ra jemtniugar. 3 mår tib, bå Inatt göt allt fh. att tuttat:dta fambirtieln, år oftflarliat att ett Pta, biba afaift Kr paretbtfertran tunnat inf rtie ed? W. '112witt mera tåttivift et bil. 11.1t war bet frut till,impab< addera n:et, eldigt antihet portot teferbrart inritt lantet night i 6 i.rhil- lantc till ten te,iaLingt, pntelet gulle i jafett6 ,patta liagtr, frattad. utak aatetj.intatingen i allni,inbet jr,in !lånen bantelaalata <Ikr bylift till allra Mrita t elen till be Kirninft ettitritt3 Mannats Itatictierna ecb <j jaient tro rap *nara Priåntelfer jemnitiritt isfaecr beta !anta, butarfilr tet %inrett -- jautterbet jon' tongben bartuitlaa atltib ,ir mer måtte lagat, i hcnitning råttieijt att thiaet a ■ ieetitt fålla mit trattepettatioe elit.. 11113. 3 alla !all lan ma. ft,il tdadtattaa enl tet uu uta,ieute vettet fr matiliaa våte!, låt 'vara (r en tratiorett från I. tr. etedtelm till thigen Otit.% i itåtbcten of 9.Vatair., jtar i ft,illat trballante till tranarctten netlagta tejtuaterna t< 1)(19 ju jertne,igen till allra findia te- `1nellan jtationer mcb le% *nitsame*. biten jentleaaofhhinbelje bebilver va- tetiåtttning ej få eka femma iiniaa naaen aantrering dler tutitt utom t beb4teca, men till mitra reftftåliener Ian ilgetajant nittaen ej fte met lantnia jnat■ bbct ecb iSferkt jota patelj,intain, 9". ithi it5initaa alt (Ur100taljea portot (tir ett paret em filearanta wiat, luffa rad aca frattabl genen kyla utom 93) (Write, ansar titt 25 et. dkr enar. 22 i3te lutter tel att portot IL;r lamma valet mellan tinPaing t .tkera roffar 3 tr. Z at reflexionerna miaan a,iita "gha fia ijelbea g, måtte tet tvål mara in't3t talda !åtta. Icke Begeringsproposit ioner. mindre an 17 kungliga propositioner har finansministern öl% erlentnat till riksdagen från regeringen. Af dem An) tva från Jamb föl st ar,departe- inentet nto landt försvarets ordnande tu. tu., och ell från sjöförsvarsdepar- tementet angående ordnandet :tf sjö- försvaret. 1)e ofriga kunna korteligen sam- manfattas sålunda: F,iar cirildepartragewtek 1) om lindring i kutoinunallag•ene, om lindring i skjuts. stadgan; från jiwansdeparleinentai: 1) angående ah altritning af grniedikatt,n semit af rnitnitge- och roterings-beseårete m. m , 2) med för- ning till turordning angående bevillning at fa.t egenhet] min at inkomst. (.2*.et artikeln i btivillningetbrordningen) 9) med förda till fororduing angående atåenpelargiften. 4) gned förslag till turordning angående bevill• ningtatgilt..r för alrakioln råttigheter och förmåner (3:e artikeln at bewilleiingsförord. Dungen), &) angående neitrattning nf Instpe i- ntagarn., ti) angående blijning i lannrini- tillvcrketingaskatten m m.; tamt från et idevittaikilepartemeNtet: I) mu An- d/ing i förordningen niigåelide kyrIllintaminn undrin • och kyrkimaintna i Stockholm. 2> i turordnin en af 1873 oss ojukrioduafgiften. 3) om snibbig 1 forordniogen om inttigrAr. Jets. 4) om antiring i LON-ordningen angåend.• tolliskideva.end•-t och to'.koletasendet i 5s om ändrade beetekruenel. ser i n, . h.t.• på uppbörden af ie. k. vin- uren. Den tjilftonde propositionen 80111 ntlåtint till riksdagen :.