ee puy — vn en VY My FT TIS se RAN =4 FEST OA (AEA SENAP ng —————— M 2.2 Ne EE ascär Angaron Laholm ofte *Ture beh roturbiljett d:50 Uro sitjes ombord;- pel returbiljett fora den 30 Junl 1883, -- _… O0. ES DOA LILEBRROE "TI ‘pedagogihuscts För B 'Tar- adgäster. till hafvet 1 morgon eftormidd ag: toa _— ‘Kronprinsens apanage i Norge. Som wi förut nämt har norffa stortîne get asflagit regeringens propositien om det för fronvtinsen bestämda underhil: - lets båjande från 30,000 fr. til 80,000 tr. Ait detta afslag inem. swenska hd- erpressen wá>t allmänt ogillande_war ot fit att förutfer men når námda tid- ningzergan bestänmidt påfid, att detta - egillaude delad af swenska folket, få må -ste- wi deremqt inlägga en teat pros test. ae wi tro att detta [teg af sent stertluget bos idet fiera flertalet wunnit ifligt bifall. | Gör att fMåNa frågan i def råtta tjuslanfåra wi följande nttar fande af Handelstidningen: A allvad man måste förundra sig öf- ver är, att (len norska regeringen trott sig om ått kunoa fromlagga en ny: proposition härom, . och det må erna utsägnd, att den ankon väckt icke så litot dgillande åfven i Sveri- e, och detta kanske mindre i de i | : djupare eamliallslagaron An på höj- derna, der mån icke sparat på Kan- ska” starka ultryck rörande denna norska regeringsbandling. : Förgäfves invänder man härtill, att kronprin«êns apanege icke har med den epolitiska situationen» att skaffa, Man forde dock näppeligen kunna i norge, lika litet som i nå- ot annat land, vore det än så par- amentiskt, Ja emellan hofvet och regeringen. Åtminstone är det gnu- ska visat, nit [en sådan skilnad icke öres i Sverige. Wi hafva för vår del varit förvås nade derófver} men för ar klörhållan- det hafra vi alltför många bevis för att kunna tvifla derpå. Ett enda drag bland många af den- na sinncesstAinning må här anföras, ty det kan ju! ej skada, ntt verklig- heten varder känd. En ledamot, af Andra kamtnaren, som med bedröfvelse såg, hutu man på åtskilliga håll lade an på att upp- reta sinnena | Sverige mot Norge, tillsporde vid början at sistlidne riks- dag en riksdagsman från södra Sve- rige om hvad iman i hans ort tänkte om r.orrmänen, Svaret blef: . — Jo, nu tycka vi om norrmån- nen. Y — Nu — hyarför särkillt nu? „Jo, nn säger man hos oss: norr männen, de äro karlar, de nf«logo apannget ât kronprinsen, Den som rà yttrade fig är ulis ihgen erabulistys utan hör fll de stil- la i lar.den. [Han tillade: «du vet kanske, att jag har stor slågt i min valkrots, så att jag val känner hvad folket denna ort tänker.» En nårvarmjde rikedagennu från mellersta Sverige anmärkte, att så- dant var tänkesättet Afven på hans ort. Förklaringen ligger belt enkeh peri, at: mon inom dessa kretsar o- möjligt kan fatta, att kronprinsen. rom ju icke sur någon regentpligt att vppfylla, nevat ân umlantagsris, skall i ärligt] underhåll behöfva så ”mpeket sön för den enskilde mgör en stor rikedom. Icke hkeltler| har man haft tillfälle att erfara — loch sådana gerningar "bruka ej döljne, äfven då de gälla så små aummóbr, att enskilda nldrig tala derom :=latt krovprin«en ulgif- ver några atorn belopp vare sig som mecenat eller främjare of svensk konetflit, ellerlannat dylikt. Det va- sentliga atf hvåd som hörde till lans "rika cosåtiniog intogs ju tullfeite — Afven om en veh annan beställning gjordes inom Handet — hvärt man ju ockeá varli sin goda rätt, men icke ligger deri någon särkild grund för ett apnage, fom deck efter våra förhållanden, år ganska högt.» — Waädret allra beritigafte regu och nu de Termometern dagstiden 30? î Puh, få war år för landtmaunen det ;¿ för några bagar tedan 1. mest wärmande jel. wisade i dag wid mid- Nuggan. vs mt! : arbetet bår på orten börs .