ACTS: | I , I ' * efter några. unter Ftryckerier för + 75], Oktober-December 1,35. |: 1 a 3 : arkastor. Frågan om in- ¡Ponele I Sverige af postspare kassor, hvilka HAtokilliga andra ln, ‘der anordnats'ich' der rönt en stor, ja. man kan såga Olverraskando stor framgång, har, såsom bekant Ar, va- rit under behöddling af en komité, som regeringen för årendets utred- niog ti Jsatt, . Komiténs, arbete Ar ännu icke fullt afslutadt, men de luf vudsakligaste bésluten Aro fattade och redigeringen" betänkandet har så långt framskriåt, att det icke torde dröja linge iazan det samina blir färdigt ech tilltegeringen aflemnult. I betraktande iaf sakens betydelse för den stora mugden af folket syn- nerligast på laxlsbygdeén anse vi ons böra meddela brad vi kunnat inhem- ta om några bufvuddrag af komiténs förslag. 1 Vid eamiligå postkontor uch post- atationer i riket skulle spucknasein- s»ättalngar få gårus allu de dagar och tider, då postavitnlteron hållas Öppna. For att litta hopsparawidlet af Aîven mycket små fenningbelopp skulle vid — postanstakerna — tillhandahållas sparmårken för 10 öre stycket. Des- så äro afsedda'att fästas på eit pap- ersblad, o, k.vparkort, uch när nan hönoie få ihop 10 stycken, motsva- rande i värde en krona, det ininsta belopp som fir iosättas och hvarå rånta erlåggei' aflemnas sparkortet med sparinårkena till närmn-to post- anstult, som 1 meddetur bevis Of ver mottagningen, hvarefter ränta bo- räknas iosktteron. till godo” dde ‘in satta medlen, $ Likaron: "man skulle få rättighet att! insätta tuedel i spar. kasseräkning på” alla rikets posten- otalter, så skulle: man äfren få göra uttagningen af penningar à sin spar- bankebok vid krvilken pustanstalt som helat öfver hela riket. Dessa två be- stämräcler, att på så många ställen inom landet (det finnes omkring 1,480 postatationer) i säkert forrar mot- tagas och: göraå räntebärande snart sagdt de. winsa besparingur, och att man sedan tid förefallande behof åter kan utbekomina medlen nästan öfver allt, hvarest man inom riket befnner sig, göra de kanske vig- tigaste fördelarne med det ifråga- sotta inrättandet af postapurknnsor, Det system; som komiterade härvid neat lära hasra anslutit sig till, Ar det a, k. belgiska systemet I ascren- de på förslaget ‘om de ofvanuñmda sparmärkena och qvittensblanketter- na, hvarom hir nedan nämnes något vidare. De vid postanstalterna bup- eamlade medien skulle inskickas till eueralpoststyrelsen, der en särskild yrå med dock endust ett par tjen- stemån skulle Sr ändumAlet inrättas. Med förräntningen af medlen finge denne byrå ickd befattning, utan skul- le medlen, ‘nat de“ hunnit ett visit belopp, öfrerlqwnas till riksbanken att göras fruktbärande. . En of de största svårigheterna vid införandet af dessa nyn poxtsparkas- sor torde varalaw finun ett tillförlite ligt aätt att kånotrollera det alla vid de många poganstalteina intlytande suminorna vec] ligen inlevererns till poststyrelsen ä Stockholm. Genom att tillställa poftanstalternus förestån- dare qvittenalåanketter à olika va- lörer, hvilka blenketter i mån afin- rättniogeos” belopp skola, försedda med 100ttagarens påtecknade nainn, lemons åt