ga t o l itt. td firade primo:mantal Xtgtt partal sttnibar. , wir 3 au(trubt tia be mån: ga belgbagarut ba tvi itöblitttö för betton gång utgift:1u blott ett Ilialfumumer, ntrft affrbt får annonförtrna, of bruna Venue torgbas, forn cljeå brufar tetra åreti meft helö ta, wijar, tvål une. fet beretnbe på 11)30(10, alls ingen lir- ligbet. .iyanteln går tegat. g& tret- ton awarter1 osat tegåret 975 trea« paret, för for ititba till 200 troner ect) qtvigor 180 a 185 tronor. %lår{ !On 6 fr. putttet. tårtor åt bet flere Utarbeta ån tet rosrit på långt rob be• gård får tem ont ring 400 runor. — Zillbub till elbersiba. tina,* aftonen tett 7ttiten ureftet cn aul/a orow,idanbc fforftenklt ha mataren Eatfictt teib forfogalan. (genom fop- glbtoolft& råfigket parflagaren a elbet intim tia Indata mon bed håll råna ed) Cåntla ten. efter hwatt tvi h ört beråttai, lår målaren earlfen bo nyfat jotaren att fota tillber »Marino att tet gjärte bart fjelf, något fom nu tunnat ftå br ?argon gotik hd, old ben ftunb brantfteDimtbel ej utgå unber fåtana fa0. -- 4lnnonbagebalen Ivar jetnftelfe- wie puffa lodat, <burit tvål trånga af ftabenå tanter ftrejfat. Mellettit tut{ - tei be nårwarant< ej modet tånfa be fr.inwarante, utan iir,in.lbe te cm i fröjt ocb Samman Idiom t elina jorten alle ide :vore cn jemmertal utan fnct- rare en frbjectofal. — wifferifoutWn bar nu till f. m:t starrrit titt bedde:be angåtnbt reuf- fion af fijierirtabgan. gir fullt rationell flätfel och wire ar fifTet, tott beråtnat Ismun minft 8 mill. fr _i handl år- tt (11, a nia rentittt en fiRtriftertlit ncbreåntil beltåenbe af tn bftverbtret. tcr met, ftfretrfart, fatta unbrribbartet fnra riffcriintenbester ocb iftoologer, broaremot ten nuroarante fifferiinten• bent‘W!sttitingen jetute unterlobante ttoth;Wiftenter flark inbraåni. Nitet ffurle intelat i inta fifferititritt, ed, titt bet förfta af besfo ffutlt Klet, on- era lån åftoin .tanant6 Lin bra. — aifferinidtt firenabt mebabut fappftgling fen:må initunbanbt lom• ntar att cp ruin i 2vIetil. fett brtf- ffriftnart till off tomater bå att offrat- ligaöra i Denna tibning åtffilliga upp. fatta Utgiver, båthus i bet: !åtta fliten. — faranDförrifringabolagtt amerige bar åppttat em får vårt lanD nu fh- fåtringörbreljr, nemliactt brnntibrf3fring å Dnehrot, 4marturb alfa att tununa ht:fegt:a ffnbb för ben burafilrluft, km fan inträffa genom att Ligenbct i Plit of brattbffaba ej fan båta. — et letztivtol 3 heribblabet 1,i= fel: 'Strafflo enl 5 rap. 1 § Preftrit- mer att ont ftragbar Retning begåttå of barn unber 15 at Hall barnet af utåt'• mani meb aga råtta& töa i allmän upp- foittingleaftatt infåttait. 'Då nu bet måttliga fbrhållatibet eget tunt att nå. Bon allettått uppieftringianftalt ide fin. ntl, tork bet mara dt gif att för tan- tali reprdentation a 1 ide töfma innan något i Unna riktning gård, att hall- ickarna Preftritt må kana uppintlaa. !stift cn broar mat måtte trtånna att ett båda ed) måbåttba gritetti Dåliga tetaninl förDerfwabt bundna fivårligen låter fig rattat gnom treppeti3 agn, Då kreativt «batat helia bitå thållan bal tunna gåta bet od, fålunba återföra Den Same på bet råtta+, måg. — Zjnfttomen "rofen" bkleter efter tu of t.r 7itt !rt+cri i Zeff:ant gjorD up;13,1t, al parafittjur. bir urnrat ccb ctlat te,:t fortjtalt iattOtb.illantet. roalfignelferif uppfinning. — timma eitbrfoor ed, %. tkuöie i 3;;N:itio berg bafwa uppfunnit eu tuis bwarje piano lått anbragt apparat, bwilfett bet möjligt, att till ten arab tåaura in- ftrumeuteti ton, att bennu blott blir fi3r. nintbar får jpelaren ed) te thirmaft enbo