— Svår, svår vid edra barns lif och grånt, följd af en brAnnntele att ni icke berAttar det son, ni nyss solhetta och en or:iknelig skarn in- sekter. På vandring utmed den vnck- har Ort. ra Letleelf åt Lede Lappmark har Qvinnan Jade eden. — Det Ar brn, sade Barilittburti, jag i eilun fått i hög grad erfara en om n i förråder mig, Ar 'Ii döden. högnordisk sommars såväl behag sons obehagligheter. rot. Några dagar dereftcr hakgilles en 1 slutet af Maj manid anträddes oskyldig. Ilaptiode Amestay, »risme resan från Luleå. En halt mil norr is'stAnkt för mordet på den gamle ont anden ligger narrbottens bevis- m stiletten. Ni kunde spåqvinnnn icke ringsbed, hvarest rekrytexereitten nu längre utan gick till den erre- Pågick, och hvarest salvAl krögtite tiga som merkuriison hade upptagit sina 'tet-seles fader och /ide: — Var inte orolig, er son skall i bopålar. Komenneetturopeet och ge- morgon frigifvns ur fangelteet, Jean vArmstantret semit musiken från re- Barth:ehuru har mördats af air son. stnurationenin var det enda, som ut- Em ellertid bar den af enntvetsqval bröt enformigheten i den milslångn 'ne di. mördaren brottets pregel i eljest öde skogen till Luleå gansla nlete. Han var högst fåordig stad. Lutee har nemligen, liksom sitt a drank* sina Piteå och Skellefteå, blifvit i en sed- och dyster samt sökte sjibisinårtor i 'glaset. Ofta, i aytt- nare titt flyttad till lämplig leneimpints. hemsöktes lin.. De gamla stAderme som ännu stå nerhet på iiviillasne, Korso, eop m k qvur till större delen obebodda, kal- s f hallucinationer. s han då icke s Ilan, skors, ser ni icke lna hear för sig ketnettligen ftliond- Och sederutern beratiaile sintletin, vare sig \deraf, att slet biff- han att han tlindotti tyckte att en s it aneedt för mindre förnämt titt ho i ett gammal till större delen utrymd jsruliand grep om hans skuldra. Slutligen ar stenade man honom, rad, eller målla:ula snarare lierat, jurt 11A han tod i begrepp att fly ett de videtrAcktn landtförstunlingar- till Amerika. Ilen hnde i största hes bönder luden i de forne bonings- brådska sålt a l gin egendom, hvilket hussen sinn kyrkstellnr, det vill säga föreföll myckeit besynnerligt. Freds ställen, der de linfva sina berbergen domaren i Ilaiparrene sam icke lem- om söndagarna före och efter guds- sigte och för braken tjen.ten. Naturligtvis har levnrje net hottom ur risan omtalat ;spåqvinnans ytte ande, bonade sitt kyrkstall, som st(rrc de- utfärdade laåktningsorder mot honom. len af tiden står etAngsle och med Iran gnet inom lås och bom a:A- tillbommade fönster. Det är derfere nades icke vittnen, som bekräftade en egendomlig känsla af ödslighet de Hitt man till tuan kringsmygande att vandra genom dessa öfvergifne ryktena, hvarförutout äfven den an- ;staders folktomma gator. Lule gam- '1n stud ör den största al de tre. men klagade erkände sitt brott. Juryn enråg att i detta fall före- .den är också till stor del bebodd. låge förmildrande oinståndigheter och Ilar finnes kyrkn, skolhus, npothek, dömde Bernard Barthabunt till lifs- geestgifvaregård, linndelsbutiker, och livarjelanndet naringsyrken harva hår tids straffarbete. Deremot flikandes trots spåqvin- sin . bopålar. Dans vittnesmil Lernit, mom nekade Ett blomstrande behyggnrelif, en till ankIngeltien. Ilvem som varit ymnig odlad fruktbarhet och en herr- Betnords medbrottsling, Ar en fråga lig natur fylla den rymliga dalen som %Al aldrig juridisk: tillfreds- kring Lule elf. Från sitt utlopp vid smilande torde kunna besvaras. Lule stad till