• • ii j • im War, filiTfaler rattre hett tak ägt e 04 raggen" eifq Iref ar inåt tredsk att lanbilitnitet libIttlar het Ihit. Haparanda. Poliavasendet bar- stod ed, fa. .stailes ligger åma i aln tie erforbedigit H. ett iebi fttebk elit Ser • I tir man litsa ea för- laparandabladet link teckning för ',varje vecka pi dem, filta taaliftar. — ett *berest Tå ett torrare hi som Aro pato tylekyldige. Snuset till re' egenton% i ttarbeten af 311thittg i den 7 dennes vero en enhn och en mima Mc bana mkr, faun ball fänggevaltliger och mitten till den 8 en °oka, och en åkare i tjentogoeing. Me em bula rit !natio jåtrar, bwar- pre tian Lindare unterfikfte ftållet. e. et Ekestiö. Gift i bagaren. Ner en- lefuti bi att tjåterbohta legat ter hi kom ,lokanna Larm från Åkendund åkt ed) im inte watt, falla, teg ban under Hötabu säteri i kelige skulle pr gifteet alt «idel rås triorit fratunte taga en skopa v ettet tir ett Amber, ed, fiden b111011. 3 boet wort, tt 43, *om stod på en stol i köket, stuck nita tr Nren låt tunt hed %rara• i th- plötslig4 en orm upp hilfvuilet ur berrniute att anamma enNligett [fullt i. vattnet och bet henne i hogrn pek- terfemata. etban bon entent-nit åt- fingret. 'limen svullnade genast och ftiniga gånger hulter tvedans tror beim 'miste hon intaga sängen. litar den Rånet, tunt bet. fertfarante ej ftette4 till, obehaglige Osten kunnat inkömmil try b.ta lIutligett bene tiggeti nb late i köket (telt praktisera sig upp i rat- kat unbcr eu it u llig bitna. (9 fter en ten:holm et, Ar en olöst gåta. Under utilidtet tre Indlittgar - gummans löraltrAckelse kom han ()- rits k ifriga åggen tvero lura. «tt af nu- ital..' undan. biman ibieltraiterat, men gatas telef Sundsvall. En eftersökt befatt- ed) biuti ning. Till dödgräfvarebefattningen • k 'trå åltrftåente — mått( till ej Welt i ritter vid härvarande nya begrafilinglilats tioin3 Vitt hade vid ansökiiingstideas slut 32 utan if tent i telefoni etb kom teiftae te i tet fria ed; fenorna, skriftligist ansök ningar inkommit. h var- tå' tarmren lodar bi ten, fallit tunna förutom hos församlingens pastor 30 Klia bomma tagen i Sitta, tå ban år muntliga födtågnitigar rörande 'du- r sen blifvit gjorda. En gårdsei,gare feefellatt ettcb ritt jertbrut. eilftigt ,i att je tent, når torrs .tren betittar ett .1. 1'. Lidholm blef den lycklige. fpate. Ile bli tå »etern intreeferate, Lönen år Mal kr. och 100 kr. i by - ed) når ban ietan gråfatcr i kaki:, resersättning. Malmö. Uttibbboa frk ruppar. Klia be met lånt urrinårti.andst bwarjc jeqtrtag hatt åte ej fota alt mumla i Förre nämndemannen Anders Arf- nprfattaa $.131et bu fi4 te 'lortar, lem . vidsson från Kelleröd n:r I, östraby be" ftå te r i fien,t. t. socken, uthjool i onsdags å Stortorget kli ratt 4 bita i6rre te!jar huri Pit härstädes till salu elfva stycken Lir- lit[ fot. tarinqa te efter bossen, ed) bele lour- kroppor, braka vid ords tgm:ingen h ; am helt Nfteti3 eib bifttlegi blifeit uppblåsta. Polisen lade der- kli åge 2"'r';`' a före beslag jul hela bmw', med ivil- i, nii;ii ge I`u rc urin mar a kelt mannen under bevakning förmån- "trtli .par om tagen gled.< en '1"'; i digades att allågsnl sig från staden. fred frakt 1 , 40 rå terået, iucn ffrånita Oroligheter bland jernvägsar- af tein, 'ego 'litrarna till Putten. Te betexe. Du i närheten af Norrtel- bastmatt ted i rånnafte kåt ed) låt° e sysselsatte arbetarne å Länua- utan hårighet hemta fig ner. em grå'. .'orrtelge-banan instAlde i torsdag* beffetliat i" i fin lina hut lame gå arbetet emedan de ansåg,' remien- la „A, till. nåltorns „å t inne. sten för ringa. illa arbetarne, till- e dt,e,„ Rico( ; 53en tib 70r .