"nd —, Ey Gi Er = — —_——————— . Tr RR TR > öre —————————— A —_——— , NORDSTJERNAN — OANRINGS-ÅKTIFD, EEE Pan | STOCKHOLM = ee Försäkringssumnma, öfver. 29,009,000 Kr. - — 1,000,000 a . Fonder, = — 4,009,000 = | Agent i Laholm: (- pp . e. “ Köstnadsfri lokal upplåtes à Laholms ‘hotell ör alla’ slags sammantril- . den, såsom uppbördsröten, auktioner m. 1., då derom tillsiäges ett par dagar före . sammankomsten. Laholms hotell i Febru- ari 1883, : ° ‘ LTatdv.-Sehweitæ C — Fzholm, | Hoteklträdgärden är nu färdig, arbetet derstädes har i dag afslutats. Tid stadösfulmägtige inlemnade i hd- st den fomité, fom êswerwakat upp- drandet af hetellbygnaden och fom be- tår of herrar borgmästaren F. F- Suns deberg, haudlanden H. Henriksson oh banflamreraren S. P. Pehrsoson, en hems stáflan, huruwida ej borde dels en sten= mur lâggas nere wid ån och, dels den i. k. trädgården gdras til en werflig träd- gård, motfwarande tidens fordringar oh det ftåtliga, nybyzda hetellet. Kestna= den härfôr beráfnades til 1,200 troner. Denna hemställan wann stadsfullmäg- tiges bisall och eftvan nämda fomité fid U uppdrag att gåra” planen till werklig- het. Stenmuren skulle \narast möjligt kppförad, hwilfet oc skedde, men träd- gårdearbetet fid anftá till wären. J lámplig tid wände fig komitén till den êswer feia Swerlge allmänt tände 06 erfänt flidtige trädgärdsmästaren F- Wiek från Lund, hwillen hitlom oh u!fastade en plan, fom genast wann bis fal. Det widare arbetet har nu i em fring 14 dagar utförts oå ¿fwerwakats al trádgärdéimästaren 8. & wenledes från Lund. Trädgården ger till fin anlåggning en synnerligen behaglig anblid. . Nedât trådaården leder trenne gångar. Går man i den mellersta, Hufmudgåns en, har mant till menfter marken lagd planfernt, till höger I trenne terradfer, samt wid gängeus slut en frringbrunn, om faftar matten långt i höjden. Trap- por, 3 eller om man jå will 4 till ane talet, äro lagda mid terraßzängarnes Narpaste sluttuiugar. Hwarje trappa ute ôres af 8 à 12 steg. Tio berfåer äro fyridda där oh hwar på lämpliga ftåts len. Tio ornamentstrád, tio allélindar, omfring 400 buffar famt âtfilliga ans dra mäster äro nedialta i jorden, som på ett berômwärdt fått derför gjort1s lämplig. Den gamla, af tidens tand guagda tvrrandag med fina spiltor och bås, der fordom Lahelmarne få gerna tcifdes, är nu fêrswunnen, Utfigten är, förftildr öfwer ån åt Bogdedalarue til, som man wet werk- ligt ‘tjufande. Sfulle man wilja gôra någor befogad aumárluing, iå flufle det rvara éfwer att det es tillatits att flera af de gamla, jordförderfwande, fula träs den fått nedhuggas, samt att 3 &4 bere fåer i anfeende tin fin litenhet åro tem- ligen opraftiska i en trådgård, afscdd för jerivering. Men, fom fagdt, det hela år ett god! arbete od bedrar fårwål vlantäggaren hr Wie> ch utföraren hr Ryhelm, font der fomité,! hwilken år ursprungliga orjak tid alt\wi erhifit denna, wärt fambils les enda för den wadra årstiden afsed- da, ordnade, allmänna förfuftetfeptats. - Det tros att kostnaden ej fommer alt dswerskrida förut nåmda fumuma. Källarmästaren Schweilz öppnar tråds gina till servecing, få jnart de från andsfrona bestálda måblerna hunnit * enljnda. Samme man åmnar áfwen ”anfiaga en fegelbana. Y Mi pu trådgården grånfra i frid! "7 ov Biltdagens slut år nu föreftående. “ "Sedan bårordningsförfaget fallit, äter- "får i hufwudsak endaft att assluta sta18- ”teateringen på tjerde oc) femte huswud- _titlarne, -anflålla en del SR bra “”omrèstningar, fårflildt om odlingsfonten, "lamt desiuta om