der uppseende genom sitt fardelak- tiga utseende, san intelligens och sin raskhet. Når hennes farlorning tipp- butes, beslet hon att — lik-em hjel- tinnen i ellert• MnIne. — söka sitt !veka i Amerika. Hon bier der lur-t tåedeltandlernka, men fick sedan ett igtig befattnie% vid pont% isendet i 11 ashington. Hon var emellertid ;tog oförståndig att Icmnn denna plats och gifta nig med en frannyok ifven- tvrare, en ninrk i« hette tICI. Snart upplöstes emellertid denna förbin- delse, eeh markisitinelit uppehöll sig en tid med a. t g,' undervisnieg i språk. \ledan hon en afton var *yr- selratt mot infermern en ung knackade någon plötsligen benigt pi dörren. Det rar markis:le Hon ne- kade att öppna och skickade den unge larm* en bakvag art aknffa po- lis. Knappt %nr han borta, förr An markisen sprangtle dörren och med ett rev olvetekott mördade först hen- fann ne och Neologi sig sjelf. ritolust It å lik i ilinittlet. mun hade halt lör mosigt att snott iterv :moln till Dannuti k for att Ikr taga pin hostat'. Zn roman nr litvet. Från Niz- VI berått*s följande historia: Den 12 tl 1 tlat ekat sig den 343-Arign grelvinuati T., i »in villa vid Engeska promena- den, med en revol%et G 1 efvinnan ene ryska; map isade nu hon hemfe en stor fannögenhet, och den lyx hon utlecklude %nr eggad att bekräfta Hetta rykte. 1 s ■ :mediet lyste hon med en ytterat elegant v.agn med fria timide:balt sköna I friast:af% are. dem hon sjelf med km giftiga hinder tyglade. G ref -vinna:i ansågs vara o- gift; dock berått:odes hår och der i pillokapskretsarna nu hon ej alltid varit det. Man hade lått reda iiA att IMU Jur tio år asdun följt en högre rysk embetemen till altaret, och att brunes man, IMU arit inveck- lad len nihilismatnumnet iojning, vit förd till Sibirien och 'lett pi vå- gen dit. Grervinetan reste då ifrån Byraland, !tilltryckte under sitt fick- namn hela Paris under förra vintern och var under senaste säsongett en af de förnimma atjernorua i ,pizza. Som orsak till hennes sjelftnord angifves: Grefvinnan hade i Nizzn lått kimma t iconate d'E., tillhörande Paris högsta kretsar. Ehuru han var 7 eller 8 år yngre ån gretvinnaan '1'., förilakade han eig dock dödligt i den sköna och snillrika yrinnan, och hans kårlek besvarades lidelse- fullt. Som båda stodo så godt som ensamma i verlden och ej behöhle bry si, om andra me nedskur, så kår- - o lades t all tysthet förberedelserna till ankotur plöts- dela» ilkteeskap. ligt från Petersburg den underrättel- sen att gretvinnuale tar dåd ansedde man Innu ledde och som beeidad itervinth till sitt hem. Bruden (rår- fade. af denna mulet ruttelse som af rn åskstråle från klar himmel. Vi- cotnte alt. trodde att hon med flit fört honom bakom ljuset och tillstnItle en fruktunevirtl scen, som slöt ured ett farväl lur evigt. I sin fartvitlan berarvade nu gren innan T. sig Kjell Oerhördt uppseende varkte har- °antingen följande händelse ibland de resande, som fardnoles på jernhanan emellan Isiige och Jeneuppe i Bel- gien. Omkring kl. Il f. m. dö., ett af dessa tig Med full fart öfr slåt- e r' ten vid Selessin, då lokomotivföra- ren plötsligen mich på banan varse- blef en karl, hvilkete i trots af alarm- signalerna, helt lugnt gick lokomo- livet till mötes. Mannen var r Al klädd ont tian sinn skor i den etta, rn tornister och ett paraply i den tteldra handen. 31,,,kinisten bromsade af alla krafter och lyckades sålunda stoppa tåget några meter framför den okånde, hvilkeit eljer hade va- rit fös Ini nd. look irfö. arun vån- tacka tade nu utt 1.