fr 4 e n att be esistalrettät tratki" »av e s efrtlea talat Nie ingäng, f Å 14 Dellår bar mas, Min blekt, gossträ, 0.4 bal bar bet, ko bu • ebefleibliata r tt. tonfiestartr ett) lå- bertkrr l tsa ( j pta& p1 laber talft »Ana emesefe~ arame~""fflatielt ■ Nanbsorten. Örebro teater utbjud°. till gallt tar 90,000 kr. it rågat bolag eller It enskild perenn, som år hågad att uppfara ny teaterbyggnad. Anbudet giller till Aret. slut. I annat fall kommer fastigheten ett inbetldas för nnat eserseas~se Inrikes. Städer, gotil slå vantarne i bordet, höra till det Sällsysita. Men omöj- ligt Ar det icke nit finna ;utdana. 1 dessa dagar ha ile fyra tethweizi- ske inti.4st1derna Winterthur, Baden. Lensburg och Zafingen måg sattas tender kortkars, i följe af olyckliga lenivagespekulat inner. Franska armens befäl. Enligt sl I. Annuaire de Pannäg francaide Mr 1882 finne. i den franska arnaln fet narterapde 3 marskalker, nem- ligen Canrobert, Mac Maison och Laboetil af hvilka den yngste år 74 år. Vidare finnas inom dementi- ns. 100 divisionsgeneraler, haka alla ara utnattintle efter 1870 med undantag af hertigen af Auestale samt generalerna Montaudon, du Banal och Lacretelle. Af de 2,707 under- löjtnanterna i infanteriet harva 1,291 utgift från olficereskolan i Saint-Cyr. de öfriga harva avancerat från tus- • derolkerare. En spökhistoria berättas i en dansk folktidning från en liten by Åkte' i närbeten af Ringated. Om historien, haken fyller tre epiker i andningen, verkligen, altdom det bedagat, blir trodd nib omkriug och 1 icke endast ar ett fester af en sin- nesförvirrad mans fantasi, ar ilen onekligen ett karakteristiskt vittnes- .1:en1 om den ståndpunkt, hvarpill upplysningen befinner sig der i trak- ten. Sjette* detaljerna i de afelty- viirdiute hexproceaser under medel- tiden. öfvertrafra icke de märkliga tilldragelser som folket i Alsted på «Spakeriet. sista tiden upplervat. hår enligt beratteleen sill tillhåll i dt hus, hear* ena hälft bebos af en 80-årig enka. Det säges om henne, att hon är «synsk« och att hennes aflidne man arven var det. I hultet* andra hållt bor en rvIctare med hu- sen era 2 barn, det ena två, det andra (en fosterdotter) 12 år. Det sågos, att husets instiftare nyligen skela harva vagrat en (vinna, som gick och sålde tvål, husrum för nat- ten; då hon gick vin vag, skall hon lafsa spått dem, att de snart skulle k sned spökeri att göra. De fingo sekel snart se mark värdiga saker. Det första som skedde var att en spann vatten, som stod %angör hu- set, af sig sjelf vandrade in i köket; likaledes promenerade en skål af sig tjelf från köket upp på vinden. Lör- dag* afton och natt, den 213 Okto- ber, var det dock rent galet fatt. les! dom ilen gamla (ramen em af- tonen golf 411 skar NI brödet, ktck- le en osynlig hund detta ifrån len- ge ed, lade det på dragkistan. Ilöll Inee, bo ett ljus ifrån sig på visst afshaol så Idel det dukt. Fat flyt- tade sig af sig sjelfra och ging) i arvoken. Bordet vältade omkull och lidan föll to. Syleknekan kom spat- sei.a ade in i stugan och gick i sön- der just framför fötterna på fyra kar. lar, hilka hade gitt in i huset för att se, ont något skulle handa, me- dan de voro derinne. R.n yxa., tom man lade i ett "kip. krm ut af sig eiell och dug ett slag p.s en drag- kista, och detta upprepades vet ofta yxan lades tillbaka. Slutligen fann yxan för gnat att göra en tur nt ge- nom fönstret, men kom emellertid af sig djelf