• at Mer tillökad grundskatt etter iatt4 0941Pfelftettitt. %Men Ith af innern-• åra boijan icke giodlttes annat än .lids ur hien i ena 6gato tåtfacf. 3 jitt efim-• lingnitiousetnitar och jord som enskilde hl Kult) reåttte tig f6rålbrartte till tn er. altattelthpf ataa tappodtire•tylttivbert, Irrar- vid köparen förplikta. erlaggn ~dig ~le- 5 .9:1:0 ed) Relttiårtave, hwilfen cr fig met) Iårtfonfl. (1)fitee köreakilling Rand i 61rigt i ett för mitt frin• it»jeljått ton Rönerr grnmlakatten. belopp: — dela IM pi cn fråtatthe felfri» runtt rutter ekogeoneråden anm tilldalar nrirrInileka.år. Cgat met ren påWjb, ett falfteatt fråtte verk. hrilka åsåttse sline ,ranta att reriovie aam arrendowelet; rjl p:‘ intifTclpartien ed) till ck teet att akattetuannanitt Inka d ,aatt till incl. bt innanfir heåatta hette. st:nigs:tont hitt, eåtetier och bereaussnahemition af kro. alfttatYd benr8ta, bct ncbre a nonatur, utan ock till andra aNdaria under RH neg ceb funt( ej öilla- uppe, titt- Aborått upplåtna. kronan tillhöriga hemmin ut, tid ett oformligt, inettnritet tufft- och lågenheter, hvilkes åbor af k. neta este ed) nicht: war wanfraplig. .triör fallningshafrande antinu och som enligt hittills gallen e föreskiitter. emot till state• fertr , 14 långwarig, tetteurfaplig ett trä• verket tegående Ugift, kunna till skatte kö- gen fnlicl ft",r att beta Ut ftatfar6 l ar• pa.. skall. alin erlagt/0, de nf rapsköld kö- ert, broarfrutatt buff< beten ed) wiefa peekiliing eller annan algift, tillkomina den perenn, *om der.% vid ilen tid, då .lenna an- partier behåfwa aret fitiftecti leafad elring vidtager. innehar legligen berest, med att åt finten återgifwa tel; normala ekattrkipartot förenad besittning. eller pråls !hettat. ras vara lienttliged; lugnt ouletfct Si Irak' till fift e.leata bet jerira- fte fallet wi Linna. ice,iejA boutilida fia något ',net i tegenen. .;.(nutå Krjlbrar asrit` ler- rit af ititteta prelter. l'ardoir f" , ettite bidat( awattletlitea rit tillitd- fullt watitt fig tc ftarfar iralttartie till bonciu. hwilfen i fin bubbla egen- Rap af buebeittc ett fjåtaihiare inne_ hat< i jullaftt mått tema f&treente. Tuffen erhintrnt! trenne faret: en falf• wa cd brann( ilade troppar. gebi- blunden bjete2 ej, Litar isata «Witt Prw,irraa. Trefttit år bod fråd arg att Kip, att tetia måtte here hetpå, att nran N apetefet ti fått !mab mait be- "Sjutti% er till 23e,rii3 (noter, gått. lager han, få fån 3 nog ritögla itse- tita:ned'. 7täht.rn fhte tet ertinernte på n.inthe arctV. get cattabt hkr allt fånin och fnatt war ,ifIven tet mitra isat angripet. Ofter fång flu- tna brMa fkil•rantra tillit till verben ed) brie'. enfen ed) tc thinht fig till <n 8gettlåfate. 9)lest nu mar tet fiir jent. Tet arma harnu år blinbt PI hela hu 9.1teb fåtatta fafft. ,rhållatiten Pr nen lun na tvi ej annat ån fråga; hem ifall ta få elytfehrittgante awactialf- w,rirt bjhatt? It)bligt ,ir, att tt hårht anlitat( 1,ifarnt hwartrit (sa lit eller i bt flrfta fall håg att arma fig till tontjtclaret Or att erhålla bjelp. ett 'Stant fått att gå till iejga Rulle årtecit månen gång ware jour nit Bilda olja bi (likt, tinehan bet i ett tåten:nig tor flutit it ut jon! ett fhfilialibt nr nrfraafunt. .‘jår ent någetertahef. tre wi, att ett ctiergifft ingripa:tbc å prta- ini lita Rulle wara tillgagn; ty hår kiclrer cubajt upploning. "Yiva ed) lura titta". 