• sada, emedan general Weleeley Im- deo en- nide rycka fram med hela gelska expeditionskåren mot Tel-el- ebir. Arabi bade emellertid ge- som Irina &pioner fått underrätta,. ton general- Woluleys planer och g rep derlör i lördags kl. 6 på mor- gonen till offensiven i den afsigten att kuta engelsmannen tillbaka, in- kuade föra hela sin styrka i nan de elden. Huru långt general Web,- ley hade Unnat reka fram och om det af örondo angreppet mot Tel- el-Kebir skulle utföra,. omedelbart efter ankometen till denna-egyptiska datin iug, vet tunn icke bestamtlo men Times korrespontleut antyder att den engelske generalen hade åm- alt angripa det bofasta lågret om Korreopondenten medgifver natten. att ett dylikt anfall just nu. då dat icke ar månljus, 'kulle varit förenadt med stora svårigheter, men anser dock att det bör föredravis framför en strid under den egyptaska solens brinnande *trålar. Erfarenheten liar virat att strider- na bliftat allt mer och mer hårdnac- kade och att Arabia trupper gA i el- den med allt större Och större sjelf- förtroende. Arabi slagen. London alen 13 September. Relatera telegrambyrå meddelar att general NVolseley i mor se erotran Tel-el-Kehir och 'tagit 40 kanoner samt gjort m ngn egyptier till fångar. Kavalleriet förföljer de flyende. Ambis trupper synas Yttra alldeles skingrade. Egyptiernas förlust i slagset vid Tel-el-K ebir ttppskatta. till 2,000 man, engelsmännens 200, d er aanmi många officerare. Arabis infanteri har tlytt till öknen, förföljde af en- gelska kavidleriet. Demoralisationen i Ambis arme är fullstantlig. Vå- gen till Egypten.% laufvutIstad Kairo torde nu ligga Uppeta för engels- minnen. London den 13 September. Ge neral Wolseley telegraferar från Is- mail' att Tel-el-Keleir intagitei samt att Arabis liar lidit ett fullstintligt nederlag och ar stadd i upplösning. Fienden• styrka utgjorde 20,000 man reguliera trupper, inberaknadt 2,500 nasa kavallen och 6.000 beduiner, med 70 kanoner. Wolaeley hade 11,000 man infanteri, 2,500 man ka- valleri och 60 kanoner. På grund af engelsmannen, numeriska underlag- asis naildigt plågat ism genos att låta efter en forcerad marsch. i går efter- att algöra; liten det vore ej under- d.•m 1:41•111r• dikade 1 li tbnatar l rad, inspArrnmgen på . ligt, om den långa animende angltvarno att 17:e samvete Al må- middag besatt Zagnaig och erufrat honom hårrör. VIgstreeed före- fem jerneAg•tig med tillhörande ma- ett dårhus slutligen bdröfvnt •honom ute anklaga eld stamman lirka taras proto- förståndet. bruk. Icke dess mindre tedde det skiner. ansåg det vara omöjligt. att en kollet *oh sznes hen. närmaste iligting, en lir örtuben person kunnat författa ett dylikt EgYeei- b ournier, vara beråttigad att kräfvn nek påstod V. sig vist detta tillfalle. liksom r.gyptens &ca regeringen hade vidtagit förbe- hans talman:ende, emedan huns be- alltid andar tjenstentötning, basa ...tig nyk- redelser till en ny folkrakning, men tydliga medel ju Otta honom i stånd ter. Ilitetter ban herr V, est Isod'a tal anglande ang.tv•lserna I min lklUet,:,varvid denna icink om intet, da estgelainäu- att tråtts* alla möjliga för armhållet ban betittade att han. som valde. till kyr- n. a inföll° i detta land. Alme miste bJtryggande åtgirder och satin.itligt koherde 1 Malmback 1877. vid sin ankomst deeför hålla sig vid fulkrilkningen göra sig tillvaron behagligare In den dit 1878, på eockenstagabortlet fannit ett från år 1872. Vid eildnanatla tid ha- han för ögonblicket för, Men lur exemplar af sin pers/predikan i Malmback. Intiken på allmkn besatthet bliftit tryckt. de det egentliga Egypten 5,518,000 Fourniers upprepade ansökningar lina men 4 beatilhle exemplar fans ordet prof invånarn!. Men ligga. dertill de de- regeringen