samma vag tillbaka. Saltande fortsättes omilt efter spalt med •ntirakele och tidningen slutar med att förtala, att man omsider tillkallat polidens bitratle. Dråp. Enligt Detnnevirke blef i Lördags afton en avensk jernvigs- arbetare mördad vid Nottfeltl i Slet- wig af fyra andra jernvigsarbetare. De hade några dagar förut varit i gräl med malt midslentullat honom. och då trätan förslutande dag upp- repades, .lago de honom så illa, att han Gned. Från Brasilien. Ett hårresande brott, dom under en tid utgjort hela landets einitalsitame bitr egt rum i staden Esentlas. «Journal do Bedra« skildrar händeben så: Söndagen den 16 Juli ungefär kl. 5 e. m. passe- rade genom stadens gator 2:11e be• rare med ett lik i ett hängmatta, ef- terföljde af en negrinna som påstår sig vara fri och att den döde var hennes man, 110111 11011 önskade få be- gralven. Huru hon lyeknilea få sin begörau uppfvld vet inatt ej, men liket blef begrafvet, hvarefter den svarta ögonblickligen fersvann med bärarur. Ett par timmar derefter burjude hemska rykten sprida sig i smiden angående den begrarne; .ä n tligen på- stod mata att det ej varit en fri titan utan en slaf, som under de ohygg- ligaste omständigheter blifvit piskad och torterad till döds. Polisen, un- derrättad otn saken, satte sig genast i rörelse datot omringade kyrkogår- den. för att hindra liket. borttagan- de under natten, och täljande mor- gon beger sig polisachefen. åtföljd af tnagistratapersoner till grafven för att undersöka Orleillandet. lida kyr- kogården befanns redan full af folk. Liket varde. upp, och sedan tra- sorna, hvari det var inlindat, blifvit borttagna. visade sig en syn, som kom blodet att stelna. Den olycklige hade hela ryggen söntlerpiskad och i ett enda stort sår, halsen på otaligt% nallen genom- borrat), antagligen med en syl eller spik — dock det rysligaste till sist — testiklarne hade blifvit krossade med en hammare. Sedan den lag- liga besigtningen föraiggitt begrof. han ånyo. Lyckligtvis harva för- brytarne, en rik hundar och dennes inspektor. blifvit upptäckta och be- finna sig Ml inom lås' och bom, af- vnktantle lönen för sin illgerning. Råttvisan ar emellertid *A 'hipp, au de troligen gått fria. OM ej folkmas- san hotet lyncha odjuren. Fyrtiotvå söner. Enligt en spansk tidning bor i staden Cintiad Real ett Akta par anm har 42 söner. Munnen ar 62 år gammal; han Ar daglönare och har nyligen vårlik sig till konun- gen [ned begiirsn opl tintleretöd, ['verein hatt unser sig berättigad, emedan hat; förskaffat staten så mån- ga raska gossar. De båda bröderna Roteohild i Frankfurt itu Main ha nyligen för taxeringalcomitAn uppgilvit sina årli- - 11 — Så snart de kommit utom dörren, skildes de båda brefbärarne från bvarandra och ginge byar sin väg. Spleen, område låg i närheten af stora landsvägen och han hade således en jemn och bra väg, men Lees bar af in på småvägar, som gingo i alla riktningar stundom bacjeiga och illa banade. Crabb var det längst bort belägna stället och . genvägen dit ledde öfver ångar och kärr. Rektorn, som skulle ha det bref, Itvarom bref- ekrifvaren talat, var eljest icke bosatt i Timberdalo, Utan endast . på besök hos några slägtingar, dit han bedt att få sura bref adresserade. Han var en mycket sträng- och ordentlig man och obeveklig mot kvar och en, som gjorde sig skyldig till en försummelse. Efter åtskilliga krokar och afvägar för dö öfriga brefvene skull, var Lee ändtiigen