öreslår inlösen till staten af jernvågen Söderhamn— Bergvik samt byggande nf en ny bana S(.derlinn6e— K dators tör c.11 beråknad kostnad af 3,847,O($) kr. Föravaesfrågorna. Regeringens pi oposit im) till riksdagen om för- elarsves kens ordnande stöder sig i fråga om landtfarevaret pA hatnite- atlet förslag, *ont fikerdati till an titgantle med undantag derför att 20 dagar nfdragits från den fareldftglIn oftlillgi(eXereiei)tillet1 Id 90 dagar för att bibringa de vartividiktiae ekint- farilighet och 5111111t1 tårdighet. Ilind «jöförsval et aneAr, sa (öre- slår k. uta i Sin proposition att de, som aro inskrifts° på sjömanshus se- tlon minst 5 år tillbaka o ch tillbrin- gat minst 1 år af den tiden i Pj■)- fartittiettst på utlandet, må befrias från öftting i fredstid. Stamtruppen för sjöförsvaret ((kran* vara vårt vad en besparing af 137,000 kronor rö- ren i komiteradea förslag. Andra kammaren har omedelbart efter mottagan.let :tf de kungliga proptisitionertia beslutit våljn ett sår- skildt ut-kott af 24 ledamöter för behandling af förssatroftitgan och dit- hörande auslagsåskttingar på krigs- hult Inbilla:1w. Rik-da- Itikatlagena revisorer. gen har redan undanstökat sitta re- visorsval. För de inåt klignre bland dessa följer har teelogorelse. Till revisorer af fistataverk7its, riks- hanken+ och riksgAldskontorets till- stånd, styrelse och förvaltning" val- de första kammaren herrar ketnitielt- dören Didron, haradshalditig Kö- nigsfeldt, g.il-agn ren Laurell, vise haratIsliefiling Ljutiggren (nyvald, förut suppleant), bruksegaren Sö- derhjelm och ölvervs lteuterskiald (nyvald. förut suppleant); — och A n- dra kanunaren herrar rediktör Borg (nyvalet, höred suppleant), hemmans- egaren Johannes Jonssun i hala-torp, Skaraborgs lan (nyvald. förut supp- leant), hentmansegaren ( Hof Jon-son i Ilief, lidit:borg, lån (nyvald), le- dainigen af Första kammaren kapten .1. \baket), Itemmansegaren N. l'et- ieesson i Runtorp, Kalmar lån (ny- ) old) och ledamoten af första k-am- innren kont raktimpromtea schö„be„k. Till (lessas suppleanter utsågos af förslit kammaren herrar f. tl. löjt- nanten Odelberg (ity% alt!), general- stabskaptenen d'Albetly1,11 (nyvald), kamin:ullen-en Bonde; samt tik andra kammaren bentmansegaren Erik Wc- -tia från Bergby i lietleborgs henimatisegaren ('er Persson i 'för- neryd, Blekinge lån (nyvald) och lietuniansegaren Bengt Bengtsson i NVermlands 'I' ill revisorer i riksbanketts afdel- ningskontor i Göteborg återvaldes af fölstn kammaren ötverstelöjntant Neiglick och grosshandlaren Illasalin; samt af tindra kammaren landtbru- karen A(Ieleköld från ojared ch förre riksdagsmannen sjökapten (hl- mab: f,-er NIalmökot.toret omvaldes af första kanunaren major Svedenborg 1,(.11 nv i aldea major NVåstfålt (efter sil. doktor Ruth); samt af andra kam- maren gudsägaren R. G. Hamilton på ()vesholin och förre riksdagsman- nen Nilsson i Strtfyie (efter förre riks- dn...mannen Olson från Eskil-torp „er, gief% e Piper från Saftleborg); för Lule knntoret omvaldes af för- :ta k:mein:trete rektor 1.:(lims ock ma- jor Stal, samt af andra kammaren förre riksdag-munnen hentinattsåga- rett A. 11:o:kströtti lieb nys nilles kyr- kevårdett ()luttant i tljebytt (efter ma- jor (iråpe); för Ost ersintilskuntoret återvaldes af första kamuntren lektor Dahlin och förste lumbal:it:trea Jonsson, samt af andra kammaren herrar Dillner flått Dillne och Erik--itu från Hölje; för Wexb;kontoret (det nyinråttade) — 35 — >emedan jag tycker om att vara med honom mer än — ja, mer än livad som helst annat.» bon steg tipp gjorde en liten nigning och grimas bakom mrs Smale 8 rygg och inbjöd Kerry till en liten tur omkring träd- gården innan de gingo ut på fälten. )(Jag undrar., tänkte hon; då hon långsamt gick framåt gången och viintade• på mr Kerrison, >huru- dan hennes Son är. 01n han är lik henne, kommer jag att hata honom. .lag kan inte tro, att hon