—— . *" "' Spausfa traftaterna. De of: lk. ml med Spanlen dfwerenzlomua' nya Handels- sj8fartätraktaterna fomma , Hott i få ajsseeuden att förändra förut _: warande fårbåfandea. GSpanftt min blir >. 17, dre bidlgare pr liter, fitet bile *' figare blir áfwen apelfiner, citroner ch - drufwor, à britfa artiffar tufen bliswit »nedsatt från 25 åre till 10 åre pr fisoe *“ararnz "ålen russiln e< sturen’ fort ba fått fina Inflar nedfalta, den förra ara titeln från 25 öre till 14 åre, den se= “nare från 35 öre til 7, allt pr filegram. 2 sgarna! åro sálunda både få ch -”flendarligen 'ganska fmå > Emcüertid >. medföra de klår fena statbwerket en mlsuffaiag i tutinfomft,af.melan.2 08. © -3' bandra tufen kc, Huru bewillniugs- utskottet förft oh famrarne sedan’ Meta foma att taa traftalerna skal bli în- - tressant att se 2 no e Hitti0s har man bufwudfaltigafi före argat fig åt dem, emedan man fått för sig att de blifwit uppglorda uteflutande med hänsyn HA Norges fördelar och får- fummande af wåra. Norges iutresle of traftaterna8 offlutaude år och läng! förre ån wärt, ly Norges handel på Spanien med trå od llippfiff går til âtftkiliga millioner mer är ån wår handel med frå od jern pà samma laud samk mår börjande foritervort dit ånnu gåra. Norge fule a01jå få lida betydliga före Iofter om, traftaterna, e nu blifwa i Emwerlge antagna, ty de fôrsôl som gjor- "des redan | traftatunderhandlingarnas êrsta dagar,| att,“ då” Spanlen tutes tåda orimliga nedsättningsanspräk på wärt land, ifeliwa draga of undan och låta Spanien förhaudla blott med Norge, får hwilfet fraftaterna woro långt wigs tigare — de förfålen mißly>ades. Span» sgrerna kunde ej filja pá Swerige o< orge o< nelade alideles beftämdt att afflata någon traftat med Norge en= aml. ET y Detta har gjort att Norges oh Swe- riges intresfen i denna fråga blifmit fammanbundså på ett fitt fom ide mo tiveras af någon lifställighet. i fördelar, men som måbända motiverag af de pa- tittffa äl, hwilfa följa af de båda lan dens förening: Det år till stor .del bärfår som de swenska underhandlarne oå den swenska regeringen gått sä. paß långt £ estergifter fom man gjort, ehuru man naturliztwis ide gått på långt när à långt, fom de spanska underhandlarne ordrade, och det år derför de nu hop- as att den fmenffa riftdogen Mad bi- falla” de {- fråga. warande trattaterna. Bll de af rilsdagen affagna — oh en reif : bitterhet mot Norge förefinnes nu cobestridligen = då får Norge elt swärt | x fen fom ffall (bereda det årliga förlu- er på millioner. Och derför” wore fu Znffwärdt, ur unlonell synpunkt, om trafe taterna & den swenska riködagen bleswe behandlade med mera. tillmötesgående än man uu, fau tyda fig finna. De rena proteltionifterna ha enteflertid re- dau böjt fin ‘glafwen mot förlaget; frid. SKlindomfrim antydde redan wid remiå- fen i förfta fammaren att alla foufides ralioner för Norge wore ouödiga. De wäsentlighste fördelar, som Swe» rige — oberáfnadt förmånen af fjöfartås Iraftat, — flutlé erhålla genom ijöfartas traftaten, angifmas af wär minifter i Madrid forteligen fälunda: förmåntig tullsats för smältsty>en samt jern- =< stälträd; nedsättuing { tullen för dårrar ed fénsterludor; eller det slag af tráar- beten fom mest fårbrufas i Spanien; samt för wär fyrittillwerkning en mört