på äg till Crabb för att, afiemna sitt sista bref: brofvet till rektorn. Vinden blåste allt skarpare och hans steg blef allt mödosammare på den dyiga vägen. Han kände sig tt, utfrusen och 'hungrig . Det som för on stark man hade varit on småsak, blef nästan outhärdligt for den stackars gubben, och han började undra om han skulle någonsin orka att gå fram till Crahb eller om han skulle blifva liggande på vägen. )Jag önskar jag finge draga ett bloss ur min pipa.) Pipan är för mången icke endast det käraste sällskap, utan äfven ett botemedel mot allt ondt, men as inkomster. Enligt dee.a sjal& inemdelcor, eller elak som den sim- angaligi rörisUarei:.adadigt samma uppgifter hade den yngre brodern, sta, aldrig visste man riktigt huru fram: baron Willy Itotiveleild, en årlig in- man hade honom. Man älskade eller . d jelagnibeichkr17term ein i: u s id 1571 12114 je: komst af 4,788,000 mark och den afrkytide honom stf allt sitt hjertet ser— Och sned döden i hjertat gick den Alttre brodern, baron -.heir Karl af under samma vecka, allt efter som 1,5110,010 mark. Den tyska tidning, man döende honom efter hans ut- stackars gossen att omfamna *in mor, som omtalar detta, brrisktner efter brott af välvilja eller obegripliga fruktande att fela i vördnad mot den dem.* uppgifter: ett den yngre bro- eielfitielchet. Ingen har inne sagt oförstådde poeten. Ett år hemförde dern sålunda har en daglig inkomst lista ordet öfeer litirtiåre; under sam matt hederslegioneno kora till Bar- af 13,120 mark, livarje timme en in- lif har han mött stor hangifvenliet, riAre; med ett !prång nr han i sin komst af 546 sunrk,balle minut af hvilken hnn förtjente, och sprids kring more armar, derefter vande han sig 9 mark och livarje dekeind af 15 pfen- sin personlighet mycket hat, som ar- till fadern, som helt kallt sade till nige. Sisteltanda tal liter ej så stort, ven var berättigadt. I en enda punkt honom: — Om ni haft för tia öm hjerta. men man bör komma ihåg att Aret har blefvo vänner och ovänner «vermut, att Barriåre var en af de mäktiga- skulle ni helt minis/tern dekorera :41,536,000 sekunder. ste dramatiska naturer på detta år- mig och icke er. Derefter svängde Efterspel från Ringteaterns sista hälft. Barrikre ask- den gamla Barri6e sig otn pA klac- brand. Blund du många tusen som hundrades mule dock ett litterär uppfostran, ken med pnpegojan, som aldrig lem- på Allhelgonadag besökte de graf- han var snarare on teatermennielca nide !tonnen, och gick in i sitt ruin var, der offren från llingtenterns l i rreara föires no t tm skr åri:evra beanrne An en skriftställare, enen han var en p s ö tg,f v brand ligga begrafna observerades nit- konstnär, en sökare efter sanningen ett djupt sorgklailt fruntimmer, som och derföre stod han så högt i rem- tonde seklet. i Here timmar knäböjde vid en graf, Men tlermed var det ej nog. ödet !naken hon alldeles «verbalt med tidens aktning. Dessa stora egenskaper voro olyck- hade dessutoin gilvit den snillrike kransur och blommor, Följnnde deg ligtvis honom förlamade genom ofta drnmatungen en onkel, /0111 använde fanns den stneknrs (pinnen död a berättigade vredesutbrott, i livilka sina lediga stunder till att skrifva det rum hon på ett hotell bebodde, teaterstycken. och ett bref upplyste om att hon be- han råkade öfver andras framgin- En dag, sedan han-slutligen blifvit Rar och hvilka månader igenom gjor- gått ejelfinord och om orsaken der- de honom