är Kerrys syster! Att säga det alla påstå, att jag be- handlar honom som en far, afskyvärda, gamla lögner- ska! Jag vet, livad hon är rädd för; bon tror, att han vill 'gifta sig med mig, och så tror jag också, och jag skall Ha till, att han gör det, för jag älskar honom af allt mitt — 0, Kerry. är det ni? Så ni kom mig att spritta till, och Sylvia såg lika brotts- lig ut, som om hon hade gjort sina bekännelser högt. Den fiffiga rodnaden kom henne att se så ung ut, att stackars Thomas klagade i sitt hjerta — >llvilken dåre jag är! Jag måste se gammal nog ut för att vara honnett far.> VII. Mtonsoleu utgift sig öfver Gapsalls station och i)fver fura Smale, der hon satt käpprak i den lilla korgvagnen och genom åtskilliga alängar och ryck- ningar förttökte ktt afhålla Sally, stoet, från att visa valdes af faret* kammaren f. d. löjt- nanten Ernst Vrede och lintalionslå- karen Wittlock !tunt af andra kam- marn, landetingintan Andersson i Iljertnnis och haradaltöfding Has- selrot i \Vexiö; heatens:e. för Wimbykontfiret omvaldes af första kammaren öfverstelöjni. Borg och konsul Stenbeig samt uf andra kammaren ledantliterne af :lamma kammare A. P. Danielson frAn mil och kontraktsprost en Lyth från \V isby. Mtrikes. Ny anvåndning af kolsyra. Se- dan man lyckats bringa kolsyra i flytande fornt, har tunn varit het:inb. ti'.1 att bland annat navundan (len total- 'net i eitAllet för ånga i drifkrafts- AnstAlda försök kröntes ma•kiner. dock icke med framgång, och saken tick icke någon praktisk betydelse. 1 Tyskland har tunn nu dock bör- jat ;eievAnela kolsyran nein ett medel att hastigt måtta ila gaprutor i gång och att vinna tid, dt furan vid en eldsvåda år som mest hotande. Den gas, som utvecklas af flytande kyl- avta, har en ()randig spAnstighets- k«raft, som vid 15 grader titgor 50, vid 50 grader öfver 100 och vid 200 grader 800 atmosferer. En nued flytande kokta reservoir re- p resenterar således vid vanlig år- 'avgnid under några minuter en an- senlig genast tillgänglig kratt, litar- af brandkårens i Berlin chef, major Witte, vetat att draga prukti:k nyt- ta. Angsprutor förses Hemligen med en reservoir för flytande kolsyra; vid ankomsten till brandstallet öpp- natt rettervoiren, kolsyran bildar gas, sunt går i en sårskild ledning ge- nen) ångpanna!), kraken nyss börjat uppeldas, uppvårtnes der teer eller inititire och intrånger i ångsprittans e% lindrar, livilkas pistonger hon såt- tCr i rörelse, tills vattnet i pannan hunnit tippvartnas, så att det let a- nar tillråeklig ånga. Genom hår ilåntila inlåt:tång vinner den förde- len, att sprutan titan något elrujs- uial år i ordning att arbeta, så enad bon kommer till brandstållet, Ii vil• k en tidsvinst ofta kan vara al .tor betydelse. bast år att anrandtt t vi emervoirer, tv den afkelning, moln flyt ande inträder i följd af en kolsyras ök ergiii4; i gasform, kom- mer återstoden att antaga fast form. — Ytterligare ansande., flytande kol- syra vid tillverkning aris och sel- tesvatten Afversom i Krupps jernverk för att tillverka kompritneradt st.11.• fyll Breltaida. Trust. Som det ni skAtiatat öfver ej varit intaget i Laholm, nya Tid- ning utan i tidningen dIttllandr., sA vi sandt edert opus till den sist altaln. =MOM Ett jaulaf ventvi., llandelsbokLIIiiren X. % sar k. söndrigsjågare. Nlen det hiiii111111e icke honom att tro mig sjelf vars( en verklig Nimrod. En gång hade han utvet kat sig tillstånd att niedfolja ett jagtsallskap till en af detsamma arrenderat' jagt- mark i en af de hufvutlstaden kt ing- liggande socknarna. 