• tt att ereesdlla• kliade hållas i Rivdags. Fabriken skall rara fårdig att sittas i gång den 1 instundande Oktober. Sala. Mimotinkt dödsorsak. Ny- ligen har en aktre gumma, moder till heminawiegat en Anders Jansson i .Stiaret», Vestin Feinebo socken, derstades insjuknat under .1danit mo- otindigheter, att mi.atankar faretin- nu, att hon blifrit förgiftad. Detta — ejaftleketti 1 Intalat helna en Mala, lem giftset alltjeutt ecy kth te tufft sannt ftS. åt 104rt nått fambåfle hfnruatrt ed) gåt mål Pr ett ltfligt beltaganbe från ana dftbl. Mån der. bin, ttåttitter Vipa ert indiet i it;rtag1 vå tclearabff to,ig en fkrfrågau ttll lantlIbitinge ,ent- ijultouteni art ed) kupning hut inatt en tegåran att få meta, huru:nita några utomorbentliga åt tlårter bebHte stensate latitebMtitty- pålagda& ijuftent4. embetct inet rt reboOrelfe Ment antal od) te åtOrter, funt i ans !etuin af ti,Cjetcritfiniette båriningar blifteit teittaana till tet; begråniante, inatt uttalat( wiiare i telegrammet ten turborrning alt fulinination inatt tcere att fhtvånta. Mine blott rj hetta herr a.idaå. ty tu ieedoittatina af bortåt 1,0Aåljjultent43. fall i tiarr•O od) rakt, Minin frfte ftatfiårarenå rassort fitr ten Prflutua ;redan reijar, år juft ide coal.. att 'noa titlarna. I( entrgiffa utåt) ed) ftc3. lem nu, ann hdlaaligtiviå f ~~rftfre3n tjut- sed Muta fått fait fot, teittam& Ht ulan barm tat tröt, ont nian ed, j:smarta fan tåga nå bunt lamt titan aiottei tya farlig< beii ■rn teib banö firfta upetratanbe i år est, bur illa ulan gaf anledning misotinka, att hennes man, lia. ilken alled i börjou uf Aret, ifvenledes blifvit largifind. Ud underrattelffle anlände till går- den, att polisförhör i anledning lier- fvek från stallet at skulle hållus, en dyrstailes tjenande täcka samt virl tillfållet tör poli.f6rlaöret 5kakiles sonen henimensegaren Anders Ja ns- son. besigtning kommer, sedan den döda kroppen ',lift it upp- graf(' att verkstalles. fasalönn haiftit d ers An ,lanssons de renare åren 11.r, at /tf den öfin bittra ,undautagelcakan". Karlskrona. Sjelfmord, 1 sön- dip,» e. in. vid 6-tiden 0 usel Stinns bunke skollag aren W. 14. Engström från Tjut ka, liggande med randerekjutet hut\ er. Han hade af- 'oanat ett pi•tol,kett i munnen Hird »i kraftig verkan, att af ansigtet blott nedra kilkon fens eltur. ,ritrad,.. war mita:, att bcf3tnea kotten. eburu utan balk ben forgligaite &are. bd från Pre33cribc 3r em kalif, fruriausteårta (angå va. — 3 anlebning af röttfoteepibernitn t gRaliat kar bantia jui,litirminifterict ge. Filipstad. Sjelfinord. i En tillman bestörtning och a : 11111t del agan& lör en aktad familj ItArstades har vackts nein funOrrlfe i 18rta38 relbjubit faran. af ett beeing‘tt upprarandt ej..1fIllord, Lin Pr lade; fem femma (nia naln0. i det ett ene (Myglaren Ii handels- StarantånLitgarberna pulsspå entrIltrtib örutanBecker du Janson, handlanden blott wara en formalitet, Sttninftent :Anders Beckyr, afltandt sig lik et katt be 3it3b3tar ketrAltar iona trafifera genom efskirande af pulsådrorna på låfare [hinn~ t ta l tn it Sthenbainn. båda art:tinne. Beeker, som under 93r omberb, frågar fartlam em minen ...lunne året lidit af hypokondri och fattegrt, e,. få ! visat sig besynnerlig och derför i huf finna olutiore år ben jafen nar. hemmet följt• med upptnirksainhet, saknades en längre stund på morgo- nen, eftersöktea derför och återta:is mellan kl. 8 och 9 på vindro arven sin bostad, rednu farbledd och med Jönköping vandrar p& en