OS. 23oftructai. luttograftn Uttiblem bar animalt fig årna i C.. .igtuna anlägga hettrtderi f6t- att fråu ed; met ten 1 nafta %cbruari berftåtka bebriftva beftrt7deriarcife. - - 9Rafaltring af fritnarfru. lUnin3 af itetnffa eofttecttetö rroblem att, 111411 all Rata ftriftetliee, fauna fullftåntiat matulira friniår4a, bar fta• ticithnieetteren ech veftftatiettefUeftån• barett 9i. 91. Tienth lemnat dt hibrog. ,yatt3 Dtflag, fem åtagit :udd i 01.-`P , leta fåttinba: 9.3t ftienårfet mata af felalt eti mitt ten ed) ena båtben t. tr. th, ben an- t ra blå, gjou ben år nu. ?åt ettart entaft ten tia hallvan mara låtlera met gummi (få att entaft ten infettar :vit) hrefIret), få mete. tar man måttet genom att flita bort ten anbra belett. (etta år fag:intig mafultring. %Ur. fet Råtta tutaft, tå båta hatftverna hänga lantman. em afOitna r8ba be. etta nitrit.' obebbleen att- (en (an tetinta0, od) att herfåtta tent .år ent0 list. etaberne ett flattereginingtn. tt ab ffattarglaingafrågan angår, år ben Pr tilltagen nu frandagba flata- tottkreperttienen teka mera uppluiante ån rkanbe hårerbuingfrågan. eåfoin Teban tåmitt?, fkrflåte Gruubfratter lamt tuftning ed) rotering till afffrjfning, på fått ffatteetnittla brtuftått, met 10 eremit Or år 1884. St entitt5n8 ikring halma f rr Cfrrt Plita i många pulat- ter, men ledet de i alla. ealunba har t. er., heat intomftbeteitiningen af jerb- brnforhelle haråffar — ett hmitten, få- ban ben Preflagiti af fentitn, från måtga håll tet embhutt uttalats , att ben Rulle Hilma iQujoriit -- regeringen. firflag IHt kreta ett palitligare grunt- tral i heftåmmelfru, att hma hewitl- busbrft ning RA utgå met ett åre troner of faftiabelettå torerittaftårte. Skare höftve ertftettantinimunt janit bet hemillitingOria afbraget wib hejTattantet af intentft af fapitat ett arbete hlifteit i regcringenG krflag Wjba f år wioia ert ter, ber heflabåteftatatmt år yngre. Mala orter åre etside ed) Meherg tamt, i ben mån wrberbkaube tamil:On:1mo tigbeler bet turbgifka; Omta 11Pialar 9terrtking, 911ctinti takt fiber:ta Otfteherg4.4.5cfteinertInnti län. bala tio ftäbetterefiS8 crifien3fit in i mum titt 700 fr. ed) bet , betaillningdfrin af - braget lin Gbo tr. Dr mem] hm 1,200 'fr. fana 500 fr. Ot lerigt ber uti•fiver ett intill 1.8C3 fr. 5råntein8- Rtiåljningaafeifttrua6 intraguiug afih- jet. Något Prflag fin maltffatt bårfe de af. e. et ,fan ide råtta:1611am påfklå, att regeringen mab Dvala Reling gifteit fig till ben grab i (anttntannapartiad hån• ber, fem på ett ed) nunöt håll befarat& etta parti låter cdfå mara långt ifrån belåtet. t anbra titan, om edfå me- baihrante lagt i bagen ett ertånitaitS- toärbt bemaanbe att lugna ftatztintra• fete farhågor, få terbe ;utbed ben fil:land anfluittina till regeringeRtflagett ide tya. ra Vits ifteer allt ttuiftorl. 3 bet hän- krutet tillmäta tri tå ide någon får- telef fler Motell( åt ben eppefitien, fent från någon bel af ben filan in8j• liden re.st ,:ter att fållad i gång litet te • tina lemna edfå fibe tt tetånfli3beter, fem ålfem bod en cd) annan blaub bena Mulna mata- mån funna fkrbnucte ineb håttInn titt laubtti Prinåga att håra en Priwarö- tunga, låten ben efter all :inlåning fems mer att af regeringen nu fkrf140. Zwer• fambettn tork fernamilgaft hemta nä- ring från ett annat flaga hetraftelft. ■ z :15tatåtecrIarterefitionen " :vilar, att bet neg fh Kinuaranbe går ga nib gebt fig att ur fbrettraraube infemfaåller bio te bet8ftitla malen, ed) mnn beWirrer ide tyna eptintift for att avin ten Hrt beeening, alt trala fållor Reta i ten argt flita ritare, ju (Ange liten kant: firiter, att ,if men te nu lbutittto och (*mir:inte i•fitinytrita i utgifter funna htt,itfaa ir,in jamma `.Dien itafl bit famnta funna isnav etta be mana itts fkutfreta rtb haåreate, enen ber- in3atunta utehliftvante trat, tont et, teet-flin:1:n liter'? Tet torre låttfinnigt att heja tett ti(Wrfigten. 