lungtiga teaterpropesi- = ticnen, | fpanfla haudelstraftaten* m.’ m. ” VUt detta’ terde weNertid draga ut tif Förjan af Juni | : — I taxcringsfommitén åro för Hishults foden > walda "til tedamöterk landibrufarne Hans Peter“ Gustafosen $ Slätihult o< Jocob Bengtsson i His- yholem åfe I fult samt stelläraren À Carlton der- ammas©äded, Men Tl erfåtfare walded: kloFaren O. Tin er nämndemannen Carl Ole fon i Blerneryd, of Do '— ingående eldswådax i Wreinge, fom i förra numret nåämbded, uppivleg ait endaft fronolánsman ' Selnkaccht, wilfen förlorade âtskiliz lötezgendont, fade förfåtring i Swea, hwaremot stäls ets egare herr Bengt Satobsfon hade all sin egendom fêrss rad I Sflandia. © — Ea owauligt stor tumlare här på orten fallad marswln,- fångad {dag pá morgonen wid Mendy strand. oo “> *Blstads tidning" är en ny du- blicißtist företeetfe, fora utfemmer i Junk månad c< på hwilken utgifwaren af Loho!ms nya Tidning, boktrudaren Franz Peterdfon, erhållit tillständöbewl& * — "Stafbä>sskräddaren", den från morder i Ätradalen foratigt befanle Bengt Johan Pelerbon) war wid hemtnings- äfwentyr ålagd ott fistlidne tisdag in- finna fig {ufdr Halmstads häradorátt för att swara [af fronelänsmiau Nudell met honem anhängiggsordt måt rörande elef- liz handel, men ffråddaren, förut media cò cförfárad gentemot tagens swärd, lues nu ha bliswit "skcäddare" på fullt allwar, enár hau för andra gången fale lad, ide bedasade infinna sig. Allag. anhôll om uppskef med jmåtet, att swar. "med tseuliga/ medel" instállas nåfta ting. H. — En trädffoleanläggning efter wi ra förbållanden i färdeles stor Mata oh dertill praftiskst och omsorgöfulit Mött är den strax wester om stadén belägna, som eaed af band. Fr. E. Bismark i Halme stad och upptager en areal af inemet 14 tunnland. Wid elt besêk\i förrgår i hr B:s plan!skolor öfwerraskades wi — sfrifwes i H, får gårdagen. — att se, till hwilfa mwadra resultat åfwen denna gren af sdreragsamhet hunnit här pá platsen. Asa de plantor, fom der i träds floforna — åtnjuta trâdgârdsmástarens bdågn och wärd, nppdrag 8, vå stället af tärnor eller genom fridtingar, hwarige= nom årtigen plantor i flere; hundratuseu- tal framasstras. I planlskolorna finnes f.n. ett rifhaltigt urwal of både parke c< prydnadswäxter, samt fruktiräd, af bwilfa flere rutenden hwarje år på stál» let fôrádfas genom ofutecing eller ymp- niag. Bland andra márlies plantor { tusental of den bärdiga, efterföfta och i wára trafter mindre wanliga oxeln, bwillen tid och med förelom i fêrädlad form. Al liad, linn, off oh alm, hängask och hängpil ega planifkolorna en säârde- ses wader samling, hwllka utpanserade ffufle bilda en betudande sog. Aswen plantor af âfta fastanjen 06 mahogny=- trädet splrade bär oh tydtes trifwas bra på halländff fjord under bar himmel, Utjáädda äppel- och påron- samt hag= tornöfäruor wisade fig ha warit särdeles robara oh bade i är fommit upp fécträfftiat, dyntedelst giswande Töfte om trádskotornas ytlerligare uhvedting. Den werkligen ftorartade anläggningen förtjenar atf uppmärfsammas af allmän» beten oc) fan sed med nöje af alla, som hysa inträfe för wäxtlighetend beundranse wärda alstringsfêrntäga, för trädgärds- odling o< trädplantering samt för tôre- tagiombeten i wärt samhälle, Alla som önska bese dr Bismarts plant skeler för att fålunda sjelf bedêôma bwad som i den- ua werfsamhelsgren ätgjorts, äro helt wißt wäifomna. — Egendomshandel. Den framlid- ne revisionssekreterareu, häradshöfdingen C. A. Anderbergs sterbhusdelegare tillhè- riga, wid Orejund belägna uatursköna egendomen Maryhill blef wid i tisdags derá hâslen aukticu inföpt af grefwin- nau Constance Wachtmeister, enka ester framlidne utrifeöministern grefve Carl Wagthimeister, för et! belopp af 59,000 fr. Egendonien tillträdes den 10 inst. Juni. — Tjenstledighet har, as domfopitle! meddelats fyrfeberdrn i Arstads pastorat profien m. m. fi. T. Carlton under sex weckor från deu 4 násta Zuni för helsans wärdande wid badert, oh är pastorsad- junften 0. 