• • • doa« i staden toto stångas, anhöll« - -iliä god ~tåg. 1 Kristiania h/rr • för fylleri tre personer, tvi uoin och !bildat sig isla ((halling, so / söker , .iv•lar, entallara af fattlig f Ifktillfalle • ea unliqr rillunatea vie* pk tlentirt. iediande,Ildlkon åhå, 1 talt 1ga tir har dentia koneit lyckats å 2,580 minimas pi d e tiljor; sons förestIlla sådana *knattingar ut på sommarar- redden, innehaft en högre rang la bete. dea alla jordens kejsar* och konun- Arabia ,Öde år i a.la v p:.antle stund g«göra anspråk på, har i t14.:erno hsökt Malmö. Det ar en tysk han= den sak, som kinieko .mest lanikelar delsreeande vid namn Meyer. som un- det offentliga intresset i den 'e ym:. der rodrets spassionaspel. i Ober- ska angelågenheten. Den stiptaiske anarnergau, utförde Cristusrolen. Tir rebellen arvaktar sin dom af den k rigs- M. agnar sig numera åt en fullkom- ritt, som blifvit nedsatt för ett döma ligt verldelig sysseloattning; han «re- öfver honom; han år icke blott an- klagad mr högförraderi och uppror, ser i tolotk.. titan liven för delaktighet i A lextm- af "de sista dagarnas heliga" lilas ödelagsnettle och liknat% ing. En etiker Allelt. fått N Orebro her i A relystmol och fatentism d rek o honom genett:de mot rit uppsats att utbyta en egyptisk öfverstes lugna iefardt ett angående tunn.. oti-men. Gentsallet lif tunt en nationallajeltes etimbtoi; ne- slutar illande: derlag, fangelse och Milde Ar allt .pris hela bindeln - Klivet vore pap- hvad ban Isar qvar af sitt kortn hår- r, alla visande trad och buskar pe . lighet. Ilen trodde icao på Europas peanor och det torn hafvet ett black- Ofverlageenhet öfver fellahernes upp ra, si vore detta likval för litet l o hetsade nntionalkAnsla; han trodde rkribuaterialier för att kunna fram- Fig kallad ett med våld rycka till stalls alla vita lat-domen« sig den makt, rom låg i bellisens Fillpatad. Till folkskolans barn handen det var haut, fel. 700 ytliter au Olyckan tycktes förhattrat Mald utdelades den :i d:s och höjts hane moraliska kraft, ty han plantera vid hemmen. visar i fängelset en vanlighet och en ajellkansla, vont han saknade i lyck- ligare dagar. Haroludagen höll han inför undersökningskommissionen ett tal, i hvilket hen förealtrede, titt han Eg ypten . NDaily Newit. fortAåtter icke hade halt någon andel i blod- att meddela förklaringar, som Arabi badet och ettordbrandrunlaggningar- afgifnit öfeer ritt beteende dela un- tar , i Alexandrin. men försvasade sinn der de enskilda förhören dela hum- handlingar såsom nationalpattieto och la! med 'alltfler. Han skyller allt det natmonnIn nto:ståndets ledare, r- ammans från nig dels på kltediven, eptilen han hade börjat det på kedi- notabelförsamlingees i gairo, dels på ven* behllning och efter dennes flykt tom afratte khediven. Dl han för- till det engelske lagret fortsatt fått svarade Alexandria mot engelsman- på egen hand. !lan hette endast hi- nens kanoner, gager han dg harv* gh hinsvn till folket. vilja, !nerför handlat endast pi khedivent och han efter nederlaget vid Tel-el- Kel& Dervisch pascha* order. Då amiral och sin ankomst till Kairo genast Seymour upptia:lade egyptiska rege- hade gift it sig, då han såg befolk- ringen alt lemma tre af Alexandre:ut ningens obenagenhet att fortsetta mot- fliten i engelsmannens hinder, avu- ståndet. rade Gaston' kandi, egyptiska regerin- i Iltrikes. gen med att beger* anstånd, till. hon