åndingets honom, mun denne hoppade i gillet upp på lokomotivet och tog aig för att på det eftertryckligaste bearbeta den förbluffade lokninotivföraren med knytnårt orne Nu skyndade någr:t koutInktin er fram och toga den be- synnerlige vandraren i kragen. Nleti det kostade betydliga anstrengn inger att få hemmen ner trio lokotnotit et. Vid det handgemäng som harar fram- kallades, utropnde franulingen: ••111 mig icke, ni ser ju att jag Ar död tt Lokomotivforaren tyckte, att den döde förfogade öfeer ett par ytterst solida knyt tilfrar. 3loon linån 'utle- des nit göra med en vunsinnig. n Efter som ni Ar döds, svarade kon- duktoi en, «så lägg er ett stycke tran skenorna ner pi marken, så att vi :ni {mumie fortoetta vår lärd.» Detta tyckte det' olycklige liren var en billig begäran, och lugn lade dg med kordagtla manar mitlt på landst agen, It% nrpå tåget åter satte« i gång. En finit« senare 1:1,1 karlen hum' pi namnet plats och beevnrade alla den tillskyndande polisen* fr egor deribed ort 1 . 1,111 vore död. Han fördes nu till ett clårlie.. De . papper mom hit- hidey hos lionomn, gifra eldi handen, att han är en virkeshandlare från Lindbur;;. 1 halp: tornister hinn man IMOD franc i guld och flera vigtiga affil sbl el Dagboksanteckningar från en fetvaadriae ntot höga Norden far denna tidning at N I'. ..*) 1X. Indarites stolthet är minnet ttl (itt- Wasa, hvilken mun hår vid så många afventyrliga tillfellen rioldade unden dansktarnea förföljelser, och med hr ill: en nian hArifrån först drog ut med bå ge och pil, hillebard och Lila för att tillkanapa sig segrar och oberoende. För att bese några ile vigtigare Gustaf NVtosastninnena i Dalarne be- gifta vi osa, att börja med, till Or- nån, en by som Ar belägen sex fjer- dingsväg smider om Falun. livad Oroas betyder i Gustaf Witrilti Af- ventershistoria, torde redan från bar- nnåren vara bekant for nästan In arje svensk. Vi vilja dock upprepa att det var bär, som Gustaf N1'usa, sta flykting, fann herherge hos Arendt Versson, livilken var en forrtitletre, enen dA denne hegifvit sig bott för att engift a sin gAst, rAddatle Immun hustrun Barbi. Stigdotter genom att ur huset nedslapjet honom med •' ttf ett tåg. Några hundra fot från landsvägen och jernbnnun å ett nås, som laper att i ejön Rutin ligger en g:linnea' n. k. fatabur, en travirkesbyggund, levars öka del, den egentliga boningen, utskjuter it hvarje håll ',feer botten- våningen. Sådana byggnadel• upp- fördes tender nifrettetiden, då man på allt sätt heltal-de skydda sig mal lif och egendom, och denna fatabur lår vare så gammal som från drott- ning Margaretha, tid. Annie lusa Dessa reseskildringar fA utan författarens tillåtelse. nfrrt..1.ss Jr- - 15 — icke bort ifrån mig. Låt mig få visa, huru jag. vill omhulda min dyra hustru!» >Er hustru, grefve von Elderdorf*, afbröt honom den unga (ivimian med stolt häftighet. >Ni glömmer, till livilkot land jag hör. Om så är, låt mig påminna eder Frankrike och Preussen! En passande förening), i sanning! Tyst afbryt mig icke! Nej, gif mig till- baka min broder Henri, som edra landsinäti dödat och jag vill Urta er hustru, det svär jag, men icke förr, monsieur von Elderdorfs. — Hon vände stig stolt ifrån honom och gick, oaktadt han utsträckte handen för titt hindra henne, förbi med bortvände ögon och förnam hållning, leannande Mas att bäst han kunde