fa n iftaslystna ungmêr! — det går få lått | go eu” tislrättawisuing 'e< warning af | sens tillkännagifwande, att uu ide kala básta bår sulle wara den enda werkande | fåra föremålet för d i gi ma ófwerens i en fån nafurd sdösistaten, hwarmed de för denna gång fen hwars och ens eget funda omdöme, | driffjäderu, har man sóft på andra Hå I som män förfötjerletafta. duna flöte, ' det weta pappa o< mamma få | slâpptes. Nåfta gång häpfas de de> | borde längesedan ha flargjort det får- ester del egentliga motivet och derwid I egentliga fogarna wäga fig mål ide desja mål. Hela ”byfet" fall nu på "bot" i | om de upprepa sin förkeetje.. föräldrar | dersliga i uppmuntrandet af denna flagg | erinrat sig herr Smiths föregående ra- | bålda uimrodesôner-, troligen af fruktan Bástads klara wik, hiasas upp till Peres | båra tislhá’a fina barn atf ej låta detta | wädsan till den allmänna bacmhertighe- | raude famp med Stecfholms ulskänk= | för att antiugen möta. ett "wilddjur" - bög vá ”tockf. - hm! . . samt fedan I oftid femma fig til last. tin. Hwad nn förit oh fråmft barnen | niugöbolog. Wi lemna aldeles derdän, | under Mepnaden af en beskedliz hare el- der ”fuftas" innan deu beta ”firytningen" x - beträffar, sä går man sig genom hwarje I vå hwilkens sida ftörfta rätten funnits | ter odfå alt ide bitta hem igen. Sá : i all wänlighet börjar. Och under allt — Srweriges hela follmängd utgjor! | brädbit som râ>as dem, då de komma | i denna heisiza fåftnings men mißlän- |.my>el manbhaftisore' bete de sig i de | L delta För Berggreujka favellet musik få | de wid 1881 ârs flut 4,572,245 peesouer, | od gnå0a I hemmen, till deras förät- | nas fan ide, alt friven à êmse sidor | flogsbadar, fom begrâufas of odlad jord UE HE M godt tet fan od, Båftadsbon stär — | ulwisande eu årötilmwärt af 6,577 pers | drag medanfmaring för en dälig, mora- | fôrts mellan partier, „som besjälats af | e< der de âro sáfra!pá att omtråffa en a [Þ' bag busken och lure. soner, eller 0,14 proc, bwarigenom året | {ist förderflig uppfestran, der den frame | egennyltan. Dä un det* tredje parti, | tel arter nyttiga \mäsoglar. Det är spe Men Ide är det något ondt deruti! | wlsserligen bebagligt afbruter mot 1880 | gångsrilt anwända lögnen är det wig- | som i alla händelser päräfnais fäsom | ide owanlizt att i jommarid på têr- | Wisserligen ide. Men ätskilliga förs | med dey minffning af 0,29 proc. men | tigaste läreämnet. Genom understöd år | slelistrifwen Vetataré af krigsomkostna- | dagsqwällarna fä se 'grupper af sôudazs- n ME numftiga Laputahufwuden runfa dock lifwäl ej dinner upptill deu siffra, nå- |”åtöre, på ett eller aunuat fått affigfome | derna, fem det will synas, förtroende- | jägare antingen till lands eter ijös flyra hö Helt; betänkligt på fina saft, Då de Råda got öfwer 1 proc, som ulmärker de öfe | na perfoner motarbetar man på ett di- | fullt slutit sig tid cua parten, år der- | folan utit Målar- eder. Sattfjöftraud Hd oo denna. utwandring. Dek blir Laholms | riga Åren i qwinqwenniet -1876 — 80. refl jätt pelismaftens sträfwan afl upp- | med ett talande mißtroende- och miß- | der de idfa fport hela den följande das di |! ruiu! Lägga ned fi mudet pengar pá os dar råttbålla erdning och flid, ly det har | belätenhekövotum asgiswet not den an= | gen medela alt Under deu segaste ihår= | | i | ' en frewmandè|. plats! Hwarfêr ba wi |. Bästads ‘station. Pá kommunale | wijat sig, särkildt i ett häromdagen ins dra partens uen wi sulle för wär del | dighet försölja fmåfogtar oc ekerrar. 