AMG ———— i | AT =] PLE E IRT PA + D fr TY T fi A, O PEN , es 7 ; NN H : } v. i Hö Til. a | : ; i a , 4 . ' mans, hus, ár: uu flyttad ti he. G. A. -_Edmans lágenhet. #2 io , frufte ti0zá famt fâ4-forgidfa, att: de för “‘’ ‘ommwexlings full togo’ sig cu” gentenfam stad—Nässsöbanan skulle hôgtidligen dpp- | utfatt att billas i Tjerby tiddager den RR | ÅTLAHOLNS nrx TIDNING : SS kontar À Lryckeriet for cis GÅ ktober-Deceinber 1,30. . a Ane | Faholm, 7. SE cn ¿—Hallands jernwäg har of “det Stiri Dalmine, al üifodágen anflaget - til läneunderstdd åt enskilda serawägäanläggningar, erbåntt ett lân'á 1,500,000 fronor. og, os 2 — Nya hotellets serveriugdlokaler åro nu tilgångliga för amänheten“ oh fè-- rete, Irolå det provisionella fått hwarpä de ti0dwidare äro inredda, . en antlid, som leswar gott för sramtiden. _ > Den utitiatningårårelfe,. font " utöfvatd Jå -medra småningen al. Hakber- , at DE Fd x BLE — MWattenständet wid Lagans myn- ning blir tywärr allt, lägre och lägre brvillet bäst bewisas deraf, att ångaren vLaholm® förtiden dag med swärighet, trots det håga watfensiäudek, funde pas- sera densanma. Tiden är fålunda caf= wisligen inge att,widtaga úâgon âtgärd, enom hwilken wär ‘sjöfommunilation de må blijwa "eu saga blotti”! | — Üfwentyrlig tea." Eft par tegel. måftare från Suapparp, hwilka fiftl. ters. doggalton -begifwit sig ut på fisse utan att hafwa flart för fig buru härmed tur, rätade härunder i drift, blefiwo wit. na e& hamnade slutligen I närheten af. Torekow der båten. Hppladeg te 5 Brända af Madan, wägade, de ej wi dare öftverfemna fig Åt del sêrrâdiska dafwet, utan anträde âterfárdeu till lands samt hemkenmmo, trôtta, suepna c< utan säwál bât jem redskap i tör- dags afton; fåferligen I tanfarna utto- pande: Den rejfen sorzlömmer jej al- drig! . — En notig bir cirlulerat att Halute nas får allmän trafil en af dazarne mels lau den 15 Newember och den 1 De- cember, od) att kouungen wäntades-.dà - Mala - fömma ti Halmstad. Efter had jon skcifwes till Smålands ANchanda, dar denna notis lupit fir tidigt af sta- peln, epår ännu ingenting år bestmdk töronde jernwäzens inmiguing. + > I — Wintertinget ned Ha härad är 120 Bebruaris: rt — För Röld af hasce från posfesfios naten P. von Möller à DImedterp Hål: fades af t. f. fronelåvgman Vergman i lèrdag8 Johan Peter Niloson i Tormarp af Wezxtorps joden, 64 aibidar han à Halmstads cellfängelse bliswande ransak- ning inför Hêfs däradarátt, H. — Den utländska spaumälamarknaden har ändttigen under dei förflutua weee fan wijat teden till bättring.. Ester en tång period af malthet synes det som om wi åtminftone till widare uypnätt tägfta, priset för hwete. Ride i England e< på fontinenten åre prifen wäsenttigt bågre. Mjôl har I Paris [tlgit med 2 francs per Oktober od med 1! francs per fenare terminer. Deu stvra [kêrd nian antog Hafma fommit Franfcife till del tyda haswa blifvit êswerskattad både till qwalitet c< gqwantitet. | Korn är oförändradt Hyunerbet de fina maltwarorua, Federforn är litet mera arg ig stär i Berliu titet högre både per Oltober eh senare. bög pe „Hafre är fortfarande flan med stor tidförfel till London. — Harn bör Gustaf Adolfs minne firas? Under denna ôfwerskcift srifwer en insändare till Emitande Allehanda bland