4en äiksbagea Skattearskrilaingett. Dvi; kung- liga propositionen ont ',kamrat- skrit- ning, förmodligen den bland dr mån- ga samtidiga framatAllningarna som intresserar det ',tanda antalet, (tant- håller såsom ett syfte ett den å viss jord hvilunde grundskatten tiel af- skrikas genom eftergift (irrslit året af tio far hundrade och sedermera hymn annat år af feen far hundrade af grundskattens ursprungliga be- lopp. 1-111rt mörkes bland annat: att L •• - , erketa utarrenderade egendo- mar • Krundakatt oafkortadt under återstående urrendetid; att å uailitar• och rivila tammilen afskrif- Tel ekatten med ens år 11.S4 ur.der vitkor af inotitartatide tårs tainsittine: att d• tur rustning och rotering anonloge • rIlator och kronutionde år 18144 upphora; 'att funulnen af grundskatteafskritning på do under bruk okattekbpta heruntan_tillgo- dukuuner ålen; att redan hatt grundskatt, som år ISM ånnu ej fetter åtnjutna frihetsår) borjet ut• 'Orm, atakettees; e tbs s behårig utredning angående hi- nehafranns liesittniog•rått och nar .1,1 -amen. funnits vara ostridig och af beak-d- renhet pta. enligt hittills retande vtadenn. ekatteknparitt 'tennet, varit förenad. k. nyte befallning hafsande ber att förordna om ntrannitman hemmens rush Iticenheter, oniforing i jordelioktu if 'An krona till ilintte och .irrom hos Itamniark.11rrione göra nst.traimpt- ort roterimig-besr.irens Vskrtjuinj föreslås ni k. M:t att vvrk• ått11121:4 P:1111tidigt med gruml-katten och efter lika grunder, Extra roteringen och tral-erust- tjensten efvensom presterskapets å- liggande att vid intråffantle krig nitörn krigsgärd i sparmål skola från Ar I$84 upphörn. Vakenhet rusthåll och rontr fort- fara under kont: nkistid nit ölgira nliggliade - bes%sr mot vissa er- såtruingetr och understod; men vn- kanskontrakten kunna af rust- och rotehållare ..tiepaRgas, dl afsk rifeise gen 'trala börjar: 1 och för alskrilitingarna hånas rusthåll och rotar regemente,- och kårvis faljnntble vården: vid lise•Itsrivt for hela rustnings- och ro. terings•heararet 1 till 4 hundra kronor. for skyldigheten att hålla hast ined till• hörande persedlar 170 till 190 kronor, dere/ for lifremementets åroariår Kutat& belopprt. 190 kronor; ben:stativ infanteriet 300 till :120 kro• nor. dere! for lifregementete grenadierkår högste. beloppet, 320 kronor.. vill f. avgiv- Hemman hmw de rntle jernberg!lagete „Irtint äro rote- rade till hälften ,prut almen jord, fA Udjaktli,e11 sin roteringsskyldighte b ( stånd' till hålften af ()frun:tämda medelv. årde för vvtivr1,5rantle rege- mente. 1 -)å afskrifning tager sin början, skall elen vakansafgift, tevara afswrif- ningen bar aga rum, sätta. till ena- handa belopp, som då ännu tillit.- står kir rusthåll eller rote i nlIttlått bet vid summa regemente, kår eller båtennanskompani. Rit-t- och rotehållare skall torn skyldig. att Arven ötider atekrifnings- tiden titgörn rustnings- eller rote- ri tigmbes v å et e ffek liv t, i lit il !dess ryt- tare:). soldaten eller båtsmannen går, från lovilken tiol rist- eller ro- tehållaren Ar skyldig (vett berAttignel att erlägga vnliattrafgift och dertt i behörig (tidning tillgodonjuta tifskrif- Der vårdat A hela rustnings- eller rote• ring(-kostnaelen ar 'torre an understödet, skall vederbörande nio- eller rote.bållare, så långe besvåret utgöres effektivt, jemte nyasonispla understöd tilldelas en årlig er. saltning. m otsvarande så stor procent id skilnad. n riii..11nn owleriettkiet och vårdat å nidtings- eller rotegings•koatnailen, som, enligt croeidtrn• för afokrifningen, till och med året hast före ersåttningene