bikfl bortom i redet ed, babe fritt att tålln j<tnna [teg :nå and flinattbul- tar. "Tappa, att tu år få fttfle. 'Nypa, att tu år få full!" !Ingett feraåringet. fra' "ten fra' mamma fåjn? mamma fålar ,tati m mulatt tillf evar några ert tutti ftannate ;Otåligt cd ftålte fia att nicb ett batffåttiat hettit. rate te Lai ungen. Sand talgiga mott bale ett få gett nttrvd; bet mar !fart, att ban boll hartet medel fårt. Zd, att fåttcfrti befienrabri af barnet, fini- ta Kiji, tå ban tuttefig net et tyda= ref kå(la jemmeiatrn titltåcfliat, fft att funna taga barnet på fina armar ber Ut fatt bett fkiiiitt. 9 u bot ht at i åttan teauffligare pre:tinat, åt Prut. humle tengb Kriteåratt t ca trudncd gång, ed) jag fäel benens Mera en RH- ring, fem tur ntig fram till band fira. 349 bann att taga barnet till mig, tå ban i beffamina H i r.innitenen. ban taft barnet anar, Nine tet mil- !Miau* lp Ditt tufwubet vret trottcir, ftcntn ed) ?ratat tct. "'Pappa å bara lite full, herrn", fat( barnet lifieni fr att urffulta freatirct, jou meb bd !tutte frafla fia urp igen. Amt 2itbeteritcå Ting emiattfebra bt). lifa fccurr, b. ie. I. Ora ftffltrict 1in en fram, tå bar tet une rhelftn benved nften . karegesåller gierde i Helsingör, upp- kom slagsmål mellan dem och någoa danske vrkesbröder, liesilket slöt der- med, att svensken Lundström med en lallknif nforkitr pulsådern å ena handen på en af danskarna. Lund- ström Ar goodtemplare, men hade vid besöket i Daninoto k, i likhet med sin namne på scenen, «tutat. åtskil- ligt. Han har biktats. Absoluta nykterheten. Good- tetnplarne i Norrköping hafra nu af- ven sökt Åstadkomma upprättandet af ett goodteinplarkafi.. En qvinna Ar nemligen i lArd att inritta spis- qvarter i förening med kaK för ser- vering af ktifle, te., chokolud och lid:- drycker, hvilket serveringsstalle kom- mer att benämnas Absoluta nykter- heten och skall stå under kontroll af goodtemplarorden der i staden. Företaget inalles på lotter, tecknade af ..lika personer. uPelle Jöns., den i flera skånska städer bekante acirkusgrisen»; som bortskinktes vid eirktisförestanin- gnrne i Helsingborg Aålder för nå- gon tid sedan A Helsingborgs torg — slagted. Den nuvarande egaren påstod att «Pelle» ingalunda glömt sin gamla dressyr; han lade sig till och med frivilligt på slagtkinken. t0(1i110[111. Arbetarnas ring Ar nu Öfeer 20,000 man stark. Meningen tir att arbctareringarne i landsorten skola sortera under Itufvudstadens, .ler cen- tralstyrelse bildas och dit ombud barn- . las årligen d. 10 Januari, dog en- dast för ekonomiska frågor. 1 den tillAmnade arbetareb nken Aro 12,000 aktier hittills tocka de. Statsrådet Hederstiernalai inom kott komma att ti;n4inrins till landa- Inofoling i Vestmanlanols 1.1n. Flugregn. Från Hernösand tele- graferas den 27 Juli till G. P:n: Oråkneliga massor stora svarta flugor netlföllo afilointuttle i går rit- kol och under natten. så att de på vissa stallen bokstnfligen betäc ka vattnet och kajerna. Q3rannInbrn Rågskörden liar redan börjat i Dan war k. Rättskemisten Hamberg i Stock- holm Ini. begärt afsked. •••■• ■••••••111■ 1110, Kejsarmötet i 1,11 ego t. ruin d. lo Augusti. gaubsorten. Skumosttillverkning med fett och ister. Hushållning ..:tilmkaprt i Malmöhus län har beslutit att rända en barron till Nordamerika för att taga kannedom om dylik tills erkning, som skall i höst börjas å Alnorp. En jettemyrstack. På byn Bad- stutbo egor i Gullabo socken, Små- land, finnes en invrstack, som !mr öfver 50 fots lankrCts och omkring 8 fots höjd. Fosterbarn. Vid Alster i Wenn- land ha ett sAdesarlepar och ett sten- sqvittepar i sommar haft bon i när- beten af