cm ide långe egnat fig åt bet för ett ungt fruntimmer mer ån aftertingliga chanfottettfacht. etingrbfl eter ben unr getår få mrdet fom en tuffer curinita bytbar och rifant brågt b(Wftver fOr att hi fonftent bana ftiga till rangen af en rariet6-teat:r8 pris atonna — btrit- fet, fem befant, ej trift faga tundel. n•efte ritare åt bon utruftat i ett annat afteente, hatet frp fak-publifen bar mera att tetuba. .ton är utmärft Irae- ter ech bar en figur, fem må glan. Prmår uppbära trifa till paret, bk- rantt 'lätta" fofttinter, f en frp antiån. tiga !minner b8ra fånna8 tunu neg. firOfen .D. bir riff, forpftratt har, Nto iucn, refiga finter, twrIbieita tåeter, <n himla 3igenartnr, fadd ieftalt och fi,r fig met, behag. eåjom langerffa i etta/ tactillig9 mening fan ben inga. hutta gbra antprät rå Hågen frampå- rate platt; (no i ett metelmättigt taft%- urPrbibaube g b r bed cbantant. ide nåaot oangenämt inttyd, In bet år fritt från ben från" feta ju anta rga hemortsrätt på tarrathimeno flippriaa rebium. 3 janatnanban3 bårateb funna tri ont. fa effret f tir bit Pr- nämna, att bel f if Orilla bulten, ben unge etburicu8 i OiNebora, ännu leker, och anan hop- pat alt funna råbba band [if. lagen på penna madra och mårbiaa atinne8b);glib teadlei låtit inom %po• Preninivn. Tentin torroration har femte Hoff orlägaaref 3re it ingen, 93of. tryda releciete ten etb Tub! (cif: «Oben ut• wall en feflbeflyrelft, bieil fen må fig Prenat <it tiettfleman fr,in f. tel elottifl'a tånbiliefoarbetare inför- ffrifmao af ntägtige fapitalifter i 91cw. port. Det lår mata meningen att i heta flat bugga upp en fabrif ber fä- ferbetitäntflidor, få 'nacht fom niNigt lira be tverlbabakniba frän 3enfhing, Rola Inhyrda. - eutatreffign 3anföpinge•iuttriarer af ..11,itaitto 7-5 :Utpanta ja lunta: ..?- 3 hår några nulider i Yufhing tråffatte ertmptl på en oOtverivittne- lig tiufmani: fru brufabe flere gånger i — nedan Nina en bob, fem 'Nit(! af en ung ed) oerfaren tålda. tattltiD tom frun wiD en trift tiD rå thmittagarne, hå heatet mar tom p3 flinta, ed) alltib babe bon en other att gifwa, lem turang bob- flidan att aflågona fia fik en 5 eller 10 minuter. CafflIcrtib Ihrjabe ben unga födan måtta, att henna Mia ',Ulan mine ftåttuna riftigt wib inventeringen — Ota 400-årafet (In af 1883:ana på givållen. , Det fat tabe& ofta nagot, nt marfliaafte jubelferter blir obeftribligt bed albtig giver 2 dkr 3 kronor gångler. hi8ferliarn war renninglåbatt ben fem i lommar tomma att firad i ej lått, tum å entre fiDatt beft3ftett hoten etedbolen till Watibligbillanbe at min. net af bottrpdattonfttnt• infbrante i enbart af reda turbar, hitta Insårligen tuttat inibtånrad. Niellerna Pref611 Sverige ter jetnnt fura Wel teban. Då åt= hs pt något nichbelate vm bet belyttnertial, att i fråga maranbe fru benni betabeliefulla feft, bbr en fort re- afitib nhipbe ben unga flidan att på en fort bua aflågdna fig. Cu gång, bogbrelje rar ben jamma mynna* mab – når frun a Nbc fin *vanliga vifit, låt- infteije, läger en brefftriftvare fabe bobfrbten kl, men åtenvånbe kon. fem mebtklur betona Rtjanbt: %erten firat fom fegt i etodb elm wib blidhet tt)ftpa tå ed, fann ben fina lutaa 6freer biffen, i fart miDjommartiDen och flår i iambanb meD bantat, framåt ett allmänt ltnentrt tallefirannaltJwar* att taga några fronor ur penningkåtan. tån inbiubning nyligen ulfärtiale till ettan btf3 (Håv bitna meD 148, ett frune täta befäl t beten titiebi;rbe. ana beler at ratt. — en annan fru Rulle Pr någon lit) 8eften, om hmilfett man bar grunta be fbrhoppningar att ben Rall erhålla fetna fåra hud bultar af en fiffbant- ett ftort antal Deltagare, !miner natur. (are på 31)tit6pial o torg. 3 ett ögon- halte'. att illuftreraf meD åtffttliaa tal blid, bi Denne tvitnbe bett bufwubet far e4 Web% eth af (luta/ fannotift rueb att låga några erb åt en annan funt, padfabe frun på att låta en präftig en toQation å .tatelbacten. Sentitiat år i 1. biblioteret8 j. t. hummer fartminas i fin torg. Zifi3rep- ■ tvittningojal fbr tillfart anorbnab en -pet måttet af några brttivib ftatnte tennerligen intreffant utftaning af tp- perfontr, hitta bed af ffonjanthet mot pografiffa (lifter från ara ålDfia fiber fruni syfte ej meD någon mitt låtfabe bmarigenem man får en lårerif måtta, att be fett bet bjerfwa inatteritt. 3 en mobebatibel i Yuthing bort- isfwerblid bliver boltrpderielf uppfomft cc!) utivrctling i lekt tant,. t6jbrunf. rom Pr någon tiD !ettan på ofbrflartigt ten betel:ful nedurliettali af bet nutiba fått en rulle fittnbanb af eatuttmlig trpcfet, ech I:Månen:girot !graf ba åts fårg och omanligt Midler. Det mar flitliga beffhläggarefirmor i e:tectbolm ben tuba i fitt .lag i paten cch enbaft ed) i lanbiorten ',etiet åtagit fig att benetagen tåtom prof. Dagen efter rul• tilibantabåtta. De Mr( befatta äro tent fbrimittneutte jcia8 ett ungt, 'vadet- bufwabfatligen f. bibliotefeb) tjabbig- ed) i lanbeorten nitfet ttrikuren ffsibe. iptlerrta, tilibhaittt ett i 313nthin3 tå bet. UtfläUningen nunor i 10 bogar. jubelfe flen tvättfat; utfointna från ligganbe "artar, jpråtta i en elegant Ingift: Dela cn nu tbili011 af «Dyielo- blota af i fråga waratibe banb, Invarpå ges creaturitrum moralizatus,» (Bto- matt i .PliD af Deji egenbentlighet tf raliffa famlat mellan tjuren), trpdt af funt» ntibtaaa fia. Ratt erinrat( fig lyften 3. antll 1483, bele en no upp• b3, att cn fru wib nämnba 'Stiftar fart. laga at C4. L kl.nitninge "- ;khfbf till gåenbe ba3 warit inne i betett ed) lå- tit flera later fig f6retrila8 utan att npa bitteria ont atverigre boftrpdcrier," tiie fullftånbiaanbe fitlåga af farter 3. lä. något. /Bi äro fi.;nviajabt, häger ?I., att Notbin. Skare fra, nttb anlatting af 'enen, ont 38nthinge banalanbe mab mebe- präglad en minnametali, fem å fram. war« hållt mara lita rra tjomme font Pan bår bofirgerifonftetto fatta, (Mu2 bet Bola i titt unafte arbete "2anterna8 tenberg8, bilD. Qt/ratvcringen år antik- paratii" !Tunt mången :hitt birioria ltd!) at gravbrio el. tisdag i Gtocf. tomma i bagen, bwil fen man f6rut ni. oolm. %balka, lent erhåller manlig brig hat månat tre. 1• f. jettonfterlef, Rall prågla8 i filftver ck, brons. och exemplar betat tifibanaa- hållas mbleobeltaaarne och anka. DiteloftnaDerna far liften beftriba8 ge. Ung resenär. Att lå:a en 10-årig nona fubfIriberabe metei 3 fall nagel fuserffott flutit uppftå fra Detta till- flicka resa ensam från London till falla öntenberaffa flitfetten dkr någon Bukarest år en id& som val endast kan uppstå i en engelsk faders hjer- annan beting:tajtaste. beh itt,n3 Ctrihes. - 35 — »Noralt, tala ej så! Jag vet, att jag Kinn orätt, men hör mitt försvar. Ni kan ej klandra en man för att han söker erhålla sin rätt —» >Det är oj er rätt». »Nej, det är eder nu, Norah. Er fader etolog ihärdigt mina anbud om hjelp, och så gjorde ärren ni, genom advokaten, efter hans död». »Ja», utropade hon, med lidelsefull häftighet bort- kastande sin klocka, sin kedja och sina vackra ringar. Jag vill ingenting hatva af er. Jag vill förtjena mitt bröd igen!» »Då såg jag ert porträtt på slottet ode från • den stunder, älskade jag er af hela mitt hjortar. ;Jag vill ej, att ni skall göra det», sade Norah börjande gråta hvarvid hans anaigte plötsligen klar- nade och en blixt upplyste hans öga- >Jag epårade er till Newstead genom Lowryn, edra gamla vänner, som gåfvo mig introduktionabref till öfverste 13utll. Derefter vet ni det öfriga. Min kärlek för er växte, och ni hedrade mig med er i utbyte». "Det gjorde jag ej!" ropade Norah förtörnad. "Före giftermålet fick folket i Newstead reda på hvem jag var. men både mrs Martin och mrs Bath rådde mig att ' dölja det för er tills efter ceremonien. Mrs Bath sade, att hon var säker, att 'ni skulle upp- offra er lycka för on nyck, ett infall. Jag hade Lid- vit tvungen att sägs det i sakristian, då jag under- na. På en af Wiens bangårdar väck- te filrom dagen den lilla engelskan alltnan uppmarksamhet. Hon talar icke annat ån engelska, och kring huggen bår hon en plåt, på livilken står skrifvet på fem språk: «Den re- anmoda. godhets- sande alpnatt fullt att vara alen lille i-e-ett:iucn be- lijelplig ode Kai ju föl, att hon kom- mer vidare«. Denna anhållan te• kos ej ha gjort. fårgalves, ty hittills har hon rest utan hinder och öfver- allt roat mycken vålvilja. En presto ärventyr. 1 en af Londons företider vet kar en ung bög- rklig prest af ett mycket tillvin- nande utseende. Ilun är derför myc- ket populär i synnerhet hos det tacka könet. För kort tid sedan besökte honom en dam, som tillhörde hane församling och bad om ett samtid. Hon hade ett särdeles fördelaktigt utseende, men var klådd i en fastan asketisk d:ni. Under tårar och suc- kar törsåkrtide hon honom, att den sak, för hvars skull hon sökte hans bistånd, i hösta grad hade inverkan på hennea lita lycka. .1.)å preeten frågade h► arom frågan vore, utstötte hon nya suckar och förklarade, att det var henne omöjligt att meddela honom saken nnnorstades An i hen- hes eget hem. Hon besvor honom derfor att besöka sig. Yresten kf- vilde att konuna till henne följande dag. Den unga damen tillstod då i sitt eget hem, efter många betänk- ligheter, rodnande, att hon var för- ålskad, och föremålet för hennes kär- lek var han sjelt — prosten. Hon vissto val, tillade hon, att hennes kår- lek rar hopplös, enar han för au helt och hållet kunna offra sig för kyrkans sak hade svurit att aldrig gifta sig. Hon aktade honom så myc- ket högre derför, och hon skulle törn ein kårlek med sig i grafven, som hon kande icke vara långt borta. Han kunde dock visa henne en van- lighet, byars minne skulle .kånka henne tröst på hennes sorgliga van- dring, om han ville gifta henne en kyss. frosten etudende vid denna egendomliga begaran, men rörd af medlidande gaf han efter för den unga damens bön och gaf henne deu begarda kyssen. Hon utgöt nya tå- rar och så skildes de. Några dagar derefter mottog presten ett litet ele- gant paket, insvept i ett blått band, han öppnade det och fann ett kubi- nettsportritt föreställande honom sjelf i färd med att lime deti unga da- men. Fntografien åtföljdes al ett meddelande från damen sjell, i lir& ket hon underrättade honom, att hon hade elfvu fotografier utom dennä och att hon ville nistå hela dussinet för 20 pund stycket. Ute presten icke ville köpa dein, skulle hon af- yttra dem på annat — Man un- derhandlar tör närvarande om affä- ren. En obehaglig lokalnotis före- kommer i Lundoutidningarna. 'nietu- sen, så ekrifvu desamma, har i Lon- don och dess nårmaste omgifning kastat i land åtta lik, livilka dykt upp ur den våta grafven for att lur- dra hånid. På liket af en synbar- ligen till de bättre samhållsklasserna hörande man, voro hånderna sam- manbundna och halsen afakuren. Ett annat lik hade ett skottsår i laufvu- det och tycktes vara utplundrat, och på flera af de andra liken syntes marken som tydde på en våldet:an död. Huruvida en enda af `dessa hemska gåtor kommer att få ein för- klaring, Ar något som på grund af föregående erfarenhet med skål Lm anemi vara tvifvel underkastadt. Att låta släpa sig till döds af en häst år ett påhitt, som icke ofta torde finna anklang bland dem son) ledsnat vid lifvet. Drängen Johann Ullirz i Völkermarkt (Ii.rain) har emellertid i dessa dagar på förenårn- da eau tagit afeked af tillvaron. Drif- ven till fortviflan af den muståndig- beten att hans flamma gifvit honom korgen, band han sig med starka draglinor fast vid en fast och stop- pade brinnande fnöske i näsborrarne på densamme. Ögonblicket derefter stormade det af gräsliga plågor pi- nade djuret, daltande den unge man- liga efter sig, i fyrsprång genom byns gator, tills denne med krossade lem- mar och blödande ur tusen sår ut- andades ein sista suck. En börsmans slut. Bankiren lliedermann i Paris har har om du- gen helt plötsligt atlidit under om- stundigheter som tyda på sjellmord. lian hade nyligen köpt olja för 8 millioner francs och på hans lager lans för 17 millioner francs al sam- ma vara, af hvilken likväl en del tillhörde andra köpman. Biedermann dog hos ein kompanjon, och då den- ne år det enda vitnet som vid döde- tillfallet var ~varande, vill man ej ratt, tro på On naturlig död. Andra åter påstå att Biederntano, som inom 14 år från intet arbetat sig tipp till en fartn6genliet på lomillioner francs, omöjligen at dåliga affarer kunnat &ifylls till ejelfmord, hvartill kom,- och Abraham Rundback till en .hjel- mer att d.• :1111.1110 föleakrat sitt lit te för dagen». Det År han som skaffat Karl XII 600,000 francs, livilka •kulle vara tco fallna tun det kunde styrkas titt en plats i Iliddarholinskyrkan och tuin sjelf förkurttit sinn 4111:411r. 1)I• r1 Jöns Blindbock i Allehanda för fol- 111101111a undersökningen bud'. Knort k" gom tuktat norrbnggarne och graft Göta kanal. upply.a, hinn liårined forliåller Resolutionen få folkmötet i Alfvesta • , 4t rqpiitle at J—n. (Mör Lah. n. Tidn ) Våren år kommen och foglarne sjana, [Atom oss derför med fröjd oh mad tunga Prisa den Herren, som våren osa gife14 . Tro bvad som ban 1 sitt ord hariver skrikfik [Arken hon slår pina drillar i skyn, Allt ter sig glådtigt och mildi for vår rya. Vindarna leka eå smekande med ou. Försåkrande ock att sintrat' Bytt aln kos. Allt letvande jublar. Höna och kalkonvrå Vildgåeeen komma från ',dika zoner Tillbaka till norden att der ligga Agg, Flugorna surra på eolbeklad51 vigg. Hassel och al båta gröngala (ramar; Ilåsthorvar linnu snart lagom till kransar. Snart tå el åfven se hvitaippor emå. Allehanda blommor bl1 gula och blå. Strömmarna sakta mot elIvarne rinna, Snart alven der de sin båld skola Anna. Laxarne hopps högt Aber vattenbrynen. Sag mig, brud synes dig om denna synen. Kålen har redan ur jorden försvunnit, lebekladda floder i sjöarna runnit. Odlaren såtter till spaden sin hand, Uppetammer loftet till Herren Ibland. Hadvar och plogar och spadar och åder Allt om den ankomna våren bebådar. Orönklådda ångar och blotnaterprydd dal, Löfklådda ångar och grönskande sal. Molnfri år himmel och glånsande sol, Lekande vindar och atjernefri pol. Allt om vårens hatråds ju talar Till menekan i förr uppeldade salar. Myran ur stacken nn börjar att titta, Upp nr sitt ide nu björnarna spritta, Allting till lit och rörelse uppvatnar, logen Gude godhet. glädje nu får sakna. Mennleks, mennieka, o, glöda i ditt hjort*? Lourna all sorg och bekyuirando smärta! Tårak, n betänk, att sådant ju år Blott till att bedrar* den hela Gude hår! Når allting år gladt så bör åfven du glödas. Låta dig af ingen ond ande förrådas. Prisa Onds godhet att han bidrar rå Förebildat glådjen, som du en gång skall få. P.nkor och barn utaf det faderlösa skatte Böra ej sitta i sorgens mörka hakes; Ty Alven åt dem bar Ond våren ju gett Långt innan vårsolen. strålar du lett. Odlaren bör ej på sitt arbete förtrösta. Ty derigenom kan hats ju Ingenting inhösta, Men på deo Högste. lom grödan ou gliser, Såsom Han ju liven i sitt ord till oss 'kravet, Menniakor! J som i vinter stretande För eder utkommit. livad skall det beh anas. 0111iljen år kommen och uti dess spår, Ljus och förnöjsamhet också ju går. Ordspråket lyder: Att ingen olycl a Ensaminen kommer. livad böra vi tycka? Då vi få höra, att ock i lyckan. spår, Fuljer en lycka uti den sköna vår. Vintern lien följes af mörker och lidit, Istappar, jorden af snön ligger höljd. Våren ban följes af varme och ljus, 01ådje och tretnad uti bvarje hus. Kårleken börjar allt högre att andas, Med foglarnes toner känslospråket blanda,. Älekande mötas förtroligt i lund, Prisa sin Ond för så glädjefull stund. Och den anm vill prisa med fröjdejull tunga (lede godhet, och alven densamma lotsjuoga, För den blifver våren lika leårlig som säll Dess morgon blir lika ljut som dess .15411. Våren år kommen och foglarne sjunga; Låtom osk derför med fröjdefull tunga Skaparen prisa som våren oss gifta, Tro livad han i sitt ord hafrer skr ;rit. livad lycklig lott har en soldat! ide( alltså, att den intlelte soldaten skall stå par till verldeus anda och göra sitt sista korum med årkeen- geln Gabriel, når domsbastmerna smattra. Når jag kom ut ifrån folkmötet, stod der en ung flicka vid en gam- mal gärdesgård och grat så förtvif- ladt, som om inga brinnande yng- lingahjertan eller doftande myrten- kronor funnes till i denna 'isla kon- jakedrypande verbl. Och vid jag såg på gyllenen, blef jag varse att hon var g,anekeliga tack, d. v. e. inte en af dessa hår- ekande serafer, som sjunga en stump af Sankey innan de svepa sångfilten om sin knotiga lekamen, ej heller en af dessa gråtmilda blötdjursho- nor Nom blir från vettet om man spiller några droppar soya på bele dagsduken, ej heller någon af des- sa artificiella femininer, som nar de om qvållarne inventerat sin intima- ate lösegendom inte halva mera ak- ta gods ån sitt bittra sinne och fon- tanellen å em albenet. Och når jag detta scdt hade, så sporde jag: - (,tvinna, hvi ;Krater du? Då snöt hon sig på det &lille af kjolen, der »bittre damer» plåga ha ein veckade pliesi4 gaf mig en himmelsblå, varm och fuktig blick och sa': — Elva å han för en? Så sa' jag då bred jag var för en. — Herre Jesus, då kan han sia mej, ess da' sant att kårarna dar op- pe i tingshuset eka göra så hår in- te bier nåra rotaknektar mer? — Tvårtom, lilla van, der vore några som ville ha 9,000 till, och med en som trodde att vi skulle få 30 soldater bara i Aringeås. — ith kors, å' då sant, kåre herr Cirkus eller hys då va han hette. Då får ja gefta mej må' Kick te et- terhösten. Och hon sprang hem det forta- ste hon kunde för att meddela den glada nyheten åt sin tappre Kick, som tydligen tigit det 19-åriga hjer- lat till en extra stamrots med abekladnadsbidrags fria lingul/ loc- kar och ajulkosts i svallande barm. Som det mot Wesie gående mid- dagståget har en inrotad ovana att ej• vänta på referenter, fick jag lega mig en häst i byn och hade turen att der)emte få en utmärkt hygglig, tjenetvillig och i tagellturratis bruk nogsamt !Utfaren körsven till såll- skap. Sedan vi vexlat de i ty fall öfliga höflighetsfraserna betraffande det dra- gande djurets ålder, remtygets kon- struktion o. s. v., sporde jag: — Tjenar du hos bonden som rår om hästen? — Nej, jag tjenar för n:r 26 ling- hult vid Allbo kompani. Indelningsverk hvart jag vande mig! Nej det går aldrig att få bort det, åtminstone inte i Varend. Jag nämnde karlens nummer ifall hr Rundbäck, som Ar gammal in- sigtsftill pedagog, vill ha upp ho- nom såsom åskådningsmateriel, når han efter vål slutade påskferier @kall börja Pin lancasterskola med piltar- na Key och Ola Andersson. tanba6unbtrrättelfer. Ett Inlån i dagens frågor. At Smålands-Postens krönikör Sigurd. Man vill ha bort den intlelte sol- daten, men det går inte, åtminstone inte ,Ing J var ‘ på folkmötet i Alfvestad och träffade många danneman, och jag kunde förstå på dem nåatan al- lesamman, att näst hustru och barn och den lutherska liran och «mer- aftanssypenu och de rögrimlete itu- tama, sa var yknekteny det käraste de hade på denna jorden. På lasemåten, graföl, barndop och takresningsgille år det han som skall göra första choquen på sötosten. Det år han Dom med det på Kro- noburgshcd förvårfvade död/förak- tet håller upp bakfötterna på snår- ren», om hon ar ilsken att sko. Det år lian som bryter eterson fritt do olandigaete tegarna. Det ar han som kan de nya vi- sorna för sisongen, då han kommer från omi■ öte iår först på fire- he a n tasw g r em Der t ea ini&en i den första kadriljen på det för s t ta julkalas e sn t ib' itt, 111. långe han Ar Det år ung och ogift, tinder Utaha vadel- dar i bombasinsfångslade pighjertan, då han skrider fram på kyrkovallon med blanka knappar i rocken, ett skedblad af aflahlene Låsta» i mun- gipan och n:r 11 på axelslejfen inidt i lama trinitatis. Det Ar han am gjort Gustaf II Adolf till en hjelte för jubileerna Otornoltaa bara b. 17 etpril. kpivett 1: 40 a 1: 58. tante:njöt 2: 20 a 2: 30. *ag, Immig, o: 9a a 1: CO pr 20 halp. 9tagmtlit 1: 18 a 1: 20. garn, matarrprotainternoo, 2.rablgt 88 a ST öre. Gnat). 87 a så Öre. 4>airt 85 a 87 ört lider, fob, 17: 60 a le: 60 fr. pr gammat funna. granmin 1: 67 are pr fanas. bör. b. 17 april. tok burit ed, torr 85 åm rid; 84 a 85 Öre, heart frift bfr, 88 mg oneh 82 art pr *) &enade 1: 66 or fulna. (Juteborgs 1Priifra lyckan en gång på Svenska Obligations- lotteriet t Stockholm. Ett hel lott eller Obligation Paljett af underteck- nad på smärre månadeatbetalningar. Alla nummer skola, som bekant, ut- lotta med en mindre eller större vinst Anda upp till 27,000 kronor. Fullatandiga 'upplysningar meddelas emot porto. Alfred Jllderberg. 24 Studiestrede, Kopenhainn. (G. 4,806X1) 268
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.