p:dotterns.'apparaten, lom blid. svit Mao 'tontuoterater, erbjuber flora förtelar. Nrattnar fliriu nit Piksei• of be i en annan ielnitt3 ft,inbidt fortgå- tete hiturt3fitinaanio, blvilta utgjort I3 många nereia ruiner. Dagliga plåga. "le:mineralen!' tirlåttger pianot& [if ccb tv.iajer lyftarm till ett traftiaare neRal. Men fina uppfinning flata fig re.irbigt till ten i Infftanb bruflida "Itteonia fiden*. — 9Rot alla 9Zerbpoi1trptbitiontr uttalar flå ten fi'rettf.dc 3eattettecr- petitiraens ingenjör, Ineleille nriett för roffa tette ftetionen ffrifreer nie kauj9n till Dottern från 3afutft följante ka vid norra :Ladan af den lingtunala , sjön Kalfeen. Kyrkan år viril att Mota sin vid, emedan hon ligger med långtid' åt söder usle norr, tå att tor- net är på de•- norra anda. Den upp- böjda islos. l,i en backe, å Irvilken Kr ej ihågkommit Sl!u "na ckuhliu iluKilEJ:::.1.11 i te:11.40: den gatabk, t v,kyrkan • att det stevyttaapel, som tillbit, dens:mim:I detta och akuttukt ett ken 1837 bygulas, såsom våra kyrkör van- helt vimet - dyrbara bibliotek, lik'som ligen, At noter och vester, på annat om d, god.; Kinnardl-borna N 010 isAtt. uppfördes, hyddan kyrkan da fick bank hårda och vittra, a tt de med sin nuvarande riktning. göd kuntitstrtak ' ikaille frita sa på degaa En halt mil nerifrån ligger Kleta gamla vidottisakatter. Så blef emel- kyrka, kyrkohy och gestgafv•regård. lertid icke förhållandet, utan Kni- Byn har tydligen fått sitt namn af de nareda sockenbor, som vid bibliote- höga klervar eller klippryggar, som kets ovåntade och opåkallad,. anknutet hade att betala 18 kronor i frakt- har utitråeka sig. Klet. ghtgifverirorelse med åtföl- :44;UL, refvo sig i sitt hår och ön- skade den gamla visdomen så långt jande apttituosaför-Aljning Ar ambu- latorisk mellan tvenne naetintill hvar- — «n tultrefn bing jortta på 18 vågen råcker, eller åtminstone långt andra liggande gårdar och vexlar 0111 månat'« (Tall, enligt ett tentligat tro- förbi deras penningpung:tr. Nu har- hvarje vecka emellan två vårdar. teårbigt nbc, fregatten Sanatia dra va böckerna legat der i några år såsom nedgrålde skatter; en tid Ugn Jag kotte till gamgifvaregarden i K le f meD prutt tårar ombetts. på söndagetivällen, och då gitatgif- de på skulkneets vind, såsom veriröreleen ombyter plats med Inrar»e — 1Rot reirringent barorbningefår- • skrap utsatte tör regn, mögel måndag, bada jag för att vara på fla I bolma pa fettafts tient Otaligart och råttor; sedan lår en studiosus fbi °nbc utsilat ht): orten h-ntva ur biblioteket letat ut gestgifraregården bort byta om plata , tt folkmöte i Alsen (Jemtland), en del, som var i hans smak; nu har klockan 12 på routen. Nu so f jag till dager, hade tagit logiaå en gest- som dessutom önskade kortare Lf- skollararen Samuelsson derstades till- ningstid för beveringen An det kungl. raratagit de gamla banden och upp- gifvaregård och vaknade på måndags- morgonen med att befinna mig å ett förslaget aber; etAllt denn i. en bokhylla. Bibliote- ett folkmöte i Weetbo hatad, byar- ket utgöres till större delen af lag- privat siade. För att göra råttvipa vid man ville ha damm Ofningstid farenhet och historia, hvaribland man . Al glintgifvareordningen beslöt jag titt som nit för soldater och bevaring; t. 0. me påtriffar ett gem :talt slitet spisa frukost å den plats, dit Ost- - hundrainntinaföreningen i Norrtel- exemplar af Wilkinasegan i vt-ula:i- gifverirörelsen hade gått före mig; je genom en adress till riksdags- de gameralsvensk och latinsk text. emellertid tyckas ingendera af gast- mannen; % tindrande genuin en skogig och