`" Xnubsort en. Setan • T'' gammans omkring 100 utan, bingo bes fitta grannar bula, iucn lom be derefter till staden, der de först be- 911-a mab lem im tutt flugerua - rusade !tig och sedan begingo hvur- aln urr tent få nrefleb gurgel ed) flagg: jelinndn våldountheter. Sålunda stor- mål, bwiltet putatte brunch, att tur• made ile ett ölförsaljningsstalle, ur- pen tutta en bd reda inifte bala fig drucku der befintligt Inger af öl, it:ombe. Cråntt barn ffer riten, est utan att betala för mera An 'Ugn' fä efter ten hetart ba tc balnit fi3 0 me- buteljer, sökte med våld spränga por- berKr113 bibana från grattubållet. tante till slottskällaren, öfvertöllo och .0nati jet mer fikflåntig ut ån turfet, sto 0 mötande personer och jagade , ed, dkr allt att trana, går act mo t be- ponskonskplarne till vaktkontoret, nom, bura medd ban nu åts fr åntar dit arbetarve Arven försökte med ,, fig, Pin nuet få etsmås c"!P"° tartar war våld bana sig vag. sådant sätt i werlten, ban femmor la imainnym fortgick tuninliet anda till midnatt tanter teflarn, fa mitt ban ej feretrar och fortsattes följande dag, då det att tetifirintian ta till hbaernt ed? e- likval på eftermiddagen minskades, migera till frogen, fent litet fina lin- sedan löfte erhållits om högre be- on, enbår lkb annat gett nu omger talning. I lördags återgingo dc fle- igen i M ja fåll Rart' it; sta till sitt arbete, och någon vidare b ane hem. etb breent fan Krtånta tero tet, tå tt onrdning från deras sida afhördes ej Nettott gå met fribiljett unt:r min- i staden. garnel' &riks. ffii0Clit),0[M. Kriget i Egypten är ännu icke fullständigt afslutadt, och det Ar icke omöjligt. att slyn oroligheter kunna utbryta på ett och annat stiille, då dotter till aflidne vinhandlaren Lundberg, gitte sig häromdagen med egypterne limmat sig efter det första löjtnant B. von Geijer. Hon anses bedöfvaude *laget. Det visar sig näm- ntedföra i boet en hemgift på når-. ligen, att smitningen i Alexandria icke har varit må entusiasmerad för inare ca million kronor. engelsmännens seger, som det först Bantåg stoppadt af ett sandkorn. betittades. NI:Ingn illuminerade vis- Då konungen med extratåg åtel-vått- serligen i anledning af segern, me° de från jagten vid Skeppet' till huf- befolkningen slug in fönstren hos 'ud-raden, råkade ban tå ett sand- denn och flera hus skula till och med kos Il i 6gat. Tåget stoppades och tia blifvit utplundrade. fler t:►itlig försök ?jorden att uttaga I Kairo tyckas allvarsamma oro- 'tandkornet, hvilket dock ej lyckades. ligheter lm utbrutit, PÅ att general Vid enl musten till Stockholm på Wolselev, såsom förut varit nautik, natten • !leasandes professor Bruze- i ett proklumation hotat att bombar- huk dera staden. Enligt ett senare in- "Konradsbergamysterierna" ha gånget, privat telegram till Nationalt., nu indlligeu bragta på tal Alven inom företaget; dagligen en mängd lillkt- den dagliga hufvudatadspreasen. Alle- fångar. Arabis Ines har blifvit plun- handa har en ledare denim lör i dra& af Sultan enschas tienare. Ont måndags, och kommer deri till föl- Arabi ajelf betanas, att han uppre- jande alutsanter: pade gånger har begärt att 1t1 sam- prof:r öhrstrinns uppförande på sin tala med general Wolaeley. men hans poet har varit allt annat An förtro- endegifvande och underrAttelsen ont begår» bar afelagits. Om Arabia och de öfrige rebell- hans af gång bör ernottagets med-all- chefernas öde Ar Anna ingen bestäm- män tillfredastAllelse; han okontrollerade myndighet idog melse fattad. 