mtgret etntteirtabe ittfh Nu R firtiiterifta menttifran. rr- int. Im- ni. nia tt i Glöm ej att prenumerera På tlIOLIIS NYA återstående Utfår. nar Ita. C1`- ffit 0 Clib 0(111. cn n,- uh - agn alle P rentii.rak NN ullnian Ar tills vidare förord- såsom diroktör tur kongl. tent- old time. Den byggnadskomitt t, livnr- era riksdagen anhållit, lår vara till- la i ria i l ita ajct fal• tillel all- i • irer mer trea Lilla mli. late. D få kel tet c:tbc et- Inta itd; 11. n. vara bi er: (54 n till sch a :ib, • får. n till sen inne ntrbe Sit ina i encp in men- - ett Ultra ett mena slita fint- å tet Ytel teet) frun, enare abe- r n.i. temlplet i Benares finnes en staty Ofver gudinnan Rali, brer* en- da öga utgöres af en ovanligt tior safir, hvilkene tärde tipps:atm,. till 2 millioner francs. Denna dyrbara sten blef den 8.4;11. febr. bortstulen. En hindu, biträdd af ett par polismän, spanar nu efter tjufven, braken man tror vara fransman. Man år honom på spåren. 1~1111p 1011F1. Teatrarna- satt. le3r ilna Gula febern bidar i Maxiko. Ben ston. bsilket ock medgats, in- I Vera-Cru• ha på två månader 1. 0 1• löst en för jetnte räntor tillsammans personer aflidit. . 2,800 kr. men ålven lemnat konkurs- boet okunnighet derom, till dess t. Ett stulet gndaöga. I det liii d Arbetarnas ring i hufvudstadc tänger nu bortåt 11,000 medlemmar. Sillskadet tråder i verksamhet, når antalet uppgår till 20,000. 'Wanbsott en. iittrOu tis , - och po fissa Höks härads sontmartintz. itrAnv i nsmål. Lovisa lotterit), t er i :kistor') blot af t. i. kronolänsman Bergman till föregående ting instämd att svara för ()lullig brätivinsförealj- ning och förnekade hon då tilltalet. Då målet nu piropailes, instaide sig 'svarandens mon. Erland Olsson, tom fortfarande bestred åtalet under på- stående att, ont hon linds sålt brän- vin, det då okett 1 1 hans befallning, men ville ej ntedgifvu nit hon 'ande ufvttrat sådan vnrn. Åklagaren hade inkullut vittnen, som duck hade fisket liar under CarlStad. en fjorton dagars tid enrit mycket giftande. och fyra till femhundra laxar haha dagligen inkommit till sig i silken intet beknnt och begärde staden. första delen af fångnas från .lerfar lappsko' tar vidare hevisning. herr B, framleta:lade derefter 7 kro- eldstad, laxboIng. l!l triIics. Början till en roman. Markis de Tarnissier i Paris kock protnent- rede den 1 Juni i Boulogneskogen, di han plötsligt fick höra barnskrik. Följande ljudet fann han till sin för- våning en vacker liten flicka, tre el- ler ivra dagar gainmal, som låg i en inedspetsar rikt prydd vagga. Bred- vid Linnet låg ett brer af följande lydelse: Ni som finner detta barn, nutag det f.,111 ert eget. Vnr vanlig mot det samens och uppfostra det till en menniska. Utom den belöning, rum en god handling alltid medför, lortar jag er ålven en annan. Jag skall taka öfeer er och se till på bed sått ni behandlat flickan, och drn dag hon blir myndig skall ni få en förmögenhet, tom skall bli en- tamt er tillhörighet. Om Gud vill och menniskorna tillåta det, skall jag då gifta mig till kanna . Under ti- den och för att betacka de farma om- kostnaderna för flickans vård tiken ni i vaggan under spetsarne finna ett kuvert :ned 15 tusenfrancs-sed- ler. Kocken fann verkligen penningnr- 'te och antog sig barnet. Till den lillas amma har han låtit hemta en sin syster från landet. Den gräsligt). olyckan vid Sun- derland treks Afven harva skårdeolt ett svensdit offer. I den huga