8. Hedenlund förordnad att under tiden föreftå sazde pasterat, H. — Om emigrationen yltrar eu swensk- ameritanf? toning i en längre artikel bl. a: "Motsatserna mellan rifedom ch fattigdom framtråda Ingenfrådes få skarpt som i nya werlden. Swalget der emel- lan lyr oh elände är få djupt oc) bredt, alt detta aldrig fan stôta tilfanunans. De redan rika warda rifare oc) de fat- tiga faltlzare med en hast, som år rent fênodnande, dá man gifwer aft på förs bållandena. Newyork t. ex. tiltager å ena fidan { glaus o< proft, fom aan måfie fe för att tro, oh å den andra oisiros der elt armod oc elánde få d[upl esydligt, att man wid äsynen deraf twingas att betwifla pástäendet om ars betarens förmåga, att i Amerika undso det dystra åde, åt bwitlet de enropeiska futwybstädernas (sattiga flasser hem- alla.” | ' — I Grönlandserpeditionen deltaga, otont expeditîonens Fl, professorn, stih. Nordeuskièld, gectogen oc paleontelogen br 4. G. Nathorst, Zoologen, kand. C. U oo ordsirand, som läkare d:r Berlin samt fila daar fandidat Hamberg, on cate medfålja lonservatorn Kel- thoff e< fåfom deltagare i iswandrin- gen sergeant Kjelfiråm. > : Belålet 4 båten föreg af lapten Emil Nilson, fom förde ångbåten Offar Did- fon till Jenisei, samt säsom förfte (K- måftare lapten Johannueseu från Troms, en af de bira brôder, hwilfa företagit flere omtalade fårder 1 Karlta haswen. TI Island; fom Sophia anldper, ef- ter alt den wid Thurfo i Sketland ins tapit fol,- åtfölja studeranden wid Ste» belms bdasfola Flink, som Man på prof. Rordenflidlds uppdrag anstáäsla minera- loziska forskuinzar, kandidaten grefwe Strömfelt (botantfi) ed fandidaten Rolf Arpl, bwillen redan förut warit på J6- land c< forftat { Islands fyråt oc nus tida förhållanden. : — Spansfa traftaten. Bewillninzs- utflottet har med 10 råfter met 9 till ftortt rifedagen alt antaga 1egerlugens förlag. om den swensk-nerska handels- cd fjöfarstraftäten med Spanien. — Praktfall utav life Mall tejfackrår ningen i den gamla Kremibergen warda. Jugen dam fär under de sem dagarned festlizhetet Våra famnia fläduing mer äu eit gång. were det ån den atdra dyrla- raste, Ingen "festdam" får derför — wid straf alt uteslutas från härtigheten — ine finna fiy med mindre ån fem klädniugar vå lager, af milla ingen får fofta mins dre ån 270 rubel (omfring 1,000). Sem- liga damer haîwa fládningar, fom i Pas ris bealts med 25,000, figer tjugufeni- lusen fr. Eu ide förr Mådad rifedom cg maja af diamanter får fomua att exponerasz men maliseu påftår, att de äfta hafwa en swär dust att bestä: med de cáfta. Paris Mall bafwa sándt hela tiftor af falfft gods i deu wogen. De stora masfternas sändebud få betfasa 100,000 fr. i byra blott För beftaden. 