— Iernwägs fi Kunzsgärdens egor. jades i förgår. : — En’ biswärm Nog Igår ned. på gofwel, der den håller på ratt fängas i e “i —'Blodiglar fefta å binvarande a- petel från 1 Juli 25 öre. . -— Uppblåft falskôtt år ett elva, fom hwar e en ber afta sig för, | Det är utrönt alt dylist föll fåttare flåmmed, à "I uérista_ sjufdómar, | disteri m fl gude ur in etenå synpunk{ es kan för 10. an! a appetitligt åta dylitt uppdlåft ätt, alidenstund „det blánd allmogen är en gängse fed tugga suus oh tobaf, ty wid uppbläsuingen fnfommer helt nature tat deofa înus och tobaksängor | Låttet med den. uppblålande andedrägt.-; Sante ma * osuyaghet uppkomnjer om den som upvbläser fött: har fariesade tänder, då lig mage” med mera dhlift,- Wi uppe mana derför fkêpare ej lislhandla sig dy: lift fött, emedan de dérizeuem tiifiva mindre utfatta för imitlefognna sjuldo« C « både år mera mar och ouppbläst förl. både à e förnråga aft smalligt eh eger; stèr hâlta hig. =- Det unga Laholm ger alli annat än gedt bepp om sig i fall man får dêe ma em de upptråden, sgi crd sem baude ting, / hwilfa bår allt som “estast“fêre- fomma. . Wi ha förut Fåft de giltiga sôrâldrarnes up de uppträden fem några pejkar för ell par mån stäide å terget. I onddazgs ktlefwo 1 witine till ett ordbyte pejlar, stäende. på, hwa framför betellträdgärdeu. = ul Det är orätt att falla [det ordbytke, åts minftone fiuncs ef de erd, fom der wers ladet, upptagna hwarfcu]i nägen ocdbet. eller | en wettig och wäl pppfoltrad yu lings mun, ly lå greswa)j swordenar, H wederstuzg!iga tillaråten, fanske fuapp! cu ftorftadegamin sfulte funjia uppfinna; Man fule tre alt, desa ynglingar woro uppdrazna TU grändernas fmuts, men sorglizt nog wisar jet sig att wid de förnämtigare gaterna] och husen här finnes, om oc ej erenlîghet fom funds hetsnämdeu precid fan ga och pefa på få ded andlig smuts, i fwitfar de fradard barnen få dwäljas, . * Derlére äre och de imå på fått oh wis urfältade. “men — sdräldrarne? - — Till länsveterinär i Hallands län ar f. mt utnåmt och föôrerduat batal- jensvelerinären wit Wendes avtillerire- gemente IWilhkelm Kinbera-Petersson, för barnen lif- mårkjambet vå 10 à 12 årige der scdan till- i bändclsewis mellan några sida ‘om Ån >= Lill eleftor för wal af lefmanna= ombud wid (nftundaude kyrkoanôte wale des i föndagd i Nenr eslôf landtbrukaren ” J Jêusson à Marichill. — Konfirmation ezer F morgen rum med årets nattwardstlider samt några ynglingar, hwilfa ej woro sullt megna, dá deras famratcr för ett par månader fedan fonfirmeraded. — Låntagare i bårwarande sparbanf böra ej férsumma fina sfvtèigbeter nâ- sta måndag. Se minnedliftan! =- En rymnuingsskola.] I tidningen Nerdhalland läïscd: Historien om Mäs- bult, det af Hallands fåra landötiag ber feftade räddningshemmet För wanartade barn, år en forgtia histeria från början till fut — ed slut måtte det wäl un Ulifwa, Slut hade entigt åtflillige tandas tingömáns mening bout blifva redan I fiel, men af undivende för tingets od: fêrande, sem driswit deflinet om rädd- uingdbemniets inrättande fgenom oom ide will fe fin apelse med cus Nopad, förunnade landötinget Ät inrättniugen ánnu ett prefár. Detta pref har utfal- lit få, att fêrst ha fårjungarne, sin art lifmätigt, “rum derifeån, och nu har fö resläudaren Oar Krutmejer e>sà rymt od leunat faëjan tom ed) stera sfulder *dersjemte, . Hela det wilmenta wen enyltiga får- têfet festar lånet 40,000 fr., af hwilfa wid hemmnanets föriätjuing wl 5,000 fr. funna âlerfás, Masputt är nemti ‘gen förfedt med efautliza ályzgnader, mei bar eudast 3—10 tunnland vdtad jen oh deuna af my>et dálig besass, endet. " — Sumultron fostade här i onôdagd 1 fr. och i dag T9 Öre fännan. — Klagomälct mot det swenska smöret. I hre Namler, Sto ute & fo sengs ste marfnadsberättelser från Newcasile= on: Tyne anföras följande llagomäl, sem utan troifwel förtjena att behjertas af mwåra laudthushällare: - e "Qualiteten hos tillsärselu ‘af danskt ed swenskt smêr är nn myet otifl-: fredóställande, * hwaraf följden är att de: sieste förare förie fig med teläwefer sluêr, om är både bättre od) billigare än fe-: funda dansfk-swen}t berraårdäwars. De få felîría mårfen sem fêrefémma_ finna: “willigt asffättuing titi eförånorade notes ríngar, men säure sorter) åro för êgon: tidet ij. itele ella 1M ‘ten: wifar omtelng 19,000 Iretors Hills |“ ångar cd. 16,000 fronors flulber. Til FANA magfon' hafwa walls rifs- agtmaunen Johan Jönesen: I Axtorp cd Karl O. Hanssen I Nèanidlla fam til Nättens embuddman tf. louotenr den I: E. Hallkerg i: Asterp. Färgeri- edrelfen kommer att fortjättad dr fre-, diterernas. ráfning ‘==. E.-Te=s — Beethowens sista piano. "Delta gamla máefwärdiga instcumeut,- fea: langenter' åro gula af år. eh tterst stite na, finnes uistäldt i Schweiz pà en landk« brufsutstänning, dec det tar fig ganffa simpelt ut: midt I wår lids elegans. -.; _— ‘Qwiallga_tiduingsutgisware bat dagarne I preosen omtatate font en märks wårdigbet,- och fådana” ba nánints i A» "oh Falkenberg. Se. skersund, Nertelge och Fallen sir ti: dana. böra emellertid e<. ha ej ewauligbeterna. . Wi ha ter. haft. Jes scfina Wetkergrund* (Lea) för Swalan och Ewa Wigllrêm (Ave) för Hwiisip- pan.” * Det swedewborgianska sprálrôret (ör fristligt sändebud® ulgafs ocii af eit fruntimmer, oh i wåra dagar ut= güswer feêfcn E isabeth Kjellberg "Läse ning för hemmet”, Sem utgifvarinna af frisiliga tidstrüter har pcia Gina Sane dell tL, SS) uvpträct, .Aifilliga andra ule debutem funna uppráklnas, t. er. utgifwarinnan af Tidskrift för Hemmet m. fl. Deu förta qwintiga tidningaute gifware lår ha warit fråten Louise Sö derqwist i Arboga, - — Ett. bidrag till frågan om mark- nadstaror. I Ostg. Corr. láses: Uti elt i många afscenden märfligt mål har tem nylizen fallit i Göta hote rått, nämligen i målet mellan Skeninge stad, förande, od) garfwaren E. U. Gue staföofon ( Linköping, swarande. Måtet för fin särssitdt stora betydelie derigenom alt del synes som om en gauska mårt- tig blu der llifwit begängen af weder- bôrande myndigbet eller myndlgheter. Förbällaudet är i ferlhet följande: Sör ett par är sedan beslôto fradofull-. måftige i Skeninge all på drätselkam- mareus fêrlag foftftålla em, sara, enligt hwilfen det ålage de hantlnde, náringse ec lndustriidfare, som under mäuads- mötena bejölte ftaden att erlägga en bée támd — ganfla betydlig — afîgift för den år dem uppfålna platjen. Sälunda bestämdes att flomalare sulle erlågga 50 öre, hwilfet su härwidlag war högt, vå ofta nog detta belopp medtog 10 pros ceut och derôfwer af förjätjningolummar, andra lisuande beftämmelfer att förtiga. Stadgzan wann lf. bfhdes godkännande oc) stadfästelse. Emellertid uekade de garfware, sem bejöfa Skeninge möten, alt erlägga för dem stadgade afzist, 2 fr, enår de anfigo taxan wara otagtigt lillfommen. Följden btef, att hes eu af desse, hr Gustafösen i Linköping, före- legs utmätning, men fom äfwen utmät- tingen fôretegs elaglizt, blef den fam- ma upphäfd, Sedermera utteas stäm- ning à hr Gustafsson, under yrkande ont uibelommande af afgifter för under â- ren 1881 oc) 1832 till bouem uppläteu