fra ELE he: ts “em a= [Pilu alr, ‘tér ‘ fane ed -1ômdj “en gång war delta: ej' + ".. 0ktober-Ilecember 1,35: 1: 4 | "gaté härids bäftförfäfringsbo- om 1d Härav énddag, bwarmid ombudsmannen, bre. Ph. Persfon utságs till ordförande, telutades ‘pà förflag af + ombudömannen, es förändring af 2 punt- ten I 23 $ af belågeld. teatentente. tv vf. ombudömonken Hifaledes inlem- nadt förlag till'uha fôrsátringsllanfets terin eBbtokolszduskare "utfågo8 berrar O. frummerin e ì. Dahl. = - — 8 ett swärt‘bryderì tår finansmis nistern befinua.siz under förarbetena ti den budget, sem. fall främtåggad för nås , sta ârs rifodog. 4 Bekymren komma 'af den cwänkadt belydliga minskningen I bränwisnstilwerkalugtatgifterna. oo Svenskt fårtyg anfallet af fjö- cfa al totdleltrå hemmahörande fleppet Anloiuelte; kapten C. I. Nyléu, har wid Caendatne i Stilla oceauen, der det tåg under stittje, öfwerfatlits af 400 infödingar, hwilfa i 12 fauoter fommo emot faridzet, wäpnade med kasl- spiut, vitar ‘ e< fubber.-” Genom au- wändande al de ombord befintliga skjute wapnen, en dubtebdsîfa och bvå revolv- rar, ly>ades det do> faptenen hålla fi- ‘enderna pá afstênd, tillgå en Lätt wind blåfte upp, sä att fartuget funde segla ifrån de ogástwänliga öbvarne, af hwilka några blesws dirsffjutna och fåsade. — Nekad ufwidgning af sparbanks- werksamhet. Afarps sparbank i Kriftis anstads fån hade begärt faftftäftelie à nuit reglemente eulizt hwilket bauken flod tillila ‘meltaga ; iniältningar för tifrånte- 04 tapitallärfåtriug. * Meñ [= mål tångftoreljen sem f. net Hafma nes tat faststäslelse à detta reglemente: > — Setarliswet år i pckuniärt hän- eende hirligt nog i Gefle, för hre mi tareSätminjtone. At den ene af dem fêreslás i inkemst 9,900 kr. sami åt deu andre 8,900 fe. femte loslälle, — På förflog till länsveterinärtjen- fen i Östergötlandd län har mediciuals styrelsen uppfört i förfta rummet läns- veterinären i Hallands län J. 0, An- dersson, = a — Dödsfall. Den 25 Nov. på af- - tonen asled wid 64 åra ålder i Eskilde tuna fabrifsidlaren, riddaren af Vasa- orden Johan Kristoffer Heljestraud. > — Ur det möjljgt? I Kristiaustadse bladet sciswes: Atsfilliga tidningar ha farm flandrat det fnåpliga afsked he- en för Kristiaustadobankens afde'nings+ fonter i Malaiò efter 19 års jommetas grann tsenstzéring t desja dagar erbit- lit. Detta erinear mig om eu sannfáre diz händelse, sem för Îintittiga år jedan timade I en af ‘wára smástäder. Ea lamrer i eu banf_— för öfrigt en glad e) ofiraralig tol !— râfade wid eu en fild tilftådning i ett fättal begagna nt. Iey>et: "wår beskedlige borgmåftare”. Detta kom til ftadens fiyresmans öron, > ed han beslôt att hämuas: Nu bar det ej bättre till ån att borgmåftaren räfade wara stor altieegare o< till pá fêpet ordförande i den bauf, i huwilkea lfam- rern war anstäld; Föôrfötjelsen började med att borzmästaren, som en dag upp- tådt några (iustorn i de bödfer famreru förde, förbjöd deune att jnuja i baufen, Delta war ett hårdt slag för famrern; om fort "förut. börjat. fusa för fina waga ôgons skull: Stort efter inträffade olagsftämina, hioarwid famrera fört oc godi erhåll assed, utan att oriat dertisi angafs af fivreljen: Unmäzkas