hunnit begår* tillstånd dertill af Porten. Seymour förklarade då, att följande morgon skulle bombarde- templet börja. nerpå skulle kteedi- ven hafsa befallt Arabi att försvara lasten. och Arabi varit den. som till- råds fördigtighet. hinvisande på svå- righeten alt kunna något uträtta wot engelsmans«. Då skall khediveo bafra svarat: itarartill gagnar då en bår, om ni icke kan fönsvani landet? En plundring, som började ettax före bombardementet, sAger sig Arabi babe hemmet. Nar seden khedivene befallning till honom att nedlagga vapen och för- klaring. att engelamannen vore lan- dets vinner, utfärdades, så var han farlig att lyda; men då samlade sig natio:badd« i Kairo. ersatte kbedi- ven, ilade Arabi au fortsatta striden och anslog till detta indataål något penningar. 'Jag endast lydde den faktiskt bestående regeringen -- si- gel Ara b i — och ingen general med något fosterbutelsainne skulle harva handlat annorlunda«. Han medgilver öppet, att tum aldrig trodde sig kun- na i lAngden tummat det ettgelska in- fallet; men han hoppades likvit' kunna at långe göra mutstund, tills ban lyc- kat* Afvertyga England om, att rö- relsen vore nation*) och förklenade tuedkAnsla. För öfrigt håller Arabi på, att han gift it sig, som krigsfånge icke till kht. tlit en, utan till engelsmannen, bad... hatt med ratta kan fordra att tt bilades af en engelsk sak- Staokare Oetewayof G od i ro ge i t och obekant med del europeiska puff- a:mer:lob operor, kom lian under sina ferder genom Londons gator en vac- ker ting att kasta sina ögon på en skylt, . å hvilken man kunde se en statlig •negek funt genom bruket af eu vuts tvålsort redan till Isliften blif- vit tevit. Cetevravo köpte 'gesant en hall matta af denika trål ock .begaf sig hem MV titt, så som han uttryck- te sig, «förvandla sig till en engele- man.« Han tillbragte hela dagen i ett badhus och hans höfdingor fingo tvåla in honom sa 'eftertryckligt att de demi' blefvo helt unnuttade. Ne- gerkonungene vrede då benlim( ek yin- 'tingen kom till det inseende, att Inatt visserligen gnidits si att han var Ont i hela kroppen men det oaktads var lika avart som förut, kan ej beskt if- vas. Han slungade tvålbitarne i huf- vu.let på sitta trogna Itöblinger, lat olja in sin såriga hud och svor att hatlanefter aldrig sitta tro tilltår falska engelsmannen. lögnaktiga skyltar. öfverevitniningarna i de ital;eo- ska provinserna Rovigo och Pittlua Aro i ofantligt stigande. Etschfloden har grått sig en ny jättestor badd. 1 provinsen Ruvigo gana 36.000 men- nukur tak öfver laufvudet; till deras egendom år förstörd. Flyktingarme sava i nåderna rodna, Chioggiu, Rovigo och Fete kyrkor. En dansk "majestätsförbrytare". Den 5 Juni blef hr M. Smidt, utgif- vare af Bornholms tidning, insatt p4 4 tuånadera långelse for *majestats- - 27 - regenter från Odin till Oskar 11. Ynglingaätten gick utmärkt bra, men perioden dereftor — hu, så många luckor! Sedan gick det förträffligt från Gustaf Wasa till Carl XII, men hvem som kom efter honom, kunde jag rakt icke minnas. Ar det ej bedröfligt? Han log och meder, att det är betänkligt. Ja, fortfor hon ifrigt, och det är så mycket skam- ligare, som hvarje torparbarn - nu för tiden lär sig mera än jag kan. Men det är mitt eget fel — jag Sattes i så många goda pensioner, der jag borde in-• hemtat stora kunskaper — många af mina kamrater ,kaa' kommit ut som lärarinnor och anses mycket