helfgalen af ärelystnad uttröttad af onkelns efterhängsenhet, till. och svikna förhoppningar. Konst- satte han sig ned att omarbeta ett För ett och ett hälft år sedan sän- uselt stycke, som onkeln de hen, som var enka, sin ende son, verket gick aldrig ut trån hans tan- ke nittien ett oemotdtAndligt kind; firar gjorde han i en lycklig stund ett 18 Ars yngling till 'Wien nit stu- det hvilatle nästan alltid på en dold «Le Fett an Corent,« ett litet mäster- dera medicin, lian akref hem så re- arsigt att göra opposition mot en stycke i finhet och känsla. Då pje- gelbundet, att då underrattelse om medtaflares ft *ingångar. Under en sen emottoga och uppfördes på TIA!, tenterbranden kom till (iotha, der tre francais skickade onkeln en stäm- modren bodde, och intet bref kom viss tidpunkt af sitt lif var han oför- sonligt otamd mot den yngre. Alexan- ning till honom, emedan han vågat till henne, hon reste till Wien, der lagga en vanhelgande hand på hans hennes värsta fruktan besannades. der DIIIIIRS och dennes stora fram- arbete. Men denna gång visade sig Hennes son var bland dt; döde, Hon gångar. Man fick ej inför honom T a let milde det befriade Baröre från Åtföljdes på denna sorgliga resa af uttala denne mästares namn, men huru stark hans ovilja An var mot onkeln genom ett slaganfall. en 17 *tig dotter, det enda barn som Det år förvinenevårdt,.att han kun- nit återst o d henne. Flickans tillgif- det; uppburna rivalen, föraktade han dock i grund och botten de smic- de härda ut i en sådan omgifuing. venhet för brodern var så stor, att hon efter hans död började 'flytta, krare livilka honom till behag sökte Det behof af ömhet, hvaraf hans att nedsätta Dumas varde. I sjelf- hjerta var uppfyldt kastade honom och tvi månader senare knAböltle mo- va verket afekydde BarriAre Dunans som ett lättfånget byte till första dern vid en ny graf. som slutit sig desto mera, som han full väl insåg bästa aktris, mot byars hvita axlar öfver hennes dotter. dennes värde. Under tre eller fyra han i fred kunde luta sitt trötta Då bon Allhelgonadagen på afto- ng ing år talade ile bida författarne aldrig hukvud. nen Aterkona till sitt hotell; ge( hon vid hvarandra: då BarriAre gick lör- Isade han blifvit fångad uppn.serskan lem gulden, och da 'den- bi Dumas, helgade han honom med af en gammal dansös vid Folies- ma vägrade ett ganing' •tlem, sade en trumpen lyftning pi hatten. För- Nouvelles, Irrsilken en tid derefter hon att hon ej skulle beltarvis pen- likningen inveks en dag vid en pre- gifte sig med en paraplyfabrikant. ningar inera och tvingade flickan att Dumas Flott var outhärdlig och dum som inkre it Gymnaseteatern. mottaga dem. 1 ett iippet bref till höll i humlen en orange, då Barrkre en gås, men det oaktads lut hon borginadtaren i Wien förklarade hon handelsevis gick förbi. Författaren Bamåre helt och hållet dansa efter att hon ej kunde krya utan sina barn. till «Falske juveler« bröt orangen sin pipa. anvisade medel till sin begrafning midt itts och räckte ena hälften till Den låttretlige författaren, som al och bad att få läggas vid sina barns författaren till «S. k. hedersmän-. öppet gisslade de löjliga sidorna hos *idet. Borgeniastaren ta/kilade order — För oss bygge ande han. männen, spelade hos denna flicka en i örverensatAminelse med denna hen- Barribre förstod meningen och i det ömklig roll nes önskan. Den eflidne var nära han tog oraugelialfvoin med venstra En vacker dag