9)Zett otta få år. huru ffall tet Då gå? Literna harafta fig met fall rått fem utirciftin„,,ena Pruåttifta bärrör, ed, tet tnåjte Kl-fromma juft tean ::toft fråmmante efi brått att :Ha mita- trtafa eller binuna henna iihrecnill3 ge- nrit att unbanbitla ben uh metet. Ren Malen om be bet [fulle tvilja, få år bet bed insen utfigt f br båtben, att be ffutle leda• brikett fin Mila igenetn gina ideinftfåtlera haebanbe åt ftaten låret' glebcd ide i längtat funna uttb• ecb finanAminifternaåller bruna nhahintigbet i utfigt Teban fk ben når. ntafte Sie låtant frhållante frantflätter fig bel lphismålet egft fk. ftåtana: weiti ei ettfå baftea hlifteit ffc• nate nu, t3 inuti nhteåtttighrt Pre- tåg att bantia annorlititta, år bet ber- kitr eller ena antagligt, att lä M- aka femma' att ffc i en !volatil', tf fleallet mellan flaten8 utgifter ed) in- temfier uhgar alt uppivana 'tåget jon låmpligen uppflutna mår siksbagen Till ordförande i ständiga ut- skotten års utsedda: i konstitu- tionsutskottet herrar Ilallenborg och Sjöberg (vice); i statsutskottet: Sparre och e. Ifearssen (vice); i bevillnings- utskottet: Bennick och 13oström (vice); Ingutskottet: Bergström och 'ho- rnasens (vice) och i bankoutskottet: Åkerbjelm och Lyttkens (vice). Statsutskottets ledamöter ludra fördelat sig på nftlelningar sålunda: 1:a utHiftsafdelningen: hrr grefve Beek-Freis, grefve Lagerberg, fritt. von Lie:ner, C. lfrarszon, Svett Nils- -son -helt Jun Andersson; 2:a utgiftsaftlelningen: hrr fritt. von Essen, Törneblatlia, Palundjerna, Key, lIörnfelt och Sven Andrensson; inkomstaftlelningen: hrr Montgo- mery-Cederhielm, grefve C. K. .1. Posse, Witkn, .1. E. Johansson, 0. 11. Olsson och Nils Petersson; . riksgalthardelningen: hrr grefve Sparre, Nordenfelt, Lothigius, Lisa 0. Larsson, Ok Andersson och C. A. Larsson. ganbsorten. Ystad. 17 dygns' fasta utstod ny- ligen ett höna på Söder/dån. !lon hade blifvit instängd i en halmstack och kunde ej komma lös förr ån hal- men borttogs. Ilöttan var då till ytterlighet mager, men har nu åter repat En straffånge vid namn Cnr1 Fredrik Petersson har i dok:orne å eellfångelset i Österatind ajelf be- röfrat tog lifret. Med en 'bit jern- bleck, som hnnpå ett eller annat sätt förskaffat sig, hade han trilårt sargat sig i halsen, å handlederna och å nrtnarne. Då man kl. 5 på morgonen fann honom liggande blo- dig på goltvet i sin cell, sändes ge- nast brtrl efter fåagelselakaren. Den — 27 -- Mr Smale väntade, till dess Sylvia hade lemnat frukostbordet, och då sade hon i sorglig ton: >Tho- mas, mitt bref är ifrån Theodor.» »Jaså), sade mr Kerrison, >och hvad har Theodor att saga?» >Jag vet knappast om jag skall meddela dig det eller eja, och hon slickade med väl låtsad förlägen- het. allet torde icke vara angenämt, Thomas.» >Må vara, käraste, men innan jag vet, livad det är, kan jag ju icke yttra mig.) >Han talar om att komma och helsa på mig, Thomas. Det är hans tur att få ferier, och,» tillade hon blygt. >den käre gossens första tanke vänder sig till det ställe, som han alltid varit van att betrakta som sitt hem., Och hvarför i all verlden, skulle han icke komma hit! Sannolikt behöfver jag ej säga hvarken dig eller honom, att ban är välkommen.