BV tas De en - eV = Aa ' © Nasta fönrdag efter gudstienhend ful c< Fa aa brelsetnas upplátnlag tom? "mer den nya begrafniugdplatsen alt in wlgas, akten Inleded-med iwenue psalm- i verser derefter tal m. m, _o< slutas med "wålfignelfen oh r plalmeerg. se = — Statens inkowster of tull, brån- - win -e< jernwäzar har under årets förs “fta trå tredjedelar utgjort nåra 39 VA milltoner fkronor mot nåra 46 !/, under famma del of sisil. år. Y rifsstaten för 1882 äro de beråfnade till 68,, mill. fe. — En förd öfver medelmättan wän- tas | år både i Europa och Amerika, nås get som welerligen ej förr inträffat. — Sfkatteregleringskomiténs hufwud- safligaste arbete torde uu funna aused asstutadt | det sistlidna gårdag bina sammanträdet ed. det dedler fåfertigen de många dagar innan def besäufaude- aflemnas till regeringen. ”Komftån upps lêjses dat ide, utau fall ånga fam- manteåda I November, di aslösning af telagen och någon annan möjligen oaf- gjord fråga, sájom fyrkotionden, fommer under åfwerlåggning. Hwad tvlagsfrås gau angår, will det synas kemligen tyd ligt, att regeringen ide tänter förerågga den får nåfilammantrådande rifsdag, dels - deraf, att från regeringens sida atte- Tomitén uppmana!s att, förft sedan före sagen i alsecnde pá sfatteregleringen uppgjerta, sysselsätta sig med tolagen, cd dels af den anledningen, att fomi- ten förft { November bårjar behandline en af mera námda fråga och sâledes de förrån tidigaft met flutet of året tan infomma med sitt utlätande, Au- tagligen torde edjà dedsa kemiténs blist wande samnanträden ie utestukaude funna egnas åt nu nämda frågor utan éfwerläggningar äswen förefomma an- gående dant, hwardfwer regeringen un- der pröfningen af fomiténs förflag möåj- ligen kan duska ena def mening. Af allt, fom förjpörjes från regeringde tretfar, framgår, ait regeringen ide änte nar, utom I affeende på de fora frå- gorna om fêrswars= oc) fattewijendels ordnaude, gåra några andra framstáll- ningar o< förflag beträffande ftatöregle« ringen, än som prôfwas wara af den beffaficuhet, att de ide funna uppskju- as. -- ' — Om Red-River-dalen, den mydet utfuffade men sedermera temligen illa bery?tade ulwandringsplatseu Ä Nord= Ameri!a, all redaftór E. Bedman, iom nu genomrefer landet för att lira fånna \wenskarnes HåDLiug, ha fått de mest smi>rande uttåtanden, försäfkrareu sweusk- amerifanf? tidning i Minnesota. För mår del afwalta wi hwad he B, ijelf fan fomma att figa och sársfildt om Penna £ haus nama gjorda btomftermåt- ning. . — Cjafligheten i Malmd. Helso- wärdsuämdens ordförandes I lôrdags tin lánsstyrelsen ingifna rapport är af fél- fande lydelse: EN Sedau gärdagens rapport haswa blifs wit anmälde infjulnade i rêdiet 25, af dwilfa 1 under föregående weda, jå att pá de G sista dagarne foma 24 sjuf« temsfal. : Sån paftorgembetena haswa blifvit aflemnade 'attefter om 4 dådafall I råd: ot. . På epidenissulhuset, dit de ilu uns ter sista tiden fårdetea flitiat förr in- [rite wårdag för näcwarande 92 pere ener. — Tör tidigt. Dagens Nyheters krås nifôr berättar: . Hår om dagen wardt det en fêrskcäcl- lig nypflåndelle i en of wåra norrländ- a her i ha a — Har nå hört det, har ul hört det? ljöd det i focus på ftora taffelalafet