annat: Sweclge har inför ut- fandet gjort fiasco, bwad beträffar Gur staf Ado1{s-| estens firande, Att gôra det gjorda eajordt är omöjtiats meu att på ett wärdigt säst inom Swerlges ege na gränser fira swenske fonungen Gustaf Adolfs minne, år ej omöjtigt. Borde ide den nu inftundande 6 No- vember 1882, jemt 230 år, sedan Gu- staf Adolf 120, öfwer ont i hela Emeris ges. land, i stad e< pá landobugd, I yrfor, c< på slâdebaner, vå offentliga famlingsrum och i de enftilda hemmen, | flott och i foja, îwensse mån och qwins tor, gammal” ed unz, båg vd låg, sam- las: o< gemensam1 fira miunet af "fôr- «fádrens åra, som aldrig dör", och får- sfildt hägfomsten af bonem, fom på fin lid ôfweitoz; ordnade och utförde för- swaret Af pretestanternas fal met fate: líferna, cd) fom dermed ålmwen för wär tid od wärt. land wärnade trväfribel, sselsständiz forfluing c< en, & allt mi dare fretsar fig utbredande "upplysning? — Lojhet. “Brist ps cedskap; lärl od fast gör: att: Hallandg fisare e] funna vå fångt.nar”aöra” fig” fl jyode.dey-ci= fedom, fam” haswet | atanfer deras fult es bodar den flår der nemlizen all» . O Då från Varberg. gt hw uan Meiswer — Fir utwandriogelykne tocde föl -tjenande & Torstuna foden: Iden" Erikssón, landibrukaren Jehanosou ‘med flere, ‘vegaf fig i ' det drloswade landet" -Térut | alt beata”: ‘En tfensiflita wid namn | Emma Levisa Wesiluud, -förd i Swed- i ten 28 Augusti 1860. 06 sedau 1878 - tjenand ed båndlans Sunt 1881 tid på andra fidan Atlanten: Y Anierika- möttes hon emel- fertid ‘af e anade: swärlzheker_ och be- tyniäier, Jasom obekanislap med ivrålet, “owana” wid flimatet e< fofter famt wl- da strángare arbete ån. Gemma. Snart, -fonmo Mutvom - od) udd, *e< Muttfjär blef hon af amerifanffa myndlghekerna, som npvgåfwo henue ara; sinncdswaz, ”åfwerförd till Göteborg der bon der hou den 19 fifil; September blef säsom tjut 08 eförmågens att, fårförja fig intagen »å fattig-inrätfniugen. Nu tår wäl fat- tigwärden | Torstuna fä taga hand om „den beflagaudwärda, N - = Gun titsdagshilorik. - Karl Anders Lardson i Maspeldsa,) den viage êstgêtas “rifsdagómanden, hwillen förut gjort sig :fänd- lom glad“rimsinidare wid festliga. tillftålningar: som farbråderna ordnat til omwezxling i* det stundem träliga rifs- dagdarketet, får áfwen syßla med asl- warligt skriftställeri. Hau bar nimli- gen under arbete ett Nagåhiftorit öfwer det gamla bondeständek, om fattaude tis deu, från oh! nied 1786 rs rifodag — före, hwilfel rifdiidte inga protofell rå rande bondeftånderd förbändlingar try>- tes eller fiunas sullstäudigt imanuftript i ‘rifsarfivet"— "till e< wed den. sista fläuderifodagen 1865--66. Herr Lars- ‘fou. fan uu wara fysfetjatt med anted- ningar rörande 1862—63 ârens rifadag, hwadan hans arbete snart ualfas sin fulle - bordan; Det ‘all ‘ide wara utan in tredje att taga del af det famma. - — Petition om löneförhöjning. I Maj månad: {nnewaraude är asiät cen :fralstyrelsen, för Sweriges allmänna felt» scllärareförening ett upprop till fretg- föreningarna för âstadfommande af en petition hes k. met om töneförvättring för laudets folfsfoüärare och lärarinuer, frin 134 fretdföreningar infändes före September månads utgång till ityretfen protekell, entigt hwilfa ftyreljen bemyn- digades