för- teckningen på omkomna bnrn finna vi nemligen åtven Carl Johan Å hl- gren, ett namn som tyder på svenskt ursprung. Koleran i Egypten. I Damiette ha 37 dödsfall förekommit och farao- ten har nu språk sig öfeer till Port Said. Fartyg från Egypten tro un- derkastade k arantän. Den längsta på pålar hyllande jernvigsbron i Amerika håller nu på att by ggas ötver Pontchartrain- sjön nåta New-Orleans. Den kom- mer au blifva 31- svenska mil lång. nor, hvilka Erland Oltsou en sön- dag i Maj månad, då han besökt åkla- garen och betlt denne nedlagga må- let mot hustrun något Gom duck denne vågrnt tunn mot vilkor att Er- land sjelf erkande sig saker till för- seelsen — lagt på 51cl:or:arens skrit- bord under yttrande att " dertated kun- de vAl måle t nedlaggas. Då hr B. tillsagt honom återtnga penningar« under yttrande nit något tidant ej ginge för sig, hade Erland- Olsson tagit benen på nacken och luffat sin våg. Det ansågs Itimpligast af hr B. att öfverleenne dem till de fattige i Renneslöfs socken, som den tillta- lade tillhör. Erland °lotion nekadc till att harva lemma eller återtaga penningar«. Orvantialemile Erland Olsson jeutte hams dotter Biten Er- landedotter vero af samme åklagare för enahanda förseelse tilltalade och Ilade Erland em erkånt åtalet, samt medgett slutligen att såväl törutnAnt• da hustru nom domen arven sålt brAnvin, men på hems befallning. Utslag skulle afkunnae vid tingets slut. (Monis jagt å annans mark. Får denna fårseelse hade ryttmästnren Hans P. v. Möller A Skottorp Nilsson i Tjurhuset och Anton Åkes- son i Nidingstorp, le vilka e rk å fide att de en söndag detta ar jagat hare å karnndens mark utan tillstånd. Bedriglig och vårdslös konkurs. Syselomannen i N. P. Anderssons i Ilishult konkurs. Magnus Persson i Ilolsmölla och .1. P. Svensson i Tor- inansbygd hade instämt gäldenären Andersson samt dennes svårfader och den siatnamtle eyselomatmenr fader Sven Bengtsson t Itonthult, den för- re för olvannaintle förseelserna och den senare Mr delaktighet i bedra- geriet. Med detta samennialniteger så nit N. 1'. A. skulle sistlidna sommar belånt en inteckning å KOM kronor B. Berg i Ilåstnel för 2.000 hos hr kr. samt derpA sedan i konkursens början ytterligare erhållet 300 kr, men hade Ar. aldrig. livilket isfeen bouppteckningen visade, up,Igi( vit denna tillgång. Sedermera hade lir — 7g lac- wn- ; tig- )1)e- .cka för- 3om ridi- m a- , si- ,mi- rota att for- nhet stod flic- Ide>, på Att min sons hjerta. För öfrigt, fru Maclarenn, --Dick hade lagt armen om lilla Kittys lif och hon lutade sitt hufvud mot hans axel — «det tyckes ej vara myc- ket värds att protestera här. — Nej jag vill till och med bedja fröken Lowndes» — hon fattade med inta- gande behag Kittys hand och på do ännu vackra lo- -, parve hvilade ett fint, betydelsefullt leende» — förlåt en mor — och gör min son lycklig!» «Tillåt mig nämna några siffror,) sade herr Petes, advokaten, som emellertid ur minnet uppgjort en un- gefärlig kalkyl.» Men hans auditorium var otacksamt -- Ja, inte väggarna en gång hade öron, annars hatfe vi väl att veta det pris som betaltes för Ashley «Coda, ädla, qvinna!» ropade Dick i det han tro- hjertadt omfamnade fru Maclaren, «kära älskade!, — !syftade lilla Kitty, af glädje rörd till tårar, i det hon ömsons kysste ' sin välgörerska, fru Ashley och Dick. Och der stod sjelfva kyrhoherden med fukt i sina ö- gon. .