> >Nej, .Thomas», sade mr Smale tveksamt. >Nej, jag tror det; ja, jag tror att det skulle glira dig andt titt stinga din dörr för ditt eget kött och blod.» >Dumheter!» utropade mr Kerrison. Jag vet icke, livad du syftar på eller vill, men jag skall bli lika glad att se Theodor som jag alltid varit, och hur länge han vill stanna här. När viintar du honom?» »Nåväl, Thomas, för att vara uppriktig emot dig, det beror på —) sårade blef förbunden och inflyttades i en P. k. fönstercell. Oaktade han här noga bevakades af t%cune per- soner, lyckades han dock vid 11- tiden på förmiddagen att afslit• de af Muren anlagda förbanden, livar- igenom så stark bl adning uppstod, nit mannen, !it nix efter det Vikaren An. "0 infunnit sig, nfled. Ntrifics. , Kristina Nilsson är åter vid god hetsa och (omåttlig roat. Hennes lunginflammation har hålunda varit ris) eket lindrig. Ilon har inalles gif- vit 24 konserter i Amerika med en bruttoinkomst ut 119,982 dollar.. En telegraflednine nere 1 mar- ken, hvilken Ar heråknad att kosta 40,000,000 bane*, håller på att an- läggas mellan Paris och 11Iarseille. Ledningen inlågges i ett tackjerne- rör 6 fot djupt ned i jorden. Vid byar 700:de fot går ledningen genom en jernkista, hvitri en lucka Ar an- bragt för att tnöjliggöra undersök- ning af ledningen, som kommer att Kittas i förbindelse med telegrafka- blar i Bledelhafvet och Atlantiska oceanen. djupa afgrund och höjande i sedlig- het; el att de felande och fallne må återupprattent och danas till sanna kristna, goda medborgare; nyttiga sainhallstuedlemmar, alskadu familje- medlemmar och idoge, sparsamme mått och qvinnor, Gud till åra och sitt land till prydnad. Vi ara vål ett ringa hop; men Gud och vår rAttvisa sak ingili a oss mod till striden mot ,,virt folks farligaste och !Omkast°, fiende, dryckenska- pen. Det gomå n segra skall till slut och derfOre våga vi, utan att vara förmåtna, hoppa*, att den tid skall komma liften för Svea folk, då så- väl vinkaraffen från den rike mag- natens bord som finkeltlaskan uti hambusene trasiga ficka skola, 'for att icke namna nlkoholhaltiga och förgiftade maltdrycker höra till tider som svunnit han. Men uppgiftens, mine bröder! icke i striden, utan din bete omkring nykterhetsbaneret, till dess det blir planteradt i alla Sveri- ges bygder icke blott som strids- utan afren såsom segertecken. Gir- ve Gud eder nåd, styrka och kraf- ter till det nu ingångna årets stora vigtiga arbete och strider för rus- dryckernas fOrdrifvande från vårt m- ånde fosterland! H. V. K. je skriftlig förklaring bör undvikas i dylika falla. Hvad kunde detta vara för ett 'falla? Georg bråkade vin hjerna, utan att kunna gissa sig till det. Skulle utan möjligen vilja föreslå ho- nom ett giftermål? Då han anlände till sin syster* hus, fann han der sin moder, hvilken eljes om vintrarno aldrig brukade lemna hemmet. Barnen voro hos sin morfar och guvernanter, syntes icke till. — Mia eon, sade fru Ilaraderstrangt, vi halva icke kallat dig hit för att göra dig förebrAelsel utan för att sen famille“ rådgöra om ditt barns framtid. - Mitt barn! utropade Georg; men jigg har ju icke något