att uppsätta och inlemua eu dye lik petition. En fådan iulemnades ociå i fredags middag sistl, we>a till e>lesi-, aslifdepartementet, och i lôrdags har cen- tralstyrelsens wersställaude utskoit nypp- mwaltat siatdrädet Hammarskjötd. Säsom Mät för echållande af lênefôrbättring pås qelar fivreljenr buswndfakligen, dels att lönen år otillrädtig för eu tarflig bergs ning, hwilkct förhallaude oci wid för liden rifsdag erfändes inom rifodagens båda famrar, dels att fordringaëna för fompelens till lärarefaslet allt mera flege ras, hwaraf följer ôkade studiekosluader, dels ast láraren I fötjo af fin låga aflé« ning måfte till skada för fitt egeutliga fall sôfa bifêrtjeuster och dels att det efonomissa betrydet nedstämimer lärareny beréfwar bonom den Fjälsspänstighet och "tratt han få mål bebölwer oc) fêrfamar derigettom hang arbetes Pi grund häraf *anhaller fruretfen med frid af de bifo- gode prolofollen, att four tådted för näßinstuudande rifstag framlägga pro- positien' i’ syste att förbättrade [öônewil= lor måtte, beredas lârarne wid rifets fötts fletor och att löneförhöjning efter wiaja tjeusteär må lilldelas jamme lärare. * Petilionen jemfkt famtliga protetetlen åre inbundna i ett smaffullt band. — Ade mindre än elfwa ôlförsäljare fiunas wid Katcineholms jerawägssta- tion, En as dem lår fålja omfring 16 hundra halfbuteljer om dagen, skrifwes det till Södermanlands läns tidning. ‘— Wistelse medför hemortsrätt. Drängen 3. E, Undersjon aflyitade 187: från Werid stad och wistades sedau 187 nåftan oosbrutet inom Moheda socken utan aft ded låta fig der mantaleskrif- was. I följd af fjuldent wärdades han å länstafarettet år 1880. Wid ulskrif=- ningen war han få swag, att han måfte intagas à Weriò fattigwärdäinrättniug ed) erhöll der wärd under en del af wine tern 1880—1881. Pi ausêfan af Wer sid fattigwärdostyrelje älade läuosturelt jen Moheda se>ens fattigwärd alt ers fåtla den förra med 76 öre om dagen för Andersjons underhåll samt rålte- gängsfesluaderna med 43 fr., allt. della emedan Auderosou få länge wistats înom Moheda, alt han redan 1878 bort wara derstädes manlalosfriswen samt sälunda der hade sin bemortarätt. Genem ut- flag af den 1 dennes har fammarrátten m. D, N., fafistält länsslyreljsens be- ut. __— Ctt högft märkvärdigt ägg föres Mwijeded redafliouen a} Monneby liduiug för någon Ho sedan. Det war cit gio» zg, wärpt nägoustädes på faudobygden i tratten, tidusugèn tror till ed med I fjetfiea Werperyd, och af hêgst owantiga dinmenfioner. Ágzet måtle omsrinz 5 tum i längd oh 9 tum I omfrets på midtenz "men „ie, neg; härmed! Zune i della jätteågg tåg elt annat af ett wane tigt ‘ gá&ggsoe flortek,: fullfomligt skildt -fråns det, förraZ: Man hade 1y>1ts få “Jidllg? jDa hivartder E et a bw wilfa- i fande bid ör mertligheten wara wärd f , alt det: mindre på något fålt inprak= iserats i delsamma, hwadan intet äl, fdrefanns alt-mißtänka något bedrägeri.