hos en af stadent hågmågente, — Ja wißt, ja wit! Kors få roligt att det blet ea pojke! — Dynastien ä' bdetrvggad, fade eule- e fru rädmanskan, fom rår om flora fteu- bufet i hêrnet wid forget oh ár elt bil- dadt fruntimmer, fastän heunes' fatta man i lifatiden, bara war "illiterar”. Jag undrar hwad hans fungliza bô, ffa tomma alt beta. alfa bögbet — Otear efter farfar eller Wilhelin ester morniors far, gamle ferergubben, eller faufte Victor ester mamma! sorlade fa om hwarandra, I deu lilla fonsel- cu, " Ht e RETI | — Fwarsdr ute lifa gerna Carl Joe han efter rund Sazaren af dynaftien? inwände frun med Hora stenhusel, hwile len nu en ting fött tag | det der or: det, fom tår f ftorfråttå, t oh lön en liten blyg borgarfra att Frisa till fin' nårmolte Bran > : — Gila Fla, hwad &' egentligen dy- nasti för slag? o fd. till far: D. Kära Staswa, det wet jag (nte, men nde enfesru rloman ait tror, all en. e ad, få á' det tet fan du Ila pá vf det nt, — ru «ía, fom-IdAST fult: {i bildad sem hennes wänluna eufelrun’med fora” tenhuset, sem hon’ med wördnad bildar upp till = tid enfefrun Ide tiil stenhu«' fet, eller fanfte till båda två — fôr- ttandar I hasligheten dynastien med dy. uamiten, o< deu proceduren är då als ide ait lita på, - °° i- Sn fomma herrarne In avecen på ma fe wärden förelår eu bål; gåfterna: acceptera, man pofulerar, orerar od med bem ffunger sedan: "Ur sweuska hjertans dune je både en: c< lwä gävger. ...- > Safen” år “den; att. I en al stadens tidningar samma ‘dag fått att tåla fin [ande lafouiska nolise i 7 e © "Kronprinsessau; Victorsa hat | går nedfommit med en sen" oo too or Ja, få ftod der werkilgen. - Meu bår om meta wl I Stedholm;platt Ingen: ting. 4 . H — En- ny wedotidning trod wara i örn{ngen I Göteborg, : Literatdren Güs flat Vellander, hwilken wid ett var tills fånen fått oh, (ester hwad det pôstás, åfwen lycats göra sig bemärkt pá hôgre ort fåfom författare till underdáulga fefts ftrister, den eller den fungliza högtiden tin åra, fal blifwa huswudredaktèr och leda bladet i fonfervativ anda med deu fände mecenaten Offar Dicfson till förs tåmare. Det är förmodtigen oci till deuna tidning, fom tre literatdrer fötas genom annous i Dagligk Alebanda, tre litcratôrer, af hwilfka dei fôrfte Nall äga inabb o< ged omdêmesfêrmiga, med praflis tunftap i engelffa, tuffa och frans ssa; den andre wara eudast suabb dfwer= fåttare oc den tredje. ät hwilken mîu= sta lônen utloswas, äga god förmåga alt vå ell enfelt och slärdióst fått bebaudla medersmälet. J den ifrågawarande an- nonsen talas widare out, all de fölande bôra wara beredde alt undergá prosskrif- ning, få alt det fer ut, som om det nya företaget uste wilja sträfwa att få fatt i åtminftone wäl flelade penner. -- Förutsägelsen att man från swen- se slatamsuisterus sida bade alt molse en öppen föôrflaring i fråga om "den tis. berala swenska regeringens" och "den fque stitutlonele swenske lonungeus" förutfatta sympatetiska stämning mot den norska wenstern oh deß firäfwanden, bar ide dröjt att befrästa fig. Erellensen Podje har nämligen list norske statsministecu Kjerulf aflätit fötjande, i tisdageus" More genblad" effentliggjorda bref: lans Excelena Herr Statsminister