insättarur, synca eu gunska verksam kontroll kunnas vinnas, då vid inventeringar af kassun antingen penningar "eller : qvittensbl nketter måste kunna uppvisas. Ehuru crfa- renheten från :andra länder visa oc allmänheten ganska snart i såbetyd- lig grad begagnat aig uf postapur- kassorua, ett omkostnkderon för de nya sparka»e- eller spurbanksinsätt- Hingarna ganska lätt betäckta sf den skiload, som alete görus mellan be- loppet 4 ut-‘och inläningsräntan, så komme hår till.eh barjun postrerket ait bearrida ¡dd! nödiga utgifterna, hvilket icke lårer möta någo: hinder då postverkeu ekönumiska etillning nu år mycket jeynsmn"). E * Det torde nug komma nit gå med postsparbanken, ‘om den kammer till atánd, som med: postverket, hvilket, då den senmtei stora utvecklingen uf dess verkonmhet förtigga, ti a oh oo. pga, till en börs amar äng sksont : vna | | lexZvnrfatt förutse, fick. "större" utgifler Un: iukomater, men förlepps numera kan Fita sig AUH uvtantt förhållande. furu stor rafrd, som skall vilvna Al iosättarne, lärd kusmiterade icke ansett sig böra. föreslå. 1 ögeta ledningen +) För ett år, sn fråm Ian 4 fjol Uil dali I år, ba takof Perna mel ej mindre än omkring 350000 kr, (rorstiglt utgifteroa. , N et - + | gor. förekomma.” à ticbolag har nu fått sin belagsordning skulle en nämnd, vå: hvilken, bi and andra, delegerade: af: sullniakti ei riksgåldskontoret. och, riksbanken komma” att inga, deltaga då organi- vatione- och viss anden; vigtiga fel rö We ' — - > Länge bebådad har- slulligen deu wäulade. tiltöfoingen uti kougl. famitjen blifwit ett. faftunr, dä h. l. d. tronprin: fesfan - Victoria sistl, êrdag kl. das €» m. nedkom med: eu pring vd då det mångtungade : rystel redan på lôrdagsd nail tillfört oß nämnde uyhet, hwilken bland annat -tifämnagafe genom flagg- ning på hotellet! redan fo Pp föndaggs mergon, anfågo vb elt exlrablad med tillfånnagifhvande" em den wigiiza tills brageljen mindre behifligt. — Laholms nya stadshotell blef den 11 dennes af Tertill utledde fönemån behörigen assynadt f närwaro af bygg nadofomitén o< afwikue entreprend» reus båda lôfteomän, bandl. Wallmark e< S. C: Andersjou i Halmstad, Wid förrättningen uttalade sâwäl byggnats- fomilén Jour synefêrrättniugsmänneu sin fulla belåtenhet med arbetets utfö- rande i fin helhe! och fêrllarate alt de flefta af handtwerlerlarbetena vliswit på elt uoggrant oc berômliîgt fått utförda, Dee lunde syneuämden te urafttåta att påpela det alla fönfterfarmar vd) bâgar på vitre od inre sidor i fra wäningen o< windsruuimen viterligare behêswa 1 a 2 oljefärgzstrykuinzar innan de fune na anses metjwara fêrestristerua I fön- traltet vd) artetsdevifen. Defa slut- målningar böra, culigt föreftrift iare betelontrattet, ide fullgöras förrän nåfta wär, emedan innewarande ärötid cd reaniga wäderlek ide är lämplig för dy tila arbeteu3 utförande. Huruwida bémälde, herrar lósleamán genom byggmästaren Akerluuds förswin- nande gjordt -nägon syunerllg stor för- tust på, fullbordandet af byggnadsarbelel, år ide belantj men wi weta att cirfa 12,000 fronor wid Aferlunds afresa åter stedo på eutreprenadsumman, bwilfa töf. tedmännen - wål "böra wara berättigade att