nad, * hwars behof af denna wara år 1880 êfwersteg 8 millioner fauner. — Stora eller fmå landtbruk? Wid landtbrufsafademiens seno famman- yr fårefonv' tid behandling frågan: ro för wärt land och wärt tandtbrufs än widare utvedting | stora eller fmå landibruk att föredraga: : . Y Afademisekceleraren dir Unander erin- rade förft om fordeng odling i ålbfta tider, derefter huru med latelicisnuens införande oh munlarnes onfomft jorden både blef báttre 'odlad och bildades till förre posfesfienårer, fom egdes af [yrs lan, - fronan oh) adeln, ct burn efter reformationen | de fiera lyrkozodsen in- drogos till fronan cd delwis éfwergingo », 10 adeln samt allmogen.. :J andra land, exempelwis ; Österrikfe-e< Ungern, före- fonma ånnu ofantligt stora Jotdposfess . fioner, under det att i midja trafter af yskland, men [isÿnnerhel i Belgien fors den i viterligt fmå totter blifwit styc= fad. J- wårt!' lands der antalet sora poisesfioner war semfdrelsewis ringa bade genom foga fliften en mängd fm landtbru? nppfått. " Sfkifletwäsendet går allt mera nerrul. Gnligt officiella fras tiftiffa uvpalfter "utgöra 23 proc. ofden odlade sorden land!druk med ‘en areal af 5 tunnland oh derundeF landtbruf med från {6 till 40'tnld 67 ‘proc, widare 9 proc. med en areal af från 40 tin 200 tnld och endast en proc. med en areal af ‘ôfwer-200 tuld, „.J ‘aflsecnde'à jord- brufsfastlgheternas tarecingswärde : wi- sade fig, att egarne af ford under 1,000 kr. torering6wärde utgjorde 23 proc, af dito från 1,000 till 4,000 Ir. 39 proe., af dito från 4,000 til 8,000 fr. 22 prec., af dito från 8,000 til 36,000 fr. 15 pry af dito från 36,000 til $0,000 fr: enn Mo mee seas 4 dd wärde blott en! brâfdel af en ! taxering8- rocent. Om {orden delades { får [má loller, ez dil del förbättrade bruf» ningåmetoderna deri ide fande anwäne das: I Nerze! hade jordstyclulagen få ulstr5C18, att til o< med jordegare jalo lit fattigvården till last, - "+ i) De M il aej i US > Zill Good-templarnes ”LPaffefeR” I handlanden Winbergs wäning samlade fig föndags wid Tetiden ett blaudadt får af op 1 vrår. oh öfwer ‘80,000 fr. ga?! och "låga", mån, qwins nor arn, wål lidfammans utgåvande bort ål 209 personer fi N - “Under: det. herr Verggrens mufillapel bläste Zi>offs feftpolonaife,. fi> man bei tala fina” 60 åre. == êswerbetalniuz mole toa naturliztwis med tadjamhet — samt erhöll: derför til att börja ‘med af en ung srêfen en wänliz tnbjudniag 3 en fopp faffelmed "dopp" till, hwil- Fe alllsammans ju war ganska godt. Salen tedde fig festigt. I Tribu-. nens fond häugde en; rådrutig matt. samt framtill en ‘trausparang, i hwilfen lyste: I, O. VB. T. Hopveto bild, 334. *"Herrliga tand" uppstämdes af eu* mandfôr, Fam hade få godt om "trån- wiasbasar" alt desa. som tenorer. vol . Så frelades psalmen 28 och få be- stegs tribunen of brodren Fridolf, fom elses bar til uppgist alt plugga welt i Biftadabarnen. Hau bad att pubtifen ej måtte fålla alltför ftrång dem ôfwer benem fåjom talare. | Det år wisfer- ligen glädjande att Good-lemplarordeu blifwit få midt utbredd, men det är sorgtigt att den åf de tongifwande få ringaltas. Jag tror, Yilrade talaren, att nom detta fambhålle finna6 många, ehuru de bittills wisat sig wara få, fom wilja arbetarnes wil. Ni behdfwer ej iweka att sluta er lil oh, ty wi