harva Aning ej haft någon tittin:11st look lögn satt 1 stallet, således: framgång, och Jean Mistral beltandj Ofre Nilen och Central-Afri- lar af liptprodikao. Hårat synes att det icke år ka. som Ismail Fuchs eriMrade 1874 las fortfarande trista sina 60 millioner Vi :otamd som angitvarn• vilja åt, utan hans blm Han vill dock fortfarande till sin död —75, så kommer nian tillen folk- som vansinnig. predika Onds rena ord. 1 öfrigt vore han mängd af i romb tal 17 millioner, Den elektriska upplysningen af ej den förste rest i M.Imblck som Mittåt hymlar omkring 18,800,000 osmium. Newyork efter Edistens s yst em bör- förföljd och hatad: ban Ar den 011e. An och 1,200,000 greker, kopter o. •. v. Befolkningen fördelade, som följer år 1872 menat, staderna och landet: Kelet>. . . . 32;.4AY. Alexleidria . . It;3,7•12. Damiette . . 32.7:10. Rosett. . . . 14.24:1. Seer . . . . :t,a51. Selet . dfrige *låder . 15.741. samme ;43. I La mit bered kningeia u:gör 4.11nsola nåra 5 millinier. I orynnståentle siffra r elro wh o . flinga:ale icke mt.elelkauteles. Vid 1872 års folkrakning tatKjoctle de 65,ti5:I. ()Nerfallen af myggsvärm Då segelfartyget «Svetletilmeg,., som vor p.1 resa från Spanien till Philadel- phia med jet-ula-b !tunn befann •ig pi ett ntstånd af 50 issil fr:Itt Deln- wurelettgleit, ilverfölls det nf en tåt eVarot al toostitlitos. Kapten Anders- son loselltar hitrom, ull det sac, ., ut som om en lit sky kommit emot dem, men att skyn yrsalu sig vnria en svärm på millioner al myggor. Inom ett .ig onhliek yrar hela skeppet bokstat- !igen Inlett bet3ekt af slem, och du tycktes vara död-trötta och utsvultna eter sin Duga flygtur. De ritfullo besåttatingen med en sA vild glupsk- het. sitt Here of manskapet skreko högt af sillåda. Man sukta skydda sig mot myggorna genom att betåeica sig med tacken och gamla segelstum- par, talen förgåfvea, ty de stucko ige- nom Arven do tjorkaste klatler. Kap- tenen tog, till liAlften förryckt af smartas, san tillflykt till toppen af stormakt, der lian till PM glådje fann, att han fick vara i fred lör dem, emedan vinden ej tillåt dem att hålla sig så högt uppe. Så många af be- *enhet hade Wolaeley beslutit angri- sittningen, som kunde det. klittrade pa före soluppgången och tillrygga- lagga den sea engelska mil långa vågen mellan lagret och Tel-el-Ke- bir. Uppbrottet lrim lagret vid Gas- sasin skedde kl. 1., på morgonen. talka taaracherade :not flendensstall- niugar under det kavalleriet gjorde en kringgående rörelse. 1 daggry- nu också upp till kaptenen i mast- toppen, der de tillbragte en sömnlös natt. Natta morgon letlj tele' djuren hinna fartyget och (betro. bort al den friska -brisen. En stor del stan- nade dock firar. tills fartyget nådde mynningen af Delawarefloden. Så- val knptenen som besåttningen voro ningen skedde angreppet. Trupptr- 'illa tilltygade och deras nnengten och gingo modigt till storms och in- hinder törakrAckligt uppsvullna af • togo alla fiendens stAllningar. Flera de glupska in sekternas giftiga bett. jernvagståg och en ansenlig nrangd En vansinnig millionär, I ett libuietlel Saint ammunition eröfradrs. ho/dta! i Södra Frankrike letter en Fienden flydde i tusental, bortkastan- mt.u. nom har varit inspArrad alver de vapnen dl kavalleriet förföljde. 