utbetalar.. de ar eftergifven, hvarrmot, i Låndelsernat. ninge, eller ruteringsbesvar.t follgåres ge- nom *flaggande at •akaneafgift, merberörda linden/löd skall indragna till atateverket, samt ritat- och rote-hållare årligen erlAgge • stor procent af eklinaden emellan onsfor• malda vårds å matnings• eller rotering,. lostni.den smutt nraterearela understöd, som htin berjan at det år. hvarander inbetal- ningen *ger rum, efter ofvannamda graniter for AN/ritningen annu «vimlar; .ler Åter hela vardet å rustnings- eller ro• teringe•koatnatten år lika stort med eller mindre ån underetödet, skall detta eistnam• ila. må långe beevåret atgöree effektivt, ut- betalas till vederbörande trist• eller rote• hillare utan rittighet för sleta att deruttlf- • ,,r tillgodonjuta något ytterligare engin af statsmedel, men, i hAndelee rusthåll eller rote är _vakant, Indragas till statsverket emot befrielse för rutt- eller rote.hållaren från tiders utgifter for rustnings- eller ro. Cringiehesvåret. För rusthåll och rotar vid kaval- leriet, der manskap, aflönadt med - rp, efter öfvergångstitlens slut qvar- står, skall, så långe detta förhållan- de fortfar, vakntionfgift årligen er- higgns med tie hår of van beståtmla i örrim far !rist vid rotehåll, smitt rusthållet eiier roten komma 1 Åt- njutande :tf afskrifningen i den ord- ning, MIMI for effektiva rusthåll och rotar stadgas. Sådana bo s ell len duell hemman, ht lika nu pro ålagda ordinarie ro- tering emot full erstittning derför, beråknall efter merkegångspriset å kostnaden for en soldat- eller lelts- manande, skola från l884 Års ing:ing och så limge bervåreet utgöres«, tin- g ,,, lonjuta ersättning nf stat - ute/lel efter ofynn best:timitt värden å kost- nadernet Kli - en soldat- eller båts- mansrutt. Understöd för rustning eller rote- ring, som nf statsmedel utgår, skull vid de årliga uppltardsståmmorna far der föregående året till vederböran- de utbetalas, Iiktimistn ilKen de va- kansa fgifter, livilka de rustnings- eller roteringsskylelige för det gående året skola utgöra, di er- ordinarie eller extrn rotering skall från och med 18S.I års ingång icke vidare ,tröttas. • ■•••••, jt'anbsorfen. Fr niiit' ö . ru-thåll och rotar till livilka Länsmän äro loko Guds barn. I Ilidni•Lin. 'Tidning, Uddevalla lä- undertitel af stnnettedel icke utbe- talas, faraiggår afsktifitingen så, att, der rustningen eller voteringen tit- göres effektivt, rusthållet eller ro- ten årligen af statsmedel tillgodo- njoter ersåttning, titoist lirande. tri stor procent nt vordet å beigt rttatningm- eller roteringskostnaden, som till och med året nåst före ersåttningenm ut betult u td(• år nfskrifven, livaremot, der skyldigheten fullgares medels erlAggitiole af sådan vakansufgift, ses: Ett prostman ej långt h:trikån tyckes ha kastat allt hopp om kro- nolånstnämter «ök er gården', att dö- ma n f den tingspredikan, han far omkring 14 dagstr höll. I lan yttrade hemligen deri, sedan han först eifv it domare, nritud och ;nar- r ter sen vederbarlign dufning, föl- jande tankvArda ord: ei,Ansinatt tir. icke Guds barn. Dock kunna de påråktitt (indi beskydd, då de :tro stadda i tienstetittIfning». — 39 — ett bevis på att gossen gjorde sig till större narr än vanligt. >Skall han stanna här länge?» frågade Sylvia mr Kerrison omkring- tio dagar efter hans lifliga slägtinge ankomst.. linfvud och vågade ej hop- pas, att någon lijelp var att förvänta under flera veckor trint plågan af Theodors närvaro. >Det börjar bli riktigt outhärdligt>, sade Sylvia. >Vi tycktiEr jemt leka hare och hundar). Ni springer " väg, jag apri>ger efter er, han springer efter mig och hans nior springer efter honom. Detta är första gången på flere dagar, som jag fått tillfälle att tala med er.