— Men fru Maclaren K jell' strålade. «Ja g kan liga er,) sade hon på sitt enkla, fiiirdlösa siitt, «det !nod hårdt till att få allting i ordning till nyåret,» men Jag sparde mig icke —jag bad Und båd dag och natt att denne unge man ic ke måtte svika, ty jag tordes ej låta honom få en annan aning om livar vi funnos eller hvad vi gjorde. Kitt y sjelf var icke lyckligare an jag den aftonen, jag fann honom i vår lilla kam- mare och fick röna att något verkligt livet© ändå fanns bland det ogräs, hvaraf denna verldeo är så full. 1. k nolanstnan J. V. Bergman, som vid ålett börjnnde anmälde sig i egenskap af åklagare, vid ett ism_ innntläde med fordringiegarne upp- lyst pm förhållandet litar - id beslöts anfalla åtal emot svarandenn, af hvilka Andersson, sota var fnInva- renat% uppger* ristat i Gefle. livad vårdslösheten betriffar, skulle den bestå deri. att Andersson icke fört ordentliga eller afslutatle böcker, att tillgångarna och skulderna i boet icke) senile i något rimligt förhållande till levnraudra, då de senare upp- gingo till cirka 40,000 kr., men de tårta deremot med nfdrag af ett arr etter modren och en broder. nflidna strax före konkursa', samt 3 å 4,000 kronors oslikra - fordringar, reduce- rible sig till ett tarfligt lösbo och hade denna skilnnd tillkoMmit på 5 :i (i år, ehuru A. Imile en utmärkt pilk sant icke obetydlig egendom, dir han började handeln, livilken han förökade genom giftermål och att Vidare fort ett högst lättsinnigt lef- Molstill'. För öfrigt talode botipp- ti.,. 1;teingen tydligt för påståendena. Åklagaren Yrkade att såväl Ånders- #on som Bengtsson skulle dånens 4kyldige genast tråda i leakte, något i : om dock ratten, efter hållen öfver- Iggning alslag, men ålade Å. eld emtningsteffår infinna sig till nästa fing. ' För olofiig briini in.fTirNiilitting hade t. f. k i e n Bergman uttagit stamning å Jöns Johansson i .lästorp samt 1:jerrii Per-deller i 11nrliexliselt, men Ilade icke med kal- lelse anträffats. Mot Lovisa Tegellotter i llasi.löf hade P8111111:1 åklagare, enligt konun- gens beralbeingsleafrandes förordmin- Ale unstållt :åtal. för vållande till ro- sters död genom vanvård. enen lenele hon, som upplystes leafvn rymt till Åeneriku, icke antraflats. i iele till- Inlades föräldrar vore af åklagaren inkallade för att höras och efter sig f.reteende onistamligheter svara, men ansåg rätten. att då den tilltalade icke emir:alms, den icke kunde bifal- la åkInggretts anhålla' one fåraldrar- ile* hörande. För olotlig blerförailljultig var Christina Leie•sson i 'neri, af förut- :Mode åklagare tilltalnd och or- kande denne sig såväl harva försålt bier till arhantning som till förta ring tåstället å en dansbana, K lime:ditt, belägen å lltillandols. Åkl. Yrkade högsta ansvar, enär rörelsen )iedrif- vita i stor skida. • -- 0111 SkViro'it 11:b1:11'. (Ur Djurvalineee.) öfvertygutle. att största delen nf det djurplågeri, som eggir rum, hår- flyter från bristande insigter uti (ljut- rena lit och att såkraste earltet titt förekomma det bestå" i titt meddela så mycken kunskap .orter möjligt ont eljaeri:ii, harva vi trott oss deeina gång böra -vsselsåtta oss med ett fel fins slet förekommer, be- kapten: reder honom mycket lidande och ån- isa straff. gte Skygghet hos 'lasten år onekligen ett stort fel och kan, då det före- kommer, frnmkalla stor fara (or dem. som begngme djuret. vare sig det år ridhäst eller draghäst. i‘iiIngligen utgår man i allmånlret från den :Isig- ten, att h3.