ta beror tydligen -- gager re- dogörelsen — till ej ringa del på den bristfällig* sortenng, lä- nets jordbrukare allmänhetegna utsädet. Bom bekant blifva icke alla kornen i ett ax eller en slet på penningebehoivet. kvast vippa lika stora, och i regeln också slutligen lyckade. i tusende framkomma kraftigare plantor århundradet, då den stora uppgick- med rikare fruktsättning efter ten gjordes, att man kunde hindra elden, att rattars de ämnen, hvaraf' större korn än efter mindre; lika hoa lyste och brinde. Till den ve- stora korn mogna ock i allmän- tenskapliga klassen böra vi au ki- het något så når samtidigt. Sor- vande verksamme menniekor och till terar man icke utsädet för au den andra det slags folk, man numera toner endast i de zoologiska trad- utvälja blott det grofkornigasto gårdarna. En underlig profetia af och mest likartade fröet, har In i forntiden letande vetenskaps- man sålunda underlåtit ett af man, Hl Strömmar har således sla- do första vilkoren för att få en "taffel stron Tål salu. men p ibMri, slit Mtyltadeado at val- t« till Masa saker. Naos dam- ma lag hade' emellertid sa sådan fgjd, att ameninkorna snart delade ek i två klampar: dan peaaingahaag- riga, som bara klådde folk och den veteaskapalenagriga. som sate g öra git in. Liktorn osa nu, med de medel som stå oss i vår tid till bud*, göra den föreslagna titten i nationalmuseum. Harar och en af eder hafva till edert förfogande en af de senaste elektri- ska uppfinningarna: sfjerrsklderen«. Per telefon har jag bedt museiin- tendenten sitta dr olika aftlelningar- ne af museum i förbindelse med fjerr- 998,750,004. Nk, skatcler-linien ja, å' det icke ratt kuriösa saker, ni ser? Der ligger en faslig Iland gamla böcker! livar och en af er kan ju med tillhjelp af elektroma- tören taga ner från hyllan hvilken bok ni vill och vånda bladen etc. Nu skola vi samtidigt göra en titt i zoologiska trädgården t St. Fran- eieco. Der se ni in the mtankehouse några par af våra förmögna förfader. Se, så underligt: en liten barnunge har ennu en gång blifvit född tall vidden. 1 telefonen hör ni hur illa den lille pysen skriker, gent emot våra barn. Och tanken er, om dec- sa våra arma förfäder kunde ana, att vår store landsman Erik Jonson satt sig i förbindelse med invånarne på Mars, för att hejda månens manliga verkningar ;A Jordens rörelser, så skulle de salteri bedja den Gud, om bvilken de fått ett dunkelt begrepp i en sådan der gammal bok, som ni ser der borta i museum, att han gent emot sin vilja ville åter skicka vår jord ett lm af ode avarter, som i nåra ett par tusen år höllo dem i mörker, till att frälsa oss från den behornad* potentat, som de för6atålla sig drifter alla vira handlingar sl att icke han anammar oas med hull och hår ty si mena de, det ör synd, att dricka sin djerfva flygt så långt bort till trimmande. för dem oktala, regioner. Då vi således göra en jeroförelse mellan nutid och forntid, nödgas vi utropa: arma aligte1 Men då vi kia- sm en blick på de siste åttlingarne at detta stolta aligte, som på sin tid endast strilvade för penningeförvarf och regerade jorden i Århundraden med sådan jernhand, att de slutligen ejelfva icke egde annat qvar att lem- na i arf åt sinn efterkommande ån girigheten, hvarigenom de slutligen 1 andligt hänseende totalt gingo un- der — så måste det, i ståltet för att smärta, tvertom, glidja oss, att de snart hak.