ofynnför byn Boden eller en våglängd af ungefer 4 mil En farlig uppfinning. En per- är ellven mycket bred med boliner i flerlin utbjuder sedan någon son och nita, och dalen vidgar sig hår tid till haka en kemisk tinktur som till en skön bördig slått å båda strAn- tager blAckflAckar ur papper. ernn. Och utmed hela sitt lopp Flera större affarafirmor i Berlin åtminstone Anda in i Lappennrken ha köpt nf den ifrågavarande tinktu- (och helt visst mycket längre) håra ren, och vid nnstalda försök har det stränderna en leende prägel samt visat sig att den ennuna fullkomligt Aro talrikt behygtla af invånare, som utplånar bläckskrift på hvitt papper hemta sin näring ur dalens fetma och utan att efterleenna det minsta spår. den fiskrika elfvens skördar. Den ofantliga fara som genom denna Främlingen förvånas sannerligen tinktur uppstått lör hela affarsverl- en så högt i norden beta- den inses titt. Lyekligtvits finnes att finne gen trakt till den grad talrikt bebyget det ett enkelt Blitt att undvikt' den- och bebodd som Lettedalen år, sAr- na fara. På allt Ange fArgadt pap- skildt åt sin nedre rymligare uteetrek- per Sr tinktteren kraftleet och man ning. Sunnerbo, den första byn från Ur således endast pi sådant papper Lule gnutta stad, har gård vid gård skrifta vestal., reverser, rAkningar, och sträcker sig icke mindre ån en 0 . a. V• halt ntil i längd utmed vAgen. Strax efter Sunnerby följer Sävast, som jetn- vål Ar rik på invånare. I eistnämtla by här dock folkknrnkteren en sur- orden fria en fotvandring mot höga h mulen prägel nf den gråtmilda och for druva tidning at N. P. R rl,',a.•) inskränkta htenrandn, som hår år för- herrskande. Jag her gjort besök på XV. '' tillrttckli"t månget stallen, för att kim- Det såg helt nyligen ut, som om ma garantera för hund jng frnnittåller, den snart horizonten kringvandrande 1 Bodens stora kyrkby är redan folk- solen ej skulle förmå gasglin drift-nu lynnet ett annat. Amin lifligare och och mildra de isande nordanvinilurne fritt från inskrAnkta Wer år befolk- !lamt väcka sommaren till lif i de ningen i den enstaka men stora byn noullignste delnrne af landet, förrän Bredåker samt den på 11:2 mil hAr- hon mints finge åtskilliga veckors tid ifrån betagna lilla men ytterst snygga att verka under. Men plötsligen och treflign byn Svante. En ge- kom emennaren och boll sin lysande mensam egenskap för saintlige dessa eriksgata i nordett: han kom ströen- Lnledalents bebyggnre är deras kär- de kring sig i ymnigt niått blommor lek till renlighet, snygghet och hus- lig trefnad. 1 bonleigsruenmen äro •) Dess* •reeeekildringer tå rj sltryekee golf och bord målade med samma utse författarens tillåtel.e. Dagboksanteckiiing;t1i — 67 1 — «Det var märkvärdigt; — men hvad nu, Kitty?» — hon tog hennes hand och blickade in i hennes upp- rörda ansigten — skulle du ha, skänkt. honom ditt hjerta, barn? — Säg ut! [ Jag vet mer än du anar — jag stod bakom det träd, der ni samtalade den aftonen, då lian sade titt han skulle sälja allt hvad han egde, komma igen som en fri nian och frå- ga om du ville ha' honom!» «Och det hörde du!» ropade Kitty förvånad. »Oh, tant, tycker du, att jag gjorde mycket orätt?» Nej visst inte. Men! 