foltmån3ben gen jeatmil i Offeenbe ntetteln. ncbanfkitithe (free•figt. an- gå:nbc ?ahelni8 Regelrå aruntanbc 1880 ård folfni,ingb4ftatiftil: Nurarande Indelttitt:n Lan/mana Fögderi. Namn. 1,..1km Namn. Yolkm. 11.102. (Fögderiet. (I. 11.17t. 1.aboltni 33,7 4. -11,444- Af komithe ibresingele itnitlwi öks be s. 1002 „ „ n. 8.731. 1..hobri t.'9.901 Kepfå u,t Töanors — Xibningeportot. 3leacrinarst f hyr lår rif4Nactt, alt fritt ett . sstci` tt;iffa f or liflåtupol: „u t k orsbandsportot uti hestamtnas till 1 are for tigg af So gram 'ned neitedet algift at 4 ort; at t befortleingsafgifiete för tidningar ine J posten 111Å ti,t1.!Ititt• till omkring en femtedel af prentnnerntionspriset föl tidning ston utkommer mer Att en gåttg i veckan, och en tiondedel af p r entimerationapriset för tidning, }ötetk.milier rett it en gång i vec- kan eller mindre ofta. med iakttagan- de. liktal desaf, att utgiften icke for år må ofverstiga 4 kr., om rid n iuge„ u tkontinur oftare An två gånger i N ee- kon, 1: 20 om tidningen utkommer g Amer i reakam, bl) öre ton hon utgifves ett gång i verkan. St) öre ton hon Ingiftes än tuers etiken, :allt sned bibehållande at navare:1de be- ståmmelser eten ytinnehållet och om prenumerat ionsa ( gift ans minsta be- upp. lir infpeWren fielf ide prattifetanbe rebale3, eller -Ulla ban fig rikt ,ifftlt 1 iturtiA nit liar någon gång ;rinna tro. fleftion i ett efter annat åmne, later ban ej finna inhiriabd trio att acnens anterendfentnielie Inel några Mata) he Kille ed) fr idliaaftc Iårante inom t'iftrif- tet erhålla hitrått, hie ■ tivee ,if Niieftab 113treiratt1#;,pfriga lat( ettara att suågt bättra flere itt- ireftrer lådor«. Aten Pr tte.itt3 i af- feenbe leitiettenta fann; inftrnftienett kb tringla runt. tnniterlunta blir fallet teib itbeftienett i tc fåtffilba fiolerna. liSr C. A. amin, felet, Lilja hinab Luna nåtla MV/. OltitTflItigt nit arbetar re.f 551vert - attbra 'felor ån hem, fröt funna aura bonen! «rlf till aa3u, har tutt er fin trititeneiftelfe i ;Inger Indata intreåiera cn leendet rlf, fratufbiettl.e nittien' ni (nytt/a pin iii Nit ,%: ■ eiern, Kr tet itecitRa utlåtafrbt, bteilfet haft till Plit, att brer aiettre :htom hånearatite fentiffa flanell cf kr- ffrifteit uthibeaeref af fota ett hafre, lurt frfil i lek jfeln auftaliaa r.-1 hrr .;korttå egentent„Welcittere Ulrik i greffrapet 'Rate f,.i 3rlailb. t'lficete af ,irrit- ed) tåren-Ink flyta !tåga bönfin af lifta fla3 affattPae tsar att preftva Cerat e3etiftaper , rå annan jerb ett under dt annat luftftrd. 9.nitchell .1:Nettre bar åfteen !of- frat intraleta anbra af fina latitåaein t5r 'vårt lerö, fem, enl bet blott håller wab 1rm telerad, efter hatat, tå bd blir mera hutt, li•r fetna tvinna fob ntarfnat. `å tal om bar lila,, må ".finnan, alt hatt från 91Ifirr tein- eller retait reft till TZatrit. 3 (.; ..pattien . boppa3 ban funna genentbriftea ett reyllootben ån. 1 ,3 White mellan t' etta tant ett e?..teeriae cell fritt ban efri3f arbeta Pr af- fattning af en mångt ftetttjta pt ettif- ter. Wolfrfoltinfptfttirerned ntibrtinid. sting/meten. Cl% ittbintarc bar beit bafttencn af efeettff Våratetititina gåt huru Krefftiftett .uit ;,iente iniNUrenite ftefini:teit herbe tel antingen meningen were ten. att in frefthen lyft teefa me ten ijclf qua( nustola unberteienint i. dkr ed ten alt, IlreflAda. iåtent infåtttarot erfarit, till ed) met, rttavpaft kan fin IR n. (fit mutan dång. åltre låtort, icminarirtit trPft milisö annan ffola åa firreaen„initu minbre något mat", parit mit tafa upptr.ita-rch "nu- terrerfa fina fautratci i nya nactebety. säckar af silkespapper lekte 3r5 On åger etterliyn titt ititteo:Oe. e n del apoteksmenniskor kurra göm- ens .bra. e ma iv• sinn Inne, vid stockhollets- ieuåfft 4ftrtiffienett tir felfffelein. fa i InaceSit.: nes Å: stud i lördagm. Da- fpdtbnue, tittat- ffi ti tccemb:r 1881, merna hade olhtirligt svårt att igen- ., fheffriftee8 thal$14e Cella ämne fig- känna.alli kmvuliever i den oetiket- jaate: teracK, rötenen. 