vul- blyet, åtminstone innan efterskicknd af .nihilietisk•• stimplingar som kan De •avarte brö- ' likare hann anlatitla, dlucknadt. Han 'timidas i mörkret. synes harva föret gifvit sig ett djupt derna., såsom •dert nihilistiska filial- attng i bröstet med en hvass slid- byrån. i Jonköping kallar sig, har knif och dereftee, då han fann sig Ler utaindt ett cirkulär, underteck- bödels yxa och ur hvil- icke hatvittraffat ratta stallet, af- ( nadt med en Kskurit ubldrorna pi hallåa artnarne. ke•• ineddelete följande utdra : „ huta gång måst , vi alla vara I lian efterleruner buska och barn i samlade på vår meteeplats för att antagligen grain onistandigteter. Ofverlaggia om de angelagenheter som röra vårt samfund, i ty att tiden snart gtrilics. ir inne för våra syftena genomfarten- de. Bröder, trattnen icke tv vår sak Ännu icke. Correspondence Ha- Ar god, blott den blirgeiminförd, men många hinder torde ligga oss i vas onitidar under förbehåll ett rykte vågen, men Utom oss 11:(11a modet, enligt hvilket engelska ara:vent det skulle !lufta besatt Kairo och gjort tv det skall föra oas till seger. Ty arbetaren bör ju vakna ur sin dvalii en del fångar. Senare Havastele- green meddelar att denna underrAt- och kasta förtryckets ok af sig, ty icke skall nian lita herrorre och i telee 1r alldeles obekr/futd. synnerhet de maktlinfsande göra med Koleran härjar i Kina. 4.000 individer och 6 européer hafsa dött sig som man vill.. Ilirjellite följa vissa uttalanden om at' kolera i en enda provins. Epi- ,tatlen, ordningsmakt jemte flere be- det:lien på Philippine0a år i lifta- skyllningsr mot den »emma, hvillea gaml• . ej kunna i tryck återgirvas. Snål, Mellan striderna. Garnisonen i Allob. N osar. Abukir uppför jordverk, hvarpå flere Vi orts ej livem som egentligen tusenden arbeta; från Ismalia tek- nihilistskrifte r - "E 'rierrar de h , raferate Vid förpostrårna ur allt ur gissat på en min- nu, men inan nnr L okomot i, iv littfva anlAndt die vetande person, som icke inser Il frrt;, i Doinuay til l Suez. N iddrn och faran af att drifva med ordningens uppritthillare. Miniettirföriindring i Egypten. Malmö. Et, tredje cikorielabrik Nytt kapinett har bildat* med Sherif får Malma inom kort. Fabrikör Joh. till konseljpresident och utrikestni- D. Andersson har netnligeu låtit upp- &eter. Rita till inrikes-, Heitler till föra nybyggnader lur en dylik :löder finans-, Muburek till rbets-, Luftig oni snuten e id vägen menen Eliee- till förevara-, Fakri till justitie-, farm och Tet eingholin, och bygnade- Kardi till unifiera isnin 'minister och arbetet har nu så långt framskridit Zech .' till minieter lör Vekufs. - 23 — er mycket förbunden, om ni nu kunde skaffa mig ett samtal med det andra, — med Kate!s Jag såg på lordens långa, magra gestalt, mom låg utsträckt pa divanen, med fötterna uppe på sammet..-' hyendet och med en cigarr vårdslöst viggande af och. an mellan de hvita spetsiga fingrarna Hans ljusblå ögon stirrade utan något synligt uttryck ut i den tomma rymden, och efter vanligheten röjde han med sitt lugna ansigte och sitt sammanknipna mun icke den ringaste otålighet efter att få höra sin fråga beavarad. Jag kan just icke säga, att jag vidare var hågad. för att härvidlag uppträda som mellanhand. Men jt mer Katos stadgade, allvarliga bild och det dröjande oändligt ömma och bedjande ögonkastet, j.ig i går hade varit så starkt på väg till att missunnas min' unge män — ju mera det hela, sandade totalintrycket af Kate stod för mig, ju