skick- liga. Jag deremot skulle icke kunna lära ett fem års barn en gång! Under det hon talade, hade hon vigt hopplit ned från sin plats på tallens stam bredde nt sin sjal och lade sig ned med hatten och boken ' till linfvudkudde. — Får jag ligga så här? sade hon litet urskul- dande — jag tycker så mycket om att se upp på a arne der de ila fram öfver trädtopparna — det le e, • ea att tanka då! r- Han hade satt sig ned på en trädstubbe bredvid henne. Han hade tagit af sig hatten — det var ju en sådan glödande het sommardag, och vägen till Elsas favontplata var icke så kort. Från molnen och trädtö parve gledo Elsas blickar ned på Arthurs an- sigte. Ett sådant vackert, manligt anaigto det var, hvad han såg god och ändå allvarlig ut — just så • r fdrbandtt. betitlande af l d a s ga tvi Oc s h ti bel fokes Trim iegje in Deedfry öregtga nårgi m; för samtliga europeiska urringar. Förbundsrådet skulle leaef- vanda mot }Aniara titan att gifta P. 24 inedlettimar, halfeett ...inletts af akt på livad föreigglr omkring i ål feen af dens. Den eme.lsker alg på de ble- etortnegtert....patf da. OM gide ka lipparee och stirrar sandigt pi :shidget 12,. ist totropeiska markett - Ilirbinid s lk al i ra hr an avv a i r iv ia and:: bo . representaRthuset eller den europeiska vemodigt hå e arm tråden, burkar» maten, susa B. anser icke bör vara k J ° o « nim p orinh es talrik, om den skall kunna fylla sin deist alla, bestammelse; 8 å 10 ombud för stor- upptaga taga f. keti an 471° el i lai lein derea lif 41 makterna och 4 i 5 för de öfrign. hetsa dem ert lista gång. Sedan bö- Senatorerna skulle utfillju af do re- jer han sig ner och bryter en liten epektive fra-representationerna. Pi skogsblomma som Mai föritulet kys- detta sitt finge man en ålnge rike- ser och derpg tider 1. knapphålet. körsaiteling för hela Europa på 96 å Nu framtrade aekundanterna till det" 120 medlemmar. och göra ett eistä• försök att försona vore enligt Il. möjlighe- de båda fienderna. Men dessa till- Den högsta bro i verlden bar ten Ilarmed nf ett europeiskt krig icke ute- bakavisa med bestlindbet det vål- i tles., dagar rullbord:sta och leder otengd, lika litet som någon Rune- 'nonie försöket och slutligen framta- .Iber Kinzulafloden vid Bratiford i författning kan gikts full trygghet ga sekundanterna ur en 'nedförd li- l'enttrylyanien. Bron år af jern och mot utbrytandet af det inre, borger- da tvenne pistoler, hvilka de under- 2,060 fot lång. Dess mellersta pe- liga kriget; men °krig skulle sålunda söka och ladda. Efter några ögon- lare gages vara 801 (?) fot hög, varda mycket sallsynta, och lattsin- blick kunna de en pistol åt en livar niga och ärelystna eröfringekrig i af duellanterna, anvisa detu deras sjelfya verket omöjliggjorda.« platser och tråda derpi 'deltas åt si- Lika litet skall en upplösning och dan. Ett — två — tre — klingar afvepning af alla stående harar blifva det med fasaveckande allvar uti sko- Det kostar 15 kr. att kalla Arbo- den omedelbara följden af denna för- gen — de båda motatludarne gå med giettli..en *knöl« och 20 kr. att kalla fattning. En sådan arvapning vore, af dödligt hat uppfyllda blickar byar- den ..svin*. Två den 9 dennes af menar II., icke heleosatn för nittio- andra till mötes — nu höja de på A rboAn rådhusrutt meddelade utslag nernns kroppsliga utbildning och pistolerna — en skarp, kort amen kulna detta prejudikat, alger A rbo- manliga