lyfta oh anwinda till materiotier ed) arbetslåner wid hotellarbetet få tängt de förflå. Emellertid hafwa h, rrar Walle mark e< Anderoson i egenskap af Aler- lunds beigeömäun för hotellbyzgnadöar betet. pá elt redbart oh hedrande fått fullgjort fina sfyldigheler och ide iparut hwarfen tid eller penningar för att få arbetet färdigt till den i fontraftei be- ftåmda tiden, hwilke! säkeriizen ide fledt om hr Aferlnud sjelf ledt arbetet. «Laholms "hotell" presenterar sig nu, pá samma plats der deu gamta od min» nedrifa gästgiswaregärden höjoe fina ans ivråfatöja räftenamurar, sâfom en får- deles praftfull byggnad, fofo Shven hwad faredningen belräfsar är muet beqwåm vd melswarar alla de auspráf man frållgen fan ställa på en dulil bygge nad, Dm nu fällarmästareu som hiitills beflitar fig att sorgfällizt tillje, det få- wål reiande few andra besêfaunde blifwa wänligt bemölta o& betjenade samt till mederata priier expedierade, sa fan La- holms samhälle werfligen baswa heder deraf att det genom frifeftiga auslog auskassat ett werklizeu beböfligt lidoeue tigt herberze för rejaude, — Gâfwa, Eutreprenêren Aleclunds borgesmän, hwilla ester deuneseafwi- tande jásom här ‘rfwan nämuls tagit bugguadeu om hand, hade till middag i lördags inbjudit bygguadsofomiterade eh synemännen samt werfkuästareu LUuEN ören från Helsingborg, hwilken scduare vå entreprenad werfstält putöningen af fafaden m. m., od ôfwerleninades till benom af borgesmånnen, fåfom erkän- nande för det fort od) wål utförda ar- betet, extra 50 fronor I guldmynt. — Skäne—Hallauds jeruwäg. Se- dan ent. fommunalsstämuobeslut ut Nens ueatöf deu 13 denned afgjorts med 3,784 umol 1,203 röfter alt fommunen skulle, med anleduiug af ]eruwägöslyrelseus er- bjudande, widhälla sin förfta tedning of 25,000 fr, till nämnde anläggning; fon mer troligen det derwid fäftade wilfkoret till ständ, att -statioa bliswer förlogd wester om Wallberga i fhålsr för wid Marbäck. — Mogna hallou. Eu förre greu, tagen | feouelänsman Selufnechts träd- gârd, fullsatt med owanllgt stor eh mogen fruft, bar fin. fåndag biifmit redaftiouen tilljänd. -= MRättelse. Genom mißlag upp- gáfwo wi uti förra numre} all fitcste- tau wid Norrnâs förefters af [drste fi- Neriaosisteaten deflor Tiybom, men bår tin lärer i stället andre asfistenten haswa waril förerduad, hwlifet fom: rältelse eddelas, = TCI LES ” a Sets ot oe = Kometen tan, bwar- och: en. fom filaer . upp: emellan 4—H på morgonen få skîda på födra deten af ‘himlabwals= wel.” Kärnan "år liten och flort lysan- be" med tillhörande tätt stênjbar swans af otydlig tångd, od år. den wodra vd owan [ga fonen wäl wird, auslränzuin- gen af det tidíza uppstigaudet, | : ” — Mellersta Hallands jeruwägsak- ändawál att anlägga ed) ‘frafifeta ‘sern, wäg från -Haberslad Hl Falleuberg LN berifrån till Warkerg--. CL ed “2 = Laudgortspressen. J redalklonen af Hallands-Posten' har literatêreu Nils Masmberz-inteädt + or Tillständdbewis äro ulfärdade för följande personer att utgifwa nedannämda perlodiska skcifter, ’nemtigen-fêr:: liteta=- tören C. JE. Oberg "Torshålla Wec- foldad,- tidnîing för Torsbåfla stad 'och desi omnejd" samt redaltêren C. AT. Österlund