mindre olustig blef jag att tänka mig henne vis-ii-via med denne långe, magre man, som likväl var en, om också mycket egoistiskt, gentleman. »Jag skall föra er tillsammans med Kat», sade jag, i det jag strök askan af min cigarr och såg så likgiltig ut som möjligt. »Tommy förblifver ju om- bord och hjelper besättningen deruppe på däcket; vid middagstiden är hela den lilla staden liksom utdifrd, och jag hoppas då nog kunna skaffa gr det önskade samtalet med Kate.» ” _ Sammanstörtning af en kyrka. Den 11 41:a nedstörtade ömler measan det livilfda_ taket i en bykyrka i når- heten af Barcelona. Yresten fick nått och jenit tid att radån sig genom att söka tillflykt under bögnItaret. del of filitirarne begrofvos imiler ru- inerna, noll man liar dragit fruen sex döde uch tull sårade. En stor passagerareångares spis- kammare ilhime vara rymlig såsom nian kan Sann af tanlanatå VM ie. Un- der Itamburgeka postångaren ',Gel- ledeu nista real förtärdes icke mindre An 23,000 skålla. kalt, 1,410 sk,up, fisk, 2,186 Plail). fågel, 564 skåle. rakedt kött och n:omge, 993 okalp. skinka, 564 slcAlp. kut f, 920 skåle. ost, 107 lådor .ardiner, 13,988 Agg, 441 dosor mjölk, 5,200 skalp. smör, 42,001 ekilp. potatis, 21,268 skalp. bröd, 4,2009k:11p. f rukt, 780 ekålp. gryn, 2,800 skål!). kaffe, 180 skalp. te och en misse de- likatesser, eAsoto inkokte graneaker, };el te er, saft, chokolad, baktork m . tie Af dryckesvaror konsumerades 1,11 ■0 'beaktar franske och rhenska viner, 290 fl. champagne, 150 fl. dessertvin, 360 fl. spirituosa, 100 fl. porter, 9,800 bajerskt el och 950 fl. soda och seltersvatten. Resan med 112 mans liesättnin., " och 1,116 passagerare ya- rede i 19 dygn. "Ned med konungen!" .1,efve sverdrup'.» ropnde hAronitlagen en be- mond agent Dahl vid konung Öskara ankomst till Sande jertivAgsstetion. Munnen toge i förvar för att undgå misshandling uf folkmassan, sona haj- de skallande hurrarop for konungen, men frigals kort degel. QvInnors rösträtt. Danske ko- nungen liar st ittlfa•nit en af det is- lamiska ulltinget beslutad lag, liv nr- igenom åtblunds qvinnor tillerkånts lika röstritt :ned minnen i kommu- nala och kyrkliga angelägenheter. Oetewayo skall ena (lortat, dagar Atervandit till Knplandet. Underrit- telsen om, att engelska regeringen har för afeigt att Återinsatta honom, har vackt mycken oro i Nittital, der underskrifter samlas på adresser och maten organiseras fur ntt protestera emot Cetewayos Återinstittaade som konung after Zululandet. Den II:te tyska barberarekon- gressen har nyligen hållits i lime_ bing, och farit:lutningarna oro rove- ket stormande, ht liket ej bör tåeka förvåning, når man erfar, htilke vig- tiga Anmen som faret 'nit. Ferm för- handlades om (rågen: Skola kunder- na intvålne med burne eller med handen? Resultatet blef, att kongres- sen littalnde sig för atlet blandade belintullingssAttet». En resolution ett utesluta de snedlemmar, sem anm Aro så gammalmodiga att stle taga kunderna i mimen, antogs etter en het debatt. Frågnit: Ar det passan- de att underhålla kunderna med sinn personliga thligter med biinsyn till den nuvarande och den bli k ande väderleken?» framkallade ts timmars spirittiel diskussion. Till slut blef kongressen enig om, att det år vis- pande. Skola sprängd i luften. I Grott- no i Littlinuen intraffade i slutet af farm vecken en K/flådig ((111081011. I kallerviningen af en byggarn], i hvars ofre lokaler fnas en judisk skola, egde en explosion rutit gettom ofersigtigt iiingunge