sade Barriärer till 50 Ar giumnal oeh enka efter en handen, strackte lien den högra 'not en af sina vinner: handlande vid namn Petter. — Nu står jag ej ut längre. Jag Durtias och sade: På botgmastarens befallning var misstänker, nu hon bedrager mig - Det vare Ofverenekommet. Allhelgonadagen den graf. der ile Några ögoublick floretter ging() de med en trumslagare vid cirkus. Det obekanta offren från brendele hviln, båda författarna ena' i arm som ett är nog. Vill du tillbringa en må- betickt med ett jettenor krans af par vatmer boulevarden framåt. 'Men nad med mig i Normandie. Vi sko- palmgrenar och utsökta blommor. som BarriAre icke kunde lefia utan la konamn tillbaka med en komedi fitinpå grafiten stod en med blom- något föremål för sin vrede, började i fickan . . . td.1 till . . . icke ett ord mor dekororad katnfalk,omkring hcil- han reta upp sig mot Sardnu. Nn till någon. Vi taffla, kl. 12 i natt ken brunn° hundra stora vaxljue. kunde ettan tala väl om Dumas men vid jernvAgteentionen Saint-Lizare. PA katafalken mod «1). 8 December aids ig om den itielre. Klockan rika var männen pA sitt 1881.« PA aftonen af Allhelgonada- post och kastade ett ångslig och spa- Lik...in linne yttre, offentliga lif gen spelades dom vanligt på alle te- nande blid( in i hvarje n illinelnntle var utsatt för motgångnr,9å var hans atrar i Wien samma stycke «Mj.-4- hyrvagn. Slutligen i si-ta ögonblic- naren och finns barn«, en saga om enskildas lerfat.] ej titan sina svårig- ket upptäcktes Barriårea leende an- heter. Denne så leffindsgInde pari- kårlek, vidakepeler och död. vift livare sigte i ett vagie.fönster . . Stor af- sare var otngifven af en familj nf uppfarande tårarne ymnigt flöde. verraskning'. . . . lian var ej ensam. smAstedsbor, hvilkn.tnot sin vilja gjor- blorlinmissbruket 1 Danmark. de I lllll om mycket ondt. Ännu nar Han hade ej kunnat beslutne sig för Äfven i Danmark hin nu morfintnies- lian uppnått - 40 års ålder ville han att rest från sin dansos utan nigit denna med. Om någon komedi blef bruket börint taga öfverhand, i syn- ej skiljet sig från sina gnutlft farAl- det naturligt1 is den gången ej fråga. nerhet sedan morfininjektionar börjat drar. De bebodde ett lägenhet öfver Sådan var författaren till en af den begagnas, och det ser ut, viger en hans, oeli hane dag började och slöt dansk likeretidning. som om morli- med en kyss för ile gamle. Hans franska dramatikens snillrikaste verk. net% skulle komme titt spela samma mer t ar en hederlig borgarbustru af «SA kallade hedersman., hvilken i afton gifves härmades stf det Lind- roll bland testerna civiliserade folk- gamle skolan, trangsint och trätgirig. berpka sällskapet. slag ao.n opium i Orienten. Som ett «Fntlern. — berettar en pariskröni- livilket uppseende detta stycke bevis på morfineni stigande nuvänd- kör — «fader Barrkre, ni skulle sett väckte vill sot första uppförande i ning SOM injektionsmedel omtalas honom. Det fint ej hans make. För- faljande stegring i försaljningen uf sta gAngett jag observerade honom Paris, kan man dame af följande om- ständighet. morfinsprutor (ett enda etabliasement trodde jag. att det var en galning. Den tidens strängaste kritiker hette i Dnemark. 