barn. -- Du borde hafva medlidande med den olyckliga Eugåtie. började nu Kermaudreff, eftersom vi, som genom henne blill it så groft förorättade, hafva medlidande med henne. Din syster har ajelf fört henne till klo- etret, hvareet hon kommer att invan- ta sin nedkotnat. Efter att i tio år hafva haft henne i vårt hus, kunde vi ej öfvergifvn henne. Hon ml se- dan begilva sig till utlandet och der förtjena sitt bröd på samma sått som hår. Men det fina ett barn! barnet åt hvilket du visserligen ej kan gifva ditt namn, men som du åtminstone bör förse med bröd. Vi hafva tänkt, din mor, din syster och jag, att du i dina förmögenhetsvilkor ej kas göra mindre in att för barnets rakning sitta in 50,000 fres i någon lifrinte- anstalt. Dessutom får du naturligt- vis åtaga dig kostnaderna för dess uppfostran. Georg hade hört på allt detta för att få veta hvad frågan egentligen (Insåndt). Tjärad och ilittdrad vardt nyli- Nu ä de holia länge sin att non gen en neger vid namn Jones i Re- m>, Nev., och det med stor grund- bonne va framme å grada i tidnin- lighet. Jones hade begått snart gen, så tycker Ja at de kan va rolet sagtlt otaliga förbrytelser mot qvin- å ron oss må ajn liden tilldraelsc, nor och under en lång tid undan- som hände leras Atte nyår. Der va dragit sig alla häktningsförsök. ajn bonne i södra Italien, som hade flau afkladdes och beströks med otalt te 'tji Jullo må rumlig å dans å tjära öfver hela kroppen: två tjAr- de va rolet hajl natten te ud imod pytsar tömdes öiver hans Isufvutl, dar. SA va der ajt par hajas, som och derefter valtrades han i en upp- hade tittad !etta :utled i glased, i kuren fjädermadrass samum plklAddes. daj velle növåndet ha fatt i töser, lians Itufvutl såg ut som en ofantlig men mö va der ett par andra som toa .— Jag förstår nu, sade han, att gummiboll. Vid minsta rörelse skrek dom, å galna blaje dej der för dej hnn af amårta. lian sattes i en ban- inte finge rå, om ja mins rått, så va edert maneter af en guvernant råkat vagn och fördes till nästa struion de Kopello den ajne 1 den andre ut för hvad man brukar kalla gen li- med den uttryckliga tillsAgelsen, att vajd ja inte va de va för ajn stud ten malheura. Men !mad jag icke han skulle bli bnnsd, lerest han för han hade inga hor, men han ville förstår, Ar hvad jag dermed har att komme tillbaka. Tjårtlingsstrnffet 'inval stångas så ad ajn måtte hålla skaffa. — Hon bar icke uttalat ditt namn, är förfårligt och katt medföra döden. i rompnn å ajn i nacken å når dej Allägsnantlet af tjäran, hvilket sker dö inte ville styra se, så ba de på sade fru Kermaudreff, men då vi frå- medelst qvast och olja, tager många hoetlet ut om dören må dem. da, gade henne, om det vore du, svara- dagar i anspråk och år lika plåg- å så aloe daj å hoppa på giren å de hon med en störtsjö af t årar. aloe •tallstnti ihob Men flö omkring — Jag får dl till en början tacka samt sona tjurbestrykningen. fäderna på dom, «Alla a de må goa er för att ni gjort henne denna vin- fler å rart vijalag å ingen nö va på liga fråga och att ni funnit hennes färest, men naval ,atoe daj A knöde tårar nog vältaliga att på dessa grun- 9Rebbrlatibt från ithniin§rtnt. n%fven i lonunan så at låren hålle på da eder anklagelse mot mig. å rysa 3, å de va heller eate- å un- — Men hyena skulle eljee kunna (Insandt) dra på för ajn å daj pågana tro se vara den brottslige? Kom ihåg att Ur Svenska Goothetnplanidningen te å