1 alliailitiltet cke A:i lätt för X. att få i cke gack d °vara med på jagts. Han hade vid ett urta annat tillt.ille gjort sig kand för en del icke precis jägstrinassiga liedrifter, såsom utt utsålt under brin- nande skall sitta i allsköns ro på en stubbe och blåsa: d skogen med Augusta jags vandrat mången gånga, eller någon annan på den tiden 'lika populär melodi, eller ock att ropa oliåråta då han bort ropa ingenting alls och linne opp« då jösse befun- nit sig på ett par verots ufstånd ifrån honom nå. III. d. Ilar det var, Isade han emellertid denna gång fått löfte om att tara med och infann sig åfven i full jul- garrustning vid riandingsplutsen. — 11v ad berApning, kostym och mat- suck betrAtrade, var han alltid den bast uti listade i hela sållskupet. -- — Nu förhöll det sig sA förtratiligt - i X:s tycke — att nöjet denim gång icke skulle bli uteslutande en dust med harpitharne, titan efterföljas af ingenting mindre an en bal — X. var en omtyckt valsör —, en landtlig hal förstås, arrangerad på det en nf ju- garne tillhöriga landtstAlle, som ut- gjorde jagslagets samlingsplats. D a - mer, siva' från ()smitningen som från bufvudstaden, hade infunnit sig på 1.—backa (så må stallet kallas), och på (vallen före jagtdagen Ruin var en söndag — annars hade ju X. icke kunnat vara med — hade jagarne tillbringat några ganska angetritrent timmar i deras Al-k' årda manskap. Atla i morgonens hialftlunkel bröt man upp. — Det %nr en morgon, som kunde komma ett jugurehjerta att klappa af jagt- och lettuttbdust. Lagom dugg, lagom moltitåekt odla allting annat lagom. Rik- tigt num (Ut borde vara, tyckte alla. X. gick vid uppbrottet i tten för hann icke ens få ett ordentligt graf- jågarkedjan och blåste på kornett öl, ty i och med det samma var n:r. sin favoritmelodi d skogen ;red Au- 3 på benen. Tinkten tyckte. ha god tillgång på harar. - gustaa o. e. v. — En af halis egen- För de mer eller mindre spånnan- heter, Pont ingen kunde få ur honom, var titt alltid stupa Med sig i ett de episoderna under den nu riktigt vackert broiler:nit 1iandolt4 min kor- i full gång komna jagten råkade X. nett, p: livilket instrument lian nys• och Lan, 1fventyr i glömska — tills- beg.rt taga lektioner lur en gardes- vidare. Man trodde honom vars hem- musikant; «hvarfar skulle jag begag- ma vid gården, der vanliga qvinliga na valdthorn«, pl*gado han Niga, «då händer nog snart skulle frottera hans kökar ur baklåset. jag kan blåsa korr.ett.0 Alen, «hast du mir geeeh'nf.. Som den melodin emellertid, lik- Till sin stora både förundran och som alla andra sådana, hvilka X. förargelse fick en af jagtallIeleapet plågade traktera sina (jagtkantrater med, var för (leasa en asa, fick man en kort stund derefter se X., elen- de på håll på en öppen plita i sko- honom snart att tiga. -- .Tagten gick gen — en bild af den förkroppsli- inom kort sin gille ging. Hundarne gade förvåningen. A fjagtifvern hade hade «fått upp,• och ett klingande han blifvit förledd att glömma både dref var snart t gång. logen tAnkte sitt missad.: och att söka hot derför. på X. Ett pur gånger hörde man honom visserligen midt tinder skal- «Nå. står du hAr och fångar flugor i stället för att ge dig af till gården, let muntra upp hundarne med en dånande ..hej !lapp! •eit. sylta. tchs!« gaphals?