1 r 1870 såldes der 8 I., Ett dag kom jag hem till Ilarikre: Jouvin, Unna omdöme galär snut 1874 13, en dvinna hade fått en hattig nerv- dosaln Plantor, 1872 ett orakel och på lana gillande be- 1876 141/1, 1878 161/, och 1881 14 attack i följd af någon scen mellan rodde ofta så väl författarens son a dussin. henne och den unge Barribre. Han rodde pjesens framtid. Att se honom le slog henne i händerna och stänkte var så god' 60111 en lysande seger; Bineigre, kallt vatten i ansigtet. men få voro de tillfällen, då publi- skrek han, vinaigre . Fader BarriAre ken vid någon premiAre sett någon hade hört skriken; gubbens ensigte eftecknede sig i dörren. Han var rörelse i detta ansigte af marmor. «Så kallade hedersman» uppföres insvept i en turkisk nattrock och pi tUr Små), Allah.) hufvudet bar han eg papegoja, ltvtl- å Videvillteatern. Jouvin sitter i Lördagen den 14 Oktober 1882 n fåtölj kall och lugn som ödet. ken farskrAckt af bAllret sparrnde ut int igdea högtidligen e kyrkogården med vingarna som en flackt örn på Ä ngsligt spana författare och direk- Wie Lachaire i Paris den minnes- tör efter ett uttryck af bifall. Men en rysk jagarn kask. Med långsam- våld. som vånnerna till Thaodore ma steg gick han fram till sin son, 0 under' Dessa annars så lugna drag Barriårea författaretalang rest vid förflutnas, skifta under lejemens fort- nedsatte vinaigrefinskan på bordet och hans graf. Ceremonien kom nå å hans atinanade sig, i det han sade med gång. Man ser pfsepänningen i propos för (legan, alldenstund just föraktlig ton till den 40-årige sonen: muskler, att han 'efter weil i de hän- dl på Vådevillteatern med oerhörd delser snus försiggå på scenen. Un- — Alltjeint samma oordentliga lif. framgång uppförde. hans •2."-te de -- Ja min far, svarade Barriåre, der tredje akten reste sig den stränge Linoues, ett af de mest besatta ar- af beundran för det år bestflendt, jag kommer att sluta kritiker utom eiiL beten af denne författare med en så denna satir, som försatte 1 ttttt om till- på achavotten.• skiftande talang, att han på en gång smkaedklbitadgoicniAtentienin: data till otgita.nr, Munnen som arbetar, framför allt och med kunde utlurade som ntastare i dra- lägsta konstnären har nödvändigt bebor af titropado hatt: mat, komedien och det gyckel bygda upptigsmakeriet. Man en vrå, der han kan lotstån ut efter kan för sig erhålla en bild af Bar- striderna deruto i förtröstan på sin 1 — larlilgreaistlaMI:adtiltrZran gilvit sin dom. dåres karaktär med tillhjelp af hans otngifning. ömhet. liarriAre har al- Barriare var *samtidens lloliare. Deo drig erfarit denna lycka, och häri repertoar; ingen undergick för °frige lättrörliga Pariserfliken förstod deo mera oförutsedda forandrIngar. Frän ligger orsaken till att man så ofta stränge domaren„ t *kallande Jubel att han på morgonen varit uppslup- såg honom tvär, uppretad mot hela bröt ut frän golf tilltak. pen Anda till dåraktighet kunde titan verlden, med rynkade ögonbryn och Segorts var lysande. efter frukosten möta honom bedröf- bitterhet pi hipparna. lian. far, en vad, orolig, dyster; en timme (leret- gaeninal tjensteman, var en misslyc- ter t ar det en tiger, lasslappt mot kad litteratör som tillbragte sin tid någon samtida, öfver hvilken han an- Lueil titt verifiera ile stycken 'Molnfri. såg sig harva orsak till klagomål. nkrifvit på prosa. Då BarriAre erbjöd lian kunde ömrost vara till öfier- sin lur en loge lör någon eremittre, drili meddelsam eller kall som en svarade mannen med papegojas till stilklina, god som den bästa bland den öfver <pallens spektakel helt D Th6)dore Barri(r('. a. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.