finna sig vid det hårde slutet på sin korta dröm. Andra kapitlet. Från denna dat mötte Max aldrig Hill unga vär- dinna; och ehuru han visste, att hon icke var sjuk (ty han alg hennes gestalt dagligen skymta förbi, hon gick till och från hospitalet, lawareat bon) regel- bundet, infann sig), närmade hon sig aldrig hans ru n t. Och ehuru ?thx innerligt längtade att se en skymt :11. hennes ansigtu, vidröra hennes hand och höra ett ljud trotsig står den såsom ett slags borg pÅ pill höjd nu, då några gamla ka- noner Ara posterade utanför den- s imma. livilkrt förvisso äro egnade att iagik a mera vördnad An frukten. 1Vn•na tid Ilar bodde pi G A reielt Pers-tun på 1 1 :1,1,4 och hade sitt boningshus viol -,ökanten, der amin grunden est ne. .4 byggnaden Vilken för några :11 medan nedref•t inl- af då varande eluren Statailvkt. ed e r Wasa som' kommit gam- le ungdomsvän och bedd tut akyold, bodde uppe i Ilen höga fataburen pe några titten:1r den natt, som att blitt a får honom pi ödesdiger, tel dt:1(.1re får byggnrelen ej ned- rif,11. titan skall et.I ryter råtur' ett gammalt liistori-kt minne. Af en golitimal mamsell — född i I lalmst ad, der ;tunnel' fade, vril- KW:- k:mak -- ht tiken ler4. Hycklarn,' till fataburen ont hand oelt meddelar upplysningnr, ledsagas man upp för en trappa till boningen. Dörren öpp- nas, odla man öfverraskno vid förena 'utblicken af on ramling anordningar i det ryntlign gemnket. Tribilder i kroppmstorlek. försedd,' med rust- ningar, klåtler och vnpete gmethe etridredskup och tualetinger pryda rummet. I trimma hörnet star Gu- staf Wasa; kladd i sitt ritl.larlearnenk, tender *gelike' ett blå sammetsdragt ramsticker. 1 Itagra handen håller lian en komma minsta,. Bilden före- snillet. (bestal \\* asa vid 30 års ål- der, det långa gula meteirlign håret ringlar sig i nacken, det gula skäg- get ar emelt helt kort, attrigtedrageu Aro lugna och tui:the Bredvid ho- nom på ett tillit' ligga hans stålhjelen, stilinnedekar och en aflång ,klockbo- ett af meseing, som tillhört honom, samt hane bibel (tryckt 1541). Mich emot till veneter id ingringen står ..lukub Jakobsson, Barbro Stigsolot - ters trog:.aste 'jett:tre, som skjutsade NVarn afver den fruson timjan hunn till renett .lon i Svärd -ja. Hon bär ljust, långt, yfvigt Isår och helskägg, . år kladd i sin tids drilgt och har en hag, epetnig fade:ett på hutrutlet, kboler af snött vilt boj och kitta snösuokor. 1 leenden håller han en skådats], från midjan hänger ett pilkoger, lavari finnas två pilskaft. Vid sidan opus honom åt andre han- den nere dörren star ekiellaparen Enge.breclat från Mora, h vilken 'upp- hann Gnolat Wasa vid norskn grän- sen och kallade hottum tillhaka pi lams flykt. Ilen har svart hår och bar samma dags kläder mitti: foregåelltle, stader sig mot ett pilltös,a. har vid håltet ett instrument tu tt spAnna bågen med balett itu st rids- letiunito e och häller på venstra ar- men ett par yllevantur, ni långa att do• pådragna skulle räcka till arm- bågarna. Bredvid Engelbrecht står ett liflcuekt, kladd i harnesk och ened m.11 ling toledoklinga vid baket: Dess- lesmi tiunns en del gamla stridsvapen att bese, pilbemsor utan bågar, en hillebard samt en bila. Turister Iåra, då de sett sig i tillfälle der till, Ind- y:i plundrat de gamle minnena er), !Hemfört den ene cu bir, en lossetted Huttel eller dylikt, den undre en an- n». Ilen sång, hvari Gustaf 1Vasa låg, finnes (Ivar, hon är af furu. Y