1n4stitont roade tunn 7tellfteleittiperlh. tiligger att - - sig med att indrag/ii...balsalen en vagn, - — på liter, fena- hatt ner %ar atald4n jättelik fielf beft.ituntY,-.Cla •fantatniirosisTtres karnentila.ka och cn valdip bagare nitt, Lånt ed? birationer bient tri3ja ty bl med blombuketter, rom utdela- utintre tefar af onthitel Pr att berebn des till damerna. Under kotiljongt trin tillf ill. att acnens Lieprof ed) met- upplymgs balsalen af elektriskt ljut. tclanten rhassbc uniernyi6ningettjnitintl, lyttare inbi!tning. am personer Innebränds . Å- Mlf Unna fernattate Prefitiff ta* t*, har en ht (molok-eka ineraffat p1 wibierimit <j Kit 5 nib: inheinta, bteilfa KungsheoletN.11 i Sloef;holen. 1 tisdags tel !internatet- att lyft> citWrnsålta jain• nntt klockan ett utbröt eldsvåda i ntanfeinflet giften lah‘ref. .1`eif itetee, det tre lånitagar höga huset n:r 6 tantia3en mot frefIrittru 'rara ten, att stora kung sholtetsgatan det forna (.7.11- Irja intpdthett6 fisa hår år mera fram ster Anders.. Elden borgade pa vin. cal giften ån tala, under tet Prhållan• den och spred sig till % inehrentoorn, tet 'rit te 'klinta infreftionenta na- der 7 personer, 4 fivinnor oele 3 man - personer (hylinn ett nygift par} % o- turligtteie, ftåller fig ite.irfent. s el- ?It: j.ijent tt4cit gång ffett. anbejalla ro boende. Oaktad( hastigt Lirare nkr [karit:tia att, mat eller mot dande bratolk.irouts anstrångetini.zar fin 'vilja, berett eller eterctb, difena innebråndes alla y innorna och en ccfldttess, 'Utta cf; ide Hett i ed) Pr gosse. En hoppade ut timme:Y:igen. fi3 Prfajnigt, ulan åt tern ritanbc met tick mitt ena ben bi ntet :ich år nu tultrulti2nen8 erbalutelf.., fent blott ta- na,tutt döende. Den sjunde sprang lat ent beretattte af tillfålls nit få me• g enom lågorna tedi Vitnit ;Valet brante- tde tuituta 'vitare ittbiltuitta. Unt att skadad. !tågen utbilbuin3 ide taft ivintiaa 3etiont ta på fralbrate sitteter 3 runtat, af ni eRrberebt ed) fanfe t erii(l af en .som Y.:1111b.501(C11. famratere nånvart, fbriaab Lirare dler låtarinna 3ittetn prefleftien, tet iåget Eu öfverste i arrest. (' res:nide- pesten meddela', utt öfversten och fig lidit. Stockhofm. 3 treifil it j ft — 83 — >Man skämtar icke med hederssaker; men oak- tade all den smärta din nedrighet förorsakat mig, tir jag dock villig att, förlåta dig såvida du på minuten återtar dina orda. Rudolf for med näsduken öfver sitt bleka af ån- gestsvett badande tinaigte samt svarade ihåligt och stapplande: »Jag har beljugit dig Ragnar, är du hålfel nu?» »Nej, icke förr ån dn säger ;nig orsaken till din låghet). bAlltifrån den stund jag första gången hörde Bilda sjunga har jag älskat henne, och det med en kärlek hå glödande, att den först slocknar i grafven . . enär hon icke kulide bli min, als ville jag åtminstone skonas från att so henne i dina armar», svarade Ru- dolf med ett heat, bittert eklatt, och ilade ut som en vansinnig. Ragnar stirrade stutn och bedröfvad efter honom samt återkallades föret till det närvarande, niir kap- tenen omfamnade honom med faderlig hjertligliet, och sade: >Låt det förflutna vara glömt; från denna stund nr du inin R011! 