42 år och lavars förmögenhet anslå. Stor manspillan bland egyptierna till 6i1 millioner francs. ilen beter Det engelska kavalleriet intarseherar. Jean Mistral och Ar slAgt med den nu mot Belbei'. Den indiska kon- kande proyoncalske skalden.'" lians tingenten Ar på väg till Zagasig. Ge- far, en rik intlostriidkare, låt i slutet neral Willia Ar lått sårad. Skottska al år 1839 insly rra honom på Odin- brigaden förföljer A e tad,' hvilken und- set och förklara honom för omptlig, kommit till hAst i rt 4 tesing af Laga- emedan han anat faderns yOja och sig. Kanalen ar p3 .1. ta ställen spar- trots dennes fårestållningar hade gift rad, jereavägen 0-katlatl. sig med en fattig, men mycket vacker London den 14 September. Ge- och talangfull 'polsk flicka, en fröken neral Macpherson telegraferar från Dombrowska. Om Jean Mistral från Gagasig via Istnailia den 13 dat på början verkligeu varit vansianig, ur aftonen: De indiska trupperna harva, nu »vårt, för att icke saga entonigt jade i mindags afton och lyckades fullstelatligt. Klison hade nedlagt 3 sv. mil trad i rör och uppsatt omkring 16,000 lampor A kontor och magasin. Omkring en tredjedel Itänd var far- dig för belysningen, lavilken omfat- tade en av, mila tråd och 5,000 lam- por. «Newvork Times '« ock «New- york Iternitl.« byggnader upplystes på detta .att. I liver allt var ljuset indelt. allikles stadigt och tvektes vara j.anunre fördel:ok An gasfwännarens, medan slet tatvecklaule endast en fem- tondedel taf dennes hetta. Kostnaderna stilla si., något lågre e' an gadjusets. På en tiondedels avettsk Mils etretåttel rtandt om emir:1180'6°- nm brunnit lågor och de mera utlaga- n:a vero icke mindre klara och starka Ost du. ttlritotste. Arbetena skola iså- drift as, så att dagligen 10-20 /ms skola indragas i belysningsidltet. I nalles Ar Iteråknadt att från denna station underhålla 22,000 lampor. En tiggersktus roman. I Paris togs för några dagar selnit en tig:. Lereko i förna: på Bouleward dess Italiens. ött erhisttitl af starka dryc- ker, Keds bon slagit sig ned på en blink och blåste, till stor förlustelee fiir gattpojkarne, pont under hiskeligt °vitsen omringade henne. villiga rök- moln ur en kolossal tobakspipa. Po- lisbetjenterna måste råsinn håra hen- ne till stationen. Der igenkånde man henne såsom en gama:tal gabor,yker- ska med öknamnet Fifine. Denna pinna har sällsamma antecedentia. Hon Ar af god familj och var i sin ungdum utomordentligt vacker,. Ilen- ned lAttfArdiga seder bragte henne liktal snart på aftnar. Ar 1865 be- fann hon isig på höjden arsin «lyckas. Hon egde e Paris flera hotell och i hennes stall stodo de adlaste sprin- gem. Såsom en pikant olustandighet torde ärren böra :Ammar, sitt bland hennes aireinnigarte beundrare den tiden råknades Kina eNrösne Napo- leon. Medan mingn nf «res dansess i tid slå sig till ro och efter en stor- mig ungdom vid konterupIntir ålder letva af sina rentur, har 'markisinnan Pompon« — detta namn bar hon i demimontlens kretsar — ilske varit så farlfleksam. non ospelade bort sisa förmögenhet, 6ft...rimmade sig åt dryckenskap och sjötik allt djupare tills hon slutligen telef en simpel gnt- strykerska. Sie tranch glori — demi- mundi. Norges handelsflotta utgjordes vid 18841 års slut, enligt den nyligen deröfver utkomna radogörelsen af 8,095 fartyg, måtande 1,518,658.tons, neml. 7,761 segelfartyg om 1,460,596 tons och 334 åtagfartvg om 58,062 tons. Sedan 1879 Aret början har den befunnit sig i stillastående, dock iii si3 satt nit ångfartygons drAgtighet har stigit med 6,38gi tons, medan se- gelfartygens nftagit med 14,419 tons. Förminskningen kommer helt och hållet IPA året 1871), ty år 1880 till- växte så väl segelfartygens som ång- fartygens drAgtighot, nemligeta med respektive 4,708 och 3,281 tona. Den norska handelsflottans stora betydelse beror framför allt på dess segelfartyg. Redan år 1897 utgjorde F a. 43 -- oas; jag såg Tommy kröka ihop sig till det fruktans- värda språnget. >Nu Tommy!» Men just som lorden både utstött ropet, faller hans arm med hela . sin kraft ned på Tom- mys nacke. Darrande af slaget och af den själsspän- ning hvari han befann sig, sjönk den hjeltemodige gossen på knä; tåget susade förbi