i :Sdderhamn "Hel singen, tid- ning för Helsinglan = "av i — Tw ‘huudra år bade den 7 Nor vember ia ni sedan Swerizes áldsta pappersbruk, Klippan { Slåne, erhôli sina previtegler af Karl 11, * | - En -jabelfehupplafa af Esasas Tegnérs fMrijter Mall ntgliwas med an- leduíug af att 100 år förflutit sedan flats den fördes. *Första bältet år redan ut: fommel. Arbetet utgiîwes under led- ning af skaldens Åcufon, dir Elof Teg- nér, fom ombeförjt Iedningen af de ler nast utgísua famlingarna of hans sfrif- ter. Del kommer alt omfatta sju band, af bwilfa det, sista innehåller lesnadöoe te>uina, litteraturbiftorida anmárfusn- ar od et personalregisler med blozrar its data. . Tw porträtt of skaldett, elk stäisli> vå cit i ljustryck, sami midje ligen âswen några audra itluftrationer fesa î detta werk intagag. : — Solflådar.. På fifta tiden har man observerat owantigt stora fotilådar. Deu I Nerember kunde man till och med genom ett färzadt glas fakltaga eu af desia flådar, hwilfen hade en tarkt fönderfiten; längsträ>t form oh vå sole vlan întog en utsträ>uing af a solcirkeln. Deß längd. beräfuades til emfring 10,000 geografista mit, def a= real till HO millioner qwadralmis, d.y. #, 3, gånger stôrre äu sordens hela yla. Denna: flora jotflåd befann fig den 4 November wid solens wesiliza rand. — Namnet Gustaf förekemmer i fin förfta form | gammalswenska diploma- fariet på 13-talet, der det te>uades Gantstafr, hwilfet erd är fammanfatt af Gant, Gautr, som betyder gåt, och otafr, fom betyder staf, hwadan Gustaf belys der göîlaf, göternas staf, MED, pelare. Mj gôtstaf har man den ännu bruftiga fôrfeortade foruten Gösta, hwilfet mann allmánt förefommer, syunerlizast i wiesa tandflar, och äfven war I bruf I flutet aj medeltiden och början af nyare bisto- rien, Så fallades Guslas I fung Gôîta, Gu lifadan fammansältuing är Quutt- hiod, som letyder Eôtafolfket ech sedan bliswit êfwerflyttadt vå tänder, Jå alt det äswen betyder Götaland. " — Sillfisket i Göteborgs Märgård. Frân frilda Håll inom skärgärden med- delas, alt filen nu går till jamt att win- terfisket börjat. — Föôrsäkriugsaktiebolaget Fylgia I Stehe bar | desia dagar utéfwat sin werksambet ett ‘är, "ty det började densomma den 7 Nowember fêclidet är. Under Penna tid ha 4,444 förjälvingar ofstutats med ea fôrsáfiingèsumna af 31,657,974 fronor mot en.arlîg premie af 87,673 srener 87 öre. S. kl. "lellef- tivfêrjäfringar" ha assutts med 26 ar betågifware för deras arbetare, uppgående till omfring 696 perfoner. | Under året ha 49 elyfofall träffat hos bolaget fêrsäfrade persouer, och ha i er- förtning för desfa skador ulbetalts 31,009 fronor 62 öres Bland olyddfallen mär fag, Fate: dödafall å personcr, till, sam- mans förjäfrade får 26,000 frener! Fôr öfrigt ba erfältuingsbeloppen varierat från 1 fr. 92 öre till êfwcr 700 fr. — En fom blef glömd wid festen. I Suóálauds Allehanda: lâses följande „fänfwärda ord: Hwad Gasta Adell blef i historien, blef han till-fter del-geuom den swenska bondens segdel att utan not tåla afla bördor, får bwilfa‘en wid um- * bâranden] mindee wan 'uatici*“skolle böjt fig mot [marken --. bördor: til -hivilfa wärt sands båider fnåjt