'om han håller sitt ord, är han en ibland tusen. Sä t dock icke din tro på ho- nom, mitt kära. barn. Ha söker efter dig kanske — kans ke har han längeqedan förgätit dig — livem vet. — Han får nog veta hvar du finns nu genom frö- kenSiapleton; hon sade mig att de äro barndomsvänner. «Huru som helst., tant,» svarade Kitty samlande n styrka — «Jag har älskat Dick Ashley så länge si som jag mins tillbaka, men tro ej att mitt hjerta bil- eter nu, eller att jag sätter mig tall att nära ett fåfängt hopp. Klyftan mellan honom och mig är alltför vid — isur kan jag vänta att han skulle öfverspringa den? — jag_ är blott en arm arheteiska --,» »Hvad är han då? afbröt fru Maclaren. — «Men du har rätt, min lilla skatt; det är inte viirdt att sät- ta sig att drömma, utan på att arbeta. -- Jag skulle bara vilja »e dig väl gift innan jag faller ifrån, tilla- de hon saktara och liktom i tankarne, vare sig med ‘i färg och bådadera lika tvättade och rena. Inunder hvardagariesnmet fin- nes vanligen en elegant kammare liten averggestalt, kladd i slitna ren- skinnsklAder, med renekinneneöesa på leufvutlet och en stor fullpackad ren- med hvi a -gardiner utmed fönster- skietnerensel på ryggen. Jag helgade karmars och vackra taflor på vag- på frAndingen, som laarvid %Ande garme e mt en sång med bleke af sig mot mig och företedde ett un- siden eller något annat fint lysande gefär fetniinAtigNnsigte med breda tyg. I nlItisAtthet talats en språkdia- utstående kindben eelt ett 'anat, kort lekt. som för frk:stingen Ar mycket hakskägg, Isvarpå han livat allo med :svårfattlig, och ofta påtrAffas per- en fries, hvaraf jag ej förstod mera soner, sons tala ett får sydsvensken än Snorni och Saint Finne, Lapp). alstan alldeles obegripligt språk. På mina vidare frågor get Im tec- Mycket af naturens storartade skön- ken, att han ej förstod ovenekn språ- het har främlingen att beundra hår- ket. Jag försökte då erinra mig böj- stAdee, helst om slet år under som- ningarne i min metlförda lappskot martitten. 1 förgrunden, till höger grammatik och maka ihop de några otillrecklign för- och venoter om sig ser inatt 1.i tt oreeka ord. jag af dega berg biltInntle fantastiska höjder och råd hade i minnet, men hum taii, att kedjor, i inbiten flyter den spegel- jag hvnrken hade ile ord eller fra- klara elfven med sina gröna små ser,jag behöhle. Jag försökte mig öar och britten, strandleritticar, å ömse emellertid på en ganska rimlig sats sidor uns dem ligga stora stenfria, och onde: 'Ilat la« Imörre dolken grönskniede åkerfalt med byar och det år vackert vårler), «Buörre (falk& jöd hans !uppslet eko„ och lappen gårdar. På mig vero intrycken för- tt ollande. På hela långa vandringen sig upp mot ilen brAminntle solen genomet Sveriges bygder Anda till med ett så förnöjd min, sent ont hon Luleå har jag ej st a t annat An snö ganska angenåent lentle baddat kring och is enrot mött en bitande köld. linne tjoekn, omsorgsfullt tillslutas Sedan jag i fyra dagar bölat ut i renskinnopels. Visare biet jag icke Luleå pli resan, och då jag åter fort- mil denna bekantskap. Vi gumgas ett satte vandringen, fann jag plötsligen stycke våg i Minskat) tenger:sr som Lieledn'en långe sina stränder öfver- två ytterst taIntta passagerare, af allt stående i sommarens fulla fag- hvilka den ene icke vet mera att ring och utveckling så otroligt ha- Kiwi än så mycket som: Ajng heter stigt hinnor simsiaren göra sitt in- ,fan,,, och den andre: atlet Ar vackert träde i' de högnordiska bygderna. vårler i daga. 0.11.