* försvunnit ifrån jorden. Mata gång jag per telefonfonograf, i samband med fjerrokådaren kom- mer att kadmium' denna kulturhistoria, vill jag derjemte per smakfonografen, som i 4:de århundradet uppfans af vetenskapsmannen Pelle Bengtsson, låta eder smaka några af den tidens födoämnen, målman: biffstek, bräckt skinka och olika slags soppor an. m., bvarför jag nödgas bedja alla de som tro ickelmagede, att hålla sig på vederbörligt afstånd, emedan de el- jest kunna komma att må illa af cjelfira lukten. En stor man, vid namn Jöns Jönsson, håller som bäst på att uppfinna en stankeskidare«. Uppfinningen lir vara grundad på den magiska elektriciteten. Lyckas kan, kommer denna uppfinning att helt och hållet uttränga både tele- foner och fonografer, som lårs bli opraktiska och helt och hållet öfver flödig.. Tiden går fortfarande kanaått Adjö så långt.« — °Adjö—ap-4s . .1 Tack ... a —k —kk! Glöm ej att låta oss smaka skinkan . . . mig skinkan—n—a . — sAdjö! Jag nödgas gå. Luftbelongen vantar mig.. . Landtbruk. Utsädets beskaffenhet är, dinera bekant, törsta vilkoret för erhållande af en god skörd, men så visat detta än är, be- aktas det icke tillräckligt af våra landtbrukare. Ett nytt bevis derpå finner man i de prof, som till Jönköpings frökontrolletation under förra året inlemmats; de hafva nemligen enligt hvad den utkomna redogörelsen meddelar, i allmänhet visat en ringa s. k. absolut vigt och dermed sam- manhängande finkornighet. »Det- stark och jemn skörd samt er- håller i stället små och stora, få- och mångfröiga plantor om hvarandra, hvilka doftal mogna så ojemt, att kornen falla ur axen på somliga, medan andra ännu äro gröna.) ',Rågens finkornighet torde, åt- minstone till någon del, bero på den här mycket brukade an- vändningen af finskt utsäde. Med all sin härdighet och gro- barhet samt sina goda egenska- per i öfrigt är den finska rågen 1 allmänhet ovanligt finkornig och urartar lätt på vår småländ- ska jord.) Arven det klöfverfrö, som våra landtmän erhålla, är ej alltid sådant det bör vara för att be- tinga en säker skörd. Härom yttrar anförda redogörelse: »Be- träffande klöfverprofven harva de gifvit vid handen, att det klöfverfrö, som i handel och vandel här inbjudes, ofta är af ganska tvetydigt värde, om ej rent af odugligt. Af de på sta- tionen undersökta rödklöfverprof harva endast 24 proc, utvisat en absolut vigt af 1,7 gram och deröfver. Då det nu anses kon- stateradt, att finkornigare röd- klöfverfrö än det som har den nämnda vigfen ej eggir den här- dighet, att det kan fördraga en ogynnam nordisk vinter, så fram• går bära!, att orsaken, hvaraf klörverskördarne i länet så ofta felslå, ej alltid är att söka deri, att »småländska jorden ej läm- par sig för klaverodlieg», så- som man ofta hör klagat, utan kanske oftare deri, att fröet va- rit dåligt, i följd hvaraf skör- den frusit bort. Största ande- len i dessa klöfverfrostskador har helt visst det amerikanska rödklöfverfröet, hvilket i följd af sin billighet och sitt vackra utseende fått en stor åtgång by- ven i Europa. Sedan frökon- trollstationerna höjt sina var- ningsrop emot användandet af detta för vårt klimat ej-passan- de frö, säljes det dock ej såsom amerikanskt, utan utgifves för schlesiskt eller något annat ef- terfrågadt klöfverfrö samt an- vändes i stor skala att blanda upp de europeiska rödklöfver- sorterna med.» J. T. »ixtatithattba. En slängd pappa. Lille Hans her fått en vacker liten vagn. Na- turligtvis har ett hjul gått af en tim- me derefter, och sedan Hans ajelf fåfängt försökte reparera skadan, vänder han sig till pappa, som snart malier allt i ordning. Hans förtjust, ölser en så skicklig pappa, säger till sig 1011: — Pappa Sr verkligen inte så dum som han ser ut. ER slag pojke. Vid en middag hade varddras och vardinnens son tillåtit. att komma in via doser- ten för att få ein k beekarda del der- e!. Sedan han fått hved modern ansåg dativ, blef han underrättad 0111 att han icke fick mer, då han till gästernas stora förvåning utbrast: -Om inte mamma ger mig mer, så skall jag tala om — Han a t. bröts hastigt al en portion, men al smart den var uppkom, förnyade. hans hotelse. Han togs nu om hin- der för att hastigt flyttas ur rummet, men hann dock att satta allas skratt. muskler i rörelse genom att i dör- ren ropa: »att mina nya byxor ko gjorda af memmas gamla sängkam • margardiner.. meenteresessnieres~~~~,,, • Friska Angbrandt och Malet finnas å Laholm, hotell så viii till förtäring på stället som afhenitning. La1401114 d. 17 Febr. 1883. Ludv.Sehweitz. 