i ons- dags och kbrklaradeit skyldig att trade i bikt/. Dra olycklige yngliugeu ar fadd 1859 och adade vid jultiden atu- d GteIttnell. Petterison, offret, år en v ai kand, ordentlig man. Stort kraftnål. Förre ledamoten af Andra kammaren, förre kaptenen Werner Ericaaon har af ombudsman n vid enskilda banknu i Vennera- borg hitre it lagoöki för 190,000 kro- nor pi grund af akuldehret den 16 Januari 1875. Kapten E. sistas utom 1. d utrikes. k begge. — Nej, det är på tok och blifver på tok, men jag skall slå den bondtölpen i däcket om han kom- mer hit ned och vädrar efter fogel.» . Jag inföll med en af dessa vanliga anmärknin- gar, oupi att icke fälla modet etc., och jag tillade, att jag sjolf gerna ville tala med den obeveklige åld er- mannen, kanske skulle jag kunna lägga ett godt ord för de två unga, o. s , v., 0. 1. V. Konung Oakar har, pintår nor- ska Dagbladet, före sin afrera till Norge försäkrat sitt lit för 600,000 kr. Uppgiften år eynbarligen ten- dentiös. Praktiak användning af solvar- m«. En korrespondent till «Times. meddelar, att för nåra dagar sedan vid en folkfest i Tuilerierådgarden nnitiddes försök med dralegnaktieka unsandetingen er sel% årinet. 1 trad- gården var uppstitld en apparat,, be- stående af en reflektor, emu följde solens rörelse oelt smulode-sulstrålar- the, som bragte vattnet all koka i en parsen, luvars ånga stuvandes till att drift tu en 1111411., i b% ilken tryckt, flere uteen exemplar al tidniugeu «Soleil Journal,. -I:huru himlen icke var alldeles klar, arbetade apparaten vål. För omkring femton -år sedan började professor ItIouchon sina ex- periment med envardandet'' af sol- vttrmet, och nu har bildats ett aktie- bolag, som fabricerar åtskilliga appa- rater till tillgodogörande af detta 'Ar- me. En uf dessa Är en apparat, som kan båras på ryggen af en man, me- delst hvilken på kort tid vatten bringas i kokning, tillrIckligt till sex 1 åtta personers förbrukning. Vig- ten af dylika apparater under krigs- tid i Indien eller Egypten, der man kan göra räkning på rikligt solvärme, tir påtaglig, och korrespondenten rå- der engelska krigsstyrelsen att skaffa sig mirmare upplysning nie nämnda apparat, hvilken rovifvelaktigt skulle vara till god nytta ftar den egyptiska expeditionscorpsen vid destillering af mindre godt vatten 0. te v. Korre- spondenten . berAttar, att han Afven sett solvArrnet nnvAntlas till att drifva åtskilliga mnskiner med. Hos ryska bödeln. 1 ett nyligen i Paris utkommet arbete, Ryssland och ryesarne, af Victor Time skil- drar författaren ett sammantrÄffande som han hade i 31osksva med den ryske bödeln Froloff. Froloff Ar en mördare och röfva- re som fått sitt thidsatrnff förvandlndt till lifstidsfAngelse med vilkor att för- rattn skarprAttaretjenst. Sedan 15 år tillbakn befinner han sig i fängelset i Moskwa, derifrån han under stark bevakning föres till Kicff, Odessa eller Petersburg då det behöfves. Jag v ille tala med Froloff, och inyndig- lieterna erbjöd() mig att under be- v akning; sanda honom till mitt hotell; men det skulle ha varit att taga ta- lan tir ruinen och jag begaf mig hell- re till fAngelset för att trän honom. Då jag kont dit, vore Froloffs lian- der AUTIll varsna uf arbetet; han hade nyss hängt nihilisterna Preraniakoff och Kiwtatkofisky. Jag begaf mig till hans bostad. En förfallen trappa leder ned i ett slaga kallare, der en ung, vacker qvinna mottog mig. Hon