kraftutveckling; men den når- afbryter morgonens fridfulla tystnad ga Tidning. varande militArhördans onaturlign — en small till — fitta rökmoln upp- tyngd, «det vårsta hindret för Euro- stiga sakta i den klara luften ... dl pas yalfard«, skulle sintedelst upp- evigtar den ene en stund — pistolen höra. falkr ur hane hand -- och med ett Till sist framhåller Bluntschli, att sakta verop nedsjunker han på gri- behoNet af problemets lösning varder pet . . . . NIellonfolkliga freds- och skilje- år från år allt mer trångunde, och Sekundanterna och 'altaren skynda doonsfolrlöreningen («Internationale att ett hittills varande svårt hinder fram. På renstrå sidan af den fall- Friedens- nod Schiethigerichts-Feile- derför år för alltid aflIganadt, i det ne. bröst synes en liten inekarning. ration.), som har ;int ' sate i London, att faran för en enda stats öfverherr- Man rycker upp hans klåder. Just har fia till svar på ett utsatt& cir- skap år för alltid aflagsnad. «Alla der, halare/n hjertata slag vittna om kalår (arven till svenska riksdagsman atormagterna veta nu af egt n smart- lefnadsurets orubbade gång, synes och åtskilliga tidningsredaktörer) gil- dam erfarenhet, att ingen af dem Ar en liten med blod kantad öppning. lande Husbonden från bland andra magtig nog att underordna under sig !Altaren skakar betänkligt på huf- ej mindre an 118 parlionentsledamö- alle ile öfriga, men ej heller någon vudet; den sårade andas med svårig- ter. stark nog att på lungdon göra det het. Den ene sakundanten går ha- Cirkularet påminner ont att f. n. förenade Europa motstånd«. stigt fram till den sårade motstån- har Europa 10,000,000 man firdiga att Folkratten såsom vetenskap har i daren, hvilken kastar skygga blickar tråda i vapen, med årliga uti I itarbudge- dag ett annat utseende An når B. på sitt offer och tillhviskar honom ter uppgående till 11.360,000,000 riks- först trådde fram, och folkratten sk- några allvarliga, manande ord. is- mark (i runtåt tal 10 milliarder kr.). am faktum år på våg att tiga in i da begifre sig derpå till den med «Militarejeuaten — beter det — folkens hjertan, Peseimisterna må döden kampande unge mannen. Den blomman af nationerna i den bo- peka på de sista krigen, på den vatt- försonade fienden böjer sig ner or- sta åldern från de ?lika förrattnin- nade freden och — le åt verldafre- ren honom och bjuder honom tio garne„oeh „dila 19 4 :4 icke undra den* utopi, deras afkomlingar torde hand hvilken endast tvekande fat- på, oul;_dettale~.(ilistiad fö- dock få uppleiva, att eden praktiske ta s . . . . der *timliga 'ishiS,iitaje, leder till tal- drömmarens*, alven af dem såsom Sedan begår. den döende att få ta- rika utvandring''r och till och med obestridlig erkända teori ur vorden la med lin sekundant; han söker lotadkounner ssuntlaussårjuingar och en verklighet. Historieu täljer större med en sista anstrångning att resa brott, hvilka skaka ;tater:tad grund- under An så. M. iså sig, ser med en outeagligt bön- valar«. fallande blick på sin vän, de darran- önskan uttalas, att fredssållskaper de lapparm. mumla någonting, han måtte bildas i usla bieter , livilka dor- pekar pi blomman i knapphålet - brott«. 1 torsdag' ''. 