4 ej långt för detta erduat wärt Tiveti främman „den 18 dennes angående sta- | om eu familj härstädes timadt fall, att | wilja aljva arbetarue det rådet, att ide | Bland denna friskara märker man be- M och ‘hwarfôr ha wi e] fått:den tredje | !len à Bästads lommuns emråre beslôts | då desfa wagabouder händelsewis träffa | bäuzifwa fig åt nägra illufioner ware | klagligt nog äfven elever få wäl från de M: - utskänkuiugsrättigheten att der amvin- att ulse trenne fomiterade att under- | endaft fruntimmer hemma i wäningar- | sig Ifråga om personer eller ting. ‘Kone | bögre elementarlärowerken fom från felts Y | DLO a bar hö E ta Pa je seyrelsen för Skäne—Hal--| na, blygas de ej för ait ita med wald sunfturen har härdeljewis sfänft dem | Molorna. Det torde decjir wara tid ' . ] u gå tonfarne. ernwag . illeqna fig, hwad man ide gedwilli elt trafti tre stôd, som vå spekii å 3 | : Siren rigtulngen gs fi god! alt in Kemitéledamêter blefwo voftmåftaren a ge A land älftadfomma flute dy frön, Tom med flofhet ps, all respektive föráldrar, malomän ed), y fet gjorts wid Tivoli, ty säjem jeruváe | Conrad ven Haußwelff i Bistad, grob- | skrämiel och uppständelse. = 0 I gen flulligen kommer att yá, få förderfe | dandlarne Aug, Tiljander i Bistad och Wi weta wisjerligen, att säfom fattig | war den juart; fagdt halfwa denua plaló, C. A. Carlöson i Enzelholm, wärdöwäsendet nu år erduat i wärt land [je Och då det scdan blir ordnadt, sä fom Dessa berrar sammanträdde den 20 | ingen behêfwer botftafligen swälta ibjäl, : —22-— te ”. mer’ neg attiider odji uppföras ett dennes | Helsingborg nied eu del af sly» | men del är deste mindre höft glådjans or . . : I Y - \weitzeri ‘eller någonting filartadt. relsens ledamöter, från hwilket möte | de, att meuniskowänner fra. hwilfa aflägsnade sig derifrån och begaf sig åt en af par- pl | “Men brent skall föreftå detta förlu- | berättad alt furetfen i násta månad fulle | ej fäuna sig tidiredsftåtda af detta mede kens mest aflägsna och dystra gångar. | e | stelseställe? To . | femligt afgör frigos om ftatienend platå. | wetande, utau sôka att derjemte euskildt Det höll nästan på att blifva en kapplöpning, tv _ Alt lonfurrens år nyttiga, det wet nan, Stämmans beflut war för åfrigt att, | råda fin nådltätda nästa en bjelpande "ju snabbare vår hjolt: <Applöpning, ty n N och ‘aft’ den sárskildt sulle ha en vp om ej station blir på det område, som | hand. Detta ster de> lámplígast genom i d r hjeltes steg blefvo för att upphinna fp. + vexlig werfan på fällarmäst. L. Schweilz, | det tednade beloppet 30,000 lioner af- | att antingen éfwerlemun fina bidrag til ienne, desto mora skyndade äfven hon, men den unga PR EO dervá twiflar ingen. Gästerna torde dá | ser, Man gvid lalfugnen, fåfom uu år | saltizwärden för ökande af deh understöds- mannen, som kändo att nu var tillfället kommet och n IE AEN + bit mera humant’ bemötta, o< fel, som | föreflaget, Västads kommun Då bidrager | medel, elter och ännu hellre, genom“att