-tco skyggar af okame. Detta år åtminstone enligt rår tepp- fattning den enda or en, som kan förklara den alldagliga företeelsen. att am en hast skyggar, num genast börjar straffa honom så vål :ned pi- 4:a som 111Cti ridspö eller sporrar. Skyggheten Sr dock ej beroende på okynne, utan på fruktan. !Ivar och en vet, att en bast mera sallnn en obekant våg ån på skyggnr en, der liten så att sågn dagligen går fram, så framt på eller i nårlieten af den samma det visar sig något obekant föremål, och man k an i do flesta fall bestiimilt komma under fond med, hvad slags (rammande eller obekant ting, rom borr hästen väcker denna fruktan. En ink, 110111 älven Ar atimArkitingsvård och som ofta väcker en stor förvåning hos djurens förare, år, att olika lifisinr förhålla sig olika i utseende på skygg- Ding. Somliga hästar skygga för allägsna föremål, men deras rådda upphör då dc komma nårenare. An- dra deremot skygga törst då de före- nvil, tom väcka deras fruktan, äro alldeles inpå dem. Detta orsakat af skiljaktigheter uti synförtnågan hoa Idioten. Denne kan namligen liksom nientguilcan vara narsynt eller långsynt, och ehuru detta till en viss grad kan hos den fullkomligt sund- agda hästen hjelpas genom hattagett förmåga att lainpa synvidden efter behofvet, Sr det fullt elkert att den- na urtager med åren eller genom sjukliga förhållauden; som vi icke haft& andra utvAgar att upptäcka an genom de uppkomna förändringarna 1 djuret. tynförtniga. Att !osten Arven gcrna kontroll- leror det tom han genom synen upp- täcker så val genom lukt rom kan- sel. vet Arven livnr och en, som nå- ot up/marks:immat detta djur. Vie- r något h:,-lens 01. (1, betraktar han et skarpt och långe med antingen framåtstrlick.a öron, då det egentli- gen endast viteker lians nyfikenhet, eller med tillbakadragna öron, mer eller mindre fast tt vekta mot näcken, allt efter som de t. fr aniknllur linne misstänksamhet eller fruktan. Ilar le han då (Viltet att följa sitt eget godt- finnande, så nårmar han sig föremå- let vildrande och fnysande, alltid med stor varsamhet, till dåsa han kon be- röra det med öfverlappen, det fina- ste och mest utvecklade känselorga- net hos Idioten och som gör detta djur samma gagn som inre 'iden af fingertpettarne hos oss. Den, som linr litet att personligen öfvertygn sig heroin, behörver minst utföra en hast på en bakgård eller i en annan inhägnad, der icke något föremål finnes, mot hvilket han kan skada sig. 'Diger man sedan något föremål, som Ar hästen obekant och rom knn vfickn lians nyfikenhet eller fruktan. en storre kappa eller djur- hud eller något dylikt, och håller detta högt, så att han kan so det, samt slutligen lemnar det i denna upprätta stallning eller kastar det på marken, så skall man se kasten lyfta lent vadet, framsträcka halsen, oinvex- leende fnysa och indraga luften. Går ni nu från platsen och lemner honom ensam med föremålet, skall ni kunna harva ett gotlt tillfälle att från nå- gut fönster eller dylikt studera hans b 1 '01410. flau fortfar då mer eller mindre bege, allt efter som han af naturen är mer eller mindre modig, att på n igot urstånd nedra eller fnysa, men ban tager ett eller annat steg som n !rusar homma intill det fr:bantutude fore■rrilet, som ban slutligen berör med «ved:tippen. Ilagt går derefter runde utult ring det samma eller Or- mar sig det från olika sidor, alltjenat med varsamhet, först vAdrande på det samma och sedermera berörande det med öfverlåppen. Allt detta sker med en