Kjerulf! Tillfaltigtvis har jag fått kännedom om ett «Valgropranb til Vælgerne i Nordre Trondljeins Amte heari bland annat uttalas: «Kunis Kongenng- ten og Unionen ikke opgive Pan- atanden om det absolute Veto, med hvad dertil hörer, san fik vi opgive Kongemagten og Unionens; hvaraf- ter följer: «Venstres Kamp i Norge fölges derfor med Samfölelse og med Seiershaxb uf det libernle Flertal i den svenske Rigsdag og uf den li- berale »venske Roegjering, oltsan ogsan af don konstitationelle svenske Kongos, Lifligt öfvertygnd om det berät- tigande i uppfattningen, att" Norges Statsinngter, utan n obehörig in- blundning från Sveriges vida, sjelsva böra algöra rent norska politiska frå- gor, máate jag dereinot på det be- stämduste ogilla hvarje uttalanite som, under hvilka förhållanden som helst, ställer i utsigt ufskaffande nf Konnn- gnmakten i Norge och Unionens upplösuing, DJ härtill kommer, ait do herror, som undertecknnt ifråga- varande sValgopranbe för sinn här ofenu Atergifnn Asigtor åberopat «Sumfoölelan og Scierhanbo hos Ko- nungevs svensko Rådgifvare, är det mfn oafvisliga pligt att efter samråd med mina Nulleger, tillbaknvisa dets ta uttalunmle såsom föllkomligt ogruns dadt. : Jap vfrerlemunr till Edera Excel lens hepräfvande buruvida dotin wed- delande bör uffentliggöras. Med utmärkt bögoktning Edera Excellens ödmjuke tjenare Arvid Fr, Posse. Stockhulin den 7 Sept. 1882, Alt detta bref, sohidWjelsjagdt öfwer lag återgifwed n NI stèree swen- sta tidningar, af de flella förjelta med annärfusagar och slutsatser, fåger fia fjetit, Eusamt Aftonbladet meddelar attftycet utan asla fommentarier, Dagligt Alle- banta finner, att grefwe Posse I detta fitt bref "bestämdt afiäger fis oc) den lweusta regeringen all gemenskap och all sympati med den norska wensierns sträf- wanden", fonningen att säga, en fat bwarpå wi aldrig ett êgonbti> twislat, ed) allra miust fer få widt den norska wenslern "sträswanden", trots alla def beftämda protester, alldeles god y>iigt få antagag gå ul pá norska lonungamaktens assfaffande och unionens upplödning. Sá “liberal” år bwarfen grefwe Poole eller den liberala sweuska regeringen. Att ins draga wär fonstilutlonele fonung | eu sádan förutlåttning war | det hela ett álizen hárdraget polltisst sämt, fom de em walupproparue i Nordre Trondhsems amt gerna funnat Hålla finne med, Och. wil funna god? utftråda wärt ogistande till hela detta åberopande på "medfänfla c< segerho py”, fom Multe fôrefinnas inom den. liberafa dvenfta reaerinden.: Sjelf- wa ‘uorska’, Dazgbtadet af waluppropcet wara- ex få "be!ynderlig Utfordring”, att grefve Poose derpå ice funde swara annorlunda ån han sort. EStodbelms Dagblad finner cdt, att greswe Poise à regerinzens wLgznar "på det mest beftåmda fått tilbafawisat den . | ofannférdlga infinvatlonen!, & walupps anjer dena del 1 ropet, fom frän tlaget representerar fem nns bolitifta meding, Far greswe Pole lagt fårftildt. mårfe til uttrydet: fenungomatten och unfouen ej tunna upps giswa “anspráfet-päabselut, wilo, [à fà. ‘wi-.wäl uppgifwä fonungamalten och uni dieu”, o< tager: sig deraf anleduiuz ail "på det beftåmvafte” egilla bwarse uttas lande, fom, under, hwlifa förhällandeu fom bålft, fråtter