'I'ng Mitt Hilda och gör henne lyck- lig, så blir du det äfven sjelf». »Tack>, svarade Ragnar :ned af den djupaste gick att tippniiica rörelse vibrerande röst Att skildra allt det jubel, sons nu fylde de båda inåkandes hjorten tilltro vi oss icke ha förmAga, ty chefen för Kronprinsens husarrege- mente G. F. A. gny nyligen tittnu till 4 dagern diacipliestatt utan tjenpt- göring, med anledning dårar att han arresterat en offieinr, öfver braken han enligt krig-lagarme ej Agoln be- fälsrätt. htt annan ted • g på-tår intel- 1..161. att sådant straff ej Aelönsta vresten af den uppgifts.' anledningen. Något mys'isk synes saken. till good templarnes i Weingn fult- tpankotnsti.r. Detta blir nog en kal' anledning f.ir den nitiskt. skollårnrea derMådee, att *bi Igen 1.1 s n och nit• Dan dag i V eckan förentomnd för skol- gång, men dereenot tycke. slet det bitne» no menligt int yrka tör %;c,• paatstrask slet, sons skrigenoin går (i-o- lustig en oelt annan ,,pirituel njutning å platsen. Bedröflig ungdom. En natt i tåsen veckan samlade dig i ilsalalkere by i Flitlo rocken en mångd pojkar <åt kullor, alla förkladtla 'AM empökett. Så tutrustade ging° de ut för att skr:Int- imt sådanalubbar It kiiritgor, en? im oter förargat ydglingar g 1 d hustrål liga ströftåg. I N nr ensam Meloned, seui'der rkaikei forsetottedot ren och inte tIde till den tlf det förfArlegn ovAsentlet öfverenit- tan forska-Sekt(' hu-drott, tngo henne i blotta linnet ur sången ml finro Il( mul Ist i snön, der de tionlade ont med henne i (,ikring 2 timmars tid. Når slutligen nidingar:1e :1ft:1g:sunde sig och hon lösslåptes, var hott mi- sten stelfrusen till kroppen och, ynd vårre rar — sinnesrubbad af ilen 'saftiga skrånrse Vederbörande kronolikmuttan har tagit makten om hand, 'tvelon man kan hoppas, tett nitlingtirno. blifva 114.- 103(1nel. till vielförtjent straff. 1'. 1 4. Gammal råg. För en titt sedan glidna bergssexman,enkan Maria Henrik:ull:ner i Nya l'endiettret, Norm bergsförsanding, itf-ntte får 33 år se- tunn en hal( tumla råg, em Reliken hon bestainde nit den skulle :nivån- das till blöd s id hennes begrafning. Denna lealftutuut finnes innu 'par. inuti ref ett eller nunut skål synes ej något .lerel ha blifvit uns Anelt till rist nåentoln Antlamålet. Itågete år OrnnIkt ljus, men unken. Prof der- af kommer att .Andas till öt-elti keneiske Hation,likr utrönande at gi 0- barlietett. Opinionsyttringar. Ett talt ikt besökt möte i- Ek .jö i 151 dags utta- lade sig för indelnink.9verket, ombadndt, samt nosig sextitt du- gnu: bevitringofning vara :mor . Ärt en uttalade det mig fur nentralisering,s- ' forslaget. För indelningsverket uttalade . sig också ett af ofvei. 302 personer be- :sökt rate i Trainfm, Ostergötlund. Ett folkinöteil Gerdhem ,id Troll- !innan uttalade att regeringens har- ordning .foricke borde tentagn•; att grundtankars i det itundbackska förslaget äro ile, som 'nötet mest gilla- de; att på ett gotik och tidsenligt kust- försvar afseentle borde föstas; snutt no tanken, son) arier nentralitetsförkla- ringen. gilladvs. Att stammen, +A - som en talare foreslog, skulle öka., an-3g mötet obeltöfligt. N1..tet an- åfven nu en orsak till linan - dringen vore frisklön tör krigstjett - stele. livarjoon e det uttalade seg för 400 kronors-strecket samt för tio- radig