11. dog' tör' ho-! nom befrielsens timme och hr Smith utgick ur rangeket som en ryktbfr personlighet. Han mottogs af en stor k skarti_ yin er o lig e u jler, n ii;far , i och Weil en kuk' tsa nedre e« gilvn af 1,000 k ronor , som blitt it enintetanskjuten af vinner i tiraden otalt p.4 lapdrt. En *tor denne- skånk af Ivionor pk brogefiaarges, lantlera, svajade från hane hus, och linne runt vero prydda med hverje- humle_ k:Art.9r från 119ritholtnaka <kvin- nor. Medi anledning. uf dagen< be- (ydefae ;mottog Si flere skriftliga och telegrafiska helaningar. företrådare giiittgåttsp och polissaker. Fredsrösterna få ökad styrka. isk böra förbindas till 'en inierstatio- nel federatio'n. ' Frankrike har redutt gjort början dumed. Vidare önskas att de olika fredssåll‘kapett måtte enas om geniensam handlingoplan. Med cirkuläret Foyer dels ett regle • mente för den inellanfolkliga skiljt dottertols- och fredsföreningen. dels en förrättningsplan for simma före- ning. Dessutom medfölja 2:ne byel, det ena livarå mun kan teckna sig såsom bitradende föreningens sTften, vare sig med eller utan pennutgebidrag, det andra med förslag till en konfe- ✓ ene i Krissel under andra halften al innevarande Oktober månad. Genom denna förening halva freds- man:terms i de olika land, som äro i cirkularet representerade, uppställ ett bestamd uppgift för sin v2rItetiiii- liet, nare!. åstadkommande af en mel- lanfolkti9 log och upprättande af en mellanfolklig skiljedomstol. På den förra liar sedan Digra år tillbaka Jet fon-råast:k: institutet (Institut de drott international) arbetet, samman- satt af utmarkte rattslarde inom flere europeiska land. Detta institut, levari den 'eke langesedan aflidne berömde rattslArde professor Illuntschli var ordförande, har nyligen halt ett möte i Turin, hvilket varit omfattade af synnerligt intresse. 1 131untrehlie of- ludet:enade skrifter förekommer också ett gasaska fullstandigt och val mo- tiverndt förslag till en europeisk ska- jed l ° 1:r utv ° e I rka alltså goda och dugan- de krafter för det stora målet. Den valvisa förnumatigheten *falsar val nu såsom alltid de nya i'Werna med epitetet: «opraktiska«, men inom folk- medvetandet rör sig allt starkare kanelen af det uårvarande tillståndet. onaturlighet. Standigt göras nya jem- förelser mellan utgifterna för den väpnade heden och livad sone skulle kunna i fredlig och nyttig vag med gamma kostuader uträttas. Med do JO milliarder, som militarbudgeterna årligen krafva, . skulle ju 5.000 mil jernvåg kunna byggas, andra storverk icke att namna. Huru mycket land s o ku d il a le g, e v jete ltn aticep.oc kunna at uppodlas, Råmånad huru stora inrattninsar för allmatt Det ar jembieleet , som stltudigt framtråds. Men livar harva vi regeringarna? Hvar aro regenterna? Kunde, icke möjligen också de fatta dessa san- ningar? Alla Europas stater tan .iier Dluntschli förenade i ett rashund, Ivars organ skulle vara först det Dell sista, blomman. Aluntert flammade och sprakade brunn i den praktiga spirelna mar- morram. En heroin lanstol i hvilken en ung och vacker, men blek qvinua hvilar med de små fötterna frnmstriekta på spiselus jet-malier och Itufrudet ..tödi tak, : den fina Isvit* handen, har ryckts Innen till brnsan. l'A qvitmans knata ligger en upp- slagen bok och pi en af dess sidor en torkad Angsblotuntet — ött minne. 