1 den engelska pressen tyckas åsigterna om det sitt, hvarpå Utser i • Ep af Stockholms rikaste arr- tagerekor, frisaken W. Lundberg, missbrak och mycket Mim- han bör behandlas, vara delade. Me- billigande har åtskilligt väckt, sona dan flera tidningar nnee, 'att han, .0%- inom Konradsberga murar passerat; 1mm det egyptiska nationalpartiets dessa missförhållanden Art" inga- chef, bör behandla' som en politisk lunda att tillolfrifva sjelfva inrättnin- gen, utan prof:r Öat allt för egen- och icke som en vanlig förbrytare, inikeiga och besynnerliga uppfattning al sitt kall gom läkare för ejahijuke; i följd af en insand uppsatts blef genom OfveratilthållarAmbeteta försorg har sir Samuel Baker i Times för den 19 September under titeln «Khe- diven och de upproriske« akrifvet en artikel, i livilken han bland annat åtskilliga klagomål rörande hospita- fordrar, att upprorets ledare ',kola strängt straffas, enår de kro aninvets- let beaktade; alutligen vill tidningen helst kasta lösa if ventyrare. slejsa öfver kvad' som varit hafser, Utmärkelse åt de segrande falt- -« man ej lyftet pi den ,förut och beentene. Drottningen har för gjor- 1472.......air as att genom prof:.. Ute elfe da enater i Egypten n hat Wol- e,e~adiser3 ~ ip 'irer vinna det förtroende det i och för sig i hög grad förtjenar. Dagbladet har i dagarne meddelat åtskilliga för Konradsberg hedrande inspektionsintyg, men dessa beröra icke alla prof:. Obrströms metod, och det ar ju dirom frågan rör sig. titel af baroner. ofireravämningar vid New-York flirtig* regnskurar ha förofsakat Of- versventningar i trakten, flere broar tro förstörda, alla jernvågeförbindel- ser afbrutna, Gårde'« i nårheteu af Hudsonsfloden ar skadan stor. Otit EKOT ron meddela.: vitlyc an cmettree‘i , jelnle klema gode- , oeli,,.peniosivegoarne acilatimailo i ,floden. 1 1b reemittersdelolearre rak- naa 31) panetter aro Sirade. Broa ar bygd af tel pi trapelare. Olyo- kans er. alt var bi st ysticonina. liZgypten Sr det ntnnera Itufvud- sakfigen blott ett beramad ort, som vägrar att gifta sig, nämligen Da- 'Hjelte, tum har en besättning af 5,000 tunn under A1)41, 1114 hen!. Hans motstånd lår underblisns at fetthalten. Löner vid stora operan i Paris. M:11 Kraus har årligen 120,0(X) francs, ni;11 Salta 100,000, m:11 Richard för 11 månader 33,000 francs, hr basal- le för St 2 månader 102.000, hr Mull- ret för 5 månader 60,000, lir Vm illa- ret 90,1100 och hr Sellier 55,000 fres ont 'Aret. 1 det hela gir lönestamintin vid stora operan i Paris till den be- tydlig:I stenman af 1.200,000 trea om Aret. Dertill kommer för Ilvarje o- peraföreställning en 16- å 17,000 (res t stående utgifter. Firman Rothschild i London har skänkt 30,000 skilp, tobak och 5,000 pipor till den engelska håren i E- gypten. . Khediven har tillåtit att den välkomna gårvan tir införas tullfritt. Stora guldfynd lånt blifvit gjorda i 'frannswnal i södra Afrika, och guld- grafvare strömma derför dit från alla svira och On kur lör krogforeetåts- derakata. som var halfdild af fotekdo- kolik 'Klippek• lyckades bra, den ende. som undkom, var Cerativheil- kan hågade ur genom ett öester och sakta abf tillflykt i den tita ernå- skogen; de skott, som såndre 'efter