arbeta endaft för sedlighet och nytterbet ch annat godt fom dermed; fan fôtja. De båttre wilja ej i allmänhet ingå uti or- den derföôre att få många fimpla men- niftor finnas der, men om de bättre all- mänt inginge, få wore ju den saken afe hjelpt, |. . : "Dö detta inse ch gêra de båttre på många andra orter. {Man har jemfört wär orden med frimurarorden oc) detta år i wisfa fall, berättigadt, men wi ars beta, dod alt märta, endaft för nyftere bet od wåra ‘’hemligheter“ âro vyiterst_ osky!diga och bestä mest iteden, pà bwil< fa wi igenfänna hwaraudra. Talaren fäste allmänhetens uppmärkiamhet på att uttrydet ‘’Hwad gör ej swensken för en sup?’ war dels beteduande, dela ett för ob forgligt uttryd.: Låt wara all ombömet: år Paiste, à 'innehäller delt, lifsom’.den utivdulogen ‘att werige ej ommer af Swithiod-'utan “af * ordet “swärja“, dod tirädligtwydet fanning, för att ej undgå tánfandes beattning. Rop hôras från: alla HÄN om ‘’râttig- beter", hwilfa wisjerliger äro eudelò bes råttigate, men jag wågar pástä, att fots fet år oförmöåget att fyra fig Vjeft. få länge det ligger som flat under dry>en+ ffapstaften, Ester att ha talat om ”ftrecs feta” nedflyttning, hwarmid talaren yp- pade en betrijlig och omintad ofunnig het i politisfa frågor, fôrflarade hau swen- ffa felfct omeget för pelitiska reformer, ly drinlaren — och sajom fjådana tyd- tes talaren wisja anse afla utom good- templarne — låter fôpa fig af den som eger den fiörsta bräuwinsflaskau. Detta utgör drydenffaperis skuzggsidor i det allmänna. I det enskilda liswet är det ännu wärre, Tidningarues mest wan- liza rubrif “Dry>enskopers offer" eller någon dermed jemförlig, witnar tisträ>- ligt derom." | i MNidilifter, fommunifter oh andra dy- lita sága fig funna afjfaffa fattigdomen, men detta fan ej lydas på anuat fått ån genom dry>euskapens utrotande, Många anse att måttligbetsfupandet ej innebâr något ondt. Detta år Ute sant, te oafsedt den efonomiska förtuft, fom äfven wid detta uppstär, få är det just från måttligbetsfuparne, fom driufarnes Mara refryterad. Den fattige åtminftos ne gör âswen ckonomisk förtust, kapita- lísten lec naturligtvis deråt. Wi haswa i blett pligter fåjom medborgare utan áswen fåiom lristna. Good-templaror- den-ár bygd på [kristendoinens grund. Stad man göra någon till fristen, få måfte man fört "göra ¡honom uyskter. i wlija åfwen arbeta på alt de unga ej måtte falla drydenflavenå last, Wi funna godt påftå att wi ef arbeta får- piled Många haswa erfänt det goda wår: werfsamhet, och det wore glåd- jaude om wi äfwen Här wunne erkän- nande ‘o< att wår fal allmänt omfat- tädef. 4 «FK : SÁ > ungefår -sôlto lalareus ord, dot i werklllzheten ej [ut sä lidelsesria samt stundom „fryddade med fenfatioushifto- Trier, fåfom om dräparen : Baagöe..m.'m: Bewléföringen war äfwen stundem tème ligen haltande. - Sit? tat afflutade here Bridolf..med. uppläsande| af werser ur âfwen anwändes I tidningen "Swenska Good-Templar.