var klådd som en rysk bondqvinna och bar ett barn på armen. Det var bödelns familj soul jag hade framfar mig. I bakgrunden af det dystra rummet brunn ett ljus till den heliga jungfruns ära. Froloff kom strax der- efter, led.aguil af soldater. lians an- sigte har intet afskräckande, men den starka gestulten och de utomordent- ligt långa armarme gifya honom ett djuriskt uttryck. lian Ar utomordent- ligt stark. Då l'Afigarne föra väsen, skickar man till denn Froloff — den- ne man som en dag med knyttgfven slug ihjel tre upproriska fångar. Fri- luff berått ade mig om sitt sista ar- bete. Nihilistern a fördcs till honom med butebut armar, de voro iklathla dödsskjortor, och på bröstet hade de en lapp med inskriften .dunode för- brytare'. Ilan mottog dem, och på fem minuter vem de unga kraftiga mannen befordrade till ett annat lit. Pres-ninkofl kastade då han såg gal- gen, ett foruktlig blick på folkmassan; ham kamrat tleretnot var dödsblek, och Pressnittkoff sökte rerglifves in- tala honom mod. Då jag gick, skånk - te mig Froloff en bit af ett rep, med braket han utland Here unenniskor. Skurkstreck af en rysk ftirste. hittrorn beråttar en brefsktifvare från 3lookwa till Peteraburger-tida. «Go- los«: Den 2 Aug. sammanvigde* i regementskyrkan t Moekwa furst W. uch fröken M. P. '1' E tsele Efter vigseln stega de. unga ma k arne upp i ett till hands Yttrande praktfullt ekipage och for° hem. Den unga, vackra frun strålade af lvekn. PÅ vågen nArmade sig plötsligt de ns f5rimildas vagn en hr Z. (f. d. och bad fursten stiga ur, eme- dan han hade ett meddelande att göra honom. Den unge fursten steg ur, hats sin gemål om 'intakt och för- säkrade, att han om några ögonblick skulle vara tillbaka. Fem, tio, fem- ton minuter ferilött, — farmen åter- vande icke. Upplöst i tårar for den unga frun slutligen ensam hem. Icke heller der fanns något spår af fur- sten. 1fan började söka ofverlallt i staden, men ring:elven -- fursten och med honom hustruns hela hemgift, 100,000 rubler, vor° försvunna. Po- Ihlen, hos hvilken saken antnAbles, har Ännu icke lyckats luttkta de båda aviudlarne, fursten ,och hane stallbro- der, siättegångs= och ;dunk«. Återigen en död•doin. Kod Bro- man har af Gudhem. haradaritt blif- vit dömd till döden Ideon' så val ge. tuom vittnen Ofverbevioad som genom egen bekinnelee förvunnen till mord Å arrendatorn Bred från Stenstorp 28 September i fjor. Emedan Bro- Mall erkänt sig delaktig i galt! inom Vartufta tingslag, skulle Broinan dit liAtiviaaa för att erhålla slutlig dom. Dutiten syntes ej röra honom. S. D. , 11«•■•■■• 0111 ledad. Ur Östergötlands Bitidning taga vi olle friheten återgifyaefterstående upp- sats otn beredning al mjöd, hvilken u l ppsate angifves vara }mattad ur Ger- n ere handbok i biskötsel och ar al «Det var en tid, fast den är långe sedan förbi, dl mjödet i vår nord icke blott var en allmånt begagnad dryck, utan en • hedersdryck, den man bjöd den karkomna Råsten, den lång- variga Intmlingen eller den vandran- de sångaren till valkomatholening. Den var 'irrande och stärkande den- na å samma gå ng den var inh emsk tillverkning. IIröre skulle icke denna dryck Annu en gång komma till heders i vårt land, der. biodlingen ingalunda bedrifves i ringa skala och dessutom I2ör vara stadd i en rask utveckling? Åtminstone skul- le den vd kunna intaga ett värdigt rum vid sidan af åtskilliga dyrare, del. in-, dels tulAndska drycker, bra- kas gagn torde vara lika °saken sons («tvistade Mjödtillverkningen bör tunder goda hoaungsår blifva en na- tionalinkomst. Medan man i Dan- mark redan har åtskilliga injödbryg- gener i gång, ha vi i Sverige jemt — inga. Och dock tillverkas hAr under gynsamina förhållanden så:nyc- ken honung, att en del till och med exporteras. I mj5dbryggerierna skul- le naturligtvis honungen finna goda nfsattningsorter: ja de skulle utan t vifvel ennrt framkalla en biodling i .