norffa fomugamaftens -afffaffande 06 föreningend åpplågnin i 'utfiagt. Dagbladet fer derk ett alldeles twifwelatttat bewis på, att den \swenska regeringen uppfattar norska’ weusterns sträswanden fålom gående ut på lkonun- gamakiens afffaffande och unsonens upp-. lösning. Deu tollkningen torde bed tills widare båra få för Dagbladets egen råk- unz, - då det ide fan wara exeflensen Poole obekant, att, sásom wl redan an tydt, norfta. wenstera offentligen od vå det allra beftämdafte yrotefterat mot ine frjutning | deß program Af få uedbry- tande och uppfötande tendenfers Det fri- sinnade Norge will ide ha en personlig telfberffare med absefut weko; meu det scänsäger fig inzalunda en fouflitutienel fonung, som häller grundlagens tud i belagd. Necrmäunen te för fin uttwved- ling lila myden wäda { en fonung, font fau förbjuta allt, fem i en fenung, sem. fan befulla allt, De âro [telle êfwer att ága den friafte författning bland fonun- arifen, och wilja iden ife weta af några sasfcänfuingar. Det må man ej féctäufa dem. VLätom ch derför hoppas, alt ins gen släller det ucsfta follers frihetolänsla T * 0< def erubbliga uppsaltuing af författe ningdenliga rältigheter på få hârda pref, ait det förhållande, under hwilket de feu norske walnännen förutsältuiugöwis ans taga en sullständig brytning bade i ena vå andra fallet jåfom alldetes oafwiolig, måtte inträda. Det år knappast tänt bart att fonungawälden c< föreningar funna { längd flå fig "under hwitla förs hállanden soni hälst” Det fins för allt en grâns, fom ide utan. fara lan åf- werskrides. Historien bår tillä>ligt tar laude wiltnesbård derem, skriswer N. A. — Berättelser om Sunddwallsut ställ- niugen ha nu börjat bli jonliga äfwen i utlandet. En fåran, författad af etos uemíiádez E, Boyseu I Hildesdeim, fö religger 1 broshyrform som astry> ur vHannoversches Laud und Ferstwirth- \hafiliches Vereiudblalt", Herr B:s upp- fattning af ulställningen är den, att hou, i ch för sig mydet waer, fêre!rädes- wis lemnade eu bild af fröfentrellstatice nernas werfs\amhet. Med färskildt beröm omnåmner han af euskilde utställare fir- man Hagzendaht, Stockholms Srêhandel 06 Danft Markes handel, Blond jädes= stag, som i synnerhet funna ifrägakomma till utförfel filen utsäde | Hannover, ftåfter han hasren främsl och nämner deß- utom semmarhwete, wiuterråg od möj- ligen forn, Han tror odjé, att utom alfile-Usswern eh en del andra flêfwers lag swen flera fwenska gråsflag lämpa ig wäl till omplantering i Tyskland, der man för närwarande tager sitt mesta, ftundom rått dåliga gräsfrö från Syd- tyskland. Fôr en kommande wftålning af sjelfwa foruen e< fråen, utan âfwen af aren. = Det nordiska frimvreriet, som ges nem danske teologie profeosorn Fr, Niel- sens skarpa slvgsfrist tommlt mydet på tal [nom den skandinalska presen, lår inom fort ha alt metse tå offemtiga f&swarare, af hwilfa deu ene skall wara swensk, den andre dansk, I den köben- bawufta tidningswerlden har redan *Na- tionaltidende” uppträdt med eu hwaß tri tif of Nielseus skrift, fom förklaras wara ett fofter of teolvgift ufördragfombet och lärdemsdsweruod, ett soster för reften som Inom fort skall "{örswinna i dagli= teraturens Augias:stall", under det att