gifvarne just vilja preja till vig någon personer i Jönköpings stad och föga bebygd trakt' å smala vågar, synnerlig vinst från resande utan lar- omnejd genom sex adresslistor; som ofta dela sig, och å:tinande mig met' var det mer An billigt. handtverkaföreningen i Kalmar ge- i framta rummet till Sandviks kyr- Ett knappt bösshåll från Kleta gast- nom adress; koby invid den sköna, ej obetydliga gifvaregårdar ligga utmed Ätran arbetareföreningen i Westervik ge- sjön Fagen, erhöll jag efter en tett gamla uppkastade vallar i form af nom adress; fjerdingsvags färd en ciceron, som en ska:Nyckel för vagnsmuttrar. ett folkmöte t Sund, Ydre lierad, ledde mig den sex följande fjerdings- Fyrkanten, åtskilliga famnar bred åt hvurvid man tillika uttalade sig för vagt:längden så gent, att, såsom hem hvardera hållet, lemitar eu öppning grundskettetrnas aflösning sålundn, med skål uttryckte sig, endast fo- å inbiten af ena sidan och har ett att de kepitaliseeas i riksbanken och gelvågen vore genare. Farden har betydligt djup. Det är en sagen, att utlösas sedan som vanliga hypoteks- genom skogar å tvitvelaktign gång- konung Karl den XI skolat i krigs- lån på längre eller kortare tid etter stigar öfver fem små sjöar, hvilka tider legat hår förakansad i sitt lä- egarene behag; lago starkt tillfrusne. Å stallen. som ger, med livad historisk sanning det- ett möte af rusthållare vid 'Ingiv besöktes i dessa trakter, påtreffeadea ta gages, må lentuai åt forskaren på fjöl (Östergötland); en högst anmArkningsvard vexliag i detta område. ett folkmöte vid Skam-pilera Ystad språkdialekter,ja samma familj ilirifrån kommer man efter till- (indelningsverket vore bättre An re- kunde man af flere syskon få höra ryggaliggandet af tre, fjerdingevag geringen, förslag), itvarjetnte neu- r-ljudet uttalad' olika, på tungspet- till Frölunda kyrka och hyrkoby, som tralitetsmotionerna gillades; sen eller i strupen i enlighet med gage, fått sitt namn duraf, att då i ett folkmöte vid Trellebörg, dock skåningars, sydhallandingare och vett- forna dagar under krigstider en dansk med den olikhet, att mötet önskade amålandingare dialekt. konung Ulf stupat å den deral be- afskrifning af indelningsverk och Sandvike kyrka ligger på ett ut i :grands Ulfshed, hade fred ingått., grundskatter, i öfrigt. gillades neu- den ett par mil långa sjön Fegen hvaraf platsen fick namnet Fredlundet, tralitetsförslaget. sedan &ådra& till F;ö1uuda. Konung arhetarefOreningeu i Linköping ge- gående WIK KyrkvAgen stupar med Ulf.' bautasten utvisar man på ett nom adress, hvari afven Sveriges laget i sjön och fortsatte. å den nå- berg annu i denna dag. Skattsökare neutralitet framhålles korn önskning.- got ofver en fjerdingavåg bli-ifrån å hafva nu nestan kulgsttatehn nerti .f rån mål, dock utan att gilla neutralitets- andra stranden belagna udden vid Om man utmed ,.agaers Sandhuset. Sandviks socken raknar motionerna. åt Svenljungu gör ett flyktigt besök ett folkmöte i Alfvented (Småland). endast 257 invånare. Sandviks kyrka år merkvardig så- i de sparsamt förekommande hyd- ett faikmöte i Skallinge, Halland; dorna, finner man innevånarna sys- möten och öfverläggningar af olika som ett gammalt offertempel, livets helgd gjort sig gillande in i våra selsatta med varning och de förbere- slag i Uddevalla medels adress. dande arbeten, som nertill hora. Folkmöte i Lenhofda (Småland): dagar. Vid familjehögtider, barn- Qvinnormt varva, mannen haspa garn. regeringens förslag bör ej antagas, dop och bröllop, vill förestående re- utan indelningsverket, jentkadt och en, offrar sockenbon sin skarf till På vag åt Svenljunga fick jag en utvidgad', bibehållna; bevaring:göl- kyrkan, på det en lycklig Irnmtitl half tntl sAllskup med ett pur kör- ningerne högst 60 dagar, öfvergånge- tpå motsvara sköna hörhoppningar. svenner hvilka forslade tvenne stora Afvcn utom socknen boende offra lass våfund, som skulle åt Borås med tiden 15 år. Folkmöte i Falkenberg; regerin- åt helgedomen. I en ..specialbok“ jernbantåget. Lassen voro bestaida gens förslag ogilla.. indelningsverket (den äldsta år från 1789) antecknas långt förut, och så mycket, som kan bibehålles med tidsenlig utveckling ile offrande sockenbortins namn jeni- åstadkommas i detta slags siojd, lår te beloppet, de gilvit, och i en an- varit starkt efterfrågadt. Man har och förbättring. Folkmöte i Söderköping: beslut nan dylik, något yngre, skylta de sagt mig nu tusentals hånder iiro i vare sig nf denna slöjd sysselsatta •år och dag utsocknebors namn, s lika med tie' eistnamda. 91årtan rubålligt fikorba baja mata en from förtröstan eller af godhjer- igenom. Viufrarena erhålla 8, 9 it 10 i Nött ittbduingemattte bibtbållatter tenhet samt nöjet att se sitt namn ustyfvern, eller Anda till 5 öre aln meb titeettlig ombilbning och råttwifare med på listan af de tecknade, bi- för sin slöjd. Somliga hinna 16 å dragit med sin nkarf till hyrbil). 17, de skickligaste ända till 30 alnar fbebelning af bd; tunga. Bådadera böckerna äro af diger vo- om dagen med din vafned. Hand- — .Dittillis intatelabt tutbtl HO ben lym, och man läser i dem nntun af lande finnai, såsom i ilid, hvilka genom brantelerfa naftåltt linden .0- personer, 50111 för smart ett århun- lemna ull och mottaga samt betala drade tillbaka gått ter tiden, samt våfnutien, lavarpå ile sanda den åt rangen ed) bane "må barn: namn, hvilka ömkan aro val bekanta Borås att fondue vidare. amin. fr. Pag. n:r . . . 9: 50 ed dessa uppnådda trakter be- lör vårs dagar; 2— Z—, 2nbolnt . . . 2: - finna vi oss snart midt uppe i den 3. g--n Q..- 8bra Cr . 1: - Ett hjort kapitel ur vidskepelsens 9t. 45—n, Fabolln . 1: — historia teser tunn jemval i denna gamla vestgötska «knallebygden». -7- umnia 13: 50 fr. heliga skrift, deri ejellva den vigda Mera fantast; vi vilja ej med denna 3tlianklinÅen fortfar. (5318m ej te armt! enalmen utgörlarder. Bårfadern kyrk- gången uttrötta lånaren. tornet. klockor, kvartal den ena är så gammal, att icke ens en inskrift å delimimina finnes, aro i hög grad troende i bråddarne genom filningar, Nöjd med sin dom. Skomakaren ASltien vttlgörarinna Fru Em- gjorde tor att af kyrkklockorna er- Erik Larsson Almqvist, bördig från ma Drexell, dotter af en tysk ban- hålla fil ((alin såsom ett ötvernat ur- halsbet}{, haken för mord i Söder- kir, bor aflidit i Filadelfia. Hon of- ligt bot medel mot barnsjukdomen telgetrnkten på sin Ritmö dömts rade valgörenhet i stor .kolo. Bland .nkafver“ In. m. till döden och fått sin dom faststald annat betalade hon hyra för mer on Kyrkan ar också, enligt hvad man af Svea hofrått, har förklarat sig 150 fattiga familjer och fördelndr med visshet kånner, minst femhun- komma att Åtnöja. med notrattens årligen 20,000 dollar* bland bellof- dra k gammal och derutöfver. Man dom. vonde. förvarar från katolska tiden en röd Albyniordet. Sven ho. r rätt 1 har tam- mosshake med filrgyldt kors och en 'arvet utbildning samt ett rökelse- 'etik Svartlösa härad:nät:e utslog af kar, som tillges dofta ån af den ho- den 16 December fordidet år, enligt hvilket mjölkarrendatorn L. C'. Pet- figa rökelseu. från ex fetvaadrlag mot böra Närdes Sjön Fegen, som genom en till- terson, som var miserankt for mordet tes, doan• tidning at N. P. Krisa!) Ullighet genom påbörjandet att ut- ;å sekreteraren P. E. Palmgeist, hdif- HI. tappa vattnet ur en nerliggande li- 'vit från allt ansvar befriad. A1P1•1~11P... ...~elell Åt Westergötland begifva vi oss ten sjö, nu sedan några år tillbaka nu från Kinnaled, ötverst• i Halland blifvit betydligt genom urtappningar belå g na stationen invid en slingran- *Attlee, så att den letntint stora sank. de jernbane, son, betingar höga frakt- ...Alt åt odlarens flit, låg vid reseskil- drarens besök i dessa trakter starkt utgifter. En ny faktor i entnhallete strid I Kinnstreds skolhus förvaras ett tillfrusen; Giver isen 'låg ett ment mot sin fiende har det lått i dan snöt:icke, och i detta hade nejdens markliga nykterhetsrörelse, som un- sockenbibliotek, livar. like nian helt virat skall Mångt leta efter i alla folk bastat sig spiratle ager at !db' der namn af Goodtemplar-orden håll öfver den jenina ytan. !tet ar Sverige. landiförsamlingar. Biblio- epridt sig öiver snart sagds hela den civiliserade och ocivillaerade teket, braket fyller flere breda hyl- då just söndag och folk kom it, gudstjensten i Sandviks Lsrko , 1 11 i- veråden. lur, utgöres nemligen af antigvarisk t tuarkverdiga böcker. pA latin, fran- ilande sig i långa rader åt skilda Goodtemplur-orden hrr haft och håll öfser isen, dels med *lidar, 'I 1. bar Inuti många ,.notståndare. Des. ska tyska, fornbördiska, ett par ark - skridskor banande sig ilagd -a, t 1,r gammal svenska Danat några nta- Antsta fel — och i visst hemmen& framåt vintervagarne. kanske dess största styrka — ur att Tro ljerdiegaråg eller :armare en den nr en orden, d. v. e. begagnar •) Dessa reastskitärtagar tå ej aftryekaa anan forfattamass •111841m, mil norrut nerifrån ligger Kulfs kyr- sig af sådana medel som löften, gra- -Vet bettuifiat pl tuånga 441Q, att mo. Delfts nationer ber uppe i långben Rola bana ~tri& flintateti inteerfningar vd? haft« Rett:int, tneb bullfest jag patte fanstnaulråffat, år tåga appbnab af tt håll:tanke km (»fata rolotåenena at- falt:et till tull, t; be Onier nit be Ide Ona fig Or neaKtar bården tipite offer be fråftea. sent min 2fwerburivut taget alle ide mera bara talat em nedi. vikt- petitioner ed) betednar hem helt nitrit fem humbug. 'Det båtis man fan göra meb ett polarfartog' menate ban ta afton, "år att borta tet i fant i lamma bgettblid tet 'omtar bamnen, to förlifa mafte ftalat, trea, ed? p3 13 fått fan man åtminfteste hitta befi bc• f,ittnina". nuskripter i gammalsvensk skrifatil. Att socknen så prålar med antiqva- riska skrifter, rår ilen emellertid 'eke ',jet( för. För några år ...ettan' hade nemligen underståthållaren .4 åttegångs= och ofissalter. Dagboksante('knnigar . Något ont Goodteinplar- orden. m. d. I just den- der, emblem na sin 3genskap af orden har :kr, kand:kb:1ft gina llrignste inotstA o dare, tok hamla ej minst b1and dorn on stfilfvn efter en hö gre n å gon lånats orden. rtf lika Arr, 11{60 kanske med mindre •Do as task 'klå'. rit Vlgtigare skal till det mot _ trind molen rönt år till delge for- drat, af absolut tifbillsanahet fatt rusgifrande drycker, begitgna'de rom njutningsmedel. Och möjligt år. att en och annan af ordens åt- minstone åldre apostlar i mindre valhetånkt ifver gjort sig skyldiga till ofördragsamhet mot personer h vilka njutit spritdryck''r i så ringa grad, att till och med namnet mått- lighet-supare varit orättvist. Men såsom ett grundrutt skäl för sin for- dran på absolut återhållsamhet fram- 'tigger goodtempInt en det erfaren- het•ranet, att der nitti hår vid lag ej fordrat allt, der har man för det mesta ej heller vunnit något. 11.0oodteinidar-orden kan en bar till en visis ålder kommen perenn, utan akiinad till kön, ras eller hud- brg, vinna intrade. Hur orden verkat till dryckeneke- peng bekämpande fönas bast af den tillväxt antalet ordensmedlemmar t:Igit. Gtaatitemplar-orden Ratade* 1851 i staten New-York och spred sig sond ötvcr hela norra Amerika; Westindien och Sydamerika. För några Ar sedan gick orden öfmr At- lanten, stiftade loger 1 Stort e amen och Irland, vidare i Afrika. Austra- lien, Ostindier, Kina, Sandwich.- öarna, öarna i Nledelitafret, i Frank- rike, Tyskland och Skandinavien. För tarvarande råkuar orden om- million medlemmar med kring representanter snart sagds i alla jur- dens Under. Den schism, hvarigenotu orden aanderfellit i Hicktnetanter och Ma- finhet, tyckes ej mycket inverkat på dess tilivaxt, om också det ser ut som om i partistriden offrat. en och annan kraft. som Utse kunnat an- vindas för det gemensamma målet. Såkert Ar, att båda Irrennate oak- tatit man stundom får höra motsat- sen piotAi - Aro fullt lika liberala i alseende 1,1 vilkor lör intrade i or- det,. Iltekmaniterna hvilka påstå dg utgöra den tutta orden något som åtminstone bar det skalet för eig att det var Malins som separe- rade — aro talrikaste, omkring 3,', af hela orden. Her i vårt land tyckas båda partien vaga mera jetnt, om- kring 23.000 Ilickmaniter och 21.000 Mull:åter. I Sverige sökte föret den beryk- tade nykterhetsaposteln Eli Jonson införa orden, men fick vånda om till Amerika utan att hit vunnit det å- syftade resultatet. Den 5 November 1879 instiftades her i landet den första Goodtem- plarlogen: Klippan n:r 1 i Göteborg. Det var en f. I. 0. Bergström från Norrland, som efter besök i Ameri- ka och England lyckades vinna full- magi 50111 U.D. (distriktadeputerad) förSverige och efier åtskilligt a. bete if. ven några likasinnade personer till Ingens bildande. Knapt 3% år gammal hrr orden i vårt land redan vtsxt med förvå- nande hastighet, bestått lyckliga inri- der mot lönkrögeri och super:, vun- nit allt flere anhångare och raknat- :mu som nAnult öfeer 40,000 med- lemmar. Hålla vi oss stlrskildt till den I lickmaneka grenen I. 0. 0. T. (In- depedent Order of Good-Templars), har den i Sverige en storloge (med redaktör Carl Hurtig i Göteborg så- eont »Högt Vanlig öfverste Temp- let- . 'om sorterar under den i ho- tell WR den 17 sistlidne Februari stiftade “Skandinaviens Ädle Stor- loge., (med rektor P. Job. Blickman i Kristinehamn som «Ädel Stortetnp- lers för Skandinavien). Under St eriges Storloge lyda 13 distrikt. Distrikten haha sina gradtempel, representerade af gradtempeidepute- rade och ledda af Grad Tamt:lers. Under gradtemplen stå de under- ordna& logerna, styrda af eVardig öfverste Templar». Hela ordens högste man, sRigth Worthy Grand Tetnplar», er 1. n. en herr G. B. Katzenstein i 8:term- :ment° California. ' Orden her ej mindre ån 7 );rader af hvilka den lie* tages i under• ordnad loge, den Z:dra och 3:dje i Gradtempel, den 4:de i Distriktio- gen, den 5:te i Sverige. Storloge (easminant räder den 9 instundande April i Örebro), den 6:te i Skandi- naviens •Ädle Storloge» (samman- tråder n. g. Augusti 1884 i Kristia- nia) och slutligen den 7:de i •Rigth Wurthy Grand loge» i Amerika. Som man ser sparar denna orden, lika litet som lindra, på vare sig granna tityr eller grader. Må de som /tarva lust i **dana obetydlig- heter glAdja derlt, endast summan at det hela blir ett Cartago delen - da: dryokesnskspens utrotande. N. I. T.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.