« sporde kamraten, hvars för- -- X. hade goda langar —, men då argelse blandades ined en otvetydig sluttades.. han ned af den jagare, (lom slira:dust. , i0alt skit' ja kuoa gå heng, nit råkade vara honom nårmast, och ef- ter någon stunds förlopp lat kvar- ha'ana Wringer o'king 'ejn•) svarade X. ek sin rotvaleka. ken X. eller lians kornett mer höra af sig. Om någon egnade honom «Se så, packa dig i vag nu bara*, en tanke, utgjordes den af antagan- svarade jagtkamraten, som hörde huru t!et att han mejligen gått vilse, så- skallet just nu når-made sig: — som han ej sållen brukade, — för vag med dig gaphals!. ljöd en ny att åter förena sig med sina jagt - och burskare tillsagelse, då X. finna kamrater ofta först sedan &snu ett gjorde tein af att dröja. ..Ta o'en par tinitnar suttit i godan ro och ja hitta inte heng!, ‘") tovAnde 'X. kvant ut vid tnithlagskaffet efter jag- (iSå tag då pojken har med dig, ten. motion som bar !tomme, och stig rued det- Haren sköts efter ett temligen lång- Samma, att de kunna anrAtta dem varigt &el. lian lelsrades. och fick till middag eller sura'. derhernma, sitt grafi-d i behörig ordning, 'och hvilket de vilja. Och nu, marsch! man gjorde sig redo för n:r 2, som Inga resonnemanger!. antagligen snart skulle vara på be- Pang!« (Et t dithbelskott nf den talandl, som nen, efter livad ett och annat «väc- kande., gnäll al en bland hundarne i detsamma fick se en skymt afha- redan gaf tillkanna. ren mellan buskarne. der Händelsevis hade hela jagtstillska- låg han. En tillökning i bördan åt pet, utom X., råkat närvara vid för- s pojken, X:s vågvisare. sta grafölet. Nu spridde man sig Då X:s qvardröjande förorsakats åter snabbt och det ena muntra jngt- af en hemlig förhoppning att få skju- ropet atloste det andra under arbetet ta på den hare, som nyss jagats, be- att få jösse ordentligt på benen. — gaf ban sig nu, då haren var fild, Då blandade sig ined de andra ropen iindtligon på hemvågen. Den första han mötte vid ankom- ett magre bort ifrån kommande be- synnerligt ljud, olikt braket annat sten till gården, var en af de unga sådant som helst, våra jagare hört damerna, som vid åsynen af X., hyll- ken gjorde ett i några djupa strup- uppgifrits af vare sig nienniskor eller 'Unr. toner qvIlfdt försök att tilltala henne, Det var ett mellanting mellan nöd- uppskranul rusade in bland de andra i förmaket församlade fruntimren. rop, stönande och tjut, eller, kanske återges det rattost så: en wattittian- «Far Guds skull! Kom och se, kvad blandning af alla tre. Ljudet lat som felas bokhållar X. Jag tror han mist' förståndet!. höra sig med regelbundna mellan- X. rönte nu nistan samma emot- skot, alldeles såsom de vanliga mo- t agande, som kommit honom till del ningsroren till hundarne, och hur af jagtkantraterna, men som qvinnans det var, började Inan ann, att X. åter l ' ' ett eller annat satt var i farten. större medlidsamhet och nemigenhet att meddela tröst åt den lidande och Och X. var det. Han trådde snart olycklige :gren har gjorde sig gal- fram bland stammat ne. \len i livil- lande, upphörde snart den till en ket 0 Gudar: början nAstan hejdlösa munterheten, Nlaken till tragikoini-k jågarctigur och X. Idet på allt satt ompysslat!, mr knappast någiinsin skådats frotterad på kindbenen (i. e. v., hv il- af luetisk:liga tig' o n. Också ket ingalunda sar honom motbju- rullade sig Askådarne på murken at dande, enår g:tidningarna skedde af skratt; - - sedan de törst några ögon- mjuka, vackra hinder. i I blick stirrat på uppenbarelsen i stinn 31en just då rådlösheten var som liestöt X., den liedersmannen, hade vid störst, erinrade sig någon, att i nar- heten, pA knappa tre verst af.tåttil, upplailflandet af sina vanliga jagt- bodde en talare. X. fick