| |: 4 t. I - 1 L erer —— ”vertatams dert tran a 5d en | gir-asten kl. ov a å . 1 ser GS = GF | andå C, e (nftárude "m gilze7 men dérr Lundberg Fiholm. and adesullmaägtiges sammanträde 6 behantfa es-sôljande, Sa fd ärenden: ‘(| - 7 “3° Lo) Srarfraren-J Lundborgs vid sarra sammanträdet ‘gjords anbällan * "om ,bofrielso . frin.}lcdawotékupet: i ¿stadsfullmkgtige—--: se === opparflagaren. C.,P. Ahlgwist upp- ON Lundberg ait N känt e - fan o< Lhär fnftårmde i a n vedi - wid filt besluk,’ menande att dà han är a fatt åforr C0 dr, ‘han + alg e LAI . LN wl funde behèsroa > besciclse från olmánna; uppdrag. Dere © semoet war Intel: alt “inwánda hwarsôr stadäsullmägtize bestôto att raten anhålla ‘om utlyfande of ler here Lundberg. le «4 | * 2:0) Grånskoing: af.-srän mnntals- skrifningsförrättaren: inkommen för- "teckning öfver. personer, som ansos böra åtvjuta' befrielse: från erläggan- "de af mantalspenningar för 1883, - os mazie ; mat i "ov hl IDent godkändes ide den pá listan uppe va , Å i [ me "ml spádde, tatritt tagne förre gästgifwaren P. VM. Pers- sons med hufru befrielse [rån ertäggane- de af statt, va son N' 3:0) Val af två ledamöter och en eller två suppleanter utibevillnings- beredningen för staden för innera- ! rande åren. : "> Walde’ lblefwo bre, S. P. Pehröson > med 12 tå O: frammerin' med 7 ‘rds 4 ster; den-senare ester tottning med hr H. ” Yeurlkeson som erhåflit samma :rôsttal, ndast en suppleant beslôts att wäljas od ntfågé dertill med 10 rôster handl,. H. Henriksson. ‘ : * +“ Protofollet’ upplästes c< ‘godläudes, rer : fila fullmägtize woro närvarande: NS i ‘fêndags’ blef, som bejöft. Alt war på . båfta fått ordnadt e< glädjen war all mån. Aörwäuande mar att i herr Berge grens fapell en fådan samspelníng kune: 4 = Karlsbalen - --- de âstadfommas, då twenne strejkande, | ——mást’ ersáftas af” fremmaide.j *dadtuban® cd "flêjten”, för aftonen * —. SÌ bögt wattenstäud,!som det {' «gâr war I Pagan, har bår efsförmårlig tan: 1871: Wägen wid negr tul ftod under: watten od flerstädes gid än ett godt-styde tipp. på boningarne. | - >. Åfmen:den lilla Tivolidåden morska-. be upp fig 08 gi>?exempelwis in' på hr O. Frummerins-gärd oh flod der alns- dg „samt "gjorde “gärdségaren betydlig ada“i fáslarne ¿0 annorstädes, | eg tg LA I © = — Ett: \wärk. mißöde war posten nåra, ålt:råla ut för [går nattidd den kom til båden! wid Margretetorp, ity denna * hade af fatrat stigit få högt dfwer wä- fen att, om.e] postiljouen Carl Anders» on hast den rádigheten att genaft kasta ued från waguen rd) leda hästarne of | dswver, troligen posten dräntia. - l- - - — fra prenumeranter i Tjerb * haswa lagat óôswer att, då deras pest numera går förbi Tjerby till Geuewads- "IT bro, de derígenom erhålla Laholms nya Tidníug!3 à 4. dagar efter den råtta ff tidens. Nu år delta mißförhällande as- hjelpt genom att några företagjamma personer förenat fig om att genom sá-e Piat bud bemta wär tiduing och funna Sålunda "wåra prenumerauter i Tjerby erhålla :tidningen fäcsk på gästgisware- gårten. |? ” . | i n = Torgdagea härstädea i dag har, 2 4 Y som ‘man tar i i ‘betraftande-det diga wdgfaget, 'hitlodat gausfa mydet folk. freaturen , war lislig omsätining, ¿falcdhurutprlsen bålla fig höga. De bäfta : e «06. fårjorar. » "eZ talades light 250 If faint för 13 qwar- nav. löp rod nrut forna fingade från 215 till: 260 froner '11 812 quarter be- : ters omlring 400 fronor. Owigor fål- des för 100 Hl 135 Ironor..