skulle kanhända aldrig mora återvända, om han släp- n MELO | dä de un påpefag renderar klandraren | endast med hôgst 20,000 keener. sjelf taga personlig del af de behöfwans te det ur händerna, nästan flög pà kürlek si od: > otidlgheter, "torde då rättad. Exempel d« | - des omständigheter, då man ocdja bäst Försvu , I 3 Og på Küriekens vingar. «T1! . har ¡man för ¡resten derpå från Bästad. | ffflagen svnas: tiltaga | antal, | tir I tillfälle att gifwa hjelpen def ån» Gi nnen var nu hvarjo tanke pá: Charlotto, pligt n MARO . Derföre är det c> fambhållets lydtiga a fom i andra länder, ed deu flada damålsentigafte ferm, ty det är ofta deu heder och framtid. Tan rusade blindt framåt, lydande j DA afflat att utatrendera den tredje ráttige | 100 ten ästadfemmer, fål pål Å största nöden som lider i tyftbet. Ett sitt hjertas brinnando önskan, ' : I \ fö belen till enjannan mera tåmplig pere {-Ménnistelif fom. exentom, är anfentig, | dytitt fått att éfwa wälzöreuhet är wide ndtligen var målet uppnådt, och med en stämma 1 i o : “+ | söger N. W. T. oh fortjätter: Aswen | serligen bra mydet beswärligare än det bäfvande lika mycket af kürlek som ster d sr hl so > Delta flander- ufesluter dod te att | uflaudet bar man gjort samma faft= | ptanlåja utsiröeudet af "!öksalmoserna" ande pro d d ester den ansträn Tj: herr, Schweitz fäsom kälarmästare eger tagelser, cd) anser man, orsafen till detta | men ocdiå bra mydet mera wälsignelse- gande promenaden, sade han: | | Y r . många o stora förljenfter i andra bine tillftånd. wara att fôfa i skogarnes ut- | bringande. © eHvarför fly mig, hulda okända? Jag som ville Mo N seenden, "fos ev rt | buggnina. . Detta låter octiå belt nature | Allisä: tin fattigwärden eller polisen kyssa stoftet under edra fötter, som vördar er högre = ' a le ck br ligt, för den, som näzet fånner till Ig= | med hwarse olfånd bettlare, om du ej än allt annat' här på jorden, jag skulle då oj vara i), — Ett gif aft” för husbönder. Flee | garne för eleltriciteteng werlsamhet, -A- |-will gåra dig self mödan alt följa hos värd en blick ur ed na ögons ‘ot ] lj re gånger bar blifmit. påpeladt, buru | fan bårrör, sem bekant, från den elef- | nom något längre än till den dörr, bale lä edra sköna ögons ‘ett ord från edra I ‘wigtigt det år att husbonden ger fin tjes | tricitet, fom: famtat fis på melnens yla. | om hwilken han kanske flratter åt er en | * : äüppar!s O . . | | | LE Y nare en ráttwis orlofssedel, d, ww. sen I Denna eteltricitet. sirälwar att draga till o! a Män OSAR IO Jantet; svar, endast on lätt tryckning tycktes gehom- LEN i sádan, som på samma gång den gez rått | fig elestricitel af niotfatt slag från jore BEE | bäfva hennes ' gestalt vid ljudet as. hans röst, men hon FA wisa åt tjengrens färtsenster, € êrtiger | den,- och utströcumar] sorde eliriciteten |. — Talgoxe-domherre. : I Ystads Tidu, “Iâtsade ‘ej om dot ini Satan guns FORN MON | IREEN) fö band fel,“ Della ef allenaft af. det Mål huswoudsatii, ast genom: \pe)siga föremåt, | fenáste krênika láses: =F. d, rädmanuen bättre för: ansî minsta, utan drog endast slöjan M : att hudbönderne - få som orfofósedlarue ásom spetsiga- metalistänger, trädens | och rifedazamanneu Th. Elfstedt har nys oc Sältre för: ansigtet och