1,500 personer komma att närvara wid fjeliwa frêuingoaften. Af deßa máste hwar och en genomgå undersökniugsskirs- eld inför tre myndigheter inuau man får fit fort. -— Godtföpsresor i Swerge. Immar nue) Reed refebyrå i Kjöbenhawn äm- nar under fonimaoren arrangera tuftrefer till Edtebocg oc Trolhätkan samt wida- re med extratág till Kristiauia, der i âr bålles en stôrre utftåtlning. Widare, fä framt ett tilrådligt antal biljetter teduad, en intreßant lustresa med ångaren "Heim- dal” genom Kalmarsund till Borgholms ruiner cd widare till Wisby, Pi âtere wägen anlöpes Bornholm. Senuare på sommaren arranzeras en Steckhomstur med extratäg och derefter en tuftrefa til Petersburg med ångbåten "Norra Swer- ge”. Denna resg arranzerab î kompani med ett ängbätsrederi { Stockholm. Wis- telsen | Petersburg skail bli 5 dagar. — Ett nytt begrafningsfätt. Medan man sem ifrigast hâller på att disfutera frågan om lilfêrbräuusngen, bar en ce menttefnifer, d:r H. Frühling, framfom- mit med ett origiuelt förslag Han re= fommenderar uemligen att lägga lifeu i en blandning af 2 delar sand oc) I del cement, samt sedan utsátta dem i frisfa tuften, då de torka till ett flags ftenartade mumier. — Jemlikhet —fórdragsamhet. Under debotten i ftortinget rôrande disseuter- sagen ytlrade Jehan Swerdrup bland aunat; Mau har tafat om all wärna sambäl- let och mant par tatat em att faga hân- jon till de fmå hemmen, Giswes det någet, fom bidrager till att uppfeslra goda medborgare, 1á år det delta, alt de få samma-:fillfälle alt i sambället upp- nå alla de plotter, som betingas af hee der oc) duglighet, od är der näget, som bidrager att rubba jamhällets egen inre frast, få är det att hafwa midt ibland sig "undermåliga medborgare". Gudbeward, desja medborgare sola deltaga i wärnepligten, de skela slä redo att på fôrsta wink offra lif och blod för fådernestandet, de sola wara med om att bâra landets alla bêrdor; men när det kommer derhän, att det år fråga om, huruwida de sola haswa ráttighet att befläda de platser inem samfundet, fom en man eftersträfwar ide bleit af egen trángtan, utan of hånfon till det asl- månne, til fådernestanreta wäl, då skola de wara uteftängde. Det giswes ide, våltår jag, inom same fn gränser en farligare lära, en fåra, om skall hâmna sig starkare ån denna. —— —-—— -—— > — = — Jag har hört -sägas, att jemlilhels- idéen är starkare-i det menskliga Hjer- tat än fridetslanken, oh jag tyder, alt det är fulifomligl ritsigt. Kränk Jem- lifhetstanfen på något fält oh man Mal fi fe att fambhållet med det famma & radi, - - — Handelsbalanfen och national- wäsmägan. Säsom bewis rå hur han- delsbalansens wägzpendel petar rasande, når man ester den will sluta till en tats efonomiska ftâllning, ansêres [èl- ande exempel, . Af de föra eurapeiffa staterna Eng- land, Frankrike, Österrike och Stalien, stär Bi utan gensägelse Eugzland väft. Dernäst kommer Frankrile. Man fan fwela, hwem man kan tillerfänna rums N, - - N net dernäst, Österrile eller Italien; ett fattum är, att: begge Rå fia mydet rast. '” E SE Men lât of nu rådfråga "handeläba- tanfen" för år 1881, fom nyttgen blif- wit far i afla "fora. faterna.? Hwad Saer den? Jo, Osterrike år den euda, om fan uppwisa en aktiw balaud, en balans, som ett öswerskott på 159 mill. ouer. Alla de andra ha under-ba!ank, ‘ez Österrife den minfa, 168 millloner- Aranfcifes underbalans stiger til 1,098 millloner, 08 Englands ti 2,094 mise tioner, allt tyfta mark. Lyilza Dster- rife tydliga Italien! Arma Franlkrike, Arma Britansen! = "Too os ; ‘e. bor åh - tå - “= Enighet :{ :swenska spräfels staf= wande ‘wid lärowerken har fånge warit ett ånflningsmål. Stoclhelms lärare- drening har för fräzans utredande tills alt en fkomité. ' - — Sportens wänner beklaga mudet, att’ det fungi. bårordningaförflaget Mulle falla. Audra fansmarend áldersopresiden1 greswe Sparre har ne uligen lofwat att springa i förp med