konlinunal röstskala. Vesteeås at Itetareförening har in- svinet i redaktör Itiddel,rads nib VS% för indelningsverket. Vid snmans beslut stannade Söder- telge arbetnreförening. Föreningen hur också bedlutit afsantla en tack- eembetstult ess till herrar A rnoldson och Aolelskoilel för deras neutralitets. motion• _ Folkstöten hu i olag:trent agat rum i Skifvarp och Trelleborg. IlAtla nu- tenn uttalade sig ennot regeringens forsvnreförshig, ehuru mötets åsigt tycktes vara, att vi beleöfra ett för- avier. Neutra:i•eringsfördagen ytan- no mötenas bifall. Mötet i Skilviirp beslöt, att till riksdagoombutlen lör NVetninenhögs Ljunits hårader af-anda en skrifvel- le, livari de uppmanas att motverka det föreliggande harordningatörsla- get, men deremot lemma neutralitets- förslaget kraftigt understöd. 412 ''12 grattniailben Äfven i Finland Ar man no be - tAnkt på alt genom en i star skult. f.sretag;en torrlaggning af vattensjuka d e n d li n s b ar a joulens marker 'Akt och, k fö rb A t t ra o k l m a t . • 1 Lått askregn föll dem 2t1 febr. i Norge vid ~„kelven ett par mil J . -lust om Aleaund. .Soni en >luftig rest-nordvest-storm rasade, antages det, att ett etage vulkaniskt utbrott på. deseusstetdagarne • har skett på Island, Det ber:åttan att nidregnet 'liften iakttagits på ett par :Indra stallen. WIrbbrInithit frän allutattigtett. Brefkort fritt' NVeitige Namn freolng Ar slet % ål% i.a Wein. ge skolråd seminntikalladt tör tut III', ras öfver, huru vida de tillåta no Aleingska skollokalen må upplåtas Dagolisantechintigar fria ea fotvandring mot båga Nord.. fgeaciffla Hann.* •I N. P.. Mtle...) nå vi med senaste resehref 1),— fitinn 0%4 må nara Halland. begngna vi oss at tillfallet att göra ett litet ströftåg i denim eljest föga knrola provins. beler reseskildrnre som på ett par somrar genomrest Ilidlands skilda bygder, varit i alla dess Ni kyrkor satut samlat tivarlervande folk- ,ttgor en. tu., har om dessa bygder en temligen god kånnedotn. Holland Ar tappf■ Idt at sie bjerta- rote och mil:usle %exlingar, felet' i an- seende till natur som folk. Hår på- tt alfår man en bördig tunnel slatt, jettia och fet rom (oden skånska pann- ktokan.., der ett klippökett, öfver lit il- ken flintskalliga bergshjessor upp- skjutit, ån filmer man sil{ omgift ett :tf % öielmedsbjettlitntle skogar, att når mate kala strAnder, öfver levilka den torra flyg.anden hopat sina tlrilvor, ode inom ramen af grin jltteberg Rötter man ofta odlade dalar, boi di- git som tt ;olgårdar. Icke mindre skiljaktig till skraplynnen 'telt seder Ar den 1tt11 knJeku befolkningen. Nordlodheolingen Ar en vild herse' k, kraven är lirens vnpen, och vissa orter :Inses det bland ttIlmogen så- som en vanårå för en fullvuxen yng- ling, con lian icke bår Arr efter knif- mkarningar i sitt nneigte; söderlinllAn- 'helgen tir lugn .,clt trög, pröfra de söderhallandske boneldrAngeerne lejd- testyrkan A byten': knaderro eller i lekstugan, sker det nåstan alltid Båled k nvtnåfvarne; trakter, som civilise- rat; i enlighet med en nyare tids- nodat, finnas vid sidan af bergs- eller skogsbygder, der man antingen lef- ver i rinn ftiders flardlösliet och ål- skar (leras minnen eller också blott stannar vid deras enkelhet och glöm- mer seras dygder. En dygd hop de gamle bergsborna var att vårda sko- gen; det tveka nu nustan öfverallt anse. såsom en dygd att först5ra den i grund. En och annan af de genit* ryggåstottegor, som i vedtre. Småland öfverallt fått gikt, vika för tindra i en nyare byggnadsstil, finna* anm, livar i IlalLindska skogsbygder. 