oss, lokoinotiviöra: ren och några passagerare sågo om möjligt ännu mera förvånade på oss än aftonen förut, och da tyckte jag, för så vidt jag på det hela taget i detta ögonblick af våldsamt upphetsad och våldsamt afbruten själsspän- ning kunde tycka något, då k. ckte jag mig höra ett genomträngande ångestskri blanda sig med ångpipans Invinande stämma. Tommy var den förste, som, då spårot var fritt, sprang öfver till törnhäcken på motsatta sidan. Jag tryckte häftigt lordens hand och vi 'följde efter. Och der borta bakom häcken låg den stackars Kate, likblek med konvulsiviska ryckningar i det fagra ansigtet. Ingen af oss sade ett ord. Vi lyrtade tipp hong, och bar in hen& i stationsinapOtorons rum; hvarest hop! 4 4 ki Per kom till sann, kastade sig om Tom- Tya }fåle med det enda utropet: »du lefverie — - Jag vill icke tala om det uppträde, som vi för- ers4kade bland allmänheten på perrongen. Alla eprun- go ut ur kupern.i, alla gjorde frågor, men ingen fick sitt spörsmål besvat adt. dessa 6., proc. af samtliga lands se- gelfartyg och hade Ar 1876 stigit anda till 10 proc. timitt'''. De norska ång- fartygen utg j orde deremot år 1880 liksom år 1878 blott 1,., proc. af oand- liga lands. Segelfartygen hade år 1880 en be- manning af 57,015 och ångfartvgen af- 3,817 nian. De mest betydande sjöstadernas fartyg egtleföljandedrAg- taghet: Arendal 169,000, Stavanger 118.000, Kristiania 99,000, Dranoneta 94,000 och Bergen 84,000 tons. I utrikes fraktfart inbragte de stor- eka handelsfartygen år 1880 brutto 97,800,000 kr., nemligen segelfarty- gsa 90.500,000, ångfartygen 7,300,000 kronor. . Igättegilugt. ofinaker, Hade anfallen at Mrs . Vet karkoher. dru J Y. Vigstrand I Malmblek (Småland) förekoms den fi September vid Valts hå. rederit' två al åtskilliga bina forseuattasta- bor inetaanda må>. att 111dre och ett nytt. /röret företog* till behandling den senaste angifvelsan mot V„ neentlgou att ban vid en kyrkoetatataa i AltneiSkra den 19 Decca- ber 1881 skalle varit e1 rusig, att ban omak Igen kande uppgifts alg vara sjuk, alven- Dum att bas vid lagning med nattvardabas• • glf-arne harva genom åtalet irren stånd' vågen för honom att söka sig en annan plats. hvilket han försal, blott för att komma !rån Malmblek, men lavart han misslyckats. De syftade på att få honom Osett, pil det hans familj mA blifra förinstig pension och måste hemfalla åt den allenanna barn.her- tigheten — fluid gifre ej åt fattigförsörjnin- gen I Malmback! 1 annat fall Ar angitvarnee atsigt att nöd- ga V. att hålla ståndig vice pastor, mest som V. af sin lön, 3.00(4 kronor. årligen af- tnar 1,500 kronor till sina borgenåret och en vice pastor skulle )(etta 1.41X1 kronor för år, vilja angiferrne att V. och bana stora familj skola lave af intet, «De fordra mitt lit; det år min död de önska, och jag hop- pa., att stunden snart år Inne Uren för mig, då vi få mötas inför ett högre ting och ve dem dl!. utropade V. Denna aprottanate. som V. kallar åtalet, Ilade gjort honom goilt I andligt hitnanende; det skrotade ej att slet för arlier i Modet; socker ar dåligt sinnet och magen. Älven angitvante hade begagnat spritdryeker, fastån de nn genom den helige ande. kraft ',Merit omstritt*. hvarför V. med apostel« förmanade d. m: Kåre bröder, I som andlige Aren, om I sen en broder falla i någon synd, så uppråtter honom med saktmodighet. och «undandra honom ej hans bergning. ty då At du en mendripares. !tårpil svarade en af angif- varne, att han besökt V. och i kårleklbedt hunnen leattra alg och låta bli att supa samt bjuda andra, hvilket yttrande V. nit forne- ker. På det man måtte göra sig ett om- döme om hurudant Goda ord V. predikar. framlade han på nåmdens bord några exem- plet. af sin arven berörda profpredikan. af