“ Ljudliga handklappningar belånade talaren, ‘| . . Detta för. dagen. I nåfta nununer feta wi fortfårta redogôrelsen för festen, * samt åfwen möjligen nänina wär taufe om elt e< annat som derwld fêrefom, sonnerlizaft- om en wid] herr Omanus måstfliga preftatloner. R ——-— en - - Vd ön — Första Maj firades härflådes fest i t, - . Sen ev ät. half 6 wädtes fladen inwänare of musik, uttård af fapellet å genom ltadens gator, färskildt uppwak- tande borgmiästaren ÅA. F. Lundeberz samt patron Malte Dahl ute à Kunga rden: NI ae gavel D Med ej owantiz friteftiabel bade til- larmästaren Ludw, Schweitz (nbjudit elt T0stal ‘persener vå cu delilal srufost med. lar. och andra :låderbeter famt ‘guislraus de-winer; "Herr Bergarens kapell utfdr= de musik à botellet Hela förmiddagen... “Och majfolen log få hertilgtl oc » Eenate vå astonen war i Tivoli ans ordaad dans, som fertsattes till 1, 12 pá natten, då elt regn afbrôt nôjet. Det "år glådjaude att fe oh hedrande för same bädet ott wid ett sädant tillfälle, då få mycket. folk fantag, inga flårande oorde ningar deck fôrefomuma, Dagen war glad. — Arets nattwardsynglingar frås La- belms stads-: och landoförsamtingar fous firmeras i morgen ll, 9 af regements- pastern S. Dahl. Mugtingarne åro från staden 11 oc från landet 22 HN ons talet. | . Sex ännu: ej fullt mogua vngtingar fomma att fonfirmeras tamtidigt med flidorna, bwilket antagligen först eger rum om eu månad. — Flere Good- templare haswa bedt of upplusa allmänheten ou, att de i bög grad ogilla, samt cj haft något att gdôra med senaste "festkomitens" tißtag att till foffefeften i sndags medels ut- fånda biljetter inbjuda ätskilliga af sta- dens imvånare, hwilka de> wid inträdet affordrades betalning, och áfwen sättet att offentligen annousera om åfwertes talning. : De ante della för greft oh olillbôr- ligt tigger. : . — Sällarmäftaren Ludw. Schweitz har of badbudbolaget I Viftad förbyrt utwårbåbujet derstädes, Pershbåa, med dermed förenade utskäukningsrättigheter från den 1 Juni till och med den 16 Sevtember. - Enligt uppgift lår herr Schweiz wid ufwärddhujet, eller badhuspawiljongen som det och fallas, widtaga âlsfilliga planteringar och förbåttringar, för att åra stáflct fullt comme il faut, samt amnar äftven bygza en dandbana. — Dawidshall, Källarmästaren Carl Schweitz från Tresleberg Har of bande landen A, Enestrêôm arrenderat wårds- buset Dawidshall i Malmd med dertill bårande mark under femton 16 tid med tillträde : den 1 nästkommande- Ollkober, Arrendesumman uppgifwes es, men man antager ratt hr Schweitz gsork eu god asar - . Del år hr Schweitz" mentag att af Dawidshall, fom under de fenafte åren fått förfalla, göra ett etabtigiement, som fomnier atf melswara anspráfen på elt elegant felffêrlusteiseställe. Herr Carl Berggrens kapell år af fáslarmästaren Schweitz förhyrd aft frela hwarje föndag à Bästadd pavil- jena. ME Detta år leflagligt för of Labolmare, men får def fapellet gm bwardagarne fomma alt låta höra sig i bånvaraude hotessträdgärd fami får urmafaren Fin- berg ega all förfoga öfwer musifalisfa fraster, som om sôndagarze fomma alt utföra musik i Tivoli, Wi få wl fålunda tråfta of. — En hedersgåfiva, befliende of ett guldremouteirur med widbingande guids ledja mottog fyrfeherdeu P, Settergren of Hisbultå förjamlingébor sistlidne sôndag i fyrfon ester guddtjenstens slut. Genom denna gäfwa wil man betyga fin tacsamhet, erkändla och allning at den nitifte läraren och den allmänt ål- sade’ och wärderade cuftilde mannen wid hans fôrestäende afflyttning från den fêrsamling, der hans treåriga werfjam- bet wunnit minga fasamma bjertan. Den gode och