In:it-undra. Bona låge all- deles öppna, och :.iN ål agg som un- ar ha kunnat betraktas af de för- bigående.. Ingen har dock gjo t dem någon ekade. Blott ett litet spratt bar en naturvän spelat ilem. Han utbytte nemligen ett agg ur min- dere boet; och så har man i sades- arleboet jetnte de «riktiga» utignrne fått se «utbördingenu ligga Oh låta mata sig hAde af fosterförillOrarne och, narkvärdigt nog. Arven af de egentliga fu'råld-rarne. Fosterbarnet i det andra boet uppföddes lOoster- föråldrarne utan hjelp af de 'egent- i liga föråldrarne. En tråkig Lundström. Vid ett besök, som någre svenske skotna- Cetewayo har stupat, efter det han bli fyit besegrad nf en fiendtlig höfding. Från Egypten meddela telegram, att khediven önskar nedlägga rege- ringen och nit Malidien vill uppråtta ett negerrike Klinrtuin under engelskt protektorat. :If de engelska trupperna i Egyp- ten sagas 9 proc. vara angripnai af kolera. I Kairo råder den förfärligaste oreda och bestörtning; många döda lemnai obegrafna på gatorna. De officiella kabeltelegrnmmen låta be- tydligt lugnare. Guldfynd i Ural. 1 Uspenska bergen har man pAtriffat ett schakt, der guldet formligen östes med hån- dernn. Der hittades 22 klimpar ge- diget guld, af livilka 4 vägde öfver ett skålpund. den största nåra två. Sitt största intresse erbjöd fyndet dock ej genom sitt penningevårde, utan fastmer genom sina siillsvnta kiistalliniska former. En af kiim- parne har bland sina kristaller en pyramidal oktaeder af 1!, tums höjd. lida fyndet kommer att bevaras utan att nedsmältas. Y.adin, den falske profeten i Su- dan. står Amin i provinsen Obeid med 4-5,000 matt. Hun har för- - 31 --- drifven nf ett oemotståndligt begiir att veta allt om den förfäiliga tilldragelsen. «Åh kors, de ha draget opp honom och fört'en hem, vet jag. Doktorn om just derifrån när jag gick gatan fram, Rå att. jag «Och han var alldel s titan lif? Hur förfärligt!» «Utan lif; det tror jng inte! • Nej visst hänger lif- hanken ännu qvar i hotiom.1 «firad säger madntn? Lefs-er han? Och nyss sa- de hon ju, att han drunknat, «Ja visst drunknade lian, fast han kom opp igen. In- gen kan komma och påstå, attjag inte vet hvadjagsäger., «Glid vare tack och lof !» jublade Charlotte, som sprang upp och fattade sitt hatt. 'fanken på det pas- sande, 1>å menniskors 'omdöme uppsteg ej ett ögon- blick i hennes hjerna. Hon måste till honom, måste med egna ögon öfvertyga sig om allt var sanning. Några minuter derefter stod bon darrande framför hans dörr och knackade med lätt hand derpå. Den öpp- nades af en man, samme vän, som varit med vår hjelte, då do förste gången fingo sigte på den sköna okända, men !trad bekymrade det väl Charlotte. Hon Håg blott det på !;uddasug åvilande välbekanta ansigtet, som nu var nästan blekt med de slutna ögonlocken. sLefver lian?» frågade hon ångestfullt. Den främmande mannens blickar livande med ett förvånande uttryck på den upprörda flickans ansigte. Derefter svarade han: .«Ja, han lefver, som ni ser.> vårhat stora skatter, braka han dock försigtigtvis och mest af fruktan för Fine egne officerare förvarar på sin Innilgård, som ligger ett ollissin sven- ska mil bak om hären. Osterrikiska katolska missionens i Knrtuin med- lemmar aro hans fångar. men behand- las mycket väl, ehuru han nekar att Afvun mot hög losepenning utlemna dem. Han år mycket höflig mot kristne och %ill låta dem tro, att han Ar Kristus' förelöpare. lian har också genin europecr vid ritt «hor». Ett märkvärdigt fall af blixtens inverkan på ögat skall nyligen ha inträffat i Belgien. I Iltiy * förlorade till följd nf cn ögonrjukdom en bor- gare nastan helt och lillen synför- inågno. Den 4 d:s rnsade derstAdes ett häftigt oväder. En blixt gick titt förbi mannen, och han biet med kraft slungad mot en vågg, lavarest han nedföll medvetslös. Hans hustru och syrennoder fl:Vild:1de att hjelpa honom och frågade. Itvall som veder- farits honom. De erhöllo intet svar, och Intro honom derpå till en sång. lavarest de genom att gnida honom lyckades återkalla honom till med- vettande. Ilan klagade då öfver »måna i benen och venstra armen. 