fanigtighet, som håller ho- nom på gifttand och tillåter honom att genom tillbakadragande at det framsträckta hufvudet och halsen af- lägsna sig derifrån. Ilar han några gånger å rad luk- tat på och med averlappen berört föremålet, tyckes han slutligen få ett begrepp OM livad det år. Nu har han genom lukt- och kaneel-sinnet funnit, att det år något för honom oskadligt, ehuru han hela tiden be- traktat det utan att kunna få fullt begrepp om livad det år. Slutligen får man so honom fatta det med tän- dernn, upplyfta och sakta draga uti det. Dervid kan mim arven iakttaga, huru den till en början vilda blic- ken småningom blilver lugnare och att hästen omsider betraktar det obe- kanta föremålet med samma ögnat- tryck som tlå Im står i spiltct vid den bekanta krubbat]. Det låneler likstil. synuerligast om den fritinmanee kroppen röres genom t. ex. blåsten eller genom någon an- nan orsak, att blicken på nytt ekar- pes: att tum. då lian s kall gå deri- från, botar en misstänksam blick och au. iii hal ettlågsnat sig en bit. han :i nyss från sidan telegJar ditåt, lik- som. han ej fullt visste !evad han skul- le tior liksom unr hata fruktade att det skulle, tender det han aflågsnar sig, rusa het honom bakifrån. N'an- ligen förnyar han efter en stund sin undersökning, innan han blifver fullt tillfredsstäld. Af det uti omtalade förhållandet kunna vi sluta, att idioten vid be- markandet af främmande obekanta föremål lått oroas och att hoa honom en fruktan eller mitstanksamhet upp- står, Itvilkei endast kan :Menas genom alt han erhåller så fiillstan- dig kännedom om dessa ting som möjligt. Utvägen Urtar Ar att un- der vanliga uch uppmuntrande ord låta honom unna sig det fruktade föremålet, så titt han kan begagna både lukt. och kausal för dess im. dersökning. Nu äro ej alltid på fät d- vägar förhållandena sådana, att dju- ren kunna komma en dylik sak så nåra; då in , ste man under sineknnde tilltal låta djuret sakta gå rö bi och arven genom tilltal söka hindra det från att, hvartill det ofta er mycket benäget, genom några luftiga språng aflagena sug från det, som vaekt dess oro eller redsäl. Belinnillar man en least på hår an- fördt, indelt och fromt satt, skall sål- len någon fara uppstå, om man ar påpasslig, och !Osten skall småning- om lära sig, att dylika obekanta ting ej äro farliga. synnerligaat om han genom ett dylikt bemötande förvårf- vat förtroende och tillgifvenhet för dem, i hvilkas vård han Ar öfver- lettanad. Sålunda skall den skygg- het, han till en början hyst, ond- ningom helt och hållet försvinna. Gir man derernot till viga på det allmänna gattet, skall man allt mer och mer förvrirrn djuret. Ilos lasten finnes då kAnnedoen eller erinran om, att denna oro, P0111 11014 honom af naturliga orsaker uppkontmer, straf- fas, och hon skall, då raddan för det obektottn eller frammande upphört, Firipas af fruktan för det därpå föl- jande straffet och af denna orsak ,,örn några språng, liv ilkn af den tnedför- ' hillandena obekante Aro alldeles o- begripliga, och endnst den erfarne skall uti den vridning på lentrudet bakåt och Ögonens riktnnele mot ku- sken eller ryttaren filma upplysnin- gen om, n t t hatsten förut st:anats for sin rittall. Genom en sådan behandling, sons vi har anbefall och som sunda för- nuftet och eftertanken borde lAra oss, spar man sig sjelf många obehag och förluster samt djuret mycket lidande. 1 ."