med ljus bland krut faten, som en Imndlande, h vilken ilref olaga humlel med krut, farva- rade i kulturen. Hela budet eamt dc i detta varande personer, vuxna och burn, sprAngtles i luften. Polis och milittr infunno sig genast på plat- sen, der katastrofen försiggått, och en del lemlistaile lik fraingriftlea ur grushögen. Man hur hittills icke kunnat få upplysning om huru stort antalet af de förolyckade Ar, då man icke vet huru många pereoner som funnos i huset vid olyckstillfället. Obligatorisk vaccinering har i Schweitz genom folkomröstning för- kastats med tvålitindratuien roster mot fetutiotusen, Nobla nöjen. En rynk tidning ont alar att 7 ryske officerare blära för tjenetefel at den mest besynner- liga natur satta ur tjenstgöring. Bland dessa tunndator, hvilka Aro att be- tt akta såsuns Akta ryska, nitimns föl- jande: en har i full paraduniform tagit sig ett ridtur på en ko, en an- nan har +gormat ett boktryckeri, men itelcrinkt sig till att omfamna och kyssa alla Påttnrne, sedan han blif- vit herrn öfeer positionen, en tredje har huggit in l en bonde med sin sabel, derför att bonden ej ville dric- ka ur ett etuit mitt grenvin, en fjer- de bar dragit blankt på .teatern och försökt afbugga Itufvudet pk en apo- tekare o . e . v. Såsom mildrande om- standighet anföres, att samtlige kri- game kommo från en efinare middag» En förolyckad vetenskaplig ex- pedition. Det fartyg, ombord liven\ italienske löjtnanten Bowr, anm del- tog i Vegas fård, befann sig i spet- sen för den vetenskapliga expedition, som skulle uuJersöka Utblandats och Patagoniens kuster, har lidit skeppa-- blot' vid Cap Horn. Löttnant Bove och lians olyckskamrater blefvo ber- gade af ett engelskt barkskepp. Koleran går i \Varsamt!. Den 4 Augusti h a de sjukdomen nugripit 68 personer, al hvilka 27 aflidit Oroligheter i Indien. Till «Times:, telegraferas: Allvarsamma religiösa oroligheter ha utbrutit i Salens, provinsen Madras, mellan mullainedanerna och hinduer. Hin (literna ha begått Uskillign grymhe- ter. 150 Aro häktade. En mystisk tilldragelse her i dessa duger vttckt oro ocli bekym- mer vid ryska hofvet. Dc åtta tevite hingstar sons 'utsetts att drege ryska kejsarens kraningevegn, hittades den 23 denne:, (lada i sina ',pinor. Det Ar liöjdt öfeer livarje trifvel, ntt de forgiftiats af nihilisterna, !Ivan nå- lamin velat åstadkeininta tet med sina planer afvererokstimmantly drejsmål t förberedelserna till kröningen. 13.1örnitegt i Finland. Från Sätt - minge ekrifves till Helsingf. Daglil.: 1 mannaminne her Kongonsanri i Pilt- liljan (mei helagns, flere vedratverst vid:or:lykta, med groö; skog och sten- hölster rikt beklåddit_halene utgjort ett standigt tillhåll för björnar, h vil- ka Årligen fält en eller Here kor samt beskattat der bomatte Miners hafreaveder. I sista veckan omtala- des att björnar åter begynt flitigt be- söka barret:liten. Med anledning der- af begåfro sig dit den 7 dennes löjt- nant W. Brander och kadetten E. Wallenins, hvilka Ramma afton fat- tade posto vid en hafresved. Om nå- gon timme infann sig verkligen en hjort], men natten var så mörk, att skyttarne icke tjugo sigte på den. Då de sökte niirma sig den, förrådde en bristande qvist deras närvaro och akrAintle bort björnen. Följnnde af- ton begilfvo de sig till en annan, några verst derifrån belägen bake- sved och gömde sig bakom stubbar, på lavar sin sida ont ,veden. Kort derefter tiol solnedgången hörde de en björn fnysande nelkas och sago den hoppa öiver gardet. Den