11,1, unga slyinnan utmärker sig för denna milda, lugna, madonnalikit skönhet, hvilken vanligen tyder pi ett ytilla, passivt sinnelag, men icke silllon döljer en glödande, 1)ns/tinne- :ad 'Bell uppoffrande natur. Dylika madonnor Aleka ofta med en kraft och en glöd, som man aldrig skulle harva tilltrott denn; deras passione- rade kanslor 6R-em:taka då desto me- ra snut man förutsett motsatsen; 10111 deras kärlek år tillika så mild och nyckfull, att den kan plågat lika ;nye- ket som den förmår att skinka det ment lienryckande salighetsrus. Når en dylik vinna Makar, alskar hon vansinnigt, med alla sina sinnen, tued hela sin sjal . • . Hon upplvftorlingettint sitt 'ikons huivied ur den stödjande handen och ser ner på den uppslagna boken, på den vissnade blomman . • . Hon suckar — en vemodig ur ',Pilene djup framtreugande suck ... Sedan nedsjunker hufrudet åter i sitt förra låge och hon stirrar åter på glöden ur hvilkens vibrerande, blåaktiga rökmoln en sillsann bild tycke. upp- stå. Hon ser en tjusantle skogsdunge. En liten angabit har, liksom sökan- de skugga och stillhet, pressat sig in mellan skogens titt stående tråd ... Luften ar amin skarp och sval; Annu pular daggen på grässtråna och blommorna; men trådens toppar ont- giftas redan af ett förgyllande skim- mer, det Ar morgonrodnaden som rited sin kyss vacker den slumrande skogen. Tvenne vagnar rulla fram och hålla vid skogsbrynet. Fem herrar, hvilka med (snabba steg begirva Dig .till don mellan traden fröords, ko- gen stiga ur lkdoueil. Tvenne stan- na der overksamt på några stege af- stånd från hvarandra; men den tredje kastar en vaska på groset ur hanken han börjar att plocka frntit allehanda hemska instrument, under det de Ateratlentle tre uppinata terrangen, lagga afbruina grenar på bertaintla Illateer och bedöm= olika punktera och !junker tillbaka . . . Det sirliga jentgallret vid -piseln klirrar den skona unga qt innan* tomter haft n glidit ner från &grammet. Hon har tagit sitta blickar från brasans rökmoln, slet rycker omkring hennes lappar och helt; hennes kropp skakas af en vild, britunatult- smitta - men de milda, blå ögonen halva icke en tål. Bon håller den vissnade blomman i sin hand; blutmeatt sar blå då hon en vacker solklar sommarmorgon plockades i ilen skuggiga skogen - tett har hon bleknat och vissnat — den sista blomman. S. A. Rader ur bladen. Det finnes loford, som kunna för- ödmjuka, likasom det finne. smådel- ser, haka utgöra en heder. En liten vacker fabel berättar oss nit en vattendroppe en dag befann sig vid brädden af en flod; det var en daggdroppe och han utbröt: «den första solstrålen nalkas,jag Ar nita nu/dunen' bort! » l)ervil gled han sak- ta, ned till floden e det han sade: eder äro mina bröder; ensam förmår jag ingenting. men når jag kommer floden varder jag en stritts' och jag rycker allting med mig. ■•=11~11 Princip-visa. (Rfter eRrydieren.) Om du ibland besvikna otal kritik. Och icke kinner dig på artskal hat så rik så har det ingen fara. Ty •111 da kan förklara Jag har måna principer. Det kommer en stegars in titt en Penniugmau, Han 'Taran *Dra da åt fendert så fort 411 kans Men kan kan då försvara Slik hårdhet? Hör mans bara på penningrnannens Dkil: • Jag har mina principer. Der 'Iber fka /*Mrs, was aj kan få alg en 111111D. liratarg*d.ILJialaatt platan eptickalboa kas utåt skina da erfara: Nåvit, len atm skall svara . *Jag Inga karlar tåla. Hon bar das principer. Jag hinner en herre. seen 'rorna tar alg en tår; Ritt ofta ensam den lufvern 1 skåpet går. Men om på trottoaran Man ser en lurvig Staren. Han alger: Oud ske lof. Jag har mina principer.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.