■■■•••■•. ■ Björkens löt hade på denna korta tid hunnit nästan sits lulla utled:ling, och dess spåda grönska afteeknade sig i det ymniga solskenet behagligt mellan ile rödknoppige gratinrne, en 80111111artillg. doftande yntnig gra.matta hade bredt Ett pil som stod i vågen. Rytt- sig öfver ångar och hatande tegar, mästaren P. von Möller A Skottorp blommor af bekant och obekant slit., Ilade inslå:rit arrendatorn Bengt Mn"- storlo På Ang och i trånga dalklyf- " nus Johan:semi för skogsafyerkan och tor, i hoars djup osynliga brickur kontraktsbrott. porlade bland stenar och skogens KArandemnbudet, bokhållaren nedrasade spillror. gröna, blåa och Rooth, anförde, ute svaranden olof- Itvita iland röda gårdar fladdrade i 'igen liorthee!git en pil på vägkan- luften, och till att fullborda idyllen ten mellan eatiel och ö. Karup samt sågs boskapen utsläppt i det företa tillegunt sig veden, 1.1001 skulle utgö- betet och linninnannen mils sina fått ra 211'2 hamnar. Arrendekontraktet och så sin sått 1 de långa gatorna förbjuder svaranden att nedhugga som vAgen med sina grönskande di- trAd utan sarekildt tillståntl. keskanter bildar mellan gArdsgår- Svaranden nekade under förkla- darne i de stora liyartie betande kre- ring, att trädet stod på sjelfva vågen aturen, magra och raglande af ovana invid kanten och att han af krono- vid friheten i Guds gröna natur efter länsman J. V. Bergman fått befall- väl 8 å 4 månaders fängelse och ning om att nedhugga pilen. bojor i vintenstallartie. Korten me- Kärandens violen berättade, att stadels, en hornfri ras, gAitie sig with trädet tillkommit på så sätt att för på vågen ut: af stel förvåning bliga en 45 år sedan en pilstake nedsatts på ltvarje vägfarande, kalk-ar:te veko såsom stöd för gärdesgården. Emel- ej ur däcken för hästar och vagnar lertid hade den slagit rot och sedan titan då de måste (bitens undan, gjor- uppväxt till tråd. På den tiden fans en en grop mellan trädet och vägen Och de de • på sin höjd ett par letati,, turer i raglande kaffet:ene, Itvarpå de, hade sålunda pilen ursprungligen stått necee helgande med ett örtutskitrande . på kärandens mark. Såsom stöd hår- etodo der lika vingelfotatle och dum- för anfördes att våg skall vara 6 al- driatign sota förut, fArflockaree vitro nar, men att nu från stubben till våg- icke mindre fervetna utan ville göra kanten år 71/2 alnar. Trädet var ej si., dristiga att möta frAnunande folk, vårdt mer An I kr. öfver kostnaden dile de plötsligen, genom en nyck för dess nedhuggande. gripne af sktiggrAdsla, toga till en Det andra ruttet bale fått trådet hejdlös pnnisk flykt framåt vägen, och hade &ref bli fvit e n halt fanan som oin de Anmat sig till reddens ved. Anda, getterna komma nued en mera Svarandens vittro ber:sunde att trå- vanlig hållning och vers ödmjuka, det förrn året vid en syn udden:de så att de villa kyeen en frsmnling på Ramen hinderligt lör vägfarande och handen, 0. e. v., så att nog kunde nit större lass ej kunde komma fram man hår i «Ultima Thulr ,, få lärn sig, för de öfver vågen ItIngande gre- huru en äkta nordisk idyll ser ut. namne. 'Men bur den liegnoriliska somma- KAnintleombudet begärde uppskof. ren finn yppige behag. så är den dock ej titan plågoris. Lednu hettan, Olofltb utakiinkning. Kr01106118- som på morgonen vanligen uppgår 1111111 .1. A. Seinketeelet hade för olid- till alver 20 grader i skuggan, är lig utskänkning instämt hemta:inse- högst odräglig och medför en tryc- garen Janne Jakobsson, Johannes kande solfeber. Anno odrAgligare hoolthandlarne Nils Olsson är han för elen skarpa plågoinaekter, och N. 1'. >Johansson, alla från Knä- som åtfölja homma och livarnt myg- red, -and Joltannes Ilen iksson i La- gan är den besvärligaste. Ja, redan holm. brotull. under de första dagarnes sommar har Allesammans erkände utom Hen- jag fått lära känna, livad