- Det karidsa :ägget, som |fôre: urlbäsuin= en wägde „hela 65 ort torde mål funna órswaraen’plat8‘l-udgon naturhistorisk allge RP e ka = Bärendstöferna äro några. mnfi- faliffa flidor, : deßliles, energiska i‘ut- bildandet af fin talang, äswen om de vitre förhållandena | förflone Mulle ger -ftatta fig 'ens smula :ogynsamt,: "Efter denaa intedning berättar Smálandd- Posten: En förmögen allurozeman I wär ra bygder. inföpte för några år sedan ett godt piauo, bufioudfatilgaft, ja, fan- ske endast/ emedan han tycdte att det ‘war eu jå ”jnygg möbel", Jugen af familjen funde * kemtigen Iraltera den wadra flygeln. Meu kuappast hade den mlusta dotteru wärt få håg, at! hon nådde ‘upp till. klaviaturen förrän hou förstod att "det der bordel" war litet arnerlunda lesfkaffadi‘án de öfriga, eh '— få begynté hou-spela.” > Den under wisning hon erhöll war fnapzast nänin- wärd, men hen éswade sig Hett, och sa förtid det till& ungmön seit fina 20 wärar, Först derefter har hon i Stec- holm under någon fortare tid fått dug- tiy handledning och \lofwar un, entigt förftåjigvåares omdöme, att blifva en tftij ‘virinos påinånna instrument. — Skydd mot. trifinförgiftningen. DÅ triliner börja i allt stôrre mängd förefontna od) det bar wisat fig, att de ej, utan fläsfets läugwariga fofning funna dödad, haswa de lärde experimenterat mydet för att finna ett. efclbart medel, hwacigenom de farliga: partlerua” vå ett tätt jätt ‘funde osfadtiggèras. Bland andra har Paul de Margnez austält un- derjökningar êswer földeng werkan på trifiner jamt derwid funnit att de ha- ftigt dôdades,- vi mau flåtde ett stye fält i tore luft wid 20 till 40 gradera fêld, Ju farfare földen war, deito fors tare lid .åtgid för trilinenua dôdande. Dessa förjök fontrollerades sedan af tre yrefcasorer wid mediciuska falulteten oh de erhôlle enahanda resuftat. Deésa förs för haswa Llifwit gentagua i Paris af Beouley oc) Gibier, Enligt deosa dödas trifinerna i flåft, om detta hálles under 12 timmar wid 0 grad, eller under 6 limmar wid 12,15 lill 25 graders föld. Cornil har funnit, att trifinerua hafva dôdats i ett fläskstyezaf 5 centimeters tjodtel, som bâllits I "74 timme i 15 till 25 graders föld.. och Ett fårant af 15 millimeters tjodtef, four HÅNIS i 12 tiuv mar wid O grad. ot -S Af deefa taboratoriiexperiment följer, att stark, föld: dödar trifinerna Men det fau ide upptänkas ngo! ät, hwar- för ej fanta metod skulle dug’ i fork — Promenadfäpp oc) lyfta. En alls deles uy foustrufliou af promenadtäppar har. inkfommit i marknaden. De utgöras af en wanliz af olifa slags trâdstag förs färdizad Fäpp, hwars handtag fan af- frufibas od) i hwars ställe eu liten nått eh prydlig lylta ditskruswas, Wekeu, som år, af asbest, funeslutes i fåppena inre, genom den enklaste melauism förändgas till ware fia fêrswarewapen efter iohuge gare, till nryden bjelp i halfa. Under den mörfa årstiden ro deosa läppar sár- deles praftiska, om mau ware fig i stad eller på landet nödgad gåra eu prome- nad i mörkret, ty hela lyklapparaten år ide flörre ån att den beqwåmtigen rym- fåjem till en tunu bof, — Plantera äfwen asp, jordegare En fådan uppmaning år I många hâäne feenden berättigad, ly för det förfta mes rer aspen | på den majtafte oc jämsta jord, som torde fiunas; för det andra år haus blad ett utmärkt foder för hästar; för det tredje auwändes asp till wåra tändflider, oh då ej obelydligt deraf dagligen bide tillwverlag o< förbrufag, jå torde den tid ej wara få aslägsen, då behofwet af afpwirke lanske får tillgodos ses genom iuköp från främmande län- der, Malle, ingen jordegare genom alt