tur och groftiturad. Nuaura hr hon irf- verltöljd af ett med kronor bes:Muck !däst täcke semi dito ategenuleänge, fasttult i en Mrgv141 trekronn i taket. .leutvål pergameietehylIntt och bordet. livarvid han på k:oboist:c sålt for- 'Minde sin aftonbön, tinnes (Ivar. stam- (in väggen står Gustaf träd med så tuånga grenar sch blad, att mun behölde Månader för 1111 Sta- den* sig in i det. På vlIggnrne hen- get jeenvill tuflor, ett gammalt por- trått tif Barbro Stigedotter snutt res genterm från och med Gustaf Wasa till och med Gummi den tredje 'inom prina samt, sedermera tillkomne, Carl XXIII och Carl XIV Johan. Lands- flyktingen naknas hår i den regeran- de attelinien; men i stallet har en regents Remål Lovisa Ulrika ganska betecknande fått ett plats bred, id .in man Adolf Fredrik. Efter Arettolt Perssons pi Ostas bild såg jag förgAlves. Det ',wie' ini , . nit de tleste frågott efter tittmun .olimilasu bland baden», ode unr nian icke' velat gilva någon plats etts å hans egen godaln rundtur. Bilderna och etridst apnen äro hit insatte år 1751). Efter att brtfvn be.ett rummet gara vi 05I mera tid att se oss omkring i &frige delar af byggnaden. Linsyd eonlångsidan går -en lång ustalgAngs, som förenar tvenne n. k. hagaulofts- suber eller jungfruburar, ett pi hvnr- deta Andan i hörnen ut byggnaden. Langs lida ',vidgången finnen lim- mar, stum kunna borttagas, men el- jest faller dagen sparsamt genom ett :lunk hål i Inbiten nt hvarje leen. Från svalgången leder en gång till den .11)1, ni ng, äet lllll lit aktie llat bro Stigdotter ne *lipig': Gustaf NVuta. \lan laser i somlege Svenska histo- rier, att det skedde genom ett fön- ster, tara deum öppning bar ej rin- gaste likhet :ned ett rooster m en har tydligen varit ett helt annan plats. Fönstren kro dessutom lössedda med jertegaller, ute uppas dem Luntle en- da ,t skett genuint inbralt. och om också de.sn jerngnller ej d i funnits skulle en nedhalning från den st i:el- lande Itojtlen varit vådlig. ont ens rate t ur Uddsnål Persson elfrertrind tun att It .fen sitt rigg 1 i Lurett. lien öppning, le varigenom Gustaf Wn,mo kröp ned, utgör en smal utbyggnad längs uppifrån nedåt hela djupet, Itvrtrinuntler finnes pluta stor nog att kommets ut i det fria. På denna väg kunde' detta skett någor- lunda betivinut, om också på sitt sått oangenSint till och med pi ljusa da- gen Man titt hur, at blifeit observe- rad. Ilirifrån begitra ii oss tillbaka genom Falun At Svåldsjo tunn att å 1:12en möta någonting synnerligen antitirkningsvårdt. Vid höga back.u- och stora skogar lenfva vi redan vant oset. Blott det ena namnam, att folk- drAgterna endast sällsynt förekomma i dessa ostlign bygder stf Dalarne. Vid öfre andan nf Svardsjö långa hy ligger kyr':ac och nara denna preetgården 1111 en liten backas. ()i- ver denna leder vägen genom en li- ten grandetnge och går alver ett stor flottbrygga på :jan. Strax Ar tunn i Isak by. Mellan ile bada ötversta gittlarate nita skog/backen ligger en liten rötlietilltul lada, utanfeir vil- ken står ett högt glattslipad' eten- monument, !teori lisen (Hår tribtkado. Gustaf. ICriks-on. förtitljil. af. rikets. fiender. af. försynen, utsedd: tIll failetneslandate. raktelning lians. anilin. 1. sjette. 