ka- stade aug genast ned och, ',lapande långs marken, hopsamlade den med ramarne den vaxande graden och (enumeades bort asen. Far att få sigte på hjartien, nArnintle sig sket- terne densamme, men deras steg t ar- skodde björnen. Kadetten NV., som var ntirmast, sköt på den, just då den hoppade afver gardet, och kulan traf- Nar- -drreettAyekligt st ra x- tralbm: u I- derldndet, titt den gjorde en kuller- bytta och endast med trakta fart kun- de eflagsna sig till skogs. Skytterne begåfvo sig sedan till:namn:in. att uppspåra den, men rk y 'mången i den grava skogen hade redan så tillta- git, ett de endast genom björnens stönande antledrägt återfunne den- samma. Komne den på fetta n sex steg nara, eågo de den i halfligg,ande ställning matt-Ack:i sin ena rem emot dem. Björnens hetsning besvarades genast med tvenne kulor, hvarefter löjtnant 11. imata måste gifta' den be- nesk ottet. Ännu gamma afton slapades björ- nen med hast till nano:este hemman och emottogs på gården af allt gårds- folket, hvilka uppstiinde höge jubel- rop, som i den lugna Augustinatten Atersktilltiole villt och bredt kring nej- och underrättade grannheinina- de nets folk gno den vunna segern. I sin fröjd hull bonden ett för tillfal- kt limpligt liktal till den fallna stor- beten, det hen inledde med beskyll- ningen: »du har för mig nedslagit många kor och uppitit många tun- nor haken samt ordnande med föl- je:Ide ord till aha hustru: sgå och rått fram tunt At skyttarna och i morgon åta vi elle tillsaintuane en god skin- hunrockes, allt 1)A gårdens bekost- na B d jörnen, som var en gammal hona, befanns föl j ande morgon väga 18 lisp. och dess hud var fyra och en half aln lång. Tvenne Arr ut visade, att lika många kulor i tiden gått ge- nom Bese ena bakfot. Huden bort- auktionerades på stallet for 51 Ink. Bönderna uttog° dess tinder, att avvindas som amuletter för barnen, och hufvudelcilen förklarades skola uppspikas på gafvelväggen af hem- ul:mete fuling, till en varnagel för cf- terlefvutide bjarnar att icke i ond lufsigt nalkas gårdens boskap. En konkurrent till bina. Bina löpa fara att gå farlustign sitt privi- legium att vara de ende emu• frem- bringe honung. En nmerikansk naturforskare Mac- lok her i Mexiko upptäckt ett slags myra som skall frambritign honung. Vetennkepsakatlemien i Filedelfie of- fentliggör on beskrifning af dessa djur, hos hvilka underlifvet uppsväl- ler till storleken af en &dra (?) och innehåller en fortrafflig honung, Alexi- klanerna tillgodogöra sig (letala tio - kung genom att lagga myrorna i press; • [t ättegåugs. o gofissafter. En . ( 1 47, H i skiåll rrtni s io l m flosiko ne f y l s i l ict igidian a da ogirt he n ig dd oet ett lian d ock be ut alcinlIrlAi ttitdeg rai l ivariA att böta dne e, har dömts gekognader med 16 Och F. L. T. För inköp af kraftor, fångade un- der förbjuden 64 (•istlidne Juli), har en person i Upsala filts att böta 40 kronor. U. Sw2~117.1111~ _ Laiiilth r Uk• I )(ta finner Ulan på landet och Ar- ven inom staden framför någon bo- "ing en rundel eller id rna, snut ser tt in annt ti än prydande ut. Och ont tenn undantager några ett- eller fler- åriga blomster ir hela rabatten öf- vervuxen med 0',I{P; egaren skyndar också vanligen fre-hi den med någon skaintsain anuoirkning eller med en suck öiver att gratfroet ej gror m. ni. Grisfröet liar nog i de flesta fall grott, men emedan nian både nått för glest och ej begagnat någon skythlaidd för grisfr ö et, har solen smart förbränt en del af den