den nor- riksson, 'för !naken åklag aren anhöll diska myggan år för ett näsvist flyg- att tinder tinget få int-Aina ett er- FA. Det är icke den lilla någon o- kAnnantle. skyldiga myggan utan den stora svart- IlandInntlena sade sig Imfri' trott randiga långbenta, som dr ytterst att den utskAnkningsnitt de erhållit blodtörstig och stinger värr än ge- 1874 skulle fortfarande gälla. tingen. Så snart det lider mot af- livIlken höst, det år frågan. lians tonen och den besvärliga solltettan afteger, efterföljea dagens plåga nf Jönsson i Edenherga mot Nils Pet- myggen, li%ilka komma i tullösa ska- ter Persson der sammastädes om er- ror och hålla sin infernaliska sere- saltning för nyttjanderåtten af bag- nad kring öronen på en, livarunder Jönsson hade bortarrenderat langen ile tåfin ont att slå ned på ansigte P101sn och händer för att dricka blod. Då till Person genom muntligt nitel på återstår ingen annan räddning An att 2 år mot 5 kronor, hvilkn skulle er- bryta sig en lefreeskn och knuten en läggas på hösten. Svaranden medgat förhållandet, forttitlar} kamp för friheten. Sålistt- ge löfruskan laviner kring öronen enen anmärkte att livilken höst han och handsken sitter 1,å hunden är skulle betala, det hade nletrig blifrit nian någorlunda fri för myggens bett, bestAintle Svaranden hade för öfrigt men det betalts ett oupphörligt fåk- i vintras erbjudit kårranden Helvitt och teende för att hålla plågonneteene på framvisade ett transumt i utdelnings,. något ufstånd. Behöfver man sätta förslag såsom motråkning. Nlåtet öfverlememeles till rörning. sig ned en stund i skogen för att hviln, er det nödigt att i nägon sand- Ett segslitet mål. Ändtligen öf- håla eller ti' ett klipphäll tepptAnda eld, för brunt rök myggen något verlettuintles till mörning målet mel- lan Bengt Petter Andreasson i Eden- akiugra sig. Ett praktiskt medel vore nog ett flor att hitre kring an- berget och Karl Petter Bengtsson i sigtst, men ett sådant beheftle vara Åstorp om båttre Kitt till en torr- tätt och vål tillslutet, ty myggen enosaelott. — ----- i i rt ngn sig lika som den lede fresta- Att spela dar för att und - lippn r im in gennen de minsta öppningar, eele jag liar i ejelfva boningslinsen beväringsexercisen är ej rådlige Ite- 010 nätterna varit ytterst besvärad at vAringavnglingen af detta å i s lor.ta klass Per Victor Persson från myggen. 1 den långa skogen enellan Ils ed- i Itamobergo socken tänkte komma åker och Svamla uppbann jag en undan sin bevAringepligt genom att l gittc3iings= ot4 polissaker. 'kilot härads !Alun vara olyckligt döf vid årets mön,tring. Ilen approberades dock. Kommen till mötesplatsen fortsatte han att spela tlöf och skaffade befäl, läkare och polisen i hetuorten myc- ket besvär. Sedan emellertid vid förhör vittnen tagit på sin ed, att han hade god hörsel, hölls på Udites lötkrigerAtt, som dömde honom för detta hans bedrageri till 3 månaders fängelse. Per Victor hade ajelf yp- pat sitt bedrägliga beteende inför k rigsratten. Nyttiga rön, "Wingåkersgubbens" magdekokt. Asigterna om den nainnk tannige na- turlåkaren Aronsons i Wingåker me- dicinska vesksandiet äro, sons mun vet, högst skiljaktiga. Mcduu som- liga höja hans kurer ända till tlet mirakulösa och förtälja de mest o- troliga historior otat huru han medelst sina enkla föreskrifter lyckats bota af läkare såsom obotliga förklarade patienter, skaka :utdra medlidsamt på Itufvudet åt denetemma, forntema- de att endast humbug och charlatti- neri här föreligga. En af de vanli- gaste