1...1 <Matat 111. låt. risa. eninnessaitrket). Å stenens baksida mår: «Är 1786 den 22 anal.g konungen en tunna kronnspanntål årlixen at Srardejo socken till ledans underhålls. Den gamla ladan har ett mycket smal och liten triiskloge, På :ett slet ej finnes stor svångplats för slagen. Resande linfva Uremi,' i plankväg- gamle inristat sina tnne, hvarmuler årtal frunav från slutet af 1700-talet till innevarande år. Det var denna lada som egdes af Sven Elfsson i bala, densamme hvars hustru en gång rådlade Gustaf Wasa undan dansk:trete getaptit ett slag med bradspadan, och som sjelf skjutsade honom derifrån i ett halutlase, då epejarne genomsökte det med sina spjut. Gården, der han bodde i Isala, heter Saras och ligger ungefår fjerdingsvåg ifrån kyrkan och prest- gården. Bonden Hans Hansson, somt nu .ger och bebor gården, härstam- mar från Sven Elfasons i elfte ned- stigande led. Af Gustaf III erK.,11 år 1787 Hans Jansson i hala, ått- ling i åttonde led från Sven Elfeson, en medalj till Svett Elfsnotei heder att baron af dess arkont:tia. Flere Gustaf Wasnseninnen finna- i Dalarne, hvaribland Utmelands kål- Inre vid Mora. Denna källare, der Gustaf fann skydd genom bondhu- struns rådighet, hr nu ItaKtt blifvit ferstold med golf af marnior och en tana, som lottotur en bild af Itindel- semi, lår hårvaras bredvid densamma. Af traditioner linnes not tustat Wasa en stor mängd i omlopp [dumt dalfolket. Vid Brumbick säges en så stor mängd danska spejare halva förföljt Gustaf Wasa och skjutit ef- ter honom, att tull pilar fastnat i en griruktolpe och en pil trefat en af de frånaste farfaljarne, så att den blif- vie fastsittande t ryggen på honom. Då den eårittle dunsken uppnått ett gård och bcdt en dalkulla draga ut pilen mot hög vedergällning, säges hon harva svarat; slet vill jag göra, skall du få sett, hvarpå hon med ett skofvel slagit in pilen, si att man- nen stupade och dog. Antiö den dag, som i dag är, kallas Svärd ju- bornai Dalarne far ..Svardsjil-krå- korar, emedan Sven filfason, då Gu- staf Wasa. triffad af danske spejar- n", spjut, blödde i halmlasset, de og Upp sin knif och skar kasten i el/ri- kena (=hotven). 311nueslista för 1 riidgårdsoillare i Maj. tur ruin f. Tia lekr.I•ollnre ) Sådana i minneslistan för April ninettla arbeten. som då icke kunde vet krtallas eller icke tneollitinnos, verkstAllas i stället nu. Krukväxterna 1 . 111.11pp:1s i denna månad rikligt nu d frisk luft, vattnas tillrackligt, ofversprtetns hvarje afton med vntten och skuggas i mån af beltof. Plantor på hink, nfffledde till ut- Någon tid förr ',Imitering, skolas. an de skola utplanteras måste de safhardasr, el. v. s. mun börjar med att doften dem rikligt. sedan aftngn, 1 .i/fetterna under dagarue och glunt- sista dygnen före ut- gen, 'under planteringen, lemainas de hide tingar och mutter utan fönster så framt icke neutron' hotar, i hvilket fall (an- atema påläggas under natten. Såning af frö pk kalljord]. Ärter, ept-ru, sallat o. d., hvarat man ön- skar ega tillgång under hela som- maren, sin i ett par omgångar un- der loppet af månaden med 2 å 3 veckors mellantid. Mot slutet nf neltbetlen sås turkiska bönor, indianek krusse, pantpor o. d. Gun klister liggas. De som lag- ga, ' i början af månaden böra helst vara försedda med lådor och fönster; de num !tiggas längre hann skyddets under glitter:in med efverlagda brä- der 0, il; de snålt läggas sista dit-- gamle af månade': beleöfva ingen betick bing. Potatis utsattes. Förr än i med- let af månade', Ar jorden sållen så uppvåreetd i ',eller/ta Sverige, att det lunar sig att potatis å kalljord, enar det fordrn. att jorden Ar te:B- ligen uppvik:tid för