- I dfrigt . gäntedaades” följande, pride völt NåM 10 .. Ir, färsft dito & à 6: 50, lötl 5 à 5: 50, hwetemièl 2: 33, forngryn, 1: 67 lip, ( p ömt h tad fin 2:69 pr: wil. I — GÅ? telegraftjenftemän föreRås fjundei tulasnte of n ena pi *Stytellend persènal skulle wara pensions fr —mesfly”efter uppuädda 65 telnads- od minft 135, tjenflår; \o< tjenstemäu wid werktd slationer efter uppnådda 95 same ”ehilmanrålntode tefnadesiodytjenfRår. Pen 114 : sionen flulle-utgårag af’ lênens hela bes AA i js dels från! telegraswerkets penfiousiueäitulng dets ined exfordertigt ” ylnoddbelopp of felegrafwerfets medel. "EID Giaid-T: uyfterhetäfrägan, ' 9 wåra dagar, då ett Sdelt sträswande fåre frårjes dod\ mánzen ott alldeles utrota brufet af dryer, hroîifa inuchâlla ol- 23 Poholsttorde ¡ej wara ur ävigén ati au- fåra, hwad scm i en ansedd- | - diclnsk tidskeist Yitras än Vu "Ve «> fer nemilgen der i en‘ aitikel om "at- “ crani, medel? bland annars 1. . Oaktodt visan brister i hittills gjor "da .todersökningar [aro vi” fullt be- ender att uppatälla ‘deu eúteen, (att alkobulen ür ett besparingsmcdel as ator betydelse: dive allt, der för- bränningsprucessen :Forganismen år ferie. “ lodo! fom náringe- och stimujations- kanslens tillstånd hindrar upptagan- det af annaunväriog. Det är den hårda” kampen j för tillvaron, som i synnerket de 'nordiska ländernas bes -fölkning nödgas föra, hvilken botin- ‘gar alkoholens ' användning som nås' 'rivgamedel - En befolkning, som ar-. :betar jhärde-i ett; rått klimat och «bvars koatbåll äAr”inycköl bristfälligt, 'trängtar ' ofter ” njutningen “af sprit med en styrka, som ning kosppgat kan bryta med moraliska inedel. Ju "foktigare luften, ju skarpare blåsten och ju lågre temperaturen är, desto lifligare” är ”ämnesförbrukningen i "kroppen. "Mindre, ofta" tagna doser alkohol hafva intet märkbart infly- tande: på" krbppssärmen; såsom ter- mometerundersökningar tydligt vian, men den lifligare tillströmning af blod till magalemhinnan och till hu- den framkallar känslan af värme och det välbefinnande, !som dervid al- atras, Ar det, som "gör ulkololen så ocmotståndlig för mången. Dertill kommer den af alkoholen betingade besparingen af kroppsämnen. Man bar ännu icke fonnit någon tillfyllestgörande' ersättning för ul- koholen. Bäst gör ninn den cum- bärlig genonr mit gilva nrbetaine kraftigare föda, lättare arbete, båtter "bostad och'klaäder;o: a. vr, kart engl, att Jäta dem lefva: och arbets under bättre vilkor. "Men ait tro, det man kan få on strängt arbetande menni- ska att. undvara bränvin”genomn att i stället gifva henne vatten, lemonad, tunt te eller kaffe, eller. kallt OM i kall. fuktig lust och ljumt öl ivarm, "torr luft bör anses för en vrimlig- het allenast på den. grund, att des- oa dryckesvaror (e) kunna prestera ‘det, soum arbetarne sóka’ nit uppnå enon’ njutningen af bränvin, Nä- Jana aträfranden skola i alla fall ej lyckas i större utsträckniog. Ofta har man, talat om