h•ilken han ock till Smålands 'Allehanda§ referent lemnatle ett exemplar. Ett tjugutal vittnen hördes. Ett par af dem hade vid kyrkoatåmman kånt att V. luktat sprit: den ene af dem hade ock fun- nit honom besynnerlig. En skollarare hade funnit att V. var rusig orts hade sönder- spruckna lappar, 'men sade au han ej var Nattvar dsbarnen brede flera 'ringer fått gå hem nian undervisning emedan, som det sagts. V dagen förut varit i stallen och ramlat. Andra gånger hade han Alerten- *trångt dem. så att de bitvit sjuka. Ett vittne hade på julaftonen sett V. hemula sopa och vara rusig samt föra ett «Mall t Tåten och en gång bade vittnet triffat den, som kom tran socktiebud. då V., då vittnet. fråga, svarat: (Jag bar bara varit och permitterat en köring åt Ntt annat vittne hade hört *varan len ru- sig afvisa personer som velat h. ett bar. döpt. rulgende att slet kunde sko tald na. sta dag. Hålet uppsköts. Sea. Å. 1111dliers och Roberteone sjelfaaeltrelse att bafva begått mordet 4 Sona Dahlberg bar nu fått sin förklaring och det genom deras eget ertånnande. Knligt från svensk-norska beskickningen till Stockholm ankomna hand- lingar bistra de netulfgen vidgått att moti- vet till ajelfringifvelsen varit fruktan för straff. ist de i Chicago Metro häktade får några mindre förbrytelser, trodde de att de skulle blitva utlemnade till engelska terin- gen i Canada och befordrade till straff för brott som do der:nåde. begått. och de bf- verenskornmo då att engiftet sig »pirra så- som varande Sofia Dehlberga mördare. hveri- genom de anelgo sig limma rara viste orn att blifra utleninade och öfverförda titt Sve- rige. Når de vål anlatolt dit. skulle slet bli dem lett bevisa att de icke kurratal begå det ifrågavarande brottet. hvarefter de Icke skulle kunna från Sverige utle ttttt as till timrade, liten Mik.* lösgifna Nian skulle knappast kunna tro, hur mycket det manglas med de från Etiropit till New York 'ankommande ångbåtarna StrAng uppsigt år der- för nödvändig, »u mycket mer som manglat-no oupphörligt uttAnka ny a metoder för att skydda sig mut up"p- Olåt och deraf foljaittle --earaft, samt konfiskering af samigelgoilset. Fös icke långe sedan ilferrinde till New-York en engelsk jude, en visa Boet, Isvilken ofta for trala och tillbaka mellan New-York och:Eng- land. Den berömde detektiven \lax Wetter., som fått kunskap likrom, hade jemte en kamrat gått ned- till hamnen för att ntottaga Bota viii ån- garens 'utkomst. 130st befann sig ganska rigtigt bland ångbåtens passagerare, men var syn barligen illamående. Man hade haft en stormig resa, och Boet var ingen sjöman; han tycktes harva mycket brådt om att komma i land.. De båda detektiverna lade starke till denna brådska och spatie honom. hur det stod till. sillag Ar förskrickligt sjuk«, svara- de Boet. «Sjaajtalca?« frågade ..lax Wetter., «Föralcrilekligf. upprepade Ännu en gång Boet,. soul verkligen såg ulan- d ig ut neh tydligen led af hlftiga inegplågor, *Följ med snigla fin tror detektiven och pekade ned åt försaloniceu. «Ni år en renad praktikus; vi (alar un- dersöka er, l u tan ni går i land, vare sig ni Ar frisk eller sjuk.« Boet miste snut sin vilja ned i en bytt. Hans klåder genomsöktes, men detektiverna Na bo intet aningelgod.. Han beklagade sig Divor don grerva behandlingen samt utbrast: • «Ni tror vål leks, att ni får andra gången .skola ertappa mig?. (Han hade nemligea redan en 'ing förut blitvit fast för st glor') Derpå gned Iran sig på mag n, tycktes vara nåra ett krakes, och no illamående till- tog, efter allt ut ende, med hvarje ögonblick. Då han åter kladt pi Nig och ville gå upp på dilok, betalde Max Wet- ter. honom att stanna qvar och ro- pade till en matros: *Skicka hit kikaren, har luttra vi en sjukling!. 