plals, Nädhusrätten i Linkêping affuns node i utslag den 4 sistl, December föl: jande dom: alt churn swaranden med- giswit, att ban idfat bandel i Skeninge wid omförmålda tillfällen utan att gåtda i äbercpad, of f, befhde faftitäld tare- riugoläugd bestä uda afgiflerz lilwål enär utom det att, enligt 74 $ i gällande för: erda. om femmunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862, de af wederbêrande antagna förflog till nya eller förböjda afgister à den alluuna rêrclíen skulle underställas fl. m:18 nådiga prêsning, det ide i lag eller författning bli'wit räderna medzifz wet alt wid andra lillfällen än Ä fri marfnader fordra särslild afzist af fande laude eller andra persouer, hwilla der- stádes utbjöde waror, funde fåromålet mot swarandens bestridande ide kifallas, Detta utflag har den 1 d:5 wununit Gös ta hefrätts godlännaude. Taxan, ehuru fradiäft af 1. befhde, har säledes af hess rätten fdrflarats elaglig. Y : Genom detta ulflag ftad femma att gå förluftig en infonft af minft ert par tufen fronor årligen, enår den naturliga fêljden af ustaget ktir att äfwen alla öjriga handlande rå) nåringsidfare lemma att lifaleded neta att widare erlägga de oriftigt fastsiälda afgifterna. — Emellertid torde nog Ske= ninge slad âmna att underfiåna målet tomte pröjning, bwilfet lifwäl näppe- ligen torde fomma att lånda tifl något gynsamt resultat, enår ett lifnaude mål Jôr några år sedan — em wi ej miß- minna os =- of staden Trelleborg blef draget infêr f, mit, der den framfagda taran ded ej erhöll fasiställelse; ' Få un se om ide till flut ex återgångatafan femmer att anstállas af de många; fom betalt: afgister ester den af t. esbte c< stadsfullmäftige godfända -c< (ftadfästa syned Elen inge taran. mm Sétorartad annonseriug- - Bolazet "ered" i Göteborg, fem leererar aule ficielly *göduing®ämnen, har utsäudt en annens cm [in affe til: onifcing fyras tiv tidningar, att tutagad tio ganger I färlo fäledea en' enda auneus à til- awnaus emfisng lusen frenor..-B.lae feta fabrifat âro; cd) sela belt wibt fom betaut, wål tånda "beten. gå läfe- 0c) Mönhetar medel ‘drifwes för närwarande en ftor- artad fofarbandel både I gamla och nya werlden, . Huswudsystet med denna: ins. duftri år, fon jr o< en bordé funna ‘inse, alt lura ‘af den gobtrogna aflmän= å mydet pengar fom möjligt. I båfta fall âro desitpnffade medlen oslads liga, ment ’mäuga_ fall ej blott skadlíga, utan rent af wädligae sees I ae . Fôr ett par år sedan Lit tyffa medi- ”cinalftyrelfen underidta trettio of desfa *arfana® ‘e< den öfwer underiöfniùgd- resultaten afgifaa: berättelsen wisar._ till fullo, hur samligt publiken drag wid. nâsan ‘af desie -bumbuymatare. > Den mydel utskcikua "sundhetsättikan®" befans ‘wara* oren? ättifsyra.: - Fulllkomligt wär- detåft, parfumeradf twdlwatten saldes till hdgt ‘pris som ”efetbart Mlönhetsmedel”. ‘under den ledande benämningen «Aqua primaveras, . Volkmanus dyrbara “a- merifausfa balsam” ‘mot gift och alla: möjliga frámpor år ulestutaude fammäns sait af seltämneu och jwampar. "Doktor. Netzs<s "marimältninga- och lif6-esfens® beftår af lafritdwatten, Îprit, rabarber» rot ur, m. Undermedtet "Kamehameha" inet ‘huswudwärk är en blandning af sprit ed pepparuyn!?elja,- "Berliner-fundhels- tect”. år eit blandning. of senapoblad och anis, Flera of medlen inuchälla arfe- nif i betåntlig' grad, Tyska fundbets- follegiet betenar denna industri fäsem i de fleîta sail "strafswärdt bedrägeri": Men alimänbeten will bedrazas : — Odlingsfönden. Sedanxilödagen Ceflutit bildande af eu ny fond jom sommer alt sran-o< med är 1884, med eu million om året I fem