att ersätta brän- vin genom öl; ty mun har i, allman- het stor. benåganher till att anslå ‘den mängd. absolut. ulkohol, som öl- drickaren intoger, för lågt. Når ar- betaren tar sig en sup eller en god klunk ur. bränvinsfinskan, erhåller han i regeln ej mer An något öfver 1/, kubiktum ren alkohol. När der- emot den vane öldrickaren tär 3 hulfea öl, mottager organismen 4 'gåöger så mycket alkohol. . Icke deatv windre förtjenar den praktiska frågan, om inan bör söka “att bekämpa bränvinet genom stats- skydd af: ölproduktionen, särskildt beaktande. De olyckor, som brän- vinspesten bringar öfver både en- skilda:;'och 'samiundet, Aro så stora; att. man här af två onda ting känner dig atnrkt manad att gripa det min- atu, Då det emellertid synes,” att branvinet under visex förhållanden ej fullständigt kan undvarne och i Ha händelser, att bruket deruf i den närinnete framtiden ej kun dämpas, blir. det en uppgift att öfvervåga på hvad sått man kan göra det så oskad- ligt som möjligt. Funnes emlaat öl- dre, val nflagradt vid fabrikutionen godt renadt sädesbränvin i handeln, skulle hvarken den akuta eller kro- niska bränvinssjukdomen uppträda så ofta och under så vâldeumma och för det andliga lifver så ödeläggan- de former, som vi nu äro vittne till, Det har säkert Anni sej gilvite bevis för att orena brävvinssor- ter verka mera förstörande på drin- kuren i sedligt och moraliekt hän- seende än de rena sorterna; men det står dock fost, ait de Aro farligare för helsan och redan detta förtjenar att bexktas. Den lägre befolkningen är väsent- ligen hänvisad till njutningen af ore- na sorter. Sädeabränviner behöfver åratal till fullständig aflngring och blifver Jerfôre dyrare, nedan potu- tisbränvinet, som från början är öf- verfullt uf skadliga biprodukter, blott högst ofullständigt renas till och med genom en mycket långvarig uflag- ring. Det behåller ständigt någut af deo vanliga frånstötende, ubehag- liga lukten och amaken. Efter hand som vi lära nogare att känna dessa skadliga Awnen, skull tekniken utan trisrel finna: medel att afitgena dem ur bränvinet och det Ar på denna väg, som alkoholinnen bör bekämpas, -emedan det oftere aträfväde 'inålet här ligger inom möj | Nichetena "område. Lyckaq det att tillhandahålla den Ingro :bofolknin= gen ett från. skallige: biprodukter ritt bränvin af 30-40 procents al- ”koholhalt och tillika skaffa densam- ma bättre kost, kläder och boningar och derigenom; göra den måttligare I bruket af starka drycker, då först kan den afskydda alkohulen blilvn, hvad den skall. vara: ett under vis- sa omständigheter. knappast ersått- bart rekreationsmedel för den med tungt: kropneligt ; arbete sysselsotta friska menniskan och ett bespurings- medel för 'sjuklingen, com hotan af en hastigt framåtskridande svaghet | närlngsorganeni s 2 - I . + — Nod oc hjelp. Under denna rue brif sciswes till DK: Pi gränusen mellan Ringarams oe Tryserums före > - | + - ännu i farlloäria man med falligunderstèd. u-Tryse- rums ‘seen 2& lant: e< "böjd under: mångårig . sjuklighet.._ Denne man har, ere år rearit nirifed fimål { Danmark om norra Tyskiand.