1.åkaren infann sig helt Max Wet- ter. hade ett litet eatnial med honom utanför hytten. •Ilerr doktor., made lan, .jag har derinne en judisk dirtmatetinuglare, braken mår ganska illa; han Ar en et era passagerare Ho Europa, och jag ber, titt ni ordinerar ett duktigt laxermedel, som utan att skada ren- ear hans mage inom femton latituder. Kan ni göra det?.. s.Ing förstår., svarade lakarenskrat- tande, «jag vill laga till en sats, %0M nog skall göra önskad verkan«. Fem minuter floretter Menande Min Wetter* till den sjuke med en stark dosis jalappa och krotonolja. Bost var blek som ett lik och Lok- stnfligen vred sig under svåra plågor. LikvAl vAgrade han nit intaga det erbjudna medikamentet; Im ville icke låta '«doktorera sig på ångbåten., utan skulle i land för att der söka lika: e- hjelp. «Drick ni, 'ht skall göra er godta, sade Max Watters. «Menjag vill inte:« «1):l s k a ol vi med våld hålla det i er Anda till sista drog ene, förkla- rade polietjenstemaunen bestämdt och allvarligt. — «Skynda er nu; jag bar annat att göra An att stå hår och ku- rera er i timtal. Vill ni taga me- dikamentet eller skola vi tratta ned det i strupen på er?« «Det Ar alldeles för inycket!. kla- gade Bost och betraktade förtvitladt glaset, som detektiven rAckte honom. «Ned nie(' det!. befaltle Max Wat- t e rsi. Hoa t insåg gagnlöslieten af att vi- dare neka och sväljde hela portionen under de truktansvårdaste grimaser. «Nti stannar du har, till dess me-- dikamentet verkat och slum blitvit ku- rerasl för din plötsliga sjukdom, Jag kånner dig. Det ar sut med att smugit% nu, mörk det!. Med dessa ord gick Max Walters ut ur hytten. Han !mumie patien- ten under uppligt at sin kamrat och beordrade denne att inom en timme inrapportera verkan af medicinen. NIetlikamentet verkade förtråffligt, (telt innan timmen förflutit, ötverlerannole; detektiven för 4,000 dollars diaman- ter, hvilka det af smoglarm intagne( laxermedlet bragte i dagsljuset. Boett hade — 10 minuter innan lann sem- mantråffat med detektiverna — svåljt diamanterna, för att i s detta sått insdatagla dem till New-York. Tankekorn. Jesus af Nnzaret sade icke: Jag Ininner samlingen, uran: Jag sir son. ningen. Otit en annan gäng: I It si; och en som sir nf simningen. han ho r- rer min r s.t, icke: Iber och en sota tror sig veto, tror sig ega sanningen, han hörer Mill röst. »erfar är det vår plikt, nit icke blott framvisa tår del rat sanningen som in lockande vara, livilken köp- mannen ligger ut i sitt budfönster för att draga till sig kunder; nota vi skola fritt och offentligt fram/e/ca vår del af sanningen. Nyttiga rön. Att förvara %Pilk. För att i minsten,: någon tid skydda frisk ttölk (tån ett fåtelerfras och norna aulan.. der anno rom bekant «Illiont att ko.- lm upp ile:multna. Onfsedt att upp- kokad mjölk ej håller sig under tle-i varann årstiden mer An högst en dag erhåller den sfven en för många om- genital bismak. Man erhåller ett vi- sin lådtre resultat, om nian haller rbl rengjord finska, tn s i tlIkn il livilken omedelbart förut blir% it spo- lad med varmt vatten. Fleakan må- ste dock fullständigt fyllas osed mjölk , eirnietid så nog golcultiad nil garasuodin c kork. t De:- efter ilakeir °el rina ltet, ilhavsk får vara öfver 55 grader Celsius och låter henne deri ej under 50, ock blifra 9varatiende- Anda till 2 timmar. Om mjölken-bikiiitt ai snatta& «- ler den sig, förutsatt att allt blibilt under eag n u r t ra ervd agar il° d eie n bl i eitiag ■te v oienrnittliniti w 4n ursprung- itörI, förl orar intet alseende liga, friske af gammal oljefilm. Muu anyander en starkt ko accior.c-,..,, toeit tvehiss det- raftdpmontetu•kvia rem nit ng uat efter d
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.