honom, nådde honom icke. Hallstein dominot grep strax till defeneivea, vare sig alt det skedde af skryt, el- ler emedan det var honom omöjligt att dy, och mottog Petrini, då denne visade sig' på dörrtröskeln. med ett böns-skott. Den gamle soldaten bade dock tillräcklig sinnesnärvaro att heja sig fet sidan; så att han blott erhöll ett skrubbs 1r, och med en rask rö- rehe 'hade lian fattat sin busa, sig- lade och skjutit banditen en kula ge- nom hufvudet. Samtidigt besatte gen- dartnerne marketentenet och arreste- rade de sex individer, som hade va- rit i röfvarnes eallmicap. Ont denna exekution Sr tillräcklig att återinföra ett lugnare tillstånd, Sr dock tvifvelaktigt. Å ena sidan låter Ceratis flykt befara repressalier, å andra sidan har strid utbrutit mellan brignifilfamiljen Belacoecia och de italienske jernvegearbetarne. En af de siatnemnde mördades nyligen, en annan pryglades till hälften ihjel af en brorson till den gamle Belneoeqia hvare hittills okrinkta område grek- sar titt intill skådeplatsen för arven anförda hAndelier. Den al ste af ätten ville nu geraa lelva i fred med myndigheterna, men den ene af hans brorsöner, en riktig och en annan sysselsAtter 20 till 30 ung varg, som lefver i månggifte m in med guldvaskning. Jortlegarne med sin aflidna lauetrus tre systrar, !Lags floden Kaaps stränder påslå att bryr sig mindre om en plats i må- det linnes guld öfver allt på deras hellet. Den obegreneade friheten med jolt': men .ont detta vore händelsen, Monte d'Oroa grottor till tillflyktsort, borde de väl ej vara så ifriga att och de skatter han kan pålågga I:ton- erna, utölva en helt annan drag- sälja sin jord som nu Ar fallet. Ont Arven tilloppet af menniskor till den- ningskraft på honom, och han har im trakt i början efter all sannolik- kastat handeken it myndigheterna, het kommer att medföra mycket ellan- färdig att bilda en ny krigförande de Ibland guldgrefrante, torde det dynasti Belacoscia. Hvad skall följden hårat blifva? dock i längden blifva t:ll nytta för luthotet, som för öfrigt i andra hen- Landets folk gillar sannolikt knappt dessa snedsprång, men de saga sig seenden ur godt och fruktbnn. Banditväsendet på Korsika be- ogerna v11~ i ded stackars bra- finner sig ännu i blomstring, såsom gadieren Penh'. :Alle. Han år dock man finner af följande korrespondent icke det ringaste ängslig och skulle till «Temps«, daterad Guitera den ej ha något emot att vinna utmärkel- se. lian känner sig derjeutte stödd 3 Sept.: Det Ar ej lAngre sedan än i ons- af jrnvegspersonalen, i spetsen för dags den 30 Aug., som banditen An- hviiken står ett mycket energisk man, tonio Batistelli måste slappa till lit- ingeniör Dubais, som, ifall så skulle behöfvus, ej år rådd för att våga sitt er!. Dente mans historia år dem:Imma skinn. A rbetarni- ha hitt tillåtelse att som så många andra af hans lands- båru vapen, och ont dc ännu icke man. Hatt hade begilvit sig till sko- gått på jngt efter rötvarne, passa de hall. En man skall halta fått alver hun- dra uns guld under loppet at en vecka, garne för att undandraga sig mili- tärtjensten. Ikr öfverraskittles hen en dag af en gendarm, just i samma ögonblick hans gamle far förde mat- varor till honom. En strid uppstod, och facket; blef dödtid. lIntistelli lyckades komma undan, ingin svor tåt höa u ras, och genit:limen föll nå- g on tid tlerefter for banditens bössa, oaktadt han blifvit förflyttad till en annan sida af ön. historien ligger redan