- Annu. ej tjugu-: exárlg’ Iydades han genom årlig arbete ambet förwärswa. | rtroende- hos frnd, arbelagifmare' od). lår spå, en fabrik i: Preusjen till och ned haft en uppfyningör. mans ftilaing. En natt fjutaa elt par ‘fabrifsflidor, Îitare-tilitatas och recep=. fet-bâres-till apolheket af den ofôrtrutne e< ômhjertade swenske arbetaren. På bemmågen -öswerfalles - han “af twänne fuisbew„pnadez. eit: styng | naden, wec- for af - plågor c< yrsel på ett sjulhus ed : han , är. eu frympllug för liswet. Angriparne erfånna att de a häudlyst-. nad anfallit 14 i mårtret od) wreden tagit fet på persou, Nu återvände han till hembygden. Smäsaker af ben för- fårdigade med en wiß nätthet, repara= tioner af. fönderbrutet, låsning med smä barn o< få det ena förföter efter det ‘andra i bofbinderiwåg försêrjde en tid den lame, fem mänadlligen erhdll ett titet underftöd från fin förfamting. Men når wär unge frouprins* giftermål lä-= stes i tidningarne, waknade en Undran, om dessa höga, lydliga menniskor wille o< funde hjelpa en af de ely>liza od låga. Gustaf Pettersjon skref eit öd- mjult, enfelt. rörande bref till frouprin- sen. Det innehöll en byg tegåran om få mydet penningar, som behöfdes för alt fätta en auspráfslès bofbinderiafrår i gång. Inom en månad tom en förs frågan till en yngre prestman der på traften om fupplifantend tillftånd och behof. ”Hundradetal hafva begärt hjelp oc derför kunna ide alla hselpas utan blott de mest behåjwande” «Och en mår nad derester säudes en peuningiumma tillrädtig för behofwet. — Folfmötena och de fora frågorna. Wid ett follmöte wid Wingäkers jtation d, 20 d:6,obcsólt af emfring HO perio- ner, uttalade man fig för förhvarskomir tång förflag, med wilkor alt öfningöti- den-uedsättes Vill 60 dagar od) den ff. garantilageu utsiryles. . Ett follinôte wid Näshulta | Söders manland ansâg det Abelinska fôêrstazet med indeluingöwerket till grund böra autagas,- — Try>frihetsförotdningen tydes man bår och der ide fånna till eler bry fig om. Konsistorienot. I Linköping bade uáämligen ånnu för några bagar fedau ide anfett sig funna ens för ett ögone blid tilljandahila Ostgôta korrespouden- tens referent protokellet i Aspegrénska måtet oaktadt det jufterades åtta dagar förut.--- Tidningen: påminner om, att trydirihetaförvroningen dek stadgar att bylifa Handlingar stela wid answar som för tjenstens försummelse "utan tidant- dräat” och utan att "obehörigen fördrö- jag” billag tilgångliga för att på stäl-_ tet afftrifwas, om nagon ênskar det. — Spwerige inför utlaudet. Fêr ou fring ett år jedan bejôftes Steclhelm af gencraliujpektêren för follskelewäsendet i Chile (Sydamerik2) hr Abelardo Nú- nez, eu sint bildad man, hwilfen ned tifligt iutreofe tog fännedom om allt hwad som rôrde solfskolefaet. Ester att i nämda ändamål jemvål ha bejöft Europas öfriga fullurtäuder samt Ame- rifa har hr Núnecz uu ofslutat fin wide lystiga studieresa. Y eu hiten tidning har han sedan redogjort för fin ‘resa och fina iafitagelser derwid, Glädjande att omtala, år Swerize denvid föremål för ett i Hög grad fmidrande omnånmande, Jsynnerhet betonar fört. det förtjenst- fulla hos det sweuska folfskotewätendet alt det pá en gång företar Tysklauds kallwarliga grundlighet med Amerikas prattifta tidaentighet. — Sfarpskyttewäsendet. Antalet