åljtlige läraren, som nu afflyttar till Rennedlöf, följes af de hjertligoste ly>önskningar, frifwes från Hidhult till Lahelms nya Tidning, -— JInbeldoktorer i Lund. Med an: ledniug deraf, att filosofie deltorsutnånse ning sali wid innewarande mwårterming slut I Lund ega rum, meddelar D, B, en uppgift & de nulo herrar och mån, fom ánnu awarlefiva af de 42, sim wid 1832 års filosofie doltorbyromotlon wid det sydsweuska uniwersiletet blefivo af professoren A. D, Lindfors til filosofie doltorer promoverade och Hwilfa antag- ligen fomma att mid den flundande f= lolofie »doktorsuinämningen tilt jubel- boltores: fransas. Desa åro följande: Af wid uuíversitelet Då studerande adeld. mån: f. d. adjunkten i fm fyråfet id Lunds universitet M, N.“ Ceder- -\<iêld; af Smålands nation: fonteifts- prosten o< fyrkoderden i- Wilistad ¡af rid filt P. E. Ofeen, uttimud, oh hofpredi Köpinge Gunde stift “D. Lagerqwist, ‘af : Westra Karup af. Lunds filt B, Th. Breorstrômz justitierädet, juris doktorn Cristían Naumann, vice diradsbötdin- geu O. I. Torélow besatt i Lund, famt biblictelarien wid universitetsbiblioteket derstädes E. BV. Berling; af Btteboras uatson: lyrkeherdea i Laholm A. U. Ku + auten, prosten oh fyrfoberden i |: ánska natlonen; presten oc lyikoherden | 06 f. d.-prosedsoru’ i botanif wid eflet, som tågade | ; berg Zune unfverfitet” medicine dottern: I. G. Agardh. Gt få LZ ‘0Wid fommrnalstämma- wed His: ‘hults: örsamling den 30 April företont Peri tA behandling den förut 'mådta, c< à fammantrådet med kome munalaämndeus ledamöter: den 31 sisi Mars behandlade frågan, om, huruwida en” minuthaudel med bränwin och one «dra. bräuda - eller distitlerade ipiritnåfa div>er skulle inom so>uen beviljas els ter ide, efter hwars- upplåfande-inbem- tades att flectatet of de nårwarande se „nemäuuen, i Utbel med fomniunatnänus den, duskade, alt /en dull. minuthandel måtte” bewiljag, “att ‘af nágon lämplig person, få idfas, suom någendera af bye arna: Azärd, Lydet, Bólhult eller Stubbe bult. - - = Priset à bomullsgara, som eu lång tid stätt omantigt Ligt, böjdeå af Gjötetoras spinnare f fredagò pa grund af lisligare gacuestersrägan vd fastare pris för rämaterialel, med 2% öre pr tuntt. . — Presfsen. Hr Gottfried Pelterd- son, förut redaftår of Euköpings-Pesteu och tedermera medarbetare i Nerislcs Allehanda, har nu Ingått i Göteborgs Haudeldtidnings redaktion. - — Nordeuskiólds Grdulaudsfärd an: trådea den 20 Maj frän Göteborg. För rifsdazszêromálend suli går frih N. sielî ombord förft i uorra Sfkollaod, Erpeditioneu, fom utgdres af 24 perso: ner, wäutao åter i Oltober. — Allmänt folkikoleläraremöte. Ko miterade mua taga under förnyad em prôjuing frågan om anorduande af mös tet under soauunaren. — Kyrkomötet. I fenafte teuselj Mall beflut hafwa fattat3 om saruman+ fallande af det allmänna fyrkemöêtet till den 4 näftfommande September. — Ddfå en lösning af den fociata frågan förelåg af em mydet spcidd ol tidning. Näna blod nienar, att sam: hállets mindre fudtigt lottade medlem mar hafwa fin gifne fatfårare i — fris murareorbra samt att frimurarne bilda den enda matt, som med hopp om frame ging flute funna arbeta på âstadfome mandet af en fredlig êfwerenölommelse mellan kapital od arbete. — Den förändrade dieteus mwerknia: ar. À Upsala