frimureriat forjar “i fin wantiga, fugna c& stilla utwedling". "Innan wi jått taga del af de bebå- dade förre förfmarsförijterna, fom bägge Nela utfomma i-Köbenhawn, är det af intreöse att fe, huruledes Iativnattiden- des fritifer, fom te>nar. sig "En frimu- rare” frauft affärdar alla Nielsens inpaß fenen att underfänna bâde ans-"fäslor", Det torde wara lämligen bekant, att lyske srimuraren Findel sriswit en "Fri- mureriets histeria”, fom njutit ftort an- seeude vd utgâtt i flera upplagor. På bouom beropar sig Nlelsen i en del hucs fen: men olyliztwis tilhdr Fiudel ide den fram af te frimurare (| Preus- sen), lem uppkagit det månggradiga "swens ffa systemel®. Twärt om har hau får 12 år fedan upptrádt med eu stridesk-ift- met "hierarfiens och absolutizmens skola UPreusfen", hwarmed han förftår "den har sil cen stora tuffa Landlogeu”, som I houom ch ar sitt centrum. { Berlin, Derför mås e Findel naturliglwis underkännas få- fom. *auftorítt? af alla, fom frinnira ester det st. lk. swenska systemet,- Alt den fatelfté blskopen Kettelers uttalanden om ar: ocj de dauske frlmurarnes egen fånga bot : och de tal, fom Hålta af nordiske sciwurare. Sångerna åro nämllgen ide vógol uttrycd får logens tankar och lång< tor.f fast de fsuugas af togea8 utedtem- mar, c& talen funna of eu ‘eller annan orfal ha blifiokt få "ändrade", innan de ' | 1 , Y nsfidre MORA sanima- de: de- (4 :f "Om, L Salomelvifkarle",+ftär fom eit tillráder hau att prof lemuas ide blott srimurerlet - sränfánnas all gittlghet,: är | ladfwos pá trydet, alt de Ide begripas uglfrvos 1 vd ej är. inwigd I Ordens bemligheterl: vå WS ar ER A I» «Frimureriets anwändusng'i volltilene tienst är odi elt fapltct de siz.5 Det *[wehnska" frimureclet &£ funnerbet, me ‘deh blinda: lydnad för bud, hrlifa yikeisl "utgå sránjen enda person, ¿"den wisaste i! arp m sata til de frimuratefårbund, fom hwila på s[elsfiyrelsens grund, e< har dersdr sejis-med mindre blida ågon af' det fis are fyltemet8 anhängare. Findel fallar, fom wi nyf- fett, den stora tyffa lant” logen :rent ut får eu hlergrkiens och obs folutfömend Nola: '- Ingen: under då, om utomflåeude mibtånfa aff denna hem-. lighetófulla fat: fåren möjligen tjendr: andra åndamäl, ån: de som rätt hämma” öfwerens med famfundobygnad i srisin- nad stil, oc, AE Nielsen anmärker i fin Mrift, att deu: wälgörenhet frlmurarne framhålla fom elt já storartadt drag i fin werksamhet, ingalunda är få betydande, alt de för den skull behôfwa gömma fig för en taf». fam werld. Derpà swarar hans gran- sare belt fort med den förklaringen Att ”wåtgårendet éfwas Inen frimurareor- den efter en få storartad måttfted, att professor Nielsen ide har den ringaste idé derom". Det måfte man wäl tro då, efteriom granskaren få ofêrbzhältiaiut betonar fin egen aultoritetl. . Att prester my>et wil kunna wara fris murare, hwilket Nielsen bestrider, både för vem cd) andra uppl ste 06 rättroerde fristne, fêrswarar fritifern genom hän- wianing till det sakförhäslande, att det redan finnes eit ljog prester i den dane ffa logen, att ide tala derom "att en stor mängd, af Sweriges preslerskap med kyr- fand primas i spetsen är upptageu L< werljant. | de swenska logerna”. Bewl- sets logiska