> >Stackars Theodor!), sade mr KorriRon skrattande. > Ni skall ej vara för hård emot honom, han har tyd- ligen förlorat sitt hjerta.> )Ah. mrs Smale gaf mig en vink i går om mitt uppförande. Hon sade mig, att Theodor var van vitt hällskapslifvet och hade af naturen blifvit danad der- till, så hon hoppades, att jag icke skulle fästa mig vid de hållit artigheter, som han möjligen visade mig, emedan detta var endast degföre, att Theodors Kitt är sådant.» nians sätt, sannerligen!» sade mr Kerrison. >St:w- kårs Mathilda! Jag önskar, hon kunde se sin son !hed andra menniskors ögon:» Thomas skakade Hitt som hör genom atekrifning Initiativ, det ursprungliga beloppet deraf, be- råkneidt till ofvonberörebt vårde, skall nedsauus med. så stiMprocent, som till lieb med aret milt före ekans- utgiftens erlåggniule' "blifvit efter- gilven. F,-,r tel, rotar, till braka dei utbetalas, uf tiroiegetiui oc% som år° berittigntle till :dikta- :ting, skall den samma verkstallen, pk f *Unnat% sätt: - På la.gt. Hudiksvalls Allehanda talar oro, att Ade Sjödin, dagtid till hålfårs fångelse för slagsmål samt åtalad och hiiktnd far motelbrate men gnont rymning från fingferaren und- slup in från den obehagliga rarnetk- nineen, nyligen af sin slågtkårlek förCedts att besoka syster och @vi- ger i Forsa, livsrum Pinsinn lyc- kades få underråttelse. lian 14,p- bådar ett hal ftjog hjelpnre, skyndar smygande till den tlibtittAnkta den och kringränner huset med mi- ne raske och modige följeslagare: finnes ljudin verkligen derinne, ra Ar han fast; otnajligt att undkomma. Nu arim„„ et, dåre; eti man tittar försigtigt ut. Kedjan drager sig sainninte Plötsligt kastns krren upp och han springer pi långa lien. LAnsinannen och de andra efter. Otnsivier upphinna hon oc h „,„„ griper Inta. — 11 vad ondt har jag gjort, eftersom jag ej får springa i fred? frågar Sjöflins — svåger, ty det var han. Man Atervinde till hu.et; med der fans di ingen Sjö- din. ()in lian hade v nrit der, så var han utflugen. Crii;CS. Stora ötversvamningar i Nord- amerika. Newyerk den 6. Stora öfvermvatititingur ha ntistållt nerbar', skada i Ohio, Indiana och Pensvl- vaniu. Flere Galder Äro öfversvain- made. Etna Ar i verkaarnhe; och titka- står massor af aska och sand. Qvinnodrägten håller man i Eng- land på att skapa ont i åndamål att utrota de snart dagligen återkom- mande modeförändringarne. Till en utstållning i London innet arande vin- ter år ett pris af LO pund ateri, ut- satt till den som ger försIng till den blota fruntimmersdrågten. Alla na- tioner kunna (klinga i tiflingen. Vinner saken framgång så har nit- tonde :örbundenhet nit skryta af an- nu ett stol verk. Men detta bry vi oss ej old, Vi veta vi gå vågen råtta, Och skola alltid verka som; voro födda till «blott detta.. För brunvinets utrotande, Och bachi vånnere botande. Hur mången ser man vål ej som Af branvinet fördertvad blifvit. 