weta? all finna något meisly>e, Men wid denlifwer ‘hela Swerlze firade Glstaf-Adolszsesten har Ingen ha | ett ord — ett erfängtand ord - titi ‘denne landtman, som dsguade under ett’ widlystizt, uttindfrr frija bör dor, med, tilamed plöjde fin Ster och bröt: sia mark, inge ett ‘erd för boud- busleun, som med. tårar utefter fina af êrfafcisce järade finder fånde fil fiite on i fråget, ingen ett ord för beuden, fom ftred cd blödde får fin fonuig tell frånunande land, Ingen ‘ett ord om all den store fonungenso lysande tidehwarf är swenska tendens piuohistoria. i -— En sfkandinawis? furanftatt för al- foholister sinom de bäâltre fretsarue bar för någen tid sedan uvprättals på Jel« stlaniari ba -- sprithalilza. dryer famt föra paesande diet, under !läfarewärd och arbete. | Pa- “tleuterna sela förbinda six att uppsbåtta sig minft '/, år wid luranstalten, turen warar î rezeln 1 års filten är} 125 a 150 fr, pr månad. Närmare upplys=. ulngar ‘om ‘'austalteu lönnar i. Swéri generaldireftören N, 3. Bertlu., r de, ' - a ve anod om deLärAå förfleådliat trångsude att deit, två timmars jeruwäzöresa från Krle De Bebaudtloger" beftseT si än fe itrell ” öfwer - alt ipatienterna. ofbåua ‘sig! från I ring", yttrar-Nee. Allch.2 "Wi tildnfla bjertligen den -hiltins efduda wärdiga komstéen- alt, Mya: { sitt: sórehafwande, som-utan Fråga üc-nyet tofmirdt; men fompleltera hjeltelenungens" sied, hvar stär, får ‘att tala om gléwska met flora, biftoriffa: minnen, hwar stär (mår tild- “rifa” huswudstad stoden dîwer den store rifshushállaren Carl den elfte?" — Ur det meuskliga eländets“ histo< ria. Från Yitad berättad följande: Ten 27: fört, Oftober war VU-årige gooseu Yara Vinrftråm från Ostra Weirmenbög syoselsatt med att. bjelpa Hill 10ld tråft- ning, dä: han genom nägon. vtudskåxt- delse ft bêgra banden in | werket, (vare wid ban [r-sfate petfingret och fid title fingret en inruta fa-afiladt, J sitt re fymmer wände sig goescus-sader lisl eu |, Edet”, bwilfen lår beta Anders Haud« fon ec wara beryma i Almarôd. Denne plástrade ten flödade banden vå uppe bôll tiden med fêrsäfcingar om att ban *(äft wärre skador förut”, till des fadren den 3 dennes. blef orotîg för att ’geosen ide funde êppua munen. * Han beslêl dá atf wända ‘fig till härwarande lasa- rett, dit han fom med sin fon den 4 deunes på morgenen, Medan innan får bandet à den sladadte Handen hunults lossas, spred sig. från deniamnma en törs ffrådlig 'itant, fåren woro ‘ytteist orena ed) wijade alla. teen af fomplett wan- wärd, Den ijule kunde ide êppua mun- nen, hade. swärt för att ‘wälsa och ehuru adan î c< för fig war temligen ole- tydlig, syutes redan. utgången få godt fom giswen. Trots all lehaudling ipred” fig snart_stelfcampen till hela kreppen ot hwad som äterstär för den fadara goösen är-nog eudast en förfrädlig och quwalsull död. a os F$: mit oh k. mt. DÅ Helsing- berag, hrr ftadöfullmåltige i lördags åtta dagar öéfwerlade om deu b iswande Hal- landsbanans ftrådning, „uvplrädde. hr Tell eh lilllänuagaf det hau wore be- myndigad à h. m:ts wäguar förklara) att "det wore olämpligt ur dáde nyltans et skêuhetens sunpuukt att draga banan längs fusteu lili Påljjö” Nu är