fêrsumma att plantera: afp bidraga lil en dylif dåraftig landlhnohällulug! AM» få: jordegare! plantera asp vå de magra badarna! Börja blott; de fortplauta a sedan fjelswa genom rotskott, om ej au- nat. . |‘ ” — En qwarleswa af rähet finnes i wär tid, som är nåra beflågtad med den ráhet „i finnet, hwilfket gjorde att forn- tidens romare snuno ett nöje i gtadia- torefpelen, "vd tem bod fyanjorerna bis behållit tjurfältningarne som ett folfnöje. Wi äfyfta bägmed den gådla drift, som förmår gettmänbeten att, sásom åftidare uppmuntra jen mängd ¡afrobatisfka o (quitibristisfa fonster, pilla gine ried ide ega något det minfta wärde utôswer alt wara furiôsa, men & andra fidau åro förbundna med yitertigt ster fara „för fenstmafarens lif e< lemmar. En på minnetje i detta häusefude lill de måns a, om hwilfa’frän andra länder få ofta drspdrjae, hafwa wl nu] äswen“ i dessa ‘sorgliga ‘HAidetseir med"1ndänsaïen”Nl- dágar* (fått hår. 1 Siwerige g nom den; Afwen delbffon år rörlig och fan. mes i wästfifau och fan flås tillfammans ' r ouppbörligen óswerbjuda hwärandea Pifsfarli; het, ily att denna allnänhet al. fig s{cl} Mulle fomma till infiat ‘om alt: den för fîna tåga nåfen-ide bör el- ler får begåra ‘rissen af ett menniftolif, är naturlighwis ide- att, tänfa. => >> I Följ exemplet! © I Lösens pasiorat Bea Har genom- lyrleherde Ra ‘déno ifriga bemödandeu fifeäntesalen oms faltats med få lisligt intresie, alt pá dé senare, 15 åren från nämda fôrsamling tira 4,000 perjener iniatt inalles 70,000 fr. Der E blifwit sed att wid ett barns dêpelse fårättrar ec fatdrar gáfe wo penningar alt lêr varnats raluing Infättad I tifeåuteanftalt. Huébaltuingde sällskapet | Blekinge län hade wit jut intredse för dena saf genom alt utfänta persouer för att i bwarje Inom lånet bee lägen församling båtla föredrag om life räuteidén, Detta wore uögonting får Suälaudso fattiga tbefolfuing”att citer-- följas. . — Negu af infekter. Med regu i Sundowall matten tilt sifilidne léxdags åtta: dagar fom ner ett efanttiat:ontal sm, blaaftiga, ytterst lifliga infeYer: — "Ceutnerpumpor”". Hos l’arou A» deliwärd på Stäringe i Ardala hafwa jättepumperna Får bliswit owanligi ftera. Ett exemplar, som wägdes, befaus. hälla nåra 1. centner eller öfwer 95 sfâlv.; exemplaret år utftåldt hos nied. der Th. Lagerhcim i Sten. — ESâldt bryggeri Patceh Alex, Rehu bar till hr I. Brüning frin Heide i Holstein sält sitt bajerska bryggeri i Fattöping får 50,000 froner. ‘ — Ángare af stapelt. Från Koc- fumsfa warfwet i Malus gi> i lôtdags tt. 2 of stapeln den af sydjweunska ‘äng- bätsaltiebelaget bestälda ftora ängaren Ceres. Fartuget är ett ytterst folidl oc- omjfergsfultt bugdt jernängfartyz, med propeller, - beslämdt att lasta 1,000 lous jamt bäraude en maftin om 1,000 indi- cerade hästfroster, Det är den 6:le fora ångare, som i år gått af ftapelu från det Kecfumska warswet. — Eu ffomalaremäftare på ftudierefa. Fabrifoidfaren C, E. Swankberg från Söntöping, bwillen för en tid sedan för retog eu utlándsk resa, gåftar för ‘náre warande New-York i äudamäl att. frus dera dels amerifanska fôrhällanden ¿alle mäuhet eh dels fådana maftiacrier oc werflyz, som måjligen funna anjes ans wändbara wid skotillwerfninzöindusçrien i Swerige. Herr Swanberg är