1111r månget mord begicks vål om, Det °tyllet« blifvit ofvergitvit. Det kan vål ej på en dag eke' Men hopps <lock få den motse. Good-Templare. Om don häktade prins Napo- leon bemöttas töijnude anekdot trAn den tid, då (åren 1859 och 60) han var minister far kolonierna. Erke- biskopen af Alger hade kommit till Paris och medförde en mångd pla- ner för byggandet af kyrkor, kloster och andliga ekolor i afsigt att af mi- nisteriet erhålla de nödvändiga sum- morna för utförandet af dessa för- slag. Prinsen mottog prelaten, som följdes of en vikarie och en eekre- terare, helt vårdelost, som det var hans vann. «Llgg luntorna der i hörnet., sade han till vikarien. Der- på pratade han med erkebiskopen alver nflehanda saker — blott icke iiiver hans högvördighets lajerteålig- gamle för tillfället. Sedan infann sig erkehiskopen upprepade gånger för att få svar, men fick icke företråde, emedan prinsen alltid var upptagen. Slut- ligen, samma dag som erkebi- skopen skulle återresa till Alger, skickade han sin vikarie. Denne vardt verkligen mottagen. •Prineen satt titstrilekt i en fåtölj, rökande cigarr. Den unge vikarien afbörtla- de sig under många bugningar kyr- kofurstens uppdrag och bad, med en blick på (danerna, som ånnu manin, qvarlågo 1 samma hörn, ont nådigt svar. «Såg mig en sak, herr abbit,,, «n- dc prelaten. «Gertin, ers nåd!" «Ni liar hest:1111dt en kuresia i Paris, sak ni upp henne, det skull hi er ett stolt 11 ,-)je ock mig ock- be reda o, >21111C prinsen. Atitliceimen var slut och erkebi- skopen måste åm:, på en ny mini- ster för nit f1 sina kyrkor bygda. Vinskörden i Frankrike gafn- ligt officiella upplysningar i fjol blott 30% millioner vin, hvilket år ett ned- gående från 1880 af 3' , mill. och från 1880 of 16 mill. hektoliter. Nedgående) år så int eket större, som slet funnits år, ii:5 Frankrike producerat off er 841 millioner hek- Venen pselloxeran liar toliter vin. ogynsitin vadet lek bidragit till ring- h e rrn of det sistforlItitme årets skird. 1 sv mien het har skörden nridt i lan- det samt i de ostliga departementet) %mit dålig i följd id kull och regn. i :tub ilning af blz.itlels• ringhet haf- t a i fl o g 5 1 , milt. hektoliter spanska viner infölls till Frankrike. Lädsdans. llärotedagen rafs en liten sub-kribetad bal i ett lion.11 i lurlin Pdand gänget na var en ung, strålande flicka. PÅ gtintd al ett lijertlidantle hade hennes bkare för- bjudit henne ritt dansa, intet okt sprittande blodet kunde ej hållas tillbaka, och bon staftnde glads duell leende genom salen. 11.)) hade just skiittent och skr.,ttat ',i min sy- ster, då musiken på ny tt manade till Hennes kavaljer lövel( julst dans. armen kring, hennes Id, d elas hlir- kar hoptlato nf lust och eld, det rack i a paret skulle just tråda dan- sen . . . dl hon ann.415e sjönk ihiip och un r död, under det . en håltfo- rande Strausser-vals' toner ljado. Skräck och bifrun, musiken tvst- nnele, danssalen vardt fan andlatt till ett sorgen% nuur, tich tysta afligona- de sig de nyss så lefmtdslustiga, nu bleka och nedslagna gåsterna. • Good Ten i plar-v isa ). Den som kominer Itit••) sned språng, Går har'från med sakta steg, TAnkunde att mången gång. Vara med, men dock för feg For att afvergifva linet; Det sons nå upphettar sinnet. 31ången ej Good - Teinpinre, tikt'lle vål bege nig hit, Blott han finge dasken» se. Också ', Ann sin tillit, Till idet. brånvinet och — porter, Ja, sfylle• utaf många sorter. Good-Templar'n hatets utaf folk, Som genta uppå krogen sitta. Och halva framfar mig en tolk, Som mager. n(ljupt i glasen titta, För hur du finna skall en hord, Af bachi vinner, vid ditt bord.