fris sistlidet "års ‘lut till 143, med tilljam- mau 17,745 medlemmar. Af dessa hafi wa 61 föreningar, med tillsammans 10,688 medtemmar, älnsutit understôd af anslaget till skarpskyttewäsendets och Njutostitighetens lefrämsaude, Frän famma anslag har utbetalls understöd tin 6 styttegillen, med tillhopa 1,036 medlemmar, — Hemsk posiförsändelse. Fêr nä- gon tid sedan antånde till ett mindre ostfentor i London; en tråtåda, adres- Ferad till en mrs Green. Emedan man ej funde fiuna isrägawaraude person, fördes tådan till huswunposikoutoret, der den qwarftod, tila för några dagar fe- dan en ftarf luft började uttrånga. Lä dan êppnades då, oh man, sann i’ dens samma litet af en ung flida på 13—14 âr. Wid den hållna lilbesigtuinzen för- flarade lákaren, alt den omfomna måtte ha warit af god familj, oh alt hen oms ommit af hunger. Teen till förgift- ning fana ide, ie heller till yttre wäld Den unga flidan hade ett omwantigt fint, ljust, fortflippt här; heunes täuder woro behandlade med myden omforg, I det flera woro utdragna för att lemua bättre plats át de andra, bivllet tydde pá, att hou fefwat i zoda omständizheter. Man trodde ftrax, att det war den exa af de båda unga slider, som fpårföft sêrswun- nit för eu tid sedan, men wederbårande sNögtingar witja-ej fännas wid lifet, williga skarpskyttelöreningar uppgid wid | ide altid få noggrant, fom lat wore." omer forde del fladgandet i 9:de $ af I. förordningen om fómmunalsty- relse på landet, fom fSger: "ide fastige- het, fom lunehaswes ä landbo. eller are rendater rêstar lnnehaswaren", mångens, städes wwara en dåd bosstaf.” Ett exeni- pel .derpá - meddelad. från: + Hwitlinge- Wid Decemberstämman : derstädes anhell fronolånsmannen ” hr ‘GCG. M. Palm att "få i protokollet antednadt, det hau, eue ‘tigt fommunatförfattningen ej ansäg Skatlmansd brulsegare berätligad röfta för de Sfatimansd-heraman Pin åro utarrenderade, och för hwillas páfêrda fyrttal brufarne betala utjtylder... Dedsa demmans syrltal uppgå entist detta åra fyrftalålångd till 1,205, hwilfa alla äro i den å femmnnalstämma den 31 De. cember 1881 granskade. och godkända furtfofalångden påförda bruföpalronen br G. Reuterkrona, Skattmaussô. : : T5. — Gustav Dors, den rvltbare fran- ffe målaren c< tednaren, har aflidit, bl år gawumal, Band oh, \swenskar, bar Dors ‘i synnerhet gjort fig länd som tednare al de ftorartade planscher= na til Metind. bibelwerk. Men haus owanliga arbetsförmåga c< rifa- fan- tasi ha rät till för mydet anuat. Ei har han tednat illustratiener till Cer= vanted Don Ouirete, Nabelais* arbes ten, Balzacs berätteljer, Perrautta fager, Taines refor, Dautes gudomliga fomedi o |. w, En utmärkt lenare, war Doré mindre tydad som mälare.— Mau bar de> några taflec af houom, färflildt landskapostycen, hwilka utmärka sig för myden kralt ed fanning I färgerna, Nu e zucllertid den hand, som un-' der få láng lid — redan wid 16 års ålder war Dors I full werkjamhet som te>nare i Journal pour rire — arbetat jå raftlèsk — Nordiskt skogsfrs blot får Hädan: efter, enligt regeringödeslut, anwändas wid skogejätd à de danska demänerna, Dä det nordiska fröet fålunda winner allt flôrre erfäunande bör del funna sporra wäre landtmán att