bör, ott famrern war 60 år od) att hau I 20 År sammwetszrant flört fin befattning. Nu tror man wål att borgmåftarens wrede war flådt. Jo pytt!. Kamreru war stads- fullmågtia: bergmåftaren stälde om ait ban wid fåtfante wal ej ward? onmwald, ly borzuästaren I den, fladen hade myc: let att säza, Kamreru war, medlem af tyrferåtet: borgmästaren gaf sig Ingen td förrån han Iydatå drilla famrern ur tyckorådet. Så gid det undan. för un tau med afla"fomrerng extra; syßfor, Men iate nog med allt detta, utan berg: måftaren stälde åfwen få till att fome rerns hus wacrdl expropriecadt för ftadens ráfnlux sedan föckt wärderiugsnuännen, som worfborgmåftarens wä-nerc oc tall bröder, till ett mydet "lågt pris uppflats feroder ten KT fått Iralaer amrern.?-J skymningen gid borgs måftaren I (mygg och tittade I famrerts “alt feefter om den war fallet, o strax böllåldes famrern.: - Kam- rern „war ordusnzömnan + för sprutoruas Panpwanstap oc) râáfade wid en eldamåda att fåtta strälen | naden på borgmásta- ren, men friliades pa grund af bristande sewiainz, 'Fräâu fin: berottning wid sprutan blef; Fan dad assatt, Mänga prof på borgmältarens bämndlystuad sale unna anföras, men läsaren torde a fålt nog... 3; : : - 4 t + - UN: a sd ' [n a 1 ! ai E nt = 1 i = = Furftlgå befål. - É3r 80 år sedan blek Swalge odj4-af er babift furs e, dm; âfwen han; four bit för att se sitt ngfödda-bdolterbara {sedermera store riigais; mogmar):? Det war arforin-: fen) Carl + Ludw!z,* fader till den Möna Fredrifä Dorotea: Wilhelmina, Gustaf TP IV: Adolfs gemål”. Wid detta besdk war eu-sorzlig-händelse törfnippad, == - = 180L-T- December föddes Buflaf, A= dolfs-Aldsta dotter Sophia. : De badiffa swärfüräldrarne antommo på besöf från Ryßland, der de gåftat. hos fin doller, fejsarima 2 - Pål hemfärden till Tyskland stalle nattqwarter tagas | Arbega, Prinseu ålte med fina adjutanter förut, oh hans gemål! följde 7ett sty(fe efter med hvit. Wid eu fkcô?uing af wszen blef priusens „Näde. omfulltaftad ned“ jádan wildjan- „het - ast! han fMadades swärt vch- uppgof ‘akdan- i Arboga 22 AU Gustaf Adolf Midade genast en adju- tant alt nråia de refande damerna oh 1ât aumoda honom att med warsamhet underreäita prinsessan att hennes gemil ståtstigt inijufuat. ‘Daftadt desja för- Fatigyatsätgärder funde: sanningen ide läuge.j hemlighällas: Anande sin oly>a stôrtade deu bellagguswäida-gwinnau in i rummet od föra sin gemåt ett lif samt fig sjelf eufa | sitt 47:de är, Deu f. familjen tillbragtes wintermäs uaderua i Haga, der den olyfliga prins ‘fesîau' sôfte uäzot’ hema sig från fin sorz, Annan hou för andra gängen an- trädde âtecresan till Farlöruhe. , Dä! nuwarande storherligen Födded i Karlsruhe 1826, befaun sig hans mor- mor, exdrottniugeu „af Swerize, i Lau- januej Hon stod dà wid grafwens bädd, Deu glada underrätlelseu slärkle henne emellertid jå att hon med egen hand funde! freifiva ell bres till jur dotter. Detta! war hennes sista bref. Några dagar derefter uppgas hon au- dan. | . Y — En anuan ordning med bewärine gen måfte det bli, om wi en gäng i framtiden fä allmän wärnepligt, ty nu räder (ett både :ömfligt oy lösligt cefe terrätsligbetstilftånud. Somllze, som skole fal från