länscellfängelse aftjenar ér nárwarande lumphandlareu P. A, Lundin mwattens och brödstraff | anteds ning of benom' för sylteri ädömda- bê- ter, fom hun, ej funnat betala. Lundin, font under Manga år hängifwit fig ät dryfenskapeu-“ o< förut ocdentligt betas lat de‘ böter fom härför åtagte Honom (under förlidet år t. ex. utgaf han om- fring 300 fr.,) har un, till följd deraf alt ban heit nyligen lliswit föôrfatt i foufurs, nêdzats förjona houem senast âtömda bêter med watten- och bröds stro. ‘ Dä han warit ett par dagar à fån- gelîet, fnsjulnade hau de> få häsfigt att täfare måfte tillfallas,“ Hår denne underjölt deu fjule förklarade han att patieteu led af delivium tremens, till hwars utbrott den förändrade dieten nog bidragit. Lundin hade âistilliga idéer: få fag bau bland annat rätter; nien sein desja enligt V:s pâstäeude woro jwarta oh grå, få trodde láfaren att L. suart Rulle botas, bmillet hade btlifwit swärare för den däudelse L. fett röda râttor. VLäáfarens förutfägelje flog äswen in, ty efter några dagar blef Lundin bättre, och i lördags förklarade han sig a , i s i : - under flera år ej ha befunnit sig få bra of aon re 1; sem?dá. © =_=! Gald är ej allt fom glimmar, Ade’ fört tid fedan täfted Cåtflilfga tide ningàc eu braffande annons, hwari er bjöds åt en unz,| bättre flida en förs delafiiz plats bes en finare gôteborze= familj." En ‘ung flia från Wexid ree fleftérade à annensen od blef den "lys tiga sem anfigå wärdig och ålwen an- tog3rsitt plasten. © På bestämd daz refte hon Ifrån hemmek, antände till Götetor z och I mettegs* wid“ anfemsten dit of ea herre med temligen "pauvert" yttre, hits ken! 'vrefenterade sig fom heunes viif. wande husbonde o ätsêlsde- henue tin det hem, som war assedt att ätweu blifs wa hennes, Framfommen fi> hon eel lertid {* frånet för i det utleswade etc- garikà hemmet göra fin entré i ett par iniå! forutfiga -fyffen, der några tjutans de, halfflädda baru! wältrade fig e< bon kânde) fig ‘redan rält beflämd om hjer- tat. ÅN wille hon (emellertid annat än prôfwa på de nya fêchällaudena, mea då bön, når den blifwande malmodern träffats oc hen får henne framstält fin inflan om „att jukifrun måne få of- hemta| henucs saker å stationen, erhöll till" swar; ‘“’Jungirun, de sa’ just ni wara (eh ui får ijetf hemta edra fater ==" wi ha endaft tagit er sde att slippa ba med de wälsiznade pigorna att gèra“, tog heu wisttgen geuast sin ‘Mats ur solani och begaf sig direft hem igen. . I — Ändringar i emigrantlagen, ZJ sweusk jêrfattuingöfämling âro uu de aj [mt bejtutade ändringarna” I deu för. âldrade) tär sezeifartyg assedda emigrant lagen liMgjoroa. I “Slims Dad för om dage förekommer en redozörelfe för deu uyà förfaltningens hufwudbestäm- melfer, \hwilken wi tillata of här åter gifwa: | De midragna förändringarna asse dels inne- ” ballet af tontraften mellan utwaudraren 0H me derbårande utmandrarsagent, Sets huru med ute ryumet à hivarje niwvaudraresartyg fall wara besfaffadt, dels hulvårdex om bocd samt ersoc- derligt marförråd m. m. Dà utwandringen un på waren, lilsom föregående år, redan begyut, torde några meddelanden ur den nu ntfomna nya förfactslugen funna wara uppiysande imwisja fall för dem af wåra loxeentån, hivilla diia företaga deu långa färden djiver haswet, 1 1 - Utwandrarçkoutrakt . fal wara offattadt på swec ska föråtet oh ât- dljas aj en óswer[ättning på det engelska. Det fall jente uppgist à utwandrarens uanin 0H demort tiflifa iunehfla npplysning om blend annat: . den ort inom rifet, brwarifrån same den Barn i drämmande werldsdel oc den ort derstades, till hwitfen utwandraren all befocdrag, äswen- fom dec denna befordran ej fall ied fartyg från tifet omedelbart fle till främmande meridadet, de europeista hamnar, öfmer hwitfa utwaudracen fall besordras, fant de sortskatfniugsmedel, som mellau deur tomma att anmändas; widare sal tontraltet npptaga: - " den för afresan från Swerige bestäinda dag: det fartyg, hwarmed utwandraren kall besor- drag eller âtriinstone uppgist, hurnwida dswer- rejan \all fre med fegtande- eller ängsartyg, faut den plats à fartyget, font ål utwaiidraren fom- mer att anwisas; deu tid, nudec hwilfen utwoaadraren under resan till befilmmeljeorten fan fomma alt à jr. tilda mmelaustatiouer för afmattande af widare ejordran hógfi uppedâllas, samt på hwad jai för haus nnderhåll och wird under fådana ups petal år förjdt; Jen betaling, som utwazdraren för hela res san redan eclagt eller sramdeles bör er‘ägga, deruti inderälttade de wid landning i deu sram- mande Wwerldedelen möjligen söretommande ai* gijter of allman brftaffender. Det skal uttryd- gen uppgifwad i broad mån deuna betalning JUwen inuesaitar godtgöretje för utwandratens nNuderHål nuuder rejan samt för befordran aj haus teocffetter. Alla tivistee om fontraftetd tydning 0:4 ne tvaudrarens rätt til erjättning för ojwertral eie af detjamma sfgårav aj fem gode mån, as Lwilla hwardera partei wäljer tw och fömte des:ze den senite. - Kontraktet all widare innehla de sdisfitda wittor, fom i ofrigt kunna wara medan weder- borande astuladr. : = — 6 — är ‘ - | hållighot, utom hela verldens boundran. Fienden stormade in, och de af stadsborno, som ej lemnade staden, föreökte att göra sina hus beboeliga. Det hus, i hvilket Gabriella bodde,! hade blifvit ovanligt litet skadadt, fjerdo och femte våningarne voro visserligen" förstörda och den tredje knappast bebocliy, men den öfriga dolen af huset var” nästan oskadad. Gabriella stälde nedra do sårades disposition. ra delen, af huset till Hon sjelf var on outtröttlig , ajukvuktorskn; all sin tid tillbragto lion hos do så- rado, och det syntes; som om hon genom trägen vård om «dem ville döda den' känsla af enslighet, som | al drig lemnado henne. Do sårade soldatorna nästan af- gudade henne; mot dem var hon alltid god; sjöngs för dem, skref bref åt dom alltid lika vänlig mot alla, men mot do kallt, stolt och till srânvarande vämior, af hvad nåtion de än voro; preussiske: officerarno var hennes sätt "frånstötande, : Många nf dessa sodnaro beundrade henne bögeligen,' men icko'ens den mbst värdnadsfulia mot dem. uppmärksamhet” atämdo ‘henno blidáre ‘ I »Huruw' hon hatar 088», sado sorgsot.on ung officer. »8tackars baru! komma!» Jag hoppas hennes broder skall åtör- Ds försökte för homes skull att få några underrättelser. om' honom, men förgäfvés, om hun var död, var han troligtvis innesluten i Paris. Den tryckande ovisshet gjorde Gabriellas ilskliga ansiglo oj 1a — a" glas - RCP TA FA De en — a sr a CENE t= À RR — uret At es — — 2.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.