hela deu nya wärfs wade stammen, säger VB. LE. — Ett djurplågeri, bwilfet man fårft i fenafte tiden börjat nppmärffamma, är brufet of de wantiga tornistrarne eller federpäsarne för båftar. De bindra del- wis djuret att andad r< fêroriala det- samma Tantali quwat, dà det cj fan åts femma det på bottnen qwarwarande fodret, churu det Makar på huswutet, fastar detîsamma upp e< needed har alta möjliga sufler för sig — man trer af efyune, men atdrig har man mera mißtagit fig — för att funna fomn'a till bottnen af torniftern. JI (Eugland baja tjuslyddöféreniugarne för länge sedan inlagt preteft met detta flagd djurs plägeri, oc) man har der börjat att teme ligen allmänt begogua Kennets paten- terade foderpåfe, bwilfen har eit utwidgs ning balom den läderbeslagna öppningen för bufivudet, bwarigenem deu, ehuru mindre djup, rymmer lila mvdet foder sem den gamla torniftern. Den lôper ut i en spets. mellan bufwvudet och brin= an på bälten, hwilken spets är fåftad 1 begtrådetg ucdre ända, hwadan torni „sten blir, om man få will, ett stagd por: tativ frubba af siunewäf. Tillräclligt med luft fommer in och hästen bchôf- wer blott fänfa hufwudet för att åt- tomma fodret på tornifterug betten. — Porter i uattwarden. Twäs för: pme emer i Frostwikens för- amling anmálde hos domkapítlet I Her nösand fyrkoherden A. F. Winuberg för det hans predikuingar sakuade allt e- wangeliskt innehåll oh att frälsarens person och werk i dem saknade oll be- tudetfe för âterlööningen, samt att han wid ett naflwardslillfälle til gästerna utdelat perterblanduing i stället för win; deßutom hade ban till åtflilliga perfo- ner ullemnat Swedenborgs firifter och fölt inplanta deunes låra om de ytter= sta tingen hos fenafte ârets nattwardd- barn. Domfapitlet ålade enen alt don fMulle inför fontraftepresten N. T, Felistrêôm i nárwaro at annan prestmau allwarligen förmanas, Swea bofrått bar anfett att Winnberg endaft g1ert sig syldig till förscelse wid vattwardöutdeluiugeu eh alt han sfusle värför af domfapitlet erbålla sfrifilig föreftåltning. Sk. A. — Swenskl postortlexikon är nam- net på en i desja dagar af gencralpest= flyrelsen uttemnad publifation, innesat- tande andra afdcluingen af den geuom fiyrelsens föranstaltande utgijna haud- bofeu. Det är på det alt poftverjona- len må fättag i tillfâlle att, fåfom fig bår, bliráda allmänhelen åfmen j offe- åt förjändelfer, hwilkas adresser äro c= funitåndiga eller otydliga, fom poststy= retjen latit- utarbeta 0< till rifets pelt, austalfer uldelg elt sárskitdt postoritexi- ten. För: att” emellertid äswen toric- spondentet má kunux af det samma bemta sedning fôr behôrigt adresicrante ef förfändetfer till olifa orter låra ge- nom bolhandeln exèmplaer ‘af lexikeuci mot elt moderat pris bållag fennvst at1- mänheteu till handaz och alt arbetet på tetandet efter postadresser, derom åfivens fom .om deh; omfång torde man tänt | tunna gôra fia en, föreftållning, då wi nämna, att lerifonet tnuehiller uppgift, à nier än 45,000 namn å lägenheter i rifet- af înart fogotr alla' möjliga flag,; fåjom egendomar, byar, gårdar, hemman, beruf, fabriker, gästzifwerier, elifa stazs vejtållen o. {. w., allt allabetist’ erd) uadt-, H ‘ I - — Rusiga begraftingsgäfter och förs olämpad preft. 3 Boras (rie i N. i pastorat| i A. vh O. jodnar bar drvceuffapen under: de senare ären be- lydligt aftagit, få äro de hua, som åpp- nas för ipel, daug vå bacchidvrlan. Brêlleps- 06 begratningöfester, der 13: dryer begagnass öser nuutera till jått- syntheterua.