sjukdomar, för hakas botan- de “Vingåkersgubbene anlitas, ar magkatarren, och för att visa en trä- lande eller öfverskattantle tallinatiltet livad Aronson för denna sjukdoms- form verkligen löreskrirver, utom en noggran diet, anföra vi ett af honom utfårtladt recept, hår öfv e Matt på farmaceutisk latin, och hvilket utan !altares order expedieras på hvilket apotek som helst: lthizottia chinte . . . gr. 80. }inres ttmillifulii . . . . „ 8u. Cortex elsiare calisnyte . . „ Folie cardui benedicti . . „ 53. Folie sennte 3.5 • Denna örtblandniug, som tillsam- mans väger omkring 54 ort, kokas, också enligt föreskriften, i en och en hult kanna vetten, till dess bland- ningen kokat ihop till en kanna. Af denna vätska förares ett vinglas mor- gon, middag och qväll, 1 timme före livardera måltiden. Af ovannitroda 5 drogerna år Ithi- zoma chime eller kina-roten ett gan- ska kraftigt läkemedel, som verkar svett ech urindrifrande: Mores mil- fifolii, de torkade blomqvustarne af rölleka'', äro ett beskt aromatiskt medel nf krampstillande verkan, syn- nerligen vitt lidande i underlitvet; Cortex chinte eller kina-bark begag- nas i låkekonsten till att afbryta och förekomma fross-sjukdomar, att ned- sätta en sjukligt stegrad värmegrad, att öka kroppskrafterna, att höja matlusten, att stärka nervsystemets verksamhet o. e. v.; Folia cardui be- nedicte eller kabedikt Ar ett förtrAff- ligt magmedel, sunt förmår halva till fattiga jäsningsprocesser i magen; Fo- lie senna• eller sennetsblatt, hvilkas verksamma beståndsdel år cathartin syin, äro ett godt utförande medel, som ej årföljes af förstoppning, Såsom syner, innehåller Aronson- ska receptet Påbinda inga farliga, u- tan tvärtom det afsethla Andamålet rått väl motsvarande beståndsdelar. De «underkurer., som dertned kunna göras, äro vål ändå icke större, än att detsamma kan åstadkommes uf hvilken läkare som icke försmår nit tör sina pedanter föreskrift:a så enk- la (ich billiga medel som dessa. Möj- ligen kan Aronssons hemlighet bestå i ile af honom utfunderade propor- tionerna mellan de olika drogerna. Detta är dock något som icke vi, u- tan de lärde må afgörn. Faktiskt Ar i alla fall, att ganska tnångn mag- katarrpatienter med framgång tagit sin tillflykt till detta enkla låketne- del, sedan hvnrken magnesia eller bikarbonat längre velat bjelpa. Befagns ej för hög hufvudkud- del I riska personer böra icke hlo- gen halva högre Itufvutlkudde An så, att hiefvudet ej kommer att ligga mer :In 3 tunt högre än elen °frige krop- pen. Då har manligen blodet sitt lått:tete och naturligaste omlopp och lungerna och Isjertnt hindrets så litet som möjligt i pina funktioner. Lig. ger man högt med litifvudet, så kom- ma :skuldrorna att böjas fram, hakan sjunker ned på bröstet och armarne intaga en onaturlig stallning inåt, hvilket allt bidrager till att samman- pressa hramtei. Skobesparingsnted el. that man bestryker sina eke.tillö s Ised kopal- fernissa och, sedan den torkat in, förnyar slet ett par gånger, blitt sulorna vattentäta och hålla minst lika långe P0111 efvertAdret. Ett Mints billigare patt, ehuru ej fullt så bra, är att bestryka sulorna med varm linolja, På långe de suga den till sig; på så sitt beredda sulor hålla minst dubbelt så långe som andra. Svullna läppar hotas genom att koka ett lit, on i mjölk och lägga en hit mo l, r d.. n ,% unna låppen. DA biten legat der en halt t imme, utIrv- ter man den mot en ny, och e V Ull- natten skall .uurt försvinna.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.