att märfa, attf. m:t helt nylizen fastilält" den banftrådning, som h. mit fanu få olämplig, ett förbällande, iom synes of wara wärdt antedna. Del bör ide bels ter glômmas, att Helsingkorzs stadosulle mäftige jotte mera, wärde på kf. mts sltadsfäslelse än mild tyde, 19 de wero med fä undantag för den bestämda linien, Heir Tell, som talade à deras wägnar, hwilfa hafwa mwitter "wid norra fusten, od) derför ênska en aunan sträniuz för banan, bär wasta fiy får att "draza le- uunzeus persou in i debatteu”, ty del finnes fel, som menar, alt y, mitå aue eende lider af eu dylik "indragning." — Laudsortspredseu. "Framät", den en gång genom ätskilliza met henne an: bänziggjorda trudfribetsmål mycet gu talade i Malmdò leycfta Eolêfstiduinzgen, tvdes ‘nu, “ester att en tid ba dragit sig fram under swärt efonemiskt betryd, ba upphört. Del sista uumret af bladet är dagtednadt fjorton dagar I fredags. — Auslag till Hamnar. Till ham- nen wid Limhann äre anwisade 17,500 frouor, till faftninjsbrygaa oh wäglry- tare wid Bädmilen I Or Hwen 10,000 fc, fart till iständfättande af wägbry- laren wid Barjebåds bäthamn 4,000 [rener. PEE — Löjtnant: Hovgaards nordpolser- pedition shnes enligt letegram från Mrs : MN O N LEE SUSA TT aides: ans bead | fald af Lml, "Beläget, hart als | > =: Ia; . hwar år Frifshndhällareu"? 1:4 ?Sainvjeder, hwilla fom uomedel draga -. | : LAHOLMS NYA TIDNING mer gencralpostatyrelsen nit: usgöra, hègst 3}. milliener kronor, hard ont -Gustaf:-Adel[s-stalyins -*{ompletle- | förde Man anta ‘liert Tuderflaget -farlyg. ta INRE H vans dauska ciutat | fom nuligen lrysfat i desfa trafter rá tnnellutite of ifen.”. a me ._Léjtnant Hevzaards senasti res i «dale7adt deu 22 September, Dan mer delar deri all han war funcslten N! nära ¿n Waígalo, men utem ‘haug far: tva befunne fia äfmen tw anda, Hum, « ec) Louise, I samma ställuiug.f Altai senare- har Louise Tommit 1.4; Ag n fines det fälunda en mièjlighet ix all det förelydades fartyget år Wa - Dismpbua. = n I en odie - — De. wärfwade regementen, " tndad ide numera Wwarar få cite ar „alt fylla, flrinmves i Brelinge Ving Tits? ning. /Fôre i werlden ‘begaguabes tej «tända Jättet, att fråntigg militer Ric fades ut, bwilfa med Wwadra 'fêrejpez. ” lingar e< bränwin féfte toda Kär , tjenisbart Tell ati loza wårining: A „war da ife ivunertigt neza I tiga vä refrytens öfriga egenskaper, bots has hade den erferderliza lángten* eq ej gif pá träben. Nu ha adri ru lizit cd med dem arga att fam ' tudorua. Den perjontiga ofttrtatnig [5 förmågan hoo berrar wärswate 1904 a belter säda till; ware jig om teu erat mißlbrufatso till blomftermåtlningar, brits fas wärde man nu lid inse, el er måla af en allmännare utbredd obeszenbez för setdallifwels enformiga, ftråirga bags deyhet. Hur som belft, man bar Id fig nôdjafad att tillgripa deu essentlizz anuouferiugen för att om ‘mèjliz1 N deu wägen få filt behej fytdt, Deja öppna tillwägagängsfätt stär afzjertt framom den perjontiga efwertalningens oc) bränwinsbestidningeus, Hir är ni - e beftåmdt och tillförlitligt, en hits ig Mitl,.