fortfor att gå framåt. , MM KE - ‘wanlígen utfärdad lifsem ingått en tyft. | barr oh finare qwistar an, wm." Kan ef | tagen. gått til fina fåder eslerlemuande som Med: hvilken. förtjusning, slukade ej vår hjelto lp öswereusfomuieise ‘ait bedraga bwaran= | denna eleftricitetautstrômning fle I tills | ett godt minne, frundom:bemånadt med ..med.sina blickar den smärta och dock fylliga gestal- H bra, tan åfiven får t]enarnes egen full. lm stor månad och bebiflig haftige | en god quwantitet Humer-af båfta flag: »« ten, som: så : stolt up bar "dot mörklockiga hufvudut 1 Deåfa haltoa! nemligen £ ijelswa werket | het," 1ä går i stället molnets etettricitet |“ E, war fom student en glad fjäl od och de små hände pbar det mörklockiga-hulvudul | “ intet gagn of der orfofssedel, som endast | ned til forden, c< då inträffar, ott ås | god fångare, oc) han tillhôrde federme- ‘satta pa’ Gy 1 calate som tycktes: kram paktigt om” IE talar om deras duglighet, trohet, nyk. lan slär ned. Oenem skezarnes fort- | ra konung Kart. KV:8 qwartett. Upsa= "Rita; paraso skaftet, medan', bröstet bäsdes af den I y bön a : " st . - i: 4 f ij Lb. . -- ‘ ” a "då sar frn E i s je prose , 5 2 N RESO en, E ell , i a vet ” «ff. mi och till Eogelholin | kl. 8,10 e. m "> sFrån D . asgá bantágdá fom) I2go Ajo Och Iu Cr m, «fuma 3igg och 7, Gratulation. . .Konsulon, gödningsprofes- . .: .Sorn, kollossaren och "+ patentisten, : os allas vår erika nmorbrore gratuleras T det varmnete på födelsedagen som dag är af e Könimunikätioner, : Post-turer: från Laholm: till: Halmstad : kl. 3,85" £ Biljettpris en krona pr mil +7194 SSC bara a : 'Landskrona—Engolholms Jernvlg.' och med, den 15 Maj 1883 ligen aklunda:. ” .. | - Alghr: lrn I ngelholm kl. 6.3, 10,6 f. m. tyg ochi Tyg em Ankommer lill Landskrona kl. al a Afgår från Landskrona kl. Dus 10. 7 Ankommer ill Engelholm kl. 8,45 fe mg I2gge Seger Dues SENT : r E aas | E “Xaholm, - En wäldig åfa, den starfaste som ittins Hår under året hör!s, dundrade À ett par timmar: i dag och fråt öfver 'Lahelm, wid Istiden. Skarpt regn, blandadt med stora hazel, stôrtade ned cd har Troligen, synnerligasl nordost om taden, âstadkommit stor |kada pá sâdes« ålten. en. — Torgdagen i dag wisar bôêgst Ii ten tilljörfet och få fêpare. Prijen háss ‘la sia desamma som’ fêcra -torgdagen, — Girfus Amerikan gifwer i afton or föreftålning med. brottnlngskamp amt om föndag en tad- och affledofås reställning. Y Se annonsen! 1 — "De dödas stad? fan mon med fåt falla Lahelm om- föndagarne, ty dôdt är här dâ'i sanning- wadan delta? : o, Bâstad, Bâstad är målet för fos ra och Imå, för böga oh låga, för rifa o< fattiga.” Riltiga faravaner tåga” af mot: den wará fópingen, wáldiga fött o< flásflaß rulla i måg, ja, der sitter pappa ch mamma och stotbror, mellan- brer od) lillbror och storsyster, mellansy- ster. od liltsyster med ty -âtföljaude ams mor, barnpigor: oh fammarjuugfrur m, m. Och få giftasfärdiga ungkarlar och leihe e ft ta då {bland måfäinda' R a en metfalt - egenskap.férefinnes; twärte em se tesi just ta. met fi e de funna bete sig’ ganska ista met fina hus- "bånder. c< rs: af dem få elt intyg |: om ait ‘de ega just. de egenskaper som de tatalt falno. cd bmwitlad molsatsez fanfle' den dem ster förtret, fom utfärdat det silunda falfta tutyaet. - Tiden. är nu hiv adfomnmes Hårutia- 9 ne alk eu reform. nan; och wi‘fro att både hudbönder o tjenare Mulle finna fis bäst/ deraf. ve AN OBlbj. 