---rn L-9. Nyttiga ro" n. Om tvittning af ull skrifver (em) prnkti.erad ull- och garnhandlare. i Ark Tidning: För ullinnehalvare är det vigtigt att nu, medan det Ar Hitt att få ton, tvattu ullen (eller fåren innan de klippn.); dels år det en ekonomisk behållning för e,„ omren, ty derigenons blir spinitlanen 5 till 10 öre billigare per eicålp. — n. b. då den skall spin- nas på teln% — och dela Sr det at vigt därför nit en ordentlig husmo- der knn genom tvättning och skölj- ning taga vara på hvarenda etapps, hvadan hemmet vättningen lemnar vi- dere bittre resultat än då ullen skull biktens på fabriken, då den ottwjli- gen kan af en mangd nrbetarn, ar- ven med Latta vilja, förvaras tender arbetet. ('Ilen tvättas i väl uppltettadt vat- ten, tillsatt med soda till skarp lut, la varefter den öfveröses i en balja, rymlig no.. för den myckenhet ull e man önskar tvätta. Dernti ligges ullen och murares med spak eller bredn kappar under högst 10 minu- ter, då den slå. upp i ett »åll och skiljes i rinnande vatten, urkramas och utlAtzges till tork på en gräs- matta. 1. åren tvattas en solig och varm sommardag t liknande lut, som dock ej får vara mera An handvarm, «Höjd« tamt sköljas derefter i vat- ten ode slappas tet på fritt bete, då ile snart torka. Deremot bör ullgarn, »om skull till färgaren för att tårgas, insättas otrattath, ty dels genom de många rings Imanmen, som i hem- men användas för att 1:1 garnet hvitr, dels, och mest, genom den vanliga metoden att tvAttn garnet i liAnder- mt, får garnet OH sådan nötning och filtning', att en längre tid åtgår, in- nan: garnet får den önskade tevithe- ten, och då har garnet arven förlo- rat minst fjärdedelen af sin styrka. Dessutom åtgår, efter fårgningen, dubbel tid att "hankas upp det till spolning, An att direkt spola det ur hå rfvun. llaremot invalider en omtånksam husmoder: "Men garnet våger ju mera, om det inlemnas °tvina& till färg- ning, An tv/tunik, och fArgaren vi- ger garnet, når det kommer in och derefter få vi betala färgen — åfven för det, som förloras genom titåttnin- gen.. Då skall jag ge er ett råd: gör upp med er färgare att han vi- ger garnet efter får„. «ningen. når det år inlemnndt otvåtta dt, så slipper ni beta! i för den vigt som förloras ge- nom :vattningen. och jag år viss, att livade förståndig färgare skall ge er rått samt erkänna att ni förstått er -ak, och ni kan afven påräkna en mycket jemnare färg, ån om tei sjelf tahttnr efter den nyss näinda 'kall- liga metoden. Att *färgaren får göra tvättningen för intet, det Ar blott huns skyldighet. För badnlug ludra följande .r nyligen offentliggjorts af sTIle 1Zovn1 Humane Society. i London: Undvik att bada inom två timmar efter CO måltid. Undvik nit bada, då du är utmat- tad genom nmetrångningar eller an- att bada, nein . tändvik att då efter svettning kroppen håller pi att ntsvalne. Undvik helt och hållit att . bada i fria luften, om, det du varit en kort tir, r..nt: n e m t , unset orsaker en kline- 91,1,1 ed domning i bandet ' la af kyla Itndu d.1 kroppen år varm, men försumma ingen tid innan do stiger i vattnet. Undvik att aficyla kroppen genom att nfklårld vistas på stranden eller i en båt, efter det du varit i Undv ik att dröja för långe i vatt- net. Gå upp så snart du förnimmer elen ringaste känsla af frysning. Den som år kraftig och härdad må bada tidigt på morgonen på fa- stande mage. Unga personer och de som aro svaga göra klokast i att bada två el-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.