bättre än de bitting gjort taga wara på ffogsfrôet oc) få bereda fig eu god biförtjeust. — Foll- o< fmåffolor. Under år 1881 funnos i beta ritet 12 högre folts flolor med 338 lärjungar, 4,042 foll- ifelor, hwaraf 3,148 fafta och 894 flyt- tande, 910 mindre flelor, hwaraf 566 fasta c< 344 flyttande, samt 4,585 sms fctor, hwaraf 2,401 fasta och 2,184 flyttande, eer tillsammans 9,549 folt- nuderwisuiuzsanstalter, I de högre fo ts Nolorna. uuderwisade 14 lârare samt I folf-, mindre oc smäsketoruna 10,588 lârare e< lärarinnor, Autalet under- mijade barn i deoja sfkelor utgjord 565,985. — Try>frihetsätal. Stadsmisfionå ren N. A, Voungberg har till Wisby rädbusörätt iustämt utzifwaren af Got- lands tidnivg W, Bystrêm med yrfande om anfwar för eu i n:r 99 af nämnda lidning för den 13 Dec. 1882 förefom- mande uppgift, "att hr Y. af iusamlade medel till eu del of stadeno behôêfwande ansâg fig funna, jåfom arvede för fitt beswär ot utdela deofa medel, beråfua sig till godo ett ganska betodligt belopp”. Anwar yrkas ent. trydiribersförerd- uingeus $ 3 mun. 8 (angrepp på tjeus steman i v& för embetet), men. 11 (an. grepp mot eusfitd perfor, bwilfa à åra ga) famt mom. 12 (lögnaltiza uppgif- ter oc wräugda framställnirgar), jem- förra med âlsfilliza varagraser i 10 oh 16 fap: straffffllagen. örswar. : J Allehanda: får Folket dr- några dr sedan’ meddelade wi ett ogillande omdöme” af wår store landi man, lapten John Grksfon | Newyork, om dåmarande widtzäende \wenska sjd- förswarsplaner. Nu. deremot äro wi { tilfálle. meddela |loford ‘af om ett nu företfögande förslag. 1° Herr Er faan till dennajtiduingé utgisware ötjande, "fom "ml ause of-tunna, utan alt tråda grannlägeidelen får nåra, hår ätralfmar BE ES KA *Certfomiténs förslag ligger nu frame för mig, od har jag noga granstat rit- ningen af "Pansarbäten AA. "I korte het får jag sága: att om-detta fariyg bygges något långre, både får och after om citadellet, ån ritningen förewijar — e ¡ Y Hj or 4. oe - - N not ra AT tå ue - Y frn Le era oe FIN Gere urla ig REN |! ejokligt ökad och der matamalininge- j samlingar ber en — Wâra fommunallagar falttagal = John Erilsson om ESTATE fame ran cafon, yttrar ¡nemilgen l en utan aunan ändriug, — sá.fár Swerize | ett bättre panjarfarwyz- aj den mindre : storleken än någor amn natfon nu befitter. , Så ‘ändämälöenligt * oh. pas- sande för fosterlaideis fêryallandeu fr detta fartyg, a1t ‘alstilliga sádana borde geúiast byggag, eburu paragtigt oförmdgs ua att fampa "mol zausar]tepp af fôrjta klassen, - Fartyg af Destroyers ‘typ med deß underwatienolaneu eh explesiva peo jettit, innehallande 300 a 100 stálpunds tprángja10, tunnå alleaa fôrjtôra- deeja llytanoe fåltningar.” .. - \ Da kapten Cricsion wäl torde fä an-: ses fásom werldens förjta aukteritet på detta omrade, wáger hans omdöme ungt. Man torde eriura fiz, att sjôjórswars- tomitén förelår byggande af tre fartyg af den halsstora cert, jou bår fallas Y, beráfnade att folta 2! millioner fiyce fet utom artillerl=- då min:utreduing, som öfa fostnaden med någor öfwer eu fal million; vå år det til ett fådant artyz, fom regeringen nu”föreflir ritas dagen att börja! bewitja medel. "Destroyer. —| det här ofwan