3: dögarne. har Laholm som entró en tysk eller: kauske dansk, fom: entrâget utbjudit: poleringspulver år 1 fr. 25 öre satsen,. Profwade man pulvret, få befaus- det utmärkt bra, :c< ‘uan skyndade att förfraffa sig några fats fer; fåret war uppgiordt/ men säljaren edon. od: seden, eller hwad det marit man blanfat, mar: nu alldeles fwart, u- tan någon bot. =" a - Då antagligen denne skojare kommer att hwar han firyter fran) driswa sitt "ae? haft, ha wi fälunda welat warna all< månbheten. S ok | = ‘Wâra wägar_ ro långt ifrån I det Md de böra wara, nen alt sâ uára fladen "fom stiax wid [norra utfarten, utom den wädlíga sluttaingen ät sidau; det får under långa tider finnas ett stort bål, der ett halft dudsin menniffo efter båltben funna samtidigt afbrytad, det förwånar flera än oh. — i — Good-templarnes myfterier och — färlekens mysterier. Wid fenafte good- fkemplarfesten i Oringe: Mulle en dräng hes herr Berg von Linde intagas E ere den. Allt ty>tes Happadt och fart. Men inträder under pågående cerenicni en frimodig qminna, fem för öfrigt war drängens fåltmö, och grep den djerswe I armen under utrop: Far di good- templare få e de rajut flut wöß tmele tom”. Del behöswer wäl ej nämnas alt good-lempfarfandidateu utan widare ce- remonier följde fin. älskariuna, ) — JIustiticombudsmannen Fröman, ÅNföljd af fin sekreterare, bäradohöfdin- en Gabelius, har i dag înspelterat are fiven i Halmstad, Tjerby och Laholm, dit han anlände wid, middagstiden, Nattlozi tages hos ry:tmástareu Möller å Gamla Slottorp. . -- Ett osfi>, sem ej nog fan pâpe- fas, är pojfars sed att begazua wäggar» na fåfom experimentalfält får fin ltäfing- „righet, Att rättelse härntinnan fatt funna winuas, torde man ej funna hops pas, förrån de ofynnige /befodras till las gå nápst. I Orebre har man stagil in på denna esterfêljauswärda wäg. En- ligt Orcbro Fidn. bleswo i fôrra wedau H poifar togna på bar geruing och fin- de ej gått för lángre; än 5 minuter- dende ulhuggning, haswa uistrômnlngk- medlen. nisntats för. cleltrsciteten, ch följden dáraf hor blipvit, att. åftan cf fare ir äh ‘med. deraf härslytande oludsfall: ader Crn osa . "Ru finnad ded medel: att aswärja dedsa olyder, oc delta ser genom ans wändande ‘af âskledare, - hwilfa nu för billigt pris finnas att få.” Men wid dee ras uvpfåttande år det: nödwändigt alt ti: hjelp- begagna: en i saken, erfaren person, ty’ om en,-som‘i>e år fadman; anwäudes wid äskledarens uppsättning, fan blifwa följden; att åffledaren föror- sakar oly>a, i stállet för att giswa skydd. Man’ må dersôr hárwidlag wata sig för att, för inbesparing af nägra froner, få en fuskare till. bjelp, ly då bliswer den äsyftade. besparingen. eit förlust. == -- De, fom borde hafwa mesta Intresje af áskledarnes mera allmänna införande äro brandftodsbolagen" oh brandförfåls ringdbolagen. En nedsättning i premis erna borde bewiljas . dem, fom fårlett fina byggnader med âfkledare, och ât- sfifliga hus borde aldrig fôrsáfras, få wida de ej were på, detta fått skyddade för blixtantändning. Försäfringöwerken borde härwidlag edsá . utóswa fontroll åfwer det. fätt hwarpä äffledarne áro uppsatta, alt denna uppsättning skedde på rätt fått. En följd af åflledarneg allmännare omvånduing Mulle och wara, att priset, genoñ den förre affättnin- gen, skulle betydligt fönma alt neg. — Det rena landtmanuapartiet. I en uppsats om hr Keys myddt omtalas de postmästare-utnämniug erinrar S1, "Daptlad, att det war greswe Arvid Pode se o< hr Emil Key, fom ursprungligen bildat landtmannapartict, som förifwit deß program od ledt det i ftriderna. Nu hafwa båda besfa ledare utspelt sina polítiska roller, den ene âlminstene får. alltid. Laudtmannapartiet Fe un rensadt från alla främmande element cd allt mera wordel ett rent bondeparli, menar tidningen, sem till partiet ställer "det rådet, att ide säluuda föndra från sig andra samhällóflasfer. Dagbladet Autar sin arti>el med êuske ningen att partiet funde erhâsla fjetf- ständigt och festerländskt tänfande kedare jom ide uedlåta fig att wara blott deh lydiga tjenare eller mafttöda redskap. — Bettlande dagdrifware, från oc med imå barn, hwilfa af jannvetslåfa fêr- åldrar flidas- ut för alt i stadens föt boptigga ett och annat, som î många fall Jedan fåtjes för Äftadlommande af lafse-e< bränwinegillen, till, e< med fullwurna personer, bwitta gå få flugt till wäga, at! de en eller annan dag lyci las uudandraga sig polisens uppmärf- fambet — stryfka dagligen onifring från hus till hus, ffrifwes från Wexió i Smä« landd-Posten, oaftadt fattigwärdsstyrel- latiden, den glada, för: mången alltid oldrgätliga, mar: flut.” Man hade gått ut l-liswet hwar .c& en- till sitt, den ene för att aswalla sin fz Y dre. för alt sätta fronan på sitt: sludle= werk = dot. fö leswa af fina fuuska- per. Elistedt hade tagit examen till ríe fets: râtlegängs-- cd ‘ embetôwerk samt började fin ana i: bufmudjtaden med att låta sfrifwa in fig i få många werk, fom möjligt, ly: tönen war ”endaft 33 rifsdaler 10 skilling banlo, eller de |. t. "Ljuspeuningarne"> men dessa erhålles, på bwarje anftåD ning, få att det war q utan sitt {ntredse att bli iuskrifwen flera werkö + --- . rr E. war asllid. glad och "lefde med", som man ‘ säger, på : fina -ljudpengar. pan nns tog sig en bågare med re- peftabel måtta och fallades för infom- sternas flull gemenligen — "”talgereu.", Ju mera E. fetmade, sju magrare fåres fålo emertid statens talg- eller tjudpene ar, oh han fölte fig om. efter ett mera favaadt leswebröd samt blef [nom fort bofhandlare i Arbogas -: J- teuna lista wrà af werlden fatt vu E. sugn i näg- ra är, arbetade c< fräfivade oc) hedras des suart med förtroendet” att bilfwa rådnian i den goda fladen. on DÅ hände. en wader dag alt fonung Karl XV war ute på en jeruwägsin- wiquing oh bland "färer och Mater"; som det heter i officiel stil, befann fig ma- gistraten i „Arboga på stadens jeruwägde perrong. i - Kungen, ras i wänduiugarne fom wauligh helsade till Höger och wenfter, c< då ban fit fon på E utbrast han: — Ah, goddag! du gamle hederömwån Elsstedt, Hur mår du? Och hvad tar du dig till nu för tiden? * — Jo, sag tadar, Ers Majestät, sag år rådman bär i staden, =— Hwad för någet, rådman? Det war då min fjäl förjta gången sag hört, ‘att en "talgexe” bliswit domberre, utbrast den gladlynie och flärdfrie fungen, „Herr