Sfuingsmötena, efterjólas sedan 8 a 10 är tilbafa förgåfwes as frono= tetieningen för ultagande af pliften eh twingande till fullgörande af fina mille tåra fördindelfers audra sêregifwa i Små land att de wilja ererfera i Nordane” der de âro på arbete, od i Norcland att det fyneå dea bâst ait fimpa un- der hembugdens fanor. ESomliga witja refa fill Amerika, men då de ej ly>as erhâsla utfiyltuingoattest dit, begåra de arbetsbetyz eller attest till någon hamn- stad. ¿Det kan ej wägras dem, och få gå de, före ‘eller senare ombord på eu emigrantångare En od) annan, fom sätter 'vris pá att ha fina papper flara, fullgôc werfligen omfider fin uppskjutna wårnepligt, men reser utomlaudo ome- delbart derefter, och swenska staten har i få fall fleu watuta för hwad den på festat sia osladige sous ”milltåra ut- bildning”. — Antalet vacciuerade barn i rifct år 1881 uppgid till 107,270 ed unders stiger ‘de under är 1880 vaccluecades ontat, fou uppgid til 110,075, en minft ning fom kan förkiacas deraf, att arta tet lefwande födda år 1830 (nemligen 134,262) war mindre ån autalet lef= mande födda år 1879 (nemtigen 139,043). Antalet år 1881 vaccinerade utgår 79,19 proc. af året förut tefwande förda. Pa grund ai smitikoppor ha i Malmöhus, Christiaustads och Kcoueberzs län 12,547 perjouer blifwit under året vaccinerade, — En utwandrare till Amerika Från deuna provius skrifwer till eu här i sta- den bojatl person på följande filt om sin erfarenhct af tijwet på andra sidan Atlante : Raud Jph och Kunsus d.8 Okt, 1882, Jag: 'sutte'min”tro och” lit till alle hvad som tillskicfs mig från Kansas, till, Sveden (Sverige), var på jag skingrade mitt bo och begaf mig på resn hit till det så kullude törlofvatde landet ined hurtru och fyra barn. Jag reste från mitt hem den tredje Janusri deta’ :år ‘och kom hit till Rundulp "don 6 Februnri, uch resan var gauska avår. och lång, Menjag kan ej finna att detta Inud Ar bättre än: Sveden. Hur är många olägen- beter vom de hemmavaraude svenskar i det gula lamlet oj vet of, om jug någon gång kan omnia så mycket, så jag kun team till Sveden ar gör ja det. Jog bar funnit på donna ti jug har varit här i Amerika, att det är ej en på ett hundra som-akrilver oamzungen, ‘och um Inndets rätta löp. hållande till Sveden, I sommar har hitkommit. tusendetals från Sedan, och. största ”delun Ar arbotslösu, (det fins’ val’ land att få nära ‘pd for in- fienting- ngi å voster, men det ür ik som en, Odomark, nf både djur och vilda | menniskor, och hvad som" be- träftat meil kristendomen här å donna trakt Ar ganska dålig. Folket i ull- manhet Jefrer som Ingen Gul skole E E ‘Facval,: Till Gôt -Posleu ffriswer en utwan- trad sweusk d, 20 Oltoberx . ; Huru många svenskar finnas också ej i Amerika, som sålt sin jord och pital, de dertzenem erhal ec Rörflaged > tår: uu ba dtn i någon af de vestra etler[sydveetra: ataterna har] ; Under det att de hens: ma. halt sin goda ber uiuzgtoch.