et) våg- rop vå öfyra måttan unstrångt sina visare till denne. Doktorn råkade kåk:nu:d:lyr att ile -- råkat ur led! vara hemma och patienten blef be- Och nu var det hottum emojligt att friad från min uhehugliga åkomma. sluta munnen till, lika omöjligt smit Men historien år icke slut finnu. att blåsa (il skogen., v. sill Hon får sin krydda af kvad son) hån- kara kornett dkr att uttala bokstaf- de X. pi vagcn till lakaren. Kom- ven nuin. .1n, hade det oeksa galt men till en skogsdunge på ungefur sjelfva lik et, så hade X. lutdurk kun- haltva vågen, får han se en hare helt nat göra intet af dessa tre. beskedligt skutta fram ur ett snår 3Ien jugtifvern hade. Arven under och derpl trankilt satta sig tuidt så fatakt ontstandigheter, icke upp- framför honom, på ett tjog stega af- hört att besjalit honom. Ropa kunde stånd. Iran, och det rna jagtropct etter det (iifvande tecken åt sin ledsagare :utdra hade han iifyel tapphatt ur dju- pet at -itt på lielspånn stående gap. att furie:illa sig stilla, gör X. sig i ordning att skjuta och hinner, fastAn Det var af denna anledning tonerna han bår Mossan i fodral, mycket rik- förd:villt sA besynnerliga, så under- tigt knappa sin jösse. bart egendomliga. Sålunda blef X. icke titan byta Nu ville lian för sina jagtkatnrater vi denna minnesvård!' jagt. Något Po klara huru hans missöde vållats. men — han Ilade lika gernn kunnat som icke alla deltagare i densanun tala mesopotamiska, stackars karl: kunde skryta af, fastan dagens jagt De af skratt kiknade katnraterne ötverhufrud lerunade ett gynsamt c e- hörde Andel ingenting: Ilar afbröts Kamraterna voro nog elaka att ouppliorligt ar de mest högljudda, förbittra X:s belåtenhet öteer det myst Ireti6tiska skrattparoKystner. - lyckliga skottet, livilket han medan Men Afs en munterheten har sin med förtjusning omtalade, genom på- öfvergång. Åskådat-ile af X:s tra- ståendet att haren suttit stilla så lån- gikomiska uppenbarelse kurvnio, se- dan de i fulla tio minuter vattrat sig ge, som han gjorde, blott och bart af förvåning öfver att se en menni- i gulset uelt hållit sig för magarna ska med villt gapande mun. af skratt, slutligen till besinning. De * Så var historien ont X:s muulls kommo nu ntt tanka pA, att den ga- pande jagtkantratens belAgenhet var och sakert år. att hon icke så enart vård medlidande. — icke blott löje. glömmes, vare sig af honom ejelf Och nu skulle man försöka kurera eller de andra deltagarn(' i j•g tnöjet. 1. 7 .D. X. för hane munlås. Lånare tuakt An gjordt; •) Ilar skall jag tunna gl been, når taa• Universallaketnedlet bland jagare, rarn• springa omkring mig. konjaken, anlitades och applicerades **) Ja. men in eittar löt. kem af X. på upptnaning både ut- och gigtigt, -• invartee, men förgafves. Till slut gaf man honom nidet att bege sig hem till gården för att låta fruntim- ren pyssla tun mig. Varm mjölk skul- le kanske göra båttre verkan on kon- jak. menade någon. X. tolv ide följa rådet ode gaf sig i våg hem. fastan med blödande hjer- ta, tv just i detsnliallift ling° hundar- ne upl, haren 11:r 2 och skallet be- gyette gå med jublande frejd. Jösse sköts denna gång misten geuaet och Inebbrlatibt från atlinatibettn. (Ineandt) Frågas vanligen, livad de •eder- boratale, vom harva «upplysningen. om Hinder, tank* pi som lita oss glada sjaber famla i mörkret Henna- des på gatorna. Exempelvis borde lyktor uppsattas på båda sidor om iidlitt•et och en på gatan från tor- get till Blå Porten. Good Timplart.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.