en of wärt lands mera framstäcnde haudfwers fare oh har wunnit ampelt erfäunaude âäfwen i andra läuder, bland annat å werldantfrätlnivgen i Filadelfia, Mäuga Midlige arbetare hafwa ntgatt från hans werfstad, Hanus adreß under! hang up- pehâll i Amerifa är: Mr C. E, Ewan verg, Care of Mr L. Nelson, 283 E, 24th ft, New-York City ‘, — Genomskäruiîug af en halss. gör: Naget att genouskära uäset wid Malacca genem eu fanal ty>es suart sola gå I werfställighet. Den laudsträ>a, genom hivilfen den blifwande fanalen stall fem- ma alt gå, har redan blifvit jorgfälligt underjölt, och enligt de ingqvuiårers âsizt, jem wertitålt undersöfningarna är pla- neu fullt werlstältbar. Konungeu af Siam har redan förfälrat, att hau fom. mer. att lemna fonceosionen till hr de Leoseps, AFranskt inslutaude tyded öj- wer hufwud tazel på fenafte tiden göra fig gällande i Siam. ; I — Iuförandet of iuternationel tid- uingsöprenumeration år enligt central- byraus Jör werldopoftföreningen nyligen oftentliggforda — åroberättelje en afz de wigtigatte frågor, -som tomma att be- handlas wid nifta internationcla poste | fosifongreh. - Léfningen af benna Le > osikonzreß. - Lödningen af den Y anses emellertid möta swärlghätes N dan“ olífa system för tidningbfprienin, äro rádande i de uti wecldspostförenin gen -delaftiga länderna. J *Franktife - ‘e< England fk. ex. ombejörjet pestwen . let -wäl tidningotrandporten, juen sys. seisäuter fia ice med affårer, fom få { antband med körmedliuzen af tidnings | afsätiuiazen, lifa få litet sem led ent, tagande as ‘prenitineratien, folitrell a. wer abonnerade, tidningacd utlemkande rälenslapofêcing of Pprenumerationg, E del, o. sw. Dessa safer Lcförjes i «| stâllet genom > bokbandlare eser: schom privata instiontioner, — I ândra Ug, der åter, fåfom * Tyskland, år lita. fyrioningen genem pestwerken inritade på ett utan {wiswel » för både stekt, ter e< utgisware långt fördelattigare isâlt, hwarî man! de befarar, att Infö raudet af eu iufernatiouel ti ninzépte- * nllmeratien torde göra åndringar ound wiftiga. | N .__— Solen motdbräunare. För ell pac weiser fedau inträffade à ett Tandistáte uom Sundowall att eld fattide uti eu scifpulpel, Perigenom att feleu kastate fina firåtar genom eu å pulpeten fående med walleu fyld faraffîa och på få fån autáude. Hade ie folk itid [utetumie skulle säferligen eu flörre cldöwädá tifs wit fêljden. Händelsen warde till för sigtighet med wattensylda glas hien setsidau, ° — ZFrifostig hyreawärd. Zräu Rar- berg sfriswes: Som ett hedrande drag af i dagarne hår i staden aftione hus- égaren A. Persjon må anföråsg, alt han ‘i eflerleamadt testameute förbronåt, att famtlige haus wid dödetillsället warande hyreegäfler sola hyreofritt s#juuchaswa fina lägeuheter under elt halft årg tid ed) att hans sjufstöterska får bebo eil af rummen till fin död. Wisserägen wir nämde Persjon, som bit inflyttäde jör frågra år sedan från den närbelåga Tua- hems feden, der han som dräng cd ar betare genom flit o< sparsamhet Hei fárwärfwal sig fin egendem, i förbållantr dill sitt fändi goda omständizheierz men dá detta drag af wälwilja hos cidarbe: tare år fila fällfynt som wadertibafiwa wi ide lunnat undertåta att med tetta (| emnämnande hedra deu oflidnesiminne Re — Kärlek — wanära — fjelfwmond. Det är en gammal histeria, fom åter T "Pbagarne förnyats i NRorcköpidg. Säseu wi för nägra dagar seda meddelade, förjwann en ung, waer flida, Umma Pellerèsou, en afton från filt hed der- städes oh anlräfsaded förft hågra dagar derefter dôd i ftrömmen, dit bon, ester alla te>en att; döma sjelf stêrlat fig. fHârom hôlls i tiodagd âtta dagar un- (| dersôfning inför poliofammaren, tderwid fiwål anhöriga. till den döda soncett par Ji famma gård, som jem boende per]e- Jnuer samt egaren till samma» gärdj br 3. P. Gelauder hördes, vd dertvid ppply-- Îtes, all hon alltid warit af ei) gladt cd) listigt syune, oc) att ingen seil ni» gon tungfinlhet hos henne, i Den dida war hafwaude, ed aufages det alt hou i förtwistan båröfiwer tagit sig as daga I heunes flädningsfida har! man bittat eit med blyerts märdstöft skriswet bref af fötjande tunehåll: tes Alskade sårätdrar: ed) syskou! _ Aôrlât mig att jag ace edec få fer fora. Jag fon ej annat, jag är få e lydiîg. Emua-Þ,- En af de närwarande upptöofte, att. han på eftermiddagen före sêrswifiuan- det träffat henne oh dà bedt heunè uppe tåda fina omständigheter för förätdrarna, hwilfet hon då i stället aumedat houdm öra. Nägon sôörtwislan hade han ej finuat fpåra hes henne, Wid företagen N H i "4 Mt — 10 — ‘ myndig». — dök han. åter ner i sina affärer och gsorde läradshöfdingen yr beräkningar. : « H - © Statsrädiunau svarade helt fåordigt på fruBolzings i} hufvudet med sina siffrot och ifriga försök mt åtorknyta samtalets tråd: Hort S8 förnärmad ut — den der flickungen bohagaddsydbar- lignn drisva gück med dem — en sådan oskfeklighet — hade man någonsin sott dylikt! Om icke varit ett sådant litt bara förmånligt parti! ; — Om hon bara icke liado dessa 80,000 ack om Otto kundo få eu annan, skulle jag icke bohålls henne en dag längro i mitt hus, tinkto fru Bolzing.t > | Men Otto bade kommit in och slagit sig npd bred? vid Elsa, och fru Rolzing tyckte, att dot snart borde blifva asiejordt. Nästa år var Otto myndig, beh då è kunde de ju gifta ni — Hvad du ändar är tråplig! sado Otto benndran- de till Elsa — det mycket! y "n ¿dam af vortdl _/ — Har du icko!luat att spola litet för woro fyllda hwarldéra med sin hwita oh | cardo. ‘|. Det torde werll i blomma, att.» man” funde wifa det ena. alt-tadd d Smerroågande Murinvida i | fatet tft liggande inuti det andra. De | tagftiftningen vår widtaga den åtgården: öppulugar sem bliswit gjorda på det | atl’reuf af förbjuda dylkta. fonstproduk- || stôrre ågget { ‘e<‘fôr utblågningen woro | tioner, hwilka för att gåra någon effeft | ' allt får \má, för att man flutle tånta på ten. blaserade allmänhsten wåra dae 1 , : . t . , : -— ' : 1 ERO U 1 Y ' ' SS oe bo ' - , | me anser mode ia ske fre dem viri Kora, nr. blof: du, o | ön E dagysklocklin: olfva' ock ‘on’qva! hållit en mild straffprodikan för mig. | här villo jag icke ha ogjort, för i LI : Min bägsto Dito, svarade Elsa allvarlig jag uppför mig enklast som . [1 lS i dam AC VOI Ms rt: sodan;tant 08k? inföll tanten, i hopp om att-detta skulls sätta statsiädigusa i godt lynne igen. . ° oh | ve _— SE SSE i de ide stäsas midt framför fönstreu år . ! . det anstår, en fällvåsen ' a en . ' en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.