åtwisftoue I triga om låter mat cd husrum: uniform, feonans ex- folt od fasernen, Deri tiggek fu ingen Jodelje. Nägo? utera förjörift är all ningeuppgifter: Det will nåftan jsynas som funde lönen fritt mesta mellan 72 och 348 fronpr. Det lår ded luappasi wara fallet, utan fördrag auta gdizen för den högre lönen fompelenawitlår, brits ta ingen nywärfw1d kau uppfylla. Med all aftaing för stitjaftizheteu i örigt - påminna desja i utfigt fiâlda 318 tie ner något litet om de feta misflmöjlig- beter, Jom lotterifellefièrera dera ti fleft bru! af i sina projpefter. Man fan winna förstas, men i regeln mina > man ide. Mot en i aunonsen pipekzd frihet för mås, som äro i ârai]euft, an ebervende aj leda oh aftal taga wirî- ning har mår tit jäfert god lust ait proteftera. Denna frihet, fom, em ni minnas rätt förskriswer fig från eu år - tio år gammal wärsuinzostadza,* tar fiz något egendomlig ut i wåra dagar — Ga hel församlings wälgörare. I Tidn. för Fal län och ft. lâsrs: I cab plaulig tafsamdetoförbindetje får Suat- borns fôrsantting till eu af sina uted- lemmar, den wêrduadawärde beu!za-- tronen Auders Caclborgion, som under många är giswit je>neu bewiz på sie aldriz trêttnande wäfwilja. Ar 157 inrättade han der en slöjdsketa får slider, jon sulle undenwifa i 1ömnad, jpiuninz > oc wäfnad, Att skolau ester en lid ur börde med fin werksambhet, war fe fli tarend fel, utan birtedde fig af andra vrtafer. Ar 1863 lät hau uppföra elt prydligt jernftatet kring jödra deleu af fyrkegärden, oh når denna utwidzaded i medlet af 70:talet, omgärdade han äts wen den ulwidgade delen med tdi ftafet. Gör detta ändamál ffänfte dax 2,000 fr. Lika stor war den funtad, ha m fangel fått ett hastigt Rut. Telegram- met lyder] . råfoftade för den fora fyrfellafaui em dit på jernvåg. Ho kyrkan eller -preston, hade hon aldrig hört den. ‘ro dager,, Mon do historien, som om de dom, som ville so troddo som do att am 1-0 ‘ledé Jams’! till “att” Hickas koustor. Mon tidon gick; och icke heller lät: Det var ju: alideles' . Y hade rätt i sina hårda tankar om den återkouna. gintning 1873; oh när den |. hanns —6— frågor. Mamie vissto icke hvad staden hette, eller ons hvar den var belägen, James hado fört henna n visste icke hellor namnet på . och hvad vigselnttesten betriffade - talas om den, ännu mindpo sett - en. Var det då. icke gifvet. att dot goda folket i ‘Timberduto bado rätt, när de påstodo, att Jakes var en ärelös bedragnre, Bom narrat don enfaldiga Uainîs. ' På sin höjd var det en fask vigsel, dor en "Hrävg varit förklädd till; prost. monada de, kom varg mest skonsamma, och ville se Mamies uppförande i có bått fleste i Timberdalo logo ät helt n. varit en barnsaga. _ Androas Loe ludo aldrig haft några ljusa före + ställningar om denna tilldragelso, num han Nk med saken från does bästa sida oc Mamis blifvit narrad gendm ett falskt giftermål, Men i denna åsigt fick hnu on hälft tig motståndaro i Spicor. Spicer kastade all, skuld, : på Manio och påstod: olakt, att det var hon, som för J ' bortförà ig.“ James var eo hö” + “ dorlig och bra jen, fast han låtit narra sig af en intet-bref anländo från James, han på annat sätt höra al sig tydligt, utt folket i ‘Timbordalo EY t 1 1 1 ST RE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.