3Ien nu följer det ultra infirktårdignste. Som vanligt gick nummen till sångs och tillbragte en ganska lugn natt: vid uppstigandet på morgonen erfor bror, till sin stora glädje, nit lina full - stAii•!igt återfått synförmågan. I n.:tonde århundradet Ilelig4 jungfrun i Lourdes hur i ()name lir at sitt ',arvet-bröllop med denim ort, der hon för 23 år sedan tippenbn- rnde sig för injOlnarflicknn Bottin- done Soultirou, 18,001) pilgrimer från alla delar af Frankrike lifvensom från utlandet tågade på festdagen sjungande genom gatorna. och bred- vid grottan, der uppenbarelsen skulle timat, lades grundstenen till en ny våldig kyrka, som skall kosta 2 millioner francs. Erkebiskopen uf Toulouse förde murslelven och inlade, och kring honom motto tjugu undre prelater snutt öfver tusen prester. Moskva hemsöktes natten till den 18 Juli af ett fruktansvårdt Askvä- der, åtföljdt af ett flere timmars regn, hvilket var så starkt, att vattnet på flera gator var 2 till 21 , alnar djupt och många tnenniskor, i synnerhet barn, drunknade. På några torg stod vattnet så högt, att icke ens droskor- na kunde passera fram, emedan bi- ster:le dA måst simma, Upp genom luften, bort öfver hafven, En amerikansk general vid namn Beck låter i Netvyork förfar- (liga en ballong, med «hvilken han smilar fara till Europa, som han tror på tre, fyra dygn. Ovanlig olyckshändelse. 1 lör- dags, åtta dagar sedan, betittar G. o. N. Hemlandet för 4 Jnhi, intrål- fade fem mil veeter om Marquette, Kans., att Jon Illoinquist.lans flinka och en af deras minderårige söner fannu sin död ut.; en tolf fot djup brunn, braken var fyld med (il-Ar- gas. Gossen hade erhållit befallning att vattna några lastar och troligen tuppat ämbetet i brunnen och då han gick ned att hemta det, hnde han qvAfts. Modern hade kommit senare och gått ner för att taga upp gos- sen, men mött samma öde, och när mannen kom föl. att hjelpa upp sin hustru, huk Alven han qvifts, Ungefär samtidigt hände i Lynne, Utah, att en son till der boende ma- karna Blomqvist under lek föll i en vattningskanal, bortfördes med ström- men och drunknade. Snuskig industri. En vanskap- lig och döfstum tiggare fördes härom dagen inför en domstol i Newvork nf ombud från ett vål Grande sttll- skap, som uppgaf att den arme stac- karen införekrifvits från Italien af Magdalen Cardillo för att för hennes räkning tigga på gatorna. Ilårpå lår hon och hennes man aförtjenatu 500 dollar. Qvinnan skickades i fän- gelse på ett års tid. RAttvist! Stort Jordskalf. öfver tusen me - niskor (loda. I lördags afton kl. 9.1 , egde. ett häftigt jordskalf rum å ön Ischia. Många hus sammanatOrtade i Casamicciola, Forio och Locco Ame- no. öfver tusen döda. Neapel. hospi- taler Ofverfyllda nf sårade, kyrkorna förvandlade till hospital. Neapoli- tanskn Ångare afsAnda med kirurger och :pilkar till hjelp. Minneslista för trådgårdsodlare i Augusti. Krukräxterna. De för frost ömtå- ligaste kruk% (Interna, såsom pelago- nier o. d., som utflyttats i det fria, inflyttas fursigtigtvis åter inom hus mot slutet af månaden. Bellis, Adonis remglis , Aquilegia canadersis. Asperula adorata, Eptmedium, Ilelleborus niger, japoniea, Iris permanica. Jiatriearia