« • ) Vi ha ej velat lirka (l00.1-Teruplarne att få se denna dem mai i tidningen och derför står den rum den står. ••) Med (hit) menas logen. och polissaker. Mossen i logi I ett livar inål angående ifrågasatt rattande i konkurs, hvilket belinndlats under der det gångna året, hade harado- råttens ordförande n:tgm-stades i Ilo- hushin blifvit öfverröstad af nikniden, mom med sällspord enighet afgaf det utslag, att konkurs för mannen i fråga ej skulle ådatnas: Ordföran- den, som reserverade sig och döm- de till konkurs, kunde e bli på det klara med orsaken till sina' 12 bieit- inres ovanliga ifver och beeluteam- het, men kom slutlien under fund med att en af nittudemännen, som förut varit soldat -- vi kunna kalla honom Mosa — var god vAn med svaranden i processen samt lyckats öfvertala mina kamrater till deras öt- t erseende utslag. Det skulle emellertid stå dem dyrt. Målet gick till hofretten, och der- ifrån netlånde snart utelag. hvilket var det första ärende som skulle be- handlas på heta företa ting. Det tycktes dock SOM om mossen vldrat ugglor, ty han var den ende af nem- den, som ej infann sig. linfrAttens utslag faststålde ord- larandens reservationsvis afgifna dotn, med undanrödjande af hAradsråttens, samt Nide samtlige 12 nit:1de~ att for ofarstånd i dontareembetet böta 40 kronor hvardera. Vid detta bildelen') bleknade de hederlige dannemånneu. En och annan förde handen krampaktigt till plånboken och hotande blickar bör- jade spana efter Moss. Domaren smålog i sitt akigg. Andtligen grep håradsdomnren om sin påk. reste sig upp och klutade en arg blick omkring sig. Synbar- ligen spanade han efter sitt offer, men fann det ej. Sanningen kröp Block front, till stor fägnad för iimil- rnrrie, i det ltårtultelomaren beteck- nande sporde sina kamrater: 0.1,1 quen onnre hurr Mossen 11 i tia? , Men Mossen han hull sig undan, Lin, i isligen. Il. L. T. U. - ~IMMfflerMe■MINIEMIN Minneslista för trildgårdsodlare 1 Februari. (tir Tito. f. TtIdginiewilare ) Krtskrii.rterna. Under förra delen at månaden hålles temperaturen for krukvAxterna fortfarande jemförelse- vis lig och vattningen sker blott si tuveket, som vAxtei nu furdra för lett icke lida af brist på fuktighet; men i den mån solen stiger högre, dess erknn blir större, dagsljuset star- kare och dagarne längre, höjer tem- pet uturen efter hand och vattningen (Hiyrn, som angriper kruk- i :c ter stående i boningsrum, och dam borttvåttas 'ned en tyglapp eller t-ta liten mjuk borste, doppad i alp- %ritten. I våxthuet bortskaffas vanlig v genom stark rakning med tobak, men mköldlona o. d., som icke genom tobaksrökning kunna dödas, miste liften der borttvattas med såp- arten. Blornsterdrifning. Drifning af sy- rener, blonaeterlökar in, in. tl. fort- såtles• 'örnrosor, nom hittills stått i kallare, öfvervintringskast e. d. in- tagas, lieskaras och sattas till drif- tång. Drifbänkar, frulut man vill lod- va tidiga sådana, år nu tiden hma att anlagga. liarande ejelfv• slutet att anligga drifbinkar och rörande deras skonte! hanvisas till våra nyare trådgårdeböcker. För att erhållet 16r:44:komna plantor tidigt, nås nu frön pil drilbAnk uf blomål, rotsel -• leri, 'inkl:ds:diat, k ronArtskockor , portugisisk jutet" earth af reseda Nlimottot pudica, nomplirena glohoma tuppktuntunr (Celosin), balsaminer lölkojor tn. tl. Ft;rtidling of törnrosor. SA snart nvimnatattsintirna anm för detta au- dattell blifyit satta till dritning, bar- jur skjuta skott, företaget deras ymp- ning. Efter ympningen hållas de temligen varmt, ofversprittan dagli- gen med krislaget vatten och skug- gas vid soleken till dee, att ympar- ne börjat vira.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.