omtalade af fapten Cricefen konstruerade fartyget med underwattenskanon, afsedd att saul- stiuta panfarkolesjer — lär, entigt hwad lapten E. jemmål i brefwet upplyter, i fommar femma att prôfwas till ijög emot flytande rörtiga skott-taflor. Som belant, will herr E. med fin Destroyec färffildt gagna sitt fädernesland, — I fatelesens tidehwarf. Til Wim merby-Bladet berättas «att i en so>en inom orten finnes en "trollar" — fat tad mäster Träff == som utför âtskilliga hokus pokus för att âterskaffa stulet gods, bota sjukdomar [hos fi mål menniskor fom ‘freatur, för a.t ide tala om allt annat "flolt*, fom nämnda person är hemmastad uti. (Cu del af landtvefctts ningen år få uppfostrad, att den tror på dylifa undergörare. — I Himmeta har eu sergeant A. Thee tin nyligen tnråttat ett länbibliotek, hwil- ket naturlfahvld warit föremål för upp- märflamhet från! både en och annan af edenboarne. ; Fêljande händelse torde, áger en meddelare till ArbozoTidving, förtjena omtalas: _ DÅ wid ett kasserep hos en bond- gumma inom fsouen tatet föll på bi- bliotefket, utbraft eu of gummorna: "Ja harre Ièsfes! då” à fêrskräclliga, att. menniffor sa’ fasta bort få möde fångar på fört där flarf. Ha dâ’nte want bättre êm'n ha tånt ut döm, få ba'n fälle âtminftingen fått: ränta på dèm, ch gi ha di fälle tummi te näu'nyitä dà; wa? | jease nam” fan må” bêé>rate |; jeole nom! [1 "Ja", inföll en annan lifa ot mo- ster, "inte wet ja’, men ja tåuter, at når'n har bibeln oh psalmbeka, få fan en neg redà fil allá ondrå tider för- utan. För rerten à* dä" ju bara otåc- tetfer i di där bidrag å”, tillade hon med en blid i talet, "dà má fáste ingå umäntuiskä war få dum à låfa dömt.” . he . . 4 - | ' lär dig förstå, att jag vill, att hon skall stanna här . ar lust.» ; | Y så länge, hon | s — 39 — Ars Smale blef askgrå af vrede. »Vorkligen, sade hon, »om [jag icke visste, att du är gammal nog att vara hennes far, ‘och att du icke kan vara blind för det sät på hvilket hon söker att fånga unge Carr, nu då Edvard Martin är för lofvad,- skulle ogon d men den TOch mask mån trampar! i:hopp att hennes' väl rigtado pil skulle träffa eitt/mål, gick hon ut ur: rummet, qvarlemnande Thomas Korrison att sitta och' N - a I ösvortänka honnes ord, “| Tanken på Sylvia borta verldan och skild från honom drog som ett moln öfver hans hjerta. "Huru olika hans lif nu syntes — all dess förra lycka bade återkommit förhöjd af en klar- bet, som var“ alldeles ny för; honom. ”liden tycktes nldrig långsam, det fans alltid något att sysselsätta Big med, och någon som tog del '1'syssolsättningon.; “Sylvia fann nöje i jordbrukot,|och' vanligen ester fru-' kosten. såg man dem båda gå omkring tillsammans. | Under dot Thomas atannado dá och då för att hålla allvarsamma ”öfverläggningar med sitt folk om: bönorna, höet, korhets mogunmido,' eller hvilka af krea*; turen som skulle säljas och hvad som skullo köpas i. i + . | + t è Jag tro, att du har ett skäl för din: el att önska henno qvar. |Emollertid' kunna vi. e) längre vara under samma tak; i bar jag uthärdat hittills, på drager sig gerna bort.» för din skall, Thomns,' från Piot's 'Hill — uto i: I ’
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.