spila brodden och ogräset, som gro ut- märkt vål, förqtafva resten. för att erhålla jemna och täta gråa- :mutor bör man som företa och sista regel komma ihåg att man ej bör spara på ute/idet. En annan regel år att grlafröet, o:n ej sArdeles Byn- samma förhållanden äro för handen, alltid bör sås i ett alcydd.side, Itafre eller råg. På detta sått erhåller utan visserligen ej någonting vackert det första året, men tlerefter kan man vara så tnyeket säkrare om ett godt resultat. För öfrigt går man nu tillvågs på följande sitt: i slutet at Augusti, se- dan jorden blifvit vål gödslad, redd och planerad utsår nian råg på den bliftande lindan efter en berikning af al 15-24 kappar på tunnlandet. Sedan rågen kuretuit vAl upp och blifvit ett par tum hög insås timo- tejfrö efter berikning af 2'4-3 Hep. pi tunnlandet. Hirefter tillvlltaa marken vAl och får nu stå orörd till. ungefär samma tid året derpå, di man slår bort rågen, hvarefter ånyo vanas skarpt och Ma planen insås ånyo, dock ej si titt som första gån- gen, och isynnerhet alla bara flickar, sure möjligen uppatått. Fältet leut- nns nu åter åt sig sjelft under vin- tern, men påföljande vår eftersås åter om några bara flickar skulle visa sig, 1 : 1 ;n iln kiarbitTr isrlåsa,lvoireghpa eietidra nn ili g rat.seit f,initst det först med lic så nåta som hvarefter grisplippningsmaskin navandes så ofta det fordras, vanli- gen 1 till 2 gånger i veckan. Di bloinmer och buskar skola planteras på *alldeles ny vall, Ar det bäst att arbetena. Aro hinfota eller ock nig- ger tunn t. ex. bastmettor under sig vid planteringen. Grå:el-latta:4 en gång färdig, Ar sedan lått att sköta nåt hålla vid makt. Marie vår eller höst besår man ånyo med "timotej samt om jorden %r högland e ller vi- derleken varit torr, vattnas efter be- bor. härtill lampa sig förtriltligt de nu så populira pytesprutorna af mån- ga slag. Vid tredje Året börjar jor- dens bördighet vanligen aftaga och dA Ar man tvungen ntt gödsla, eten för den skull be- 1101'1.er fältet ej upp- plajnspå nytt; tv tunn kan hålla en linda i god vaxtkralt snart sagdt huru långe sona helst blott genom öfeer- . gödsling. På hösten di vAxtliglicten upphört, vanligen i slutet al Septem- ber eller horjas af Oktober, påföres mattan vanlig krentursspillning eller också något higödningeimne t. ex. • guano i tillrAckli4 qvientitet. Ont gödseln verit halmig eller annars ej : neeiluilerets med jorden, bortkrattas både linlut och gödselresten påföl- jande vår. — Man bör således, för att 'lantligt ha en vacker och jetnn vid' beså den hvarje Ar, oafaedt om here flackar finnas eller ej, gödsla Arven åtminstone !Ivan tredje år sand Imma efter behof och man har - kvad man åstundat. Skulle man föredraga, att besk flinet furst på tåren, så går afven detta vål an. Till skyddstid anvAn - der man då vanligen herre, men råg kan älven begagnas och fältet slås nedan stimma höst; i öfrigt 15sfarei • som ofran blifvit segtIt. För att fortare komma till (-makade re•ultat, kan ulan visserligen stratf. på våren så enbart höfrö, utan skydd.: eld, isynnerhet i fet och god jords om det sis tAtt och Arven vett:tag men saknat blir dock alltid ett bes skyddsslå. Mattan får älven ett saftigare och för ögat behagligare utseende, om den på våren, utom timotejen, inså* utrett engelskt raygris, men siddeå måste ske livnrt år; ty raygråset ut- barder ej våra skitiga vintrar. II. D. la • 960 myror gifvs ett skålpund honung. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.