|| Når näzou gång båuder alt getlogacne i pitan fester âro te- rusade, wäffer det stort uppsecn | föraft bland, folfet. Md de es Sá bände fiftt.: páskafton, når en game ual buftarj begrasdes. Aörsamlingens, furlewättare| inuehade traftörabefattnins gen. Deaux hade undfägnat gästerna ra wid grasen syubarligen säzos rusiza ed raglaudez hwilket fè edlen gierte eit obebagligt intry> på fêrsamlingens prest. Denue ktkef dagen derpå under bemwägen från eu förrättning êfwer-* falten af en Mindre grupp ofyunig unge dom af bâda, Månen, kvitta emot benonr uttatade förfmådeljer e< hotelser. | I antedning af desia chyggtiaa till- dragelser fann; fig presten med äl mac nad att annandag Fält cfter bigmeajo- gudstjenftens stut från: predifsieleu rilta en ‘fraftig förmaning til de I förderf- wel fjunfae samt uppmanade lärnan af befolfuiugen,' att fom en. mau befämpa ofedtigbeten. | Ty det är, som fagdt, blott några få hus, hivilfa | áro tillbåll för drinfaresamgwäm, fom wecka lift en moralisk fråfta på den ‘uu uppwäxande generationen.- | — S!komakarestrejken i Malmö är nu afflutad, berättar Sa,-P:n, Gesälerna âtertogo i torsdags arbetet pá alla mer. ftåderna. Wid måte qwälten fêrut å fo. Stechow, der åfioen uägra mä- tare infunnit fig, inzinzo nemligen dessa på att böja arbetólôneu : enligt gesâlter- nas fordringar, eller med! 15 prec, dwi « fet torde medföra en sôrbéjuing af 50 öre eller något mera i prijet pà Roden. Y 1 od ' _Hiksdagen. . I Efter en sex dagars AK lenin: under hvilken sjuttiofeny al kammn- rens Jedamöter yttrat, sig, förkastade första kammaren i tiölngs luiddag med 70 röster mot 63 fyrarionde pa ragrafen i ok. häronlningsfärslaget, i följd hvaraf icke blunt detta ntan ulla andra (dermed 'vommnnbundna förslag rörnnde så val försvara- som skatteväsendet förfallit, ' 4 H Ungefär samtidigt nntog amin kun- handen »— och res lycka», Kittys hem var framifrån, har prä byggnader fram, > È stôtte intill parken och man gonom on vackor ståtliga, välvårdade gården, | | | | O | ni upp till Loudon ooh gör er' : > — 34 — lan kramade hennes hand och höll den fast och blickade in i hennes ögon, som om han önskat henne att lära i hans hvad han kände och tänkte, men ej vågado gifva form i ord, — Mon hon slet sin hand ur bans och gick långsamt nedåt stigen, vändando sig om en gång inuan hon försvann bakom en krök- ning. Han stod qvar, der bon!lemnat houom, med korsade armar och rynkad panna. honom en sista helsning och fort: Hon log, fortsatto sin väg. långt borta: dess trädgård från. >»ulmarnes aveny» kom Jerngrind direkt in på den Manbyggnaden, sedd viftado I x oln af en oj obotydlig äldor, men' urkitekturen vittnade om en hand, som ott : mästerligt sätt förena det sköna: med det vörd-: . nadsbjudande och man stannade ofrivilligt för att bo-' undra denna gammaldags byggnad. närmaro eftor, så tittado öfver tak och sidor nya till-, utan all arkitoktur och utin system; sunmunkramade bakom der ten häraf skämde intryckot, men [godsets historia stod | fram: verklige herrar bade förrY tiden egt det och | bobott huset: nu horrskade här en uppkomling. Sumuel Wood, fredsdomare] och egars: af dötta gamla gods samt hufvudman i don|välkända firman örstått att på; 'Dock '— såg man 1 ståtliga fronten; upptäcks 1 | I ti rund af fin uttåmmande sullständizhet ; bör funna blifva: af fler prafstft nyita i allmäuhekens händer i andra afscen- | - den ån blott sisom eu äppllagsbof får | * ende :á beredande af ibehdrig fortfompft >” med bränvin ur dridögtad, hwaraf uig- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.