• allt mer förstorad skala. Il vad 1311 beredningen af drycken vidkommer, så ha vt med några få Andringae hurvuillakligen följt jag- mastaren A. llruns i Danmark recept: Man gjuter nlmligen kokbett vat- ten på ren och god honung och °uh: rör det hela så långe tillö- blandnin- gen uppnått den styrka, att den katt bara ett friskt hönsagg, som 'ej sjun- ker djupare ned i A-nasse:e ån att det ofs•Dför dess yta visar en platta af ungeflr ett remörestycke. Derefter öses blandningen i en kittel, hvari nedhltiges en tillspetsad påse med frisk och god humle. En val rengjord sten ligges i densamma mom tyngd. livad mängden af humle beträffar, så ekudar det ej att bland- ningen blir mycket humlestark. - Helst bör man taga enggod hund full med humle till livarje kanna vatten. Nu kokas blandningen i tre timmar, livar- under den sorgfälligt skummas. Se- dan ilen beelamda tiden förflutit, upp- drages påsen, enen dock först vål ut- pressa!, och blandningen upphålles i ett eller flera karl, för att afsvalna. 1111r oinr5res den for att hastigare af- kylns, och, nar den blifvit ljum, fyl- ke den lidet på mindre kArl (takad), och två inatskedar god jåst tillsättes. tipr undhålet förblifver öppet till dess jA•ningen anses öfveretAnden, byar- efter det tillitnetas :ned lera eller hertz. Nu stallen karlet på Anda och 51 ickluilet appass, men förses med en pinne, som in och uttages för en hold timme hvarje ging. Mårker nian titt luft iimrömmar, nar pinnen uttages, di bör man ej på några tnn- mar anno inmuta den. Detta prof anståller inan ofta och låter pinnen för hvarje gäng sitta ltIngre, till dess inh,en luft mera utströmmar vid dess utdragning. Di tillslutes nnranen fullkomligt och 'Agget; på ett kyligt ställe, antingen på bara jorden eller på ett stengolf i en kallare. Efter ett års förlopp kan mjödet aftappas, antingen på ett annat karl eller på t1.1 det är njutbart, Dess godhet tilltager emellertid med åren sårdeles hög grada Landtbruli. Om Victoria-rinn, den tut fabrikör \\'ållera kotruriterade turkrian, som tinnen utstteld i Sundsvall, sk rifves till Nya Dagl. Allele följande: «Om torkningen sker gned Viet() ria-tian, el vinner nian det resultat, att siden ej, såsom ofta eljest hin- der, uakuar efter det torkningen egt ruin. flår äro DIn3ligen naturens la- gar tillgodosedda, och torkningen försiggår alldeles sons vinden torkar niden på åkern. Varm, torr luft previa, genom siden och utsugs», mattad at denims fuktighet. Riktigt en sid torkas. på kortare tid an 3 timmar, oaktade vännen i sjelfva rinn ej uppgår till 40 grader. Urobarhe- ten ar alltid skyddad och kornen byarken svedas eller röken. Dertill Ar Victoria•rians arbetsförmåga öf- verraikande stor, så att man t. ex. kan erhålla rior, som torrgåra soda till 1,000 tunnor pr dygn. Kaltvar af hvilket kön nian ön- "kar. Professor Kalteueger skränar st •I TN 4 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.