år, uppgå till fem. milliener, 1ili underfiöd genom tån för octiag af jaufa mosjar vd) wattcue jjufa mazfer, är. det heit naturligt, att êswer allt i wärt land landtbrufare sola bôrja ail betánfa, hurnledes de ola warda delaltige af desfa län, . Willoren härfôr âro wisserligen angisna i huf- witddrag, men det år alldeles nôdwäun- digt att erinra landibrufarne derom, at! underiåtuingar för dylifa odlingsfêretag för bwilla” delaktighet i edlingsfenden: asses, böra utfêras af hártill fullt fom ”peleuta perfoner., Det har nämligeu res dau i denua manad, uppitått perfoner, “= Med herili mänheten fin tjeust i od för upprät- tande af planer i anlydd ristnîug. E hurn ännu nágot fungörande om od- lingöfeuden från regeringen ej fommit allmänheten till handa, år det att an- taga, att fådant fommer att suart fle, e böra tandtbrufare derför înwänta de föreftrifter, som i detta hänseende Toms ma att lemnas. Angeläget torde wara att påminna derom, alt deésa odlingslän ej funna auwändas för ändamät, fom åre frimmande för jordbrufet, utan äro affedda för idel produktion, fådan som nyodling er. = En hemf? historia. Till tidningen Bohus!äuingen i Uddewalla skriswes: Euligt hwad en rapport från frencländ: manuen I orten till f, mts befallningar hafwande i länet förut meddelat, hit- todes pigan Maria Audecsson, i tjenst hos gaifwaren G. A. Bergman i Lödese förp, nyligen död i nämnda persons tas dugärd. Man auteg till en början, att hen fjclf förfertat jut lif. . Sä är emels lertid, efter hwad företagen obduktion gifwer wid handen, cj fördallandet; hon hade nemligen ett stôrre hugg vd spâr ester ett slag på huswudet, af hwilfa legge funual wara dödande. Ester hwad sedermera funnat utrênas, har mördaren vå elt eller annat fått le>at den môêr- dade med sig till ladugården, der han förít giswit heune slazet, få alt hon dêswats. „Heunes huswudduk hittade med ett Då uppfommit genom ett swärt sem i allmänna tidningar erbjuda all-' 'flag,'-efter hwilfkel den troligen E i | afantt, uágot mårke efter dugg fanns ej nh den samma,: "går ant dan wara alldeteg sä, fer -på fin” fal ha uörèaren slutlizen fastat. sitt 'effer:Å 18 med matten 1ylet far efter fanfte och jsôr att Hen sen af : att_hou- sjelf föôrkottat sitt tif. <. . En sak,j fom. gde. dråpet få myder mera: sasawäkande,| är, att den mördate : war hafroande med/ ett 6 till, 7 månader gammalt: foster: „Ülmänna omdöme {| orten ár, att faden till barnet år den ' om förêfwat det i denn traft def bâttce áflsynta” dådet. Persouen i fraga har, ester hwad det apsfswes, afwitit från orten. : Salen är [à mydet Jergligate, om den mibtänltel är i geda elonomi- a emstándigheter/ ‘harten attad sl. + ning RAS H barn. tp — Jarmanuska modellen på baltadd. ningogewär - år ui antagen får war arms... Der Jarmaninfla” gewåren äro *inagasinsgewär"- AF Magasiner" är tet Tåget i folfwen“ ehi rymmer åtta patros ur, skarpa eller töja. Derjemte lizzer en palrou i "patrontägret"“, 1à att ina les 9 flott [unna loojas omedeltart på warandra-/ 27 soit t ‘minuten berat- nas funna! aslesjad; med reminztonze= wären blott 13." Träffsäkerheten ar fie1- ré nied de“ mja gewären'än med de game la ec -deßutom stôta deja nya gewär mindere cc sj - i Hundra; Jarman u gewär ha utde- latò på hwartkdera åf. fotzardeétegemen» teua | hufwudstadèu ch meningen är att inom. fort bewäta alla gardena med de nya gewärenz |} Landtregementena samma flags gewâär Gewären äro förj -erhâsta sederniera RE rdigade i Cjlistuna. "KN (< En my>et ledsam plats îutaze, i] Stechelms sedlizhetoitatislik af ut. mar län. Stoclhelms stadsfullmägtize utzifwa uemlizen gno sitt