1 en of% erra.kande grad hafsa de jet "ture sydhall 'polska trakterna mot kusten blifyit under några tiotal af år ~skit pude genom odling, sedan num har gjort mergeluppt Ack ter och Inri sig dragsen de mien:trollare trak- terna. Det, Intet-est talrika boslenpa- hjorther snmlado• sig från de skilda byörts, fritt ströfvande milslång:e vå- gar öfver de gemens:emma Angsitaar- kerne, och betade å de odsligu beer: • karne, genom det ymniga dcosniöret- (genista pilos") guldgInn.ande i sol- skenet. och .ler It varest kreaturen fastnade i gungunde klirr, finne,' nu en rik wie yppig odling och hett korna i Ling k.löfver. Såsom ett följd af odlingen Imfri' hemmanet' l trettio u fyratio år nerhördt stigit i varde. Flere hemman, som torr ut- gjort ett, enen numera Aru delade på ett halft tjog jordlotter, betinga etts ett vida högre pris för h% arje sar- skild hemmansdel an livad denar de- lar tillsanonuntagne kostade för ett par decennier sedan. Vid den första odlingen !utfyll skåningar och dan- skar varit sydleallAndingarnes stora lArtnuasture; inflyttningar af dessa na- tionaliteter, liksom också af tyskar harva under nekare tider forsegg.itt i stor skalet. En af de,n, som med energi upp- arbetat landtbruket å 5inn vidstrlek- ta egendomar och på samma gång bidragit till den leallandska moder- nAringene tetve ekling, Ar rym:tuta- ren 1'. von 1Iöller å Skottorp. De många underlatendena å Imma eda eketta sig oelial lyckliga under den långa tid de fått hafsa honom så- som sin på samma gång herre och beskyddare. i trots af jordbrukets utveckling i Halland tilltager ständigt emigratio- nen i en urovaekautle grad. Det fin- nes åtminstone I Stelerhelland blund allmogen tå som icke redan ha en stor del ef sina anförvandtur och barn- doensvånner i Amerika, ja flere fa- miljer resa grer dit såsom de siste af hela denne slågt i Sverige — så griper enlig' ationen omkring sig, och detta ehuru :te hetslönerna höjas sned livarje Ar liar hemma. Tillverkningen af ylleartiklar Ar ett slöjd. •oen åsnu står i hög blom- string i Hallands sydligare socknar. •) Det« tewtklbtring•r få e/ :inryckas utan författaren' tillåtet... I stickning tro också de sydhallind ske firinrortra i anseendes till färdig-- beten ouPpltinneliga. Nar kråkorna förr i 'redden ont hösten tågadened åt Skåne att ölvervintra bland de store ritdesakylarne, brukade den hallåndske ynglingen taga sin slaga och flickan sina stillstickor samt be- gåva sig ()Ner Aden och i Skåne söka sitt utkomst med arbete öfver vintern. Nu halva kråkorna ett Skå- ne i Sydhalland och ballandingarne gira ej heller några flytt-tåg Mur vintern; truckverken börja undantrin- ga sangen /IM i den ena arian den andra provinsen, men *tum slamra stålstickorna, akenade i vilde galopp öfver yllearbetets maskur mångensta- des i den hallandskit stugan under tinga vintenivållar. M.inga (pinnen finna,, hr akta åtminstone om vintern ute-lutatole uppehålla sig af sitt slöj- dande. Men raska måste de vara gol flott få de dock icke lelvn på f6itjensten. Når mitindsuntrklindentit inträffa i kyrkobyarne, samla sig der 5.1)in dlinnillnee “, som göra sinn upp- köp och sålja ull, och hit springa då slöjelerskortan lIngn vAgar.41 att de tie:Ingen gång hålla på att slita upp ett par »monitor, medan de löpa åstad Mr ött få a:lblt ett annat pur. Nkr de så lyckas n sin vara såld och efter nytt inköp ut ull, soda och såpa harva 'lagra "skilling,. ört er i vislåt, så Ar det neyekvt bra, och %isat Ar att etvåstyfaurnes råknas shiont kronor. Å en holme i °filo:I:sjön påtniffer man ruiner af herrerAtet Sjöbultultn, hvars uppförande ståt egande nyare s vii MOM allire geografiska beslcrif- :tingar tunniiinna, men ombvani öde- Liggande ingenting nattenns, ehuru det var grusadt i riter an ett :nunna- minne. liegifver man sig hArifrAn till Iljörnered i ofra andan af l'aby socken, finner tnan bår i djupet af en trång klippdal en liten ftvålfd grotta med trång ingång, genom hvil- ken en spatsera) dager faller; lion be- nämnes Midsommarstugan och ar ont sommaren mycket besökt al fruen- tingar, hitlocCeatle ålfeen ref den sköna naturen. Grottan ligger på egorn2 till Wipontorpet, en högstuga i gam- la silen, bebodd at s amma alågt led efter led i Herr Århundraden, An tra- ditionen derom går tillbaka. En fjer- digsvåg derifrån ligga Walhalla eller Warlt•Ila, långa ocrhördt höga klipp- vaggar, som tvärbrant dela sig för den frainflyt•nde Lagan och, enligt traditionen, i hednatiden varit ohne- stupur, fir•ral du skola erhållit sitt namn. På turistresa genom denna bygd upptickte Eder reseskildrire invid den brusande Lagan vid Wal- balle en liten valbildad al klippor kvalfd grotta med trång ingång. Den- na grotta rom letunnr Plats för ett mindre salisk ap, har too ut varit okAnd, och ar antagligt att Hel e dylika fin- nas bland dessa många klyftur. En dryg hatfulll fritt och nedanför \\- al- håla bildar Lagan ett af Göta ri- kes största vattenfall, Kassefors, der den vidtbekanta 1 lalmstaelalaxen fån- gas. DÅ loda ån bryter sig i ett enda tvArbrant fall, ;Hitler den ett obetvingligt hinder i vAgen fö'r laxen, söm nedan fort. samlar fig i stura s tim - mar och under sina upprepade fer- sok att hoppa 51-1 er forsen slutligen hamna: i hsknrenns korgar eller .if- rign föreAt. Att icke laxen sålunda ettå blära alldeles utrotad, Sr en lax- odlingsaeatalt uppford. Laxfisket, snitt >ettan uråldriga tider egen af n igt tt hette:nate å oense sidor om An, år nit bons: renderadt till ett bolag, sone ehuru det ger ett drygt arren- de, lur göra god nffAr. Tionde ist all lax, som fångas vid Kaasetors, tillfaller Itynnemlöfa prestgård, ett rAttighet anm 'Agnen påslår Itafvel tillkommit &rat, titt en yrest från nAtinla socken genom aignerier, lar- da i «Svarta skolan,), ett gång for lingesetlan återskaffat laxen bit, dA den höll:pA att uteblifva. Hallands mark ar nitstan öfverallt helgend af gamla minnen; en fard ge - nom Halland Ar såsom en vandring bland atom förfader. grarvar och snitt- ii Såsom exempel pi, huru ilallAn- dingarne behandla sitta fornminnen, nål apforas, att en furunordisk :kyr- kogård i Trönninge invid Lala alrite- bngten, der hundratals åtteliöj,;ar , af småsten }hanns uppkastade bredvid hvarandra, blefvo hår om året under ett långt arbete plundrade., 1 dirk& giviies veckrik fettkedjor bortfårdee v. till ttenelttning å en gård 0. En runsten i (ietinge kyrkomur tato sockenmannen har om året öfverdra- ga ured kalk. En af de 12-alnar höga stenar, soul finnas i Aaige, dit aAgnen bar velat förlägga den vackra fornångan ona Hughert och skön Sig- ne, och kallades liagberts galge. omkullgraftler af en bonde, som trod- de si., skola finna gamla skatter der- inunder; men hatt blef ålagd att upp- resa stenen igen och måste nnek•fin en hel inangd mennidkor till hjelp hart id samt bjuda dem på ett .thin - &ande« kalas för besväret. •, si: • 5.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.