- les; vat ett. jemförelsevis bekymmersritt, ehuru. arbetsagat „och: atráfeamt Nf: hafva ide här råkat: i: handeorna: pá: nâjot“af de étorn jernivageboloygen beh, hvilket” äc-det väretn, nägon'inF-dei-- ens många agenter, hvilkad i nio fall af tin, äro ;skojero "och bedragare, hyilkas? enda 7 diktnn och }raktan ke, az förtjena på främlingario och lora dem så geundligt, som wohn t, Den jurd, de:erhålla, Ar ofin Uflig och os funtligt svårbrukad, åtminstone sådan jord; som ej varit braknd förut, ach någon annav kunna do sällan köpa, ty odlud jord är mycket dyr, och i synnerhet om den visat aig vars nf någorlunda god beskuffentet, Skola de skaffa sig redskap, få jle för dem betala orimliga priser; och, do arbets- krafter, de måsté skaffa'sik till hjelp, kosta mycket penningar, hynrtill kom- „mer. at? arbetsfolket oftast! Ar opâlit- ligt och försöker genom nia möjliga medel drifen upp sinn fordringar. Ett mycket vanligt stt är att tinder skör- den eller någotiiminan bråd tid tvärt sluta upp med arbetet och ej återgå denill utan förböjd lön. Några kon- trakt mellan arbetsgifvare: och orbe. tare existere ej; således fro do »e- nare ej bundna på något sätt och de förre oftast beroende al deras god- tycke. ne — Swenuffa lekfaker, ‘Som nu till julen cu mängd utläudskt fabrifat i lele {afowän, mestadels af prydlsgt utseeude, meu oja a} dålig beskaffeuhe!, sram- tägged i bulifernæ till förfätfning, är det glädjande att je det åfwen jweuska lel- taler börja allt mer fomma i marfua- den. Det är hufwudsakligast från den wälfäuda- Gemla-fabrifen de sörskciswa sig, Nämde fabrik, som i början af sin mwerbambet arbetade med mindre Avn- saut rejullat, lår!nm deremot gå myde bra, och des; alster róúa stor’e]terfrägan. Leljalerna decifrän äro of förtjeuta as uppmärffamhel, ty de äro hâde wadra, wälgjorda e< farfa fomtiofta of În- ftrustiv „art. Fabrifen' tudes särskildt excellera i lilliverfningen af mblblemanzger. — Tillstánd för fommun att uppbära flåndpenningar wid torgdagar. Hos k. nt har ocdförunden uti fommunalsläne man i Skurnps so>en i Malmöhus län, à fommunens wägnar, auhällit om tilts fläud för femimunen, alt wid de forgdas gar, som infêlte“ à tredje helyfria fredas gen i Juni och .Oltober månader, då wzuligen my>et folk famtades od wid bwilfa, tillfällen. den af lommunen får- frildt” aflônade pelsönppsyuingömannen Idde förmådde att eusam upprätthålla ords ningen, få af haudelsbesöfande tilla wi dare uppbâra ständpenuiagar med 1 frona af en hwar wid föôrsätjulug aë ine dustrialfler. Uti asgiswel uttåtande title styrfle länsslyrelsen bifalt tis anföluins gen, enår berörda torgdagar wore myc fel besêsta och till nytta får! octen samt fommunen fortfarande hade ide obetyd- liga utgifter säwäl för ordaßirgens upp rättbållante under, torgdagarue fom för tergplatiens undechällaude. | Gifter det femnieröfellegium " jemwäl förordat bi- fall till anjôfuiugen, bar f. mt den 15 fistl. September i få måtte lemnat bi- fall 1ifl den gjerda ausêfuingein,'alt Sfu- rups .fommun bevättigata att intill ul- gången af ‘1884 wid månodsforadagarne derstädes à tredje helgsria fredagen i Juni oh Oktober uppbâra stäudpenunsn- gar med 1 frena af bwar cd) en, som under desfa dagar à Slurnps torgplats idfar bandet i bed, i ftånd eller pá au- nat fält upplager plats & torget jôr förs fätjning af andra waror ån freatur och fandtmaunoprodufter, : =- Tolageus aflösning. Skattelomis tån har, fom bekant, bai fänrtlilda jam- mankräden i och för tolagsfrägans be- haudliugz; fomiléus arbete | del hänfe- endet åro ännn ef asslutäde. För någou tid sedan wä>tes suon! ko mitén etl fårflag, som gi> ut på att I ett slag töfa den ‘annars få lnvallade telagstfrågan. . Förslagets Innehåll war i fá ord sagdt — efter hwad of med- delas "från buswndstaden = ‘att sliders nas _lefog sulle sug till stalten, mot det att denua helt od båflet ôfwertoge få- dernas juriadiflion’; alt. fåledea alla âme „beteua i ‘stad, det ware magistrat eder polis m. m., blefive statens > , Förslaget wann inem fomftån auflang, läwäl hes reprefentanterna från landa bygden fom åfven bos städernas. Man anfäg alt fördelen Mulle foma all fans na på de scuáres sida, emedan juriadits tionen, på grund af städernas utweling år. efter år, drager”allt ftörse utgifter. Statens winft wore mera ideckssatt. en mellan; land vd slad emswistad fråga, fom har” alla egenskaper“att| blié' äfwen den, ett. Erislple, ¿sulle på en gång få sin töönihg ten} atei faenas fy, Í al frau. ffridit, att från ftåderna Infordratö att titt fomltéa- infouma med Ofwerflat ôf- wer lostuaderna . för derad [urtodiftien, till jseunörelse med infomsterna af tola- gen. „Slaltekomilén, som för härwarande ajontuerat” fia har tillfatt]ett utskot1, till hwilfel êwerslaterua [riu de olifa egendom hemma och för det lilla ka- städerna* sela Ingå, heden utskottet pá grund . af desfa ar att inför den | frn FR a - ; I | | | | Å kö ard) köp and: py famfade’ fake. tet ar för sig: weta," ait-sfaltefomltén fulfonnwer fill’ regeringen med: huswud=. belänfkandet | tolagsfrågan: Inom loppet, af enkla tifädages eu förmoten, hwars" lati de bliswit afgensanera”ofs - «—-Dôden wid halahuggnbig är 3 t mitn framlågga elt belån- Inerfigternä torde. fill utftet- ‘aulánót izmidten af-násta månad. - + eldot-brefflrifmwåre bestridd. zonbli>li efter oc fullfomtigt jmärt tadt af sina underfåkningar jemiväl wid mördarne- Osterman , och Anterésou- Slz1ds afrättusugar,! : Detta. förulsätter naturligtvis . lifwäl,. alt frarvrättaren fôrstár. att..rátt fullgöra filt hewska uppe drag. Den senasle halohuzgninzen . | Danmark, hwarom fed att tja i förra muret, har def âuyo wia} wädan af att dswerlemua denna förrättning i en menniskas hand, iom af flere antednin- gar fått fan swifa i det afgörande êgon- blidet, För mången lår det wäl och förefalla melbjudande, att det omedel= bara - asliswandet -af-dea ena’ wezniskai kall uppdragas äl en annansiem genen efouomiska fördelar le>as ort âtaza fig eit vrfe, hwars upprörande! beskafenhet wil ej fan undzä att meuligt inwerka på des ulôfware sjelf. Sá tände dêts- ftraffet, särskitdt Zenom hálsbuaguiug, qwarstär, suues dycför deß werfstäilande pá mefanisf wägt=ah ej genom direkt “handfraft wara en af humanitekens når maste fordringar, och denna fråga fan mydet wäl [0105 oberocude af den mål ännu ej vå långe afgjorda striden om dödaftraffets berättigaude eller Ife, Skul- te ej clef1riciteten âswen i lagens strafe fante hand funna ‘blifwa en menstlig=- hctens wälgörare? Det will ätminstone" synas, sem denna wåldiga fraft just sulle vara eguad aft pádel Tnabbaste, jmärte sriaste och e!ellaraste fält förrätta bö- delns tjeust, vå samma gågg afrättuîn- gen derigenen skulle fêrlera fit slagt* máosiga cler tortyrartade flaptysne. — En bewilningefråga. Juem Dingtuna. páfêrdes.9 greuadierer od" sotdater för år 1879 bewilining för 400 freners infomit. . De llagáde och befri- ades från all infomstbenillning. Ni grund däraf. anbötlo fklogandena bos fommunalstämmau | seen att återfå sina, penningar, men « stöînman ofsleg deuna begâran af det fil att de ej I författuingseulig ordulng fromftått au- márfnlug met temmunoni „debiteriu (8- läugd. Henna inwäunduing underkändes få mål af länöstyrelseu som regin, vd tommunalnåmden âlades återbetala fas gaudena deras utlagda skatt samt ersátta deras fostuader’ i målet. I ba — Sweusko Följetougsbladet. Regn har, på grund af gällaude tagftiftning mot lolterifórefag och med föd af Île arlileln uti den internationella fenven- tionen angâeude bildande af eu werlds- voftförening, fêrklarat at} prenumeia= tion à deu i Köpeuhamy ulfomniande titffriften , Swenska Fölsétongsöbladet t. w. ie får à postanstalt i, rifet emolta- gas samt att, dereft wid/den underjöls ning af leröbaudöfêrsäudelses innehåll, fom af gåttande författningar páfallaz, ”frulte besinnas att fpridning af. nämda titflrist på dviilt fått ejer rum, weder-- bôrande posifêrwaltuing har alt inflåtta jöisändeljens widare befordran med po- fen cler utlemnande till adreßalen. - Prest oh skolmästare på en gång. *Presterna sela driíwa med flit gerpa, alt baru, dräugar och viser lára lása.i bof“, får det I fyrletageus fapitri 2 $ 10, Få äre mål de prester, som befats ta sig med dulift elmästarearbcte. Ett få mydet wadrare undoutag utgör tet ad?prof, Fr, Holmgren funnit belräs- | - wad r ör, Holmgren | mar skrifwes: - Den ene nings båda “híllills warande e fetter C.“ Gethe, ‘har’ tiltôst fiz | Swahns hälst I tidningen för ningevrig af omfring 1 följd hwaraf han från början qwarstär fåfom tidningen "Kaliar®, mer att fortfarande redigeras ef ma plan o< med hufw fraster jom hitiilts, — Det kan man falla stodholmare, hr A-—g, till Cadiz för att föla fin uifemst böll anställniug på cett loninlattente För en lid fedan fom då, all en unz pastorsadjunk1, hr Widén i Fryeled, Jöutdpinga tär friwiltigt upp» it... lett. med gra wänner i ett de skulle spela vå ett lotteri i Sagdt och Mort! De lêpte Döm om deras dagen erforo alt hêgsta wiusten, ont en milllen fr. fommil på veras dum Delad på f 1874 år stad exira lärare. — Saltprisen bafwa i Epånien ej obetydligt sjunkil, : — Ett nytt ordensmärfe får Swe riges alla Gevd-Templare år antazet af werfställande rådet. — Prof på wältaligbetsfliff oftare af tandaböfdingen | AKriftianhoda tis Trolle-Wachtmeister, då ban fem orf rande för den famösa deputatioden hote fdrelcäde inför fonnngeu och keonprines, Wi funna ej neta att giswa wär li- ‘fare ett lîtet prof på den miltaligkt nämde laudshê ting derwid utmed Til konungen sade ban bland annat: «da! en glädjens, en hoppets ds Kondens förenade fol med den MH November, di vir dre barn kronprinsessa skänkte konungs huset och brödraföolket en prigs, som, "uf försynen. kallad utt en pång på sis bjessu båra dv förenade rikehes åros fulla konungukronor, då sköll i dig förena vasukonungarnes genom hug- stora idrotter frejdade at med dea konungastanr, oom i både de nordi- * uppgick öfver råttat en aftensfesa får sodueit gar. E Hwarannan aston. | ett tjog af Frycleds un deras .ráfusng oh, all fli dy rå ba jo, någo tid deu af datt - f3 nted ider till ban burar Yttgline Imlga kerl ' ddom, Ch nk fiys swenlta práfct med érslyta oftontimma; belt “hastigtz o< Arveledsze4sarne elsest ¿fanske sutit hemma e wid ”fpfobrafam, låra sig nytt lärer? od pastorn >= infemst har. ban ife wunnit, my>et mera af tadj — Tidningspresfen. + I lflefait ja lun- fohtant nen [$ amhetens bieelezutle “ n. Kal. ina tide gare, f, elior D, > lt dög. . 8,000 tröner, ti ed med nåfta dr enfant fate a Tiduinzen log, ler fars ubfalligen samma a. t far! Cim feel waras ne cd tle T, laz att Madrid, sig en quii Midje dr k birem ing. ner, yea bälîter bite detta - 250,000 fr, - bwarigenom bwar ch af qwinteltend medtemmar fue [reuor, 2 Qu ett intres Nriswer eu tillfällig Smäl, Aleb: "Nutigen utfkämpades'wid ivelbordet en flrit, som terde wii y pe märlsamhet“ äfwen utom deu trånga fre. - sen“ af fortspelets minner och willen willuar om att I wär welligd 1id-ay heroism ef dött ut, åtminftene då tel Faller att prôfwa ett wexlande spes une “| fer, Baron Mecllenburg från Swetize wägade fulâta fig i tâjlan med matig de Longe, en of de förnåmfrå pizuetipe lare i Paris. Partiet warade ef mindre äv 34 timmar oc afbrèls eudast nigra få minuter, dà de båda riddarad idenes forlslrid fötte” stärfa dry>. Partiet Rit om för baron Medlenburg med en winfar - 800 points, hwarje point tl 4 franc — Mt: vifaricrande lärare wid. afl mäuna lärowerf, pedagozier Ace femis narier lemma arvodena numeri alt 1 gulceras och ulbetalas på ena font i lungl, brefwet den 13 Netember gadt angäeude arv « y I 350,00) saut parti i net brefitrifsvore tit „mal cd förmås banda fört oden för i 3 — 206 — med den gamla säckon ‘trodde jag, att sorgen sku »Stackars gubbe», beklagade Bon. »Jag har släpat och arbetat hela mitt lif, den gamle med darrande stämma. »Gud allena vet huru svårt jag haft det, och endast han kan sägs hvilken möda det kostat mig att endast skafla åt mig uch dé mina. Och nu bafva vi icke ens det» : Han .mumlade ünuu några ord såsom tick för . pillerna och smög skyndsamt ut. Stackars karl, Ha syntes bruten till ha he o kropp och själ, > ryggen. Ett ögonblick ta’ lifvet af mig? fortfor ; Ben funderade en stund, derefter gaf hun sig i väg till postkontoret der han fann Salmon. Donno sjeltförnöjde och för träfflige "embetsman satt makligt stödjande sig " t utpateti, njutaude en behaglig siosta efter midilagen vilken pükort hade varit haus röda ansigto, god och riklig, att dömas »Föreök att. göra något för Lood, började Ben, sedun han öfvertygat nig om nt do voro, ensamme y ‘Hah ‘ür alldeles utfattig» — | : «Göra något: fört Les!» upprepade Salmou! t a skulla jag: kunta görd för honom?» Lat honom få platsen” tillbaka.» :»Det skall jag sägab skrattade Salmoh rad ' geh frå gado sedan Bei, om, han trodde honom vara en narf Ni! kan sgöra Not, om ri vill kan eko uthärda läsgo; om det 6 \ oo dos vald ena --t sade Beu. kall vara som i Lee det
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.