beredaings- utitett arligen en terittetfe om Stoc- heluis fommunalförjvaltning och det år ur fjortonde årgången, ‘omfattande år 1831 od ulfommen si år; fem bår ncdär upptagne siffroc began Den digra bofea innehaller en mängd ‘statistista 1» beller öfwer ala slazs fommunala fôr- bållanten ch“ bland dem äfwen öfver prostitutienen. Af len dit hêraude ta- dell sinner mau att de preostiluerade awiunernas antal î¡Ste>helm under ir 1881 - uppgid till 395, Af desia woro endast 82 födda I Stocfholm, utländin- far woro 8, men de êsriza 305 woro rau laudsertei:; bland rifets lån inta- ger Kalmar bär platsen n:r 1, enåride mindre -án 60 woro birifriv, närmaft kommer Österzötlands ned 36; de öfriga láneus fontingenter | stälta fig fålunda: Stedbolms 27, Nykövinzs 24, Slara- borgs och Wermlands hwardera 21; Got- lands och Orebro hwardera 19, Wefteris 13, Kronobergs 10,| Götcborgd, Upsasa ch Vletinze hwardera 9, Westernerrlands 5, Gefleborgs eh Westerbettens hwar- dera 4, Jönköpings, „Kristionstads cd Elfsborgs hwardera 3 jamt Kopparberzs, Malmèhus ec) Hallands hwardera 2. ot — Något om "förkylning". Eu per sou wid ged helsa tan, fåger den engel- Na láfeweteustaplîga tidningen Lancet, under wanliga förhällanden tätt mesta förtylgingar. Men då helsan är näzet walaude e< mau tager sig friheter med fin mage eller sitt nervjyjtem, ådager mau fig fått förkylning, hwillen, alt _ ester ea Perseus swagza sida, antager for men af Inufwa, lunginflammation elke, fanhända, guljet. Aj alla ersafer vin förfylning” är fansfe utmattning dar fraftigast ‘weifande, {En uttröttad man, * som på quälten fojumer hem efter en ling daga arbete, en i: tillvärt flådd ters, N:o 1 Kensington Töwskoburg 'Torrace. - Horr Peters? Fru Maclaren? vor rummot, - En — 71 — : >Du skall komma att känna dig hommastadd fom minntor,» svarade fru ; gås, Kitty, utan komihåg: Maclaren, fvar! ingen liten klockan 12,309 hos herr Pe- vå Tewkoburg Terrace, Bagswater, near fardens> — Och med qn hjertlig kyss : lemnade hon sin skyddsling. ot Och Kitty ofterkom i allt och. med nöje fru Mac- larens önskningar, samt. inträffade nästan ¡pá slnget . Det var en gråkall, dunmig dagi Droskan stannado vid porten till ett vackert fristående kus,-med en liten plantering framför fronten, och dör- ren öppnades genast af on:välklidd|huspiga — ett rigtigt mönster för sin klass. = ja, var- sà god lock stig'in, — ! [o — ja, hon "är här, |Får jag lof att visa fröken vägen — —?» och Kitty kom in i ett stort, vackert, utmärkt väl och rikt dekoreradt förmak, möb- , lereradt med en förträfflig smak.: I ena ändan fanns , ott litet orangeri, som sprod en.doftande' parfym öf- : an präktig björnhud låg framför kakel- | ugnon och en liflig. eld sprakado ‘pà härden..— Kitty | trodde. knappast hvad hon såg, - | j oe stol satt fru Maclaren; hårklädsel af finasto brysselspotsar -hufvod; Framför henho stod on sirligt klädd man, med wilsverhvitt hår och glänsande, er I en:skön. lünd-: klädd i flytando silke med en' på kitt välkammade itqu, torr, mycket: alt"fmittofanmnra fjuldemar genom upp: |‘. — J konkurs bar tlisjoit- sérsatt färs, | ån widare tresfar får underrältelle om svarta ögon ; | | : låsningen funha êswersôras, 1. ex-;ve- I garen G. 2W. Nilsseu i Réamêlla“ Stas deras* tistwaro,- wiuna-êlad spridning. | * | E . , . : . | © - “ ol vr | a ) - - i, | N : . a - : pr | ” - - y , , LE öl : / | -; vt Du oe N : N Y , . | . | 1 ' is | l | o . st - | i + . | , H ' ) I '-3 M MM , Y “ij 1 ' I ' : ! D) = Von . S M a 4 ' 1 i : | , al -.- . > - . - - <- = 2 tja 3 4 Åsa" ae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.