ta traj karta i var nåfre å inte du varit den ende som tilltalat henne. införes på hegAran af liArvarande blaj rådd åt4415• men tänk ont hår — Ja, det gjorde jag af medli- goodiemplare efterföljande: inte tunge+ nunna flasker å inte nåd dande och af höflighet; men jag ger å lin på dom, dn öre dej inte sö er mitt hedersord, att jag aldrig sagt Glädjande företeelser stormoilin, män titt tveka dej som henne ett ord, som ej hennes små för nykterhetsvtinnerna och upp- si, vi store en bolin 'bra bönner, vi elever kunnat åhöra. muntringar till fortsatt arbete för ha var store svit på fisken å kram lian steg upp i den förmodan att nykterhetssaken lemna oss följande Atte graden på både julada å nyårs- nu hafva rentvagit sig. Så valvar dn :1 tretteneda me för höj hopsnnsn det emellertid icke, ty svågern åter- siffror: Under år 1882 1 Januari 15 De- sa Pellegnbare når han sto i farstun tog: cember har tillverkats 12,500,879,, å galta så att lolarm dansa omkring — Vi hafvn visserligen intet bevis, kannor brunvin mot 15.704,282 k:r föderna på en, men ingen han viste men Eughiea tysta medgifvande och :1 ed, enl så hade han fått kala bajn under samma tid 1881. Således en de mot dig talande ornståndighe- minskning uf 3,203,402., kannor, å sta do han knvtnnfvarnn i våggana terna , . . 430,732 kannor Aro utförda. Under så hatt ramla i ajt hål, der trasko vört. — Ni godkänner således icke lingua nåmde års 11 törsta månader har in- förvarade. för nu behöhle han liasoni mitt hedersord. Men om jag nu svår try bnjn, sil ville han passa ajn tra- förts mindre än motsvarande tid 1881: att detta barn icke är mitt. Tron I 778,6011 liter konjak; 14,700 liter ar- sk() te nattan, tyckte han. Nu har mig då? ja inte mnjr å ekrifi'a dinge gången, rak men af vin 113,000 liter mer. Kermaudreff svarade icke. Om vi goodtemplare ej kunna ute- men en anen gång når fler hinder Vandande sig till sin moder och nied rolet, så e ja framme igen. slukande tillraknn oss förtjettaten af syster, tillade Georg: K. — Vill ni, min mor, och dn, min att hafva varit orsaken Mill denna minskning af rusdryckers såvAl till- syster; viljen I icke heller tro mig. verkning som införsel, så torde vi De båda datnerna toge, och Georg dock i någon mån harva genom vårt lemnade ursinnig sin syster* hus. arbete bidragit dcrtill. Detta bör Under tiden hade EujOnie förstått (Ur Sto. Allah.) att i klostret tillvinna aug de fromma sporra oss till ytterligare unstrang- rungar. Ty ehuru glådjande denna Vi voro i fjol på besök hos herr- evem:rna, odelade sympatier. Hon minskning af rusdrycker i Sverige skapet Kermaudreff. Gubben Ker- hide i dagen en djup inger, tillbrag- under. år 1882 må vara, finnes an- maudreff Ar Annu ovanligt kry, hans te nustan hela dagen med andakt.- ledning nog till sorg för nykterhets- hustru! Ar sjelfrn AlskvArdheten, de- öfningar och försökte dessemellan att och fosterlandevAnnen, nk af vårt ras Aldata dotter börjar redan att göra nytta. Man hade gifvit henne fattiga lands innebyggare till deras spela en roll i salongerna, de andra ett enskilde rum; !ivern kunde vii sjalars och kroppar. förnedring och barnen genera ingen och guvernan- underlåta att hysa medkinela för förstörelse konsumeras 12,070,147 k:r ten tycktes vara ett ovanligt hygg- detta vilsekomna lamm, som så ha- bra:avin, 348,990 k:r konjak, 279,234 ligt fruntimmer. Ni IcAnner det der stigt återkommit till fånhuset? Fru