L. O. Smith, om hwars energifta werkiamhet på olifa områden wärazläsare esomostast haft tilifälle böra talas, har åter gjort sig bemärft fåtom pástâdd osynlig ledare af det krig ”Ar- betarnes riug" börjat föra mot Stod- holms belagsfrogar. Med anledning rf yttrar Nerikes Allehanda: ; Herr mith framftår här från ena sidan sedì i starft eleftriskt flen som warm eh ofs ferwiltig arbetarewänz; men han ly>as ä audra dan ej heller undkomna mert- ningarna af en naturlag, som bestämt, att ffuggerna falla frarpoft i den flar- paste belysningen. Mau har nemtigen, som wanligt, börjat forska efter bewe- felsegrunderna tid delta hr Smiths ins pri och då inga föregåenden gifva ynnerligt ftåd ât det antagandet, att ren, intresfetåg wälwilja får arbetarneg n krona, den an | , sr at fan begagna8; men ênska arbetarne en fåfer grund för: dnskliga ‘reformer. cd) förbäitringar | fin stlnfug, måfte de åta den i sitt eget Inre; I egen êlwer- ygelse, ‘egen ‘bestulsamhet, egen, enig -bandling.' De : behôswa alls î>e herr Emitde bjclp för att fredsa! bolagilro= garne,_ Det lan ske honem förutan, - '— Frufkter af spanska traktaten, Ät. stilliga fyanfla N E balk etlonn Auteda handelsförbindelicr.:[ feu "för wlnfirman la Cave’ i Cadiz tråffat perses femmil föratt ordua den windepdt sem hau der ämnar {nrätta cd från hwilfen Finlaud: oh Nyßland kons mer'att fôrses med. spanstg- winer. ..— Waärswade arméns discivlinkom- ani lår fomma att förflyttad från Sarlå- org till: Warberg. | — - ““— Did täflingen i Hamburg mel- wäl till def mängd fom beskofseuhct, o hwaraf refultatet fêrst veo Ra pa lant, legrade anglertrasen i alla assecne den,’ ed erhöll derför första prijet.: Den lemnade mer mjölf;än de helländska ras serna, då freatureng lefwande wizt tegs { belraftandez pr 1,000 ffåtp, leftvante wigt erhillo 8,800--8,500 fätp. mjält; ed) den leninade áswen bättre, det will län vå närande bestäudodetar rikare, moll ån alpboskapen, - Det senare torde ded bafiwa berott af nägon tillfålighet. fcing 6,000 fr. i pris, eburu de ide âro „fârdeles omty>ta i ‘nerra Tystland, och omdömet om fagde ras synms allisà ide haswa warlt sä evittiat. — "Politiffa belöningar" femma den bcfanta veterinärläfareräfningen: + An, Korltt ein plerdebåst, som dog, BR, » Flle Weine nöde ond berchwar fb, ennen N Kdr Kant 10 y — För aptitsupens borttagande på ernwägshotellen ha wi fandvefölding veffenderg att tada, våftår en brefflril ware från Etodbolm. - Orderu fMlulle newtigen förontedts af hans skriswelse till civilministern wed förfrågan huru länsmånnen borde förbålla fig gent e- mot kräuwluet pä jernwägsstationerna. — Söndagsjägarnes stolta och skräf- lande frisfara — beter det ón if i Dsurwännen" —: förtjenar ett fåt- Rilde oc wtförtigt fapitel för det Hjur- plågeri, den, wida mer ån werlllga fås gare, går fig flyldig til, men det kan wara og eríura, att deosa Herrar, af hwil fal somtiga till och med bära få ge bi ide ega nôdi, öfning ' i. ware IA juts eller jagifoust och fåtunda, när de nâgon gång träffa med fina frott, blott mit - till Stedbolm: för ott personligeu- å re lan’ de: elifa freatursrasernes mjätt, få Angterdjuren togo tilljammand om-: lugne fafttagareu ofta ait -tänfa på den
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.