e.nmia alba ple- nieeinia, *motig alpestrio, Ononio ro- tundifolia, PAlo.r rerna, Primula A uri- eula; Primula reris rar., Tussilago fragrans. Viola odorata in. fl. dert'ill tjenliga fleråriga växter, nfsedda till ()ritning tinder vintern, kunna nu in- planterns i krukor. Såning of Ir6n. A f spenat och ni- olisor förehäftes ett par sådder med 2 å 3 veckors mellantid under loppet af månaden. Omplantering af en del fleråriga växter, såsom gräsb;k, rabarber, syra, patientia, dragon, isop, larendel, samt sådana fleråriga bloinetervIxtev, som blomma tidigt, t. ox. pioner, Mom- sterlyror en. fl., föratages med för- del nu. Sättiristar ni krusbärs- och rinbars- buskar samt diverse andra fullt hår- dign buskvAxter kunna vanligen med fördel utsålts* i senare delen at- må- naden. Etikettering af aahlier, remontant- rosor .m. m. d. verkattlles medan de Anor fortfara att blomma, på det att man må kunna ~kallna rättelse der förvexling möjligen kunnat eda ruin. Nedfallen maskstungen frukt bort- skaffns sorgfälligt efter hand som den nedfaller, och gifvee åt svin, på det att dc larver, ilen innehåller, måtte företörns. ~läk och öfriga löksorter upp- tagas så snart deras blast gulnat och kullfallit. Från insamlas i den mån de mogna. Gräfning af jord, som blifvit ledig efter skördade köksväxster, verketif- les i den mån jorden blir ledig. Al- drig bör tunn låta ogräs vitae och sprida frön på den ledigblifna jorden, ty derigenom skaffar nian sig för en längre följd af år en mängd ogrAs att bekänn. E. L. Tyst kärlek. Af Guy de Maupassant. (Forts. o. slut fr. 1. n:r.) «Tåget satte sig åter i gång mot gränsen, livarefter grefvinnan Marie sade till sin granne: — Dessa saker skall ni ha, min herre; ni år min tjenare Ivan. Jag fäster endast ett vilkor vid denna tjenst, och det Ar att ni aldrig skall tala till mig, n ldrig sign ett ord till mig för att tacka mig eller for nå- gonting va ting annat, hvad det An måtte ken hos två varelser, som icke kåndc liv ara tidra. dina( älskade henne med ett råd- dadt, tacksamt och in i döden tro- get djurs tillgifyenliet. Han kom dagligen och frågade mig: (*huru mår lion?« vål förstående, att jag nog visste hvem han mennde. Och han mycket, då han såg henne blifva bleka blekare re för hvarje dag. allon sade en gång till mig: — Jag har en gång talat med denne besynnerlig( man, men likväl år det som om jag kant honom i tjugo år. .1)4 dc möttes, besvarade hon hans hetsning med ett allvarligt och Utr- ett:ide småleende. Jag visste att hon var lycklig, hon, som var sal alver- gifven och som visste sig förlorad. Jag %isste att hon var lycklig öfver en sådan kårlek, ärver denna vörd- nad och trohet, denna entusiastiska poesi, denna till allt beredda hån- gifvenhet. Och likväl, trogen sin exalterade envishet, vägrade hon med fört% iflaus beslutsamhet att mottaga honom, att !åra känna linne namn, att tala med honom. Hon onde: «Nej, nej, det skulle skårumn denna egendomliga vånskap. Vi måste för- bidra fråndingar för livarntidra«. «Ilvild honom beträffar, vnr han eälcerligenEett slags Don Quichotte, ty hata gjorde ingeuting för att komma. henne närmare. Ifatt ville ända till slutet hålla det orimliga löftet att aldrig tilltala henne, som ban gjort i waggonen. «Oftn tinder sin sjukdoms långa timmar steg hon upp från sin chai- eolonguo och drog upp fönstergar- dinernst för att se efter om han var under hennes fönster. Och då hon såg honom, gick hon och lade sig med ett småleende på lApparno. «Hon dog en förmiddag vid 10- tiden. DÅ jag kom ut från hotellet, matte jag honom. På hans förvrid- na anletsdrag kunde man se att han redan . kände till sorgebