ET Tr == _ . ho RER Nor i : Tr mÅ tt - E&F. MM MSA | buga IES SLR = SN EEE St - SS. RIDA - or 2 = - “e SB LSE SEE E R: SER ZE D SS = : - PP foo Moi a Je "or vn = ch Eabolm. vifffed och utnämningar. Assked har bewitjgts landshöfdingen i Kristi= anstads län grefwe: Wachtmeister: oh landshöôsdingen | Gesleborzs tån After. Utuämnde åre: til landshöfdiug i Kristianstads“ län legationssekreteraren I Köpenhamn grefwe Magnus Gabriel De ta Gardie, till landshördin i Hallands “län ( assessorn "i Swea hosrätt CG. D, Ch. IA. Nordenfalk, och till landshöfding 7{- Geffeborgs -lán "tillförordnade <hefen för sfogstyrelsen C. A Th. Bjêrkman. Kabinettsjekceteraren Lagerheim är ute nämnd, tid tjenfigårande labinettskams marberre. , — Den föreflagsa odlin sfonden å 10 mifltoner fr. giswer en ins | Dagl. Uleh., hwilfen fallar sig "landtbrukare", anledning till ätskiliga anmärfningar, : fom synas wärda att beoltas.- Han fås a er: nig 9 9 Odlingar töna sig åhven utan stats= bidrag - eller län, om. de werkslällas à fämplig jord, -e< få mydet mer, om ftaten råder en hjelpsam hand; men hwil- ten. jordbrukare ffördar winst à fitt sorde ‘bruk, om hemgärdena wärdslösas och odlingarna | taga mesta tid oh arbete? Det var [fan wioserligen gifwas, alt edtingarna tillföra gården gédsel, men bet år i alla fall ej rätta wägen, Om man från ett fupéfênster blidar pá den odlade marken i närheten of wára jeruwäzar, [landets pulsädrer, särskildt en waer wärdag, få fe wi merendels en masfa fimå öppna diken, till renen fylda af fiflaftående walten. Täddifas de fält utgöra undantag. Grêdon à de tådditade fälten är i allmänhet i ett 2 fraftigt tilftänd,-dä den deremet I deu ide tådrifade marfen dels är isla ât- gången, dels alldeles förftörd. De til wärland afjedda fälten äro miust 14 dagar förut färdiga till fådd å den täde difade jerden, torfan är aldrig få swär, sfôileln : ofaulligt . mydet lättare, den 7 tillfomua jorden omfring tiv tunnland of hundra, Mimatet bellojammare, allt genom wäl uiförd täcdifuing. "I den swenske jordbrukarens kamp för tisiwaron ingår nu frågan om intensivt efter exteusivt landibruf. Wederböraude synas genom fôrslagei om ‘odtingöfon- den luta åt det sednare. Men i striden med Rußlands och Amerikas ocantliga spanmáléexport finnes blott en möjlig- bet att fåmpa, det är genom intenfivt Jordbruf. Eigland och Frankrikes reger ringar daswa, - dels inseende uyttan af intensivi jordbruf, dels faran från A= metita, fraftigt besordrat det samma ges ‘nom ftorartade tâddifuingblän äfwen- _ som genom uppmuntran of en fêrádlad >" freaturtgafiwel! Aunu har ingen i wärt land föreflagite: en lânesond till täd- dilning, det bästa och sálraste mediet "til bålande af wärt lands jordbrut,! ' = > Gfulle wärt tands fordbrufare få dess a fa” tio miliener fåfom'fånefond för . tåddilningar, |natorligtwié under nådig - ” garaatl o< fontresl alt arbetet utföres . wál, få werejen frastigare grund lagd för (ondtbrufels båjande än genom moßÿe Fr -bfila deßutem omedelbart cd) a ip fjelfwa Mulle följa tåddllnhu- - gen & fpåren. | SES i - Om åndamålet' med lsnefonden skulle - wara all tiltalabåfla emigranterne c< sofa dem Hate arbete { henilandet, . á | wore detta förseladt; ty jord wiuna meo oc delie hârigenom, och om áfwen få : "wore, få funde- ej swenska mebmarter > tåfla med anetilanfta nyedltugar. Ar- bete-har wärt land I öswerflôd c& met Fälig winst för fina barn, . Således, bee 4} broltfet; må Serge : ‘dem från: 250 tilt 400 fronor,. x2 ‘\wilja lánefond’ til. tåddi til _moßodlingart i 1h n ge Pr -/Te fningat, rer ; Ae Are Ty TER lt "ee (ordern fj'dag: wisar hôgst ringa’: freaturdliilfdrsel- samt medelpris. E] svonuerllzen my>et' folk är det heller, N attimwårarbetena fn Sh uu’ som’ bât MRN ARES ">. åre falsfor belålad omtring 200 kr. samt får fåmre. kor omfring 125 kronor: Slagifor-:hafwa fôpls- för. 100 a 150 tronor o< qwigor för 80 a 125 fronor? | | De bälta! oxarne betínga pris af 425. c< sámre 200 fronor’ paret. Tsurar” . m _ j 0. fifa sända zt 7460 [fronor. "Haft fö Sftar: hafwa? torgfårts oh begåred f — Herr Berggréns kousert I \öndags err © war” befålt af elt femtiotat tadjamma "| åbörare, od) sáferl gen - sulle "ån: flera tommit, om den wid} ett sädank ti0fäsle mindre lämpliga ”ferveringen wid smä- REZ effeutligen- ánnonferats. En- sa runtimmer oh personer, som ej a ôfwerslôd af pengar, woro derizenom- utestängda, och många fom för musifens oH fonscrtziswarens ull gerna gått upp, aftöllo sig nu af nämda-orsaf derifrän. *- En glad êfwerrasknïng genomlöpte auditorict, dà det fann att Laholm äf= wen “ fått sig en qwartcit, hwilken hade attigbeten att föredraga ett par fång- nummer, - : '— Gun omwanligt gripande od) hög- tidlig begrafning förrättades i måndag i Mehnedlöf, "då A kandidaten Per Sete tergren, "fom efter fångwarig fjutdem]- asled wid 24 åra åtdér à Flens lazarett den 15 dennes, fördeå till det sista hwi- lorummet. Kyrkan I war synuerlizen \maffultt flädd med blommer, lefwande wärter sämt granar och öfrigt, som fuus de gifva vregel Åt en wil orduad defos- tering. Derwid hade förutom slägten, ett fort antal af puden qwiunor mede; werkat.* Liktäget utgi>- från kleckaregär- den och möttes-i tyrfon af en stor mene niffoffara. Eu marsh spelades af di- reltår C. Andersjon från Laholm, hwar- efter på ergelläktaren] uppftämdes af en mansqwartett från nämda stad första’ wersen af psalmen 452. Jordfästningen förrättades of fyrkeherden Björk fräu Haßlôf, fom I ett längre, gripande tal; utgående från all lings förgånglighet, nn hwad ten döde i liftvet war år flågt och wänner och för alla dem han fommit i nåvmare beröring med. Han framhöll hurusallmáäut åtffad och aftad den unge mannen warit, huru han genom fin flit och fin owanlígt rita begäfning ”gifrolt de ftörftå förboppnin- gar om ett framftående'och' ärofullt lef= nadslopp, samt att han fäterligen blif- wit- eit kcaftigt std för den wid -bären Törsaidee åldriga” mddren, Eftér' skedd mebning oc tålen wälsignelse af qwartetten andra Iwverjen af på. 452. Sedermera sjông qwarteiten "Snatba åro lifwels Kunder" o efter lifets ned fån?ning i grafwen; båda werserna of "Mitt lif är en wäg". Kistan war forme ligen hôêijd af btommer. PÅ de talrika cd \maffulla kransarne lästes bland au- nal: "Sof i frid! Fráu sôrjande wänner i Lund, En sakuadens gård från lauds- männen i Lund. Alskad i lifwet, faknad i dôden“. M. fl. inflriptioner. Frid êfwer peu dóôde! — Till fjerdingsmän under ett år från förfta inftundande Maj hafwa ut fetts: i förfta diftriftet hemmausegareu Johannes Jdöudson i n:r 5 Köpinge, i andra diftriftet hemmansegaren Pål Niloson i u:r I Lejeby samt i tredje dito bemmansegaren ¡Jôns Mattsion i ne I Trulötorp. - | — Huwad det kostar att föra lik från Rom till Ystad, Nyttmästaren Fr. Roseuklad, fom i Rom afled uti malee ría, begrafwes i dag à Ljungby lyrko- gård. Liket fördes i blykista från om till Ystad oc) tår kostuaden derför ha gått upp till omfring 5000 fronor. Bes uom Laholm passerade tilet i den af blommor e< frausar rift smyade listan den 22 denues samt stanuade öfwer uat- teu à Tjerby gästgiswaregärd. 1 —— En morsk ffräddare, fom gjordes till ”fträddare”. Derifatt han ja tjed oc mågtig, dumhetens och Imäaftig t- tens fronolagtige plägoande, möjligen igenfäud och ERO wäl fänd i er- ten, cd) dra fin toddy med en grosftråd dares från Helfingborg stäUlföreträdare, ly en grosfkräddare war det nalurligt- wis, efter fom han hade en profryttare, sem "gjorde i kläder", oc) det war som får -juft denne, som den lronelaglige att och dra> sin toddy) med. sr Nu wet man su ai! toddy går finnet lifwadt och âswen få wet man at! profe ryttare.áro my>et enwisa oh nårgångna personex och när man detta wet, få bår det wäl ej förwåna, att den tjode och máägtize, under det den andra loddyn is lade etter den förfta, med patetisk ftäme ma utropade: "Broder, du har ta' mig tufan. rätt, jag bebåfiver werkligen några dusfin skjortor. Sánd mi en lem prof, du glada föråddarfjäl”. | Topp och gserdt. | Det togs mått. - Det pic en tid och Rjortan tom. "Sfynda Hil, gumman min”, repade den" wäldige. "Nu fatt dn fä fe, huru en extra fin fjerta flatt 1a* fig ut. Här flall profwasl" Och del profmaded. Med en min, minft Lita wigtig fom om han ‘meu ej } bå0it inför domaren de wigtl ‘upp :til]-êrouen, med ‘wa“ärmarne’e<! sjorlan \ueddragen dit, der magen ; upp!il bdrjar. (1 în och dra. allt husfolfet drog och pustade, men in. smita, wande af häradörättens beslut den 15 ga: hand-. língarne Per: ml mot Pil, an Fende: ‘att PB tupp. badat ut êgat pà: Pers, tupp, - hèl den manie nu skjorlan ute wedlad framför fin Ira oh trädde-den derpå ? öfwer” haswudef," Det gia bra. Sá fule armarne. in. Det gid- äfwen något få når. Och få : MSS R de gå. Nu- stod han der, den wäldlge, med skjorthalsen Y ármarne pá half "Min käre puben No NRA hou-- "Hän ‘e<. dra du”, sa* han. ou drog, be old ‘es ándá, SÅ date Ala Han swor oh pustade oh tet wille hjelpa:- "Tag af miz den förb. fljortan”, - sce? den wäsdige- urfinniz. Sksortan : drogs fastades undau, af o > Huru det 08s of, föl en wader dag en ond ande öfwer skeäddaren ‘der nere i’ Helsingborg - och "han fånde deu mils dige ett bref - ned fråga efter profskjor- fans Den fåndes honom med efterkraf; Det dröjde ej: länge innan den tjode oh mägtige öltverrallades af elt tölvigt cd hotande breffort, deri hau loîwades fråmning få “lagens wäktare hau än war, - Swaret talar för fig fjetft och lydde fom följer: "Stråddaren À. L—n, Helsingborg. Afklipp näfan, {unan den btic för tång, få rifferar ni hwarken att wara näswis eller bränna den på preß- jern, — ‘ett wänligt råd och fmar på edert dumdriftiga oc ofêrskämda bref tort. deu « « > > denna månad. ' Wet hut får resten,’ få skräddare ni äu är". Och få Uef den skräddaren eftråddare”, — Laxkriget wid Lagan. Göta hos= rätt har unu afgifwit utflag vå de bejwår, som majoren ed riddaren Max Kilman anfört deröswer, att på åtal af tranor länsman I. A. ESeintnedt K., af Hild båradsrått dömts" att böta: 25 fr. för det hau under åren 1879 och 1880 åfter. om -Laholmd broar baft ulsatt ett lor far met ån hiartill han warit berit- tigad, famt för det han stäugt-fungs- âdran wid Kylpên 25 tr. wid Suapparp 25 fr, och. wid Amots strand 25 fr, hue böter, fillhopa 100 fe, sfulle tills asla frenan, hwarförutoni det af Scins fnet i beslag: tagua laxfkaret ‘fôrflara- des förbrutet, od) wärdet deraf fMufle tillfalla S.- Hofråttens utflag, fom dels upphäfwer, dets faststäler underrättens dom, innehäller följande: Som Svbannes Niloson I Ahta, wid det "förhållande att hans eger vått til laxtängst ¡i Lagan, kan :of:falens utgång wänta "nytta eller skada ‘samt Ritsfon fötjaftligen warit jäfwig att i målet förffarar hofrätten med upphäs- Juni 1881, att Joh:8 Nilöson fall an- ses säsom ätergäugäwitue, och att affe- ende ide får fila à hand witnesmâl. Enär Kilman genom fin ätzärd, alt wid Laholms lungsladugärds fissate êster om Laholms broar utöfiver twä derstä- des befintliga ätdre i. lk. tartar anbrin- ga vtterligare elt fådant, ife fan anses haswa öfwertrådt fin rätt eller bruit ‘emot de till allmän nytta dina före frifter angäende laxfängst i nämnda à; alltfå prêfwar hesrätten rättwist, med upphäfwande af häradsrättens uislag i fråga hârom, egilla âtalel i denna del, et som följd bäraf det gjorda beslaget à laxfaret le:nmer alt förfalla, förordnar hofrätten, att faret all till Kilman âterställas, Emedan i mäsel yppats strie diga meningar emellau parterna rörande frågan, i hwilsen af de två utmed Kylpe in löpande grenar af Lagdán fungzs- âdran framgär, samt EScinlnedt ide git- tat åbagalägga, att angående denua fr ga, hivillen år of lwislemäls egen]tap, blifvit genom foga dom bestämdt, det fungsádrau, fâsom Seinkuecht förmenat, fall hafwa fitt läge I den emellan nämnda ä eh Lahelnms strand befintliga gren af än, sôrflarar hefrätten med upphäfwane- de af êfwerklagade utfaget beträffande det Kilman ädömda answar för tills stängning af fungbådran wit Kylpön, Seintuets derutinnan förda tatan ide funna bifaslas. IS óscigt finner hof= rätten ide äl göra ändring i härades râttens vilflag, för få widt tafan derom" blifwit fune. Hela det fora slagsmálet ty>es fås “funda arta fig till att blifwa ex pauys fafa. - e. H. — Bewäriagsmanskapet. Ersätlning för det manflap, som under åfningsti- den innewarande år begaguar egen fote befláduad famt egna beflädnadde m. fl. perfedlar, har blifroit _bestämd til 45 åre om dagen fêr hwarle man. : Den, {en begagnar egna Ef. smäpersedlar, erhäle ler 16 dre om dagen sv: “' = Lörowerkskomitén har, entigt N. fa ej kann plaumessigt funnat börja ina arbeten. Komitén lårer wilja slopa de f. k. pedazogierna och lägre alimánna tåromerlen, Pit min inrätta borgar- skolor, metswarande I wih mån de fora undersia flasserna î nuwarande fMotan. En del komitéledamdter Tuska två slags lärowerk, reale och latinskolor; eu annan del will, att satin fall. läsas i alla dêósa hôzre fMlotor, Flertalct. i lomitén lärer vara för fatioetsborttagande som twángs« ämne { afkademiska’ examina, | ar —, Teleliroftopet år den ‘nyaste alfpeatades ‘pá em ‘nietalisk PAE i a . FE AE LS ALO use stiortan ned. ‘of ”ritsdagen âsta ett. stórre anslág ‘till prins-Karld-resa-till:krêningea i sä upp; finningen, - afsedd "att ‘dswer]fôra bilder vå felegrasisk wäg.) Man bar genom det i Melbourne felt ‘en lapplêpníng, fem ‘egde:rum_- läggt: derifrän;"lika tydligt som-.genom eu -tealertifarer, Bilderna ifmask 7 a — Pa högsta ort, lår man — frif: wes fránSteholu till: SAO — för! nárwarande umgås med“planen alt oft- wa, der hau. Mall .teprejentera Swerige- Rorge, fom + det deter, - eller: Sina i Stocholm, fom det borde heta.-, Hr stats msusstera och ánuu ett par, medlemmar af regeringen” lära ej wara fynnertigen böjda för en funglig propositions ojlá- tande I fådant. fylle enår de, hel? wißt ide utan: flål, befara eit ‘afsiag, men owißt är ännu huruwida högsta weder- börande följa deras fôrstándiga rád. "Mer ningen lår wara ost förft pà euffild wäg utrôna hurudan stämningen“ för ett dy- lift _anslàg-fan wara. inem andra fam- maren, innan något definitivt bestut fat- tas- i ftatsrådet. För öfrigt har redan iden officiöfa "Stodbolmskorrefpendena" eu fôrkännare warit synlig, i det att man i fammaußhang med första omnämuaudek as den tillämnade utomordentliga beftide ningen framhöll "de stora kraf, som fåle las på hh. nut fonungens fassa.” "Sant är nez oc om deuna fadfa hårdt auli- tas får. reprejentativa ändamål af rent familjär ‘natur. > Att den unge prinsens resa till ‘Moskwa år of fådan natur tår wäl ej funna. förnefag, o< man bör dere för boppad ratt -sparsamhelspartlet Inom statarádet | denna fat tydas göra fin mening gällande. > = a” 4 — Fosterlandskärlek. Ait ide alla emigranter fena fostertandéfärleken på samma gång iom fosterlaudet framgår af följande, som wi återgifwa efter Vos ras tid: = För några årtionden tillbafka afflyttas de till Amerifa från Torpa förfamling i Borås pastorat en tjenkteflida Joyau- na Andersfjowm O Arbelskraft oh 'arbetöluft, duglighet; pligttrogenhet vd) sparfamhet , ülgsorde det fapital hon] medsdrde till nya mwerte den och med det kapitalet funde hon cj Mott förmårfwa nödtorftig bergning för stunden, .utan derjenite en sparpenuing för framtida bebof. - För omfring âtta år sedan "grep heune längtan : till 'Îidernejorden®, hon wie ån en gång fe den bygd. der heunes mwaggaftod. fs Hon företog få en resa hit oh till- bragte här några månader. Mydet fann hon annorlunda än hou wäntat, cd bland de förändringar hon warseblef war det en, fom syunerligen gladde henne. Hon fåg de nya skolhufen, der undere mwisning erbjöds, ja nástan påtrugades det. uppwärande slägtet. Detta war — tydte hon — ett löftesrikt tidens teden, och då hon tillika förnam, hurusom fats tigdom hindrade många bara att få trä- get som sizeborde begagua de erbjudna underwioningstillfållena, bestutade hou att anwända en del af fin inbesparade orbetoförtjenft till att i någon, mån un danrôdja detta hindret. 7 Hon asflemnade derför wid återrejan 900 fr. till flolvådets ordförande med föreftrift, att räntan sulle läggas till kapitalet under hennes lifotid, men ef- ter hennes Död årligen utdelas af skole rådet ät fattiga oc flitiga frotbarn; see dermera bar bon 2 gänger fåndt från Amerika’ ytterligare lillskott till denna fond med den förändring i föreftriften, ait når Eapitalet uppgått till 2,000 fr; räntan skulle anwändas till anskaffande af Håder år flitiza skolbarn, hwilla åro I fatiga, Inom åt „de-uordlizaste. „förpestad:-fuft Man har fap [êdta cc ti rande Torpa för milla a c< tinbö. > J° följd båraf.lutdelag den 24 nåfts tidue, Mars’ bå gifwarinuans födellerså fiäder "ål: 18 bland Torpa få frefburina bräden le 2 (barn fingo ife att. ‘erhâsla er: få jnart d ut: (örläpnlgok. = Y obe QQ Âr det få nnderligt? läudsta:. idalazarie berätta, oh ett: odjarne'af swenska Lapp, marken under - ¡ett par dagar märst en d-fuft D öft förflara a men, ej fommit: til n3zet fäfert ve ae alla fin bar tåntt på, att Rybland,- med all fina ruttna institu. toner lgger bett i nårad - na TT vi | = Till; sedlighetens fromma. Tin * Blamerbydladet steisuer en medela Tanulklöst: nog ingås många äftenskap u: tan att fontrabenterna:tveta fia ega elle funna sfaffa : medel till. "fjäfförrorae mydet.: miudce ; ät en b,ifwande familj eller - bärnflara>"ISåfom" bewls Härpa funna omtalas ett -par personer här i orten, soni "nyligen beslôto träda i åtta ständet,“ hwilfkct beflut de oc realiserate, Tillfporde "om furu de: — som wero all deles ‘ulfaltize..-—- tänkte säsom gita fanna förförja. siz,, swarade brudgum- men helt nalvt; "Ah, det är ingen fara; jag fâr-18 filing i wean af sôrsam= linzens fattigfaoja e< min blivande hustru har maten fritt I faltizhuïet“. — Det. torde böra tillizzas, att bida áro unza, ‘men mannen mindre arbets. för, emedan hans ena arm år nåftan fam; qwinnau hade, säsom warande i -ytterft fuappa ? emstäudigheter, en tid wälwilligt erhältit wire à fatlizinrätte ningen. + ' . | — Ewift mellan prester om under- niöning af nattwardsbara. 3 O. C, lâses: J flutet af förra året ammälde fyrloherden i Kleckrike oc Brunneby före - samlingar, fontraftsprosten 2. F. Gre= well, hes domkapitlet flagomal éiwer an fomministern i samma paslorat C. M. Andetsson förklarat sig ie ante sig ot: dig att hwart onnat är ombeförja un- derwisningen af nattwardébarnen, Med anfedning båraf dar=denmskapitlet resol - werat, alt då fyckelagend 24 od 25 88 jäga, att fapellaner âro fyrfeherdars med- bielvare, bwilfet I måtte gla alla em- betsgöromäl utom dem, som innefattad i den egentliga [pasteralwärden, oNtiå finner domfapitlet rättwist ålägga kome minister Undersjon att antingen, derest natiwardobarnens [antal det fordrar, år- ligen med, kyrkoherden dela ‘sky: dizheten af deras underwisuing.- eller i annat fall alternatiwt med klyrkoherden hwart an- nat år undetwisa dem famtliga. Olwer delta utflag har fomminifter Anderson (nienectid förflarat fig åmua anföra be wär, - 1 . — Krogen oM polisen. För en tid sedan hålla, enligt E.T, i Enkôping en fommunalftånsma, få hwillen en inlem- uad petition om | frozarues stángnînz under fön- och helgdag samt aftonen före och 'vorgenen:elter fådan dag med. få rôsters êlwerwigt afstozs. För att met delta beslut ajgifiva eu opinions- yltring anordnade) några: personer, oh bland dem baptiftpredifanten D Öhman, Mariæ Bebådeliedåg ett möte â stadeus torg, hwarwid flere talare från en sem talarestel anwäud låda flaudrade fom- munalftimmang bestut, Detta möte bes hagade emelertid ide allmänna âflaga- rea, uar war predifanten O. af bear till i mändags instämd till rädhusräitcn, derför alt han, utan alls derem hes ma- giftraten ha gjort anmälan, hade anord: nat delsjamma, Herr O. förklarade in» för rätten, att ban ide wore ensau tills 4 , det gamla hemmet, er, min fogelr, . — 38 — . Jag hör dem dornero hurra för Det var omöjligt att "motstå sådana utbrott af förtjusning, som helsade den' första” åsynen af den blyga, bleka Norah, gamla bekanta, hon igenkände också så många ätt ny värme smög în, i hjertat, och männen voro fullt nöjda med hennes vänliga, tack- sänma svar. …__ Muntert och hast till’ det vackra gamla ej sämre husbondo, i t droga vagnen:np för kulten Castle Kavanagh. Squiren var för att han haft ön torftig barn- dom och en sträfeam ungdom .och ban var mycket omtyckt på. godset. Ingen handling lindo likväl kun- nat göra honom så populär, som hans giftermål med >miss'Norahp, Tjenare och underhafvande bruden, som halft skrattande, :trädde i det stora gamla slottets trängdes 'omkring - halft. gråtande in- förstuga, ‘Dot lik- nado en dröm — detta att för alltid åtorvända till Bitt eget hem, och .mon, Asen hon var just nu var hon lycklig i dröm- ännu lyckligare, [då hon, under det folket hade feat dernore, och tjenarno bereddo en festlig måltid i stora matsålen, fick] ensam gå från genom kära minnen. rum till rum, återseendo ställen, som voro helgade - I öfro förstugan välkomnades” han af on liten hund,' som bon räddat | | kände genast igon benno, och! ville icko mor lemna från att svälta ihjol, Flick 4 ———n TV — À
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.