fryrka är lde höjd öfwer an- fäftelse, men gent emot en teologie pro- feosor auses den förmodligen wara all- deles lillräcflig. : -- Slolpremier och skolbibliotek. Wid eit fottftolemåte i Arboga 31Auguft fêörekfommo bland andra áswen ofwan- stäende frågor til behandling, hwanöid uttalades åfigter, hwilka faunolift retas af flera och i alla Händelfer förtjenaat begrundas af få wäl lârare som ffotråd. Angäende skolprernier medgass af dem, fom yttrade sig i frågan, att de wsöser- ligen funna astadfomma âtstilligt godt jälom belöning för od) uppmuntrande till flit ‘o< wälförhällaudez men tilllla framböllg, att desja ‘premier ganfka ofta ifwa anledning till à exa fidan inbiljt: et od åfwermod, ch å andra fidan afa undsjuka oh mißbelätenhet. Titlifa frame böfla, att åfroen med den stôrsta fam wetsåranbrt od det allwarligaste bemde dande à lârarens sida, år det nåftan oc möjligt att alltid wara fullt rättwis. Han år ej mer ån mennifta, oh “eu utenulffa fer ttott det, fom för êgouen är". Bör att fullt rättwist utdela få wäl premier son flitbetyg år det ide neg att laga hänsyn endaft till b.ruets för- måga oc) fMidligbet ait gdra reda för fins âfwen barnend olifa begäsning dd arbelsamhet måfte häwld tagas met i rålningen, oh detta fêrutiätter en nog graunare föunedom om hwarse cuskiidt barn e< def förhållanden äfven utém fran ån fom i allmänbet är möjligt ör láraren att winna. Det blir sále- des aNtid en wansklig fal, pà samma ång den alltid máste anses sâsom en land de swäraste för eu samwetögraun lárare, att bestämma hwilka fom böra vå life böra erhålla premler. Och åf wen då låraren haudlat efter bäjta ¿f= wertvgelse, äterstär ändå alltid — miß- tanfen för orättwisa, mannamän v. st. wv, hos dem, som bliswit fêrbigäugua. Fr gan år "då, om de godæœwerkningar, pre- jan oc Tr ' I milerna anses peföra, funn | ófwérwiga alta !dylifa stänk åtal eswän nämda Rotmåte beiwaradesd ti [{ráza med ett bestäudt nej. ‘au Mau war: sáledes ense om att st “ ffolpremierna, men .wlile i håller h e osbibliotek, Deu ny11a ez sädani fi _bidifotek înom bmwarje sérfamting t tad Låftablommua torde få anjer lizza gite : dppeu daz, alt derom es begins Lt fet, ordande, Dec skolau år nå 6! He bibtfugag. by Se bwad hon bår wars, med all säferhet ide blont tasfäntize utan wäes áfwen täotust ‘e< we ria. et. Hwilkeu wålgeruing. skutte ddd: de wara att, om odji blint til lång (od bär år. ualurtlatwis ej inga 3 annat), funna erbilla ex 06) anna ber fom fvere affattad I en för barg tiltg. lande ferm, uted andra ord wore intr Hi sewädande e< på samma gång lárbritt Glädjande erfarenheter i detta alice anjörded; Deu wåtgerning, sou dit. genom bereddes, folleta barn, wore i mydet förre, som den fatifge orbersy ofta endaft med swärizhet fan åftadlerams de allra+nêödwändigajte flotbider för jiaz barn; något derutdfwer fommer får tc flesta aldrig £ fråga. Utom den tedly nyttan af ett godt, om än Itilet ati. bliotef, kall ett fådant haswa gagn med | fia áfwen derigenom, alt det inzäsne ' mal för god leftyr och £ fin mån oft dille barn oh ungdom från att fak fädan ofund tettyr, fom osta erbjud för att ide jága påtrugag folk uv för tiden. : - Men Hyra stadkomma skolbitlictt „Man har få