103 fint JAVAIZAFFE af !Ingemar' & Malmgrens Kaffebriiiineri i Malmö, metod) å 75 öre pr skålp., försäljes hos (Ny frassak J. Johansson Till betydligt nedsatt pris för- säljes Laholm. 68 sammalet RÅGMJÖL vid Laholms qvarn. 0. Andersson. 101 Prima Flormiöl, Råg- sikt, Råg- och "'vetekli, Korngryn, Skalmjöl till betydligt nedsatta priser vid Laholms van. 0. Andersson. tog Kraftfoderiinmen: För Vårsäsongen! Order upptagas af undertecknad pi Markfrökontorets i Köpenhamn välrenomerade Gra8fr ö-, Linfrö-, Korn-, Ilafre- och Potatis-sorter in. In. Kontorets priskuranter, beställnings-sedlar samt årsberättel- sen för 1882 tillhandahållas ärade kunder kostnadsfritt. Större order böra helst vara ingirna före 15 Februari. Raps- och Linfrökakor samt "'vetekli hos 0. E. Hallberg. 78 0. E. lianberg, Kontorets ageåt. 77 Riig och livetemejöl 0. E. Ballberg. hos AKTIEBOLAGET 76 Nu hemkommit : CERES Vindrufvor, Fikon, ChampignOng, Riandöl G. P. Ahlgren. hos tillverkar och försäljer: Flytande Smörfärg Syror, RTER, Gödnings-ämnen, G. P. Ahlgren. hos Hvita och gröna deribland arsenikfri Svafvelsyra, till salu hus G. P. Ahlgren. 63 hvaribland ångprepareradt Ångbrlindt och malet Benmjöl, a ff e med hög qvärvelealt, samt kjuperfosfater, fint, kraftigt, hållbart och besparan- de, tillberedt och 1.411111111/0111 efter ny Iransk metod. Försäljes hos 731 G. P. Ahlgren. endast af egen tillverkning, Silllåt importerade Pabriker, Lager <>o . ICeator: Spån-Jalousler hos 72 G. P. Ahlgren. Kallsalter. 70 Bakom Fattighuskyrkan, GÖTEBORG. Telefp.af-adress: "CERES". Bokveil till salu. Alla dagar i veckan säljes storklufven famnved af bok i Dömestorps all& De som önska köpa torde anmäla sig hos Sven Larsson, Hu- skahnset, som är boende der- intill. Skottorp i Januari 1883 . 28 Gårdskontoret. Astrusulas köpa. filafter- 41 Timotejfrö p o me kröpir; till mycket högg 0. E hallberg. oeb • å 5. o uppköpet> till höga priper af 62 G. P. Ahlgren. 1111111 ~~~11•111111.11~~9.m.IN — 56 — )Jag har varit i skogen), svarade Hilda och räckts henne en doftande bukett af pyroler. )Det är visst godt och väl att du plockar blom- mor, men jag tycker inte oro när du försummar mat- timman., återtog kaptenskan. >Låt du henpe hållas, Elise; man är inte ung mer än en gång. Det blir nog Hildas tur att ständigt sitta mellan fyra väggar?, inföll kaptenen medlande. >Jarl& min gubbe, du tar den lilla slarfvans för- svar, då är det bäst jag låter fem vara jemnt), sva- rade frun och hällde upp kaffet åt mannen. >Tack skall du ha, pappa lille, ,för din ridderlig- het att uppträda till den anklagades försvar», sade Hilda, och strök smekande fadrens solbrända kind, samt fortfor: »Mete jag kan ändå inte låta bli att gräla på dig för din ihärdiga tystnad rörande allt, som tilldra- git sig på mötet i år; fastän du kom hem redan 1 går, så vet jag likväl inte det allra ringaste.) , »Hvad vill du veta barn. Jag har ingenting att berätta, utom att vi svettats erbartnligt och slitit ondt i viirmou i våra tjocka uniformer.) >Det visste jag af gammalt; men de unga ha väl roat sig. Var midsommarebalen mycket besökt? Hvil- ken af flickorna var balens drottning? Och hur tyc- ker officerskåren om de nya underlöjtnanterna, som kommit in på regementet sedan förlidet års möte>, frågade Hilda leende.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.