Kermaudreff, som ofta skref kannor arrak och 6,140,025 liter vin. ordspråket: ollon Ar skapad som en Når skall vål vårt folk vakna upp guvernant.. Nåvål. fröken Eughie till Eugnie, underrättade henne om till besinning och skaka af sig den var minsann alls icke illa skapad, de fruktlösa ansträngningar som gjorts elafboja, sent dryckenekapebegaret och utan att kunna kallas vacker, för att förmå Georg att erkinna sitt pålagt det. Når skall den :id ran- hutle hon något i sitt rätt att tala faderskap. Den arma qvinnan sva- das, att at brånvin endast tillverkas och röra sig, som gjorde ett behag- rade hårpil att man borde aret& ;fritt att utforska henne* medbrottsling; att det kannantal som Sr erforderligt ligt intryck. För en vål uppfostrad karl år gu- hon förlåtit honom ock hoppades att för medicinska och tekniska behof och från utrikes ort inluren alkohol- vernanten i huset ett helgads :hlen- andra skulle göra sammaledes. Djupt rörd af detta idelmod, skyn- haltiga drycker och viner endast lör de. Vi inekrAnkte oss derför till att apotekens behof? Jo, nar massan såga tugod morgon« till henne och dade fru Kermaudreff att allåta föl- af folket blifver genointrangt af qood- Georg Flarnder, fru Kermaudreff. jande epistel: «Min lura Euenie! Oroa er icke; templarismens ekans och adla idéer, *Mete bror, var den ende, som ibland så att den kan tvinga de styrande sysselsatte sig med henne. Icke desto min man och jag komma att sörja och högt:imam, att Rjelfra blygas mindre stodjig ca vacker afton, gri- för edert barns framtid. Jag med- Giver sina dåliga böjeleer och taga pen af inedlidande, i begrepp att ger att edert felsteg varit stort, men den gudomliga barmherttigheen år exemplet af den nyktre arbetaren, b juda upp henne till en vale. att ideliga sig bruket af alkoholgif- — Låt bli det, sade Georg till mig, innu större. och då vår familj i viss tet och stifta lagar sådana som Mai- min syster tycker ej om det. Den mån år ansvarig för den olycka, som nelagen. Måtte de tider snart ran- arma flickan gör mig etit, men ... drabbat er, skola vi aldrig öfvergif- da* för vårt Makade fosterland, år — Man måtte såletle. afetå från va er. Var derför vid godt Fru Ilar-eder, Georg. moder, sörj- en önskan som tyst uttalar sig i att trösta henne? — Jn, och för Ofrigt behöfver hon de djupt alver livad som inträffat. hvatje Adelt svenskt bröst. Och mi- na bröder! för att denna öaskan må ingen tröst, ty det går ingen nöd på }lon hade visserligen icke trott, att snart gå i fullbordan, Utom oss bed- henne, och hou lår vara en ovanligt hennes son skulle !dvs som ett hel- gon, men den hårdhet och hjertlös- ja och arbeta i förtröstan på den rask och energisk qvinna. Fem månader senare mottog Georg het, med hvilken han tillvågagått i safemAgtige Guden, nåderik* hjelp. Må så vårt arbete ske undcr ödmjuk från sin svåger ett kort bref, i hvil- denna angelägenhet, hade dock på förtröstan på Guds nåd, i inbördes ket lian anmodade* att skyndsamt in- det smArtaatutnade sårat hennes käns- endrilgt och frid, 'amt i ejelftipe finna sig på herrskapet Kermaudreff* lor, och hon betraktade det nit som offrande klack till våra mede:tenni- landtetAlle. Det i tvina ordalag af- en helig pligt att af sina egna be- skors lyftning ur dryckenakapens fattade brefvets slutord voro: «bar- sparingar ligga ihop ett litet kapital 1)jefvu1ens son. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.