många oc) stora ut i ändå, kan med fog inwändas. Wid uÏmdo möte war man odji af den mening, ast stolbibliotek borde funna âstadfemmay utan fommunernas betungande. Sättet, som’ torde. förtjena att tazas i negzrant > öswerwägande, är mydet enfelt: bet aw > flag eller de medel, fom förut utzätt tig premier, anwändas I stället tilt infépat ” böder, lämpliga för barn o< ungdom, få har man ett bibllotel, hwiifet sedan pá lamma fört alltjemt [óréfas od ti- behäsles? Der anslag utgå till fb fos fenbibliotel, torde detta funna delas, fi att skolbiblioteket finge någon andel devi.- Slutligen torde man funna antaga, att âfwen enskilda skolwänuer skulls finnas willige „att på ensfild wäg och srwillizt - göra nâgot för deu goda safen, fom werk ligen är af den wigt, att deu, wi uppe tagas i êswerwägande, — Skarpskyttarnes pristäfan. Jte táfliugs]fjutningar som förra wean pin plazo för wiunaude of rått att dellaza den fora priéskjutninzeu i sönlaza- bafwa entigt anmälningetiftan 524 Macpe, ffuttar deltagit, ‘af hwilfa 130 från! Steckholm och 394 från landzorten, dg senare presenteraude 52 järftilda föreå ningar: : Resultatet a {äflingöskjutninzen dak bliftvit, att följande 20 styttar finge deltaga i táflan om fstatens pris: N Th. Sjöttedt, Stockhelm, som upp nått 69 pvints; R. Trolle, Ncrrkôping 67; H. Hovander, Stockhelm, G5y Y. Naumburg, Stockholm och P. Lif, Ardea hwardera 64; E. Anderöson, Stecldela?, I, W. Hultwan, Steddotar, O. Bin: qwist, Upsala, A, Landin, Skésde, fl. Erscoson, Estitotuua, P. A, Mellin, Harafer, J. O. Andersjon, Orebro,, cQ. Pitofon, Hödr, bwardera C3, $. Wennermark, Steehelm, R. W, Mac berg, Norrköping, V. OG. Mellin, Esti una, I. A, Andren, Trolldittan, AX. Lundqwist, vUrbega o< I. PÞ. Elerot, Sôora Wedbo, hwardera 62, fjant PP. A, Dahl, Norstöplug, 61 points (deu sistnämde ester omskjutninz mellan! 9 - En gosse än, den Ett anletsuttryck, Och tyet i väntan En gammal gråhårsman den ene var, Förtård af svält och sorgerom i lilvet, Var det val brödens lukt, vom denna brand: I gosena slöa blick helt plötsligt väckte? 1 ångest girigt han sin magra hand : Emot de fåraka bullarua utsträckte, vBarmhertig var — den «Vi gingo hemifrån en ta «De andre dött [pá vågen. Blott oss två «Gud velat än från bungersnöd bevara.« En dämpad snyftning här hana tal bröt af Men iutet bröd, ej ens ett svår hon ‘gas, . Lugn vid vin spås hon stod den kalla qvionan. Och när hon sedun med en börda bröd Gick ut från stugen tätt förbi de tvenne, , Ej gosaens qvidto, som så ämkli Och ej hans katppta händer rörde henne: E4 eväljdo nan aln gråt. Han hånfullt log, Och troteigt hotgude, han höjde armen, „i: ”SkTw han”till. bordet rusade och tog CET Med hast ott bröd och gömde det vid - Förskräckt den gamlo brast i klagan ut: : «Isin dotters son: Quda våg bar öfvorgifvit; «Gdr, Herre, anyrt på mins dagar slut, = ' aMitt sista ax Lienen boj nita « t — 46 — —— Aa ses andre redan bur . fröjdlöst, öfvergifvet. ! gamle tulte då — rik skara. såg han mot vårdinnan, ljöd, e FR Sr PRAT a vb i repa det än eu gång, wäl förtjenar att — sa » Nyttar, som enbwar uppnått 01 point)! . bars. | SN ra Gere _ mv EN ER AR: ARGA po
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.