att potatis skall kunna vaxa. Utsittning nf plantor. Lajkoj- plantor kunna vanligen ateAttas i tarm delen af nelteulen och i slutet dorn( diverse annat, sona icke ur i någon högre grad ömtåligt tör frost, sinom tunne, Scabiona, Helierystem, lök. kål, in. en. d. Vanligen upp- skjuten dock utplanterhigen al de allra flesta sorter till första dagarne af neva tuktad. Trildgåtdommultron planteras för- delnktigteo mot slutet af denna eller början af »Gets månad. Pepparrotneträngar utlAggas. hu- ru detta tillgår se Ilandb. i Svensk tredg.-skens. 2:dra nid. Ömtåligare N'Axter, BOM under vin- tern varit täckta, befrias från tack - ningen, levilket helst sker vid mulen Merit:k. Sådana som rutit mer omsorgsfullt täckta :ned lt,t, mo.stt o. d. böra, 'medan de befriats från pilt tjockare vintertiicicn, under for- sta tiden deretter erhålla etc laddare skydd af tall- eller granris. Sindiertrlid och andra v5xter lid spalier befrias från hickningen. d.1 de börja växa, men det år II i Myc- ken fördel nen de, så ling,' 'tutti : ni- :41er äro att befara, kunna niolsr nAtterna skyddas genom luckor e . d., som Mållav framför traden. Blotnoterdritning, skval anammade som tniartntle skönblommande väx- ter, afeedola till drifning nästa vin- ter, inplanteras med fördel nu i kin- kar och underhållas Under sonmus- ren å en skyddad plats i det fria. Infattningar af anneria, bellis, tim- jan. issele, lavendel, buxbom o. d. planteras. E. L. Agivariebauba. Angående prins Karls björnjagt i Norrlund, h vilken migslyekadna, emedan «nalles sprungit upp lör ti- digt, har en velkand signatur aki dyn följande epigram: Ni,, Katt hao skulle 011 Narrland fara Att ina kula t t.gornakbpp, Antitiouitt llll en hata .lock tick spara, Ty tgelha lur a — ilen iL;t »hug upp. A. J-94 liårleksprot — Åt opp alltihop, I'. ter, for du' lir du lots - tilj ett ord, Stinn, så sitter ja' i mej imma' ork! I:n ritd,Lzt klädd karl kom till ett sållskup af kagel.pelande herrar och bed om några sInntar. !terrarier, hvilka både på grund af spelet och punschen voro vid godt lynne, »kran:Inchr ihop ett par kronor till honom. När tiggaren väl fått dessa i hen- den frilade han: — Kanske Iterrarne tillåta mig Inne med på ett parti? Transparenta föremål. Scenen Jr en fruntimutersokola, Läraren: «Min unga teaken hvad menas med ett trnnsparent faretnalIN Fröken: *Någonting sona anan kan se genom.» Läraren; «Rätt! Och ni kan gifta neig ett exempel ?« Fröken: 44.11 gInsskifve Lurarea: «Oekså rätt. (Vändande sig till en annten.) Ni, frökeu Z., kan ni också gifvn mig ett exempel?. Fröken 14 «Fatt nyekelltila. VIIP•111111,1 biwker Herm. Rådbergs bokhandel 1 Laholm. Fråga :nig om allting. Handbok for alla inrunilkor. Mad original bidrag af flere st.oska författare. %lathet all at IL Il stag. (labil, Originalet bar MONK %Mentalt 1 .I0 e70,10 ]mental . Vill till modellera blommor, stalla till bak eller Ityk , skura golf, taga ut Mutar. (arga hår, trå eller klarler, vill du tara dior tutan. revs .allskaponojeti. anratta en nataloer gata buttudtark, uppritas ditt testa- ot ,,, , e gifta dig korteligen. *kvad du till , ret.g• eller anordna ler boatetata nytta urh treft hoppa. jag •Ilt, dta leks glöm. aerl errAx,, ga;,, om all I IR,: • I., it haft 2 ;s. kart. 25. inb 1 kr. Husmodern 1 station och pi landet A t ftallgtaudig handbuk Ilathelda langlet hushållningens alla grenar. Första heatet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.