flera år tillbaka i tiden, men Ingens band hade ännu icke träffat Buistelli. För en Akta korsikanare hade denne emellertid varit i sin goda rätt, nian linde mördat hans far, och hade dödat mördaren, det var ju lika tunt lika. Det var en bandit men ingen missdådare. l'A senaste tiden har bantlitvaern- det, som man trodde vara uttlödt, åter börjat resa hufvuttet och har ur- artat sig till gement röfveri, Öbo- arsin gifva röfvarne det betecknandoök- namnet eskattkråfvuree. Dessa nlyng- ler nöja sig icke, pont de «Artige« banditerna, med att bedja om bön- dernas ölverseende, de fordra tub- abber och kråka dem med vapen i händerna. Deras trickhet synestsyn- nerhet ha vuxit, medan num börjat jefitvAgsarbetenn på linien Ajacco- Blodigt, och entreprenörerna Ini haft giltiga skål att beklaga sig. Lockad af exemplet eller driften uf neelvåndigheten, hade Batistelli likaledes slagit sig på denna hona. hen hade slagit sig tilleammans med en viss Cerati, som likaledes råkat i strid med lognrne och skyddades af några herdar, hvilkas rykte ej var det Låsta, och hade uppslagit sitt hög- (parter nära en tunnel mellan Vivano och llocognano. De olika arbeta- platserna hade redan haft Artin af hans besök, då lian den 29 Aug. på ljusa dagen anhölljernvågellikaren d:r FotWri och plundrade honom på hans pnrtemonnt i !Arbeten af ett slags marketenteri, som. var inrittndt för arbetsfolket. Doktorn fann sig godvilligt i plundringen, men han hade den sinnesnirvaron att följa ef- ter rånaren, utan att denne lade mär- ke dertill, och dg honom gå in i marketenteriet, der ett muutert /an- alogi väntade på honom. O ff ret skyn- dade der må till närmaste b • ou an- Brigadieren Porini, en gatusual soldat från andra suavregimentet, som hade blifvit sårad vid R.eichelmfen och, S6lan, betankte tig icke ett ö- gonblick, utan samlade sitt folk, ila- de lånad tillsammans med läkaren och fann bandet sysselsatt sned att åtminstone på och hålla sig liktlige att möta blm-je angrepp. Man ser galltsA, att nian icke kan ✓ ibba det korsikansktt banditvesendet till sagorna. Landi bruk. Oin hästens dryck. En fram- stående rot vid hästens näring spolar hästens dryck. Såsom hvarje djur-organism behöfver äfven hästens för matsmältning och näring; äfvensom för ersät- tande af det på olika sätt bort- gående vattnet, on viss mängd flytande ämnen. Vatten är hä- stens naturliga dryck, och vid detta husdjurs särdeles känsliga mage och tarmkanal, om man vill bevara det friskt, måste den största uppmärksamhet ritas derpå, att vattnet, som gifvos Misten, är fritt från skadliga be- ståndsdelar, rent och i synner- het icke för kallt. Flodvatten tycker hästen bäst om och är honom nyttigast, då det icke är så kallt och äfven hästen mera vatten' vid den yttre luftens större vitur» . 'och vid större anstrangningar. I regeln erfordrar en i f Ut, ullstånd va- runde arbeta dagligen minst omkring 20 filt kilogram vat- ten. För mycket &ryck skadat: hä- sten, emedan derigenom mat- smältnings-verktygen försvagas, äfvensom krafterna öfver huf- vud taget, och emedan hästen derigenom svettas och a fsönd rar fly t ande u lö p ggrad igg i för hög samt icke o s Ps iiil li as mer. Till hiatiu., hvilka såsom stundom förekommer, harva be- hof af att förtärs en större mängd vatten, skall man fukta det fo- der, som gifves, eller omvexlan- de gifva sådana foderämnen, som innehålla vatten, t. ex. gräs, rot- frukter etc., men i aUa händel- ser iakttaga den försigtigheten att gifva hästen den erfoder- liga qvantiteten dricksvatten med 10, 15 till 20 minuters uppe- håll. Hästar, baka behöfva litet vatten för stillandet af sin törst, svettas vanligen mindre och äro vid arbetet mera uthålliga, än sådana, hvilka dricka mycket och till följd deraf svettas myc- ket. Men så skadligt förtärande af för mycket vatten på en gäng inverkar på höstens organism, så skadlig är äfven en otillräck- lig vattning, och äro do vanliga följderna härad trög matamält- ming, afsöndringarnaa minskning, förstoppning tn. m., hvarför det synes rådligt att vattna hästar, som dricka litet, flere gånger om dagen. Af!en må förordas att gifva sådana hästar tid efter annan små pörtioner koksalt. Många hästar lida äfven hellre af törst, än de dricka orent eller varmt vatten, eller ur smutsiga kärl. Det vatten, hvarmed hästar skola vattnas, får icke vara för kallt, d. v. s, om möjligt ej vara under + 10-13° emedan för kallt vatten, t. ex. sådant ur dju- pa brunnar eller bergskällor, ge- nom magens för hastiga afkyl- ning, plägar orsaka elakartade sjukdomsfall. Drägtiga ston kun- na till följd af för kall dryck till och med få missfall. Lika betänkligt är förtårandet af hårdt (kalksalt-haltigt) eller med upr lösta, organiska ämnen orenatit vatten. Man skall icke vattna hästen, då hans mage är tom, utan före vattningen städse lägga för ho- nom något hö; äfvonså få hä- star icke vattnas, om de, också i ringaste mån, äro upphettade. Aro hästar e fter Närskildt an- strängande, upphettande färder i så hög grad törstiga att de försmå fodret. så ger man dem törst något fuktadt hö eller friskt gräs, sal' iga rotfrukter och dy- likt, och då skola de helt visst äta med aptit. Vattningen skall öfver hufvud taget under be- hörig omvexling mod utfodring vanligen mjukare än brunns- och t synnerhet sommartiden ske och källvatten; emellertid vänjer hellre för ofta in för sällan, han sig äfven snart vid detta hvarvid dock iakttages, att hå- senare, ja till och med vid vat- starne aldrig dricka för netycket ten ur cisterner och dammar,. på en gång. Hos digifvande ehuru detta sistnämda är mindre ston befordras mjölkafsöndrin- holsosamt och icke sällan åstad- gen väsentligt genom ofta före- kommer utsot. tagen vattning. Hvar och en - 1 förhållande till andra djur bör dock väl erinra sig, att man dricker hästen litet vatten och vid hästens vattning alltid, men kan äfven längre fördraga törst; i synnerhet på trimmande stäl- dock är det ett faktum, att ett len, på rosor och d,ylikt iaktta- långvarigare nerbärande af foder ger den största försigtighet och i allmänhet skadar honom min- tlåtor hästrrne dricka blott ringa dre än brist på dricksvatten. qvantiteter på on gång och med Hästens dagliga bad af vatten afbrott, om vattnet är kallt och är olika och beror dels af rasen hårdt, äfvensom då man icke och individuella egenskaper, dels fullkomligt känner till dess tem- af foderämnenne art och beskar- peratur och be af enhet. Men fel hot, dels iif von af luftens tom- Ittr Och fule tighet 'grad. . Ut- såsoi r en onniedgilfoll hä iskötare måste det .gälla att p ett främmande lemna hästar - ställe aldrig öf fodras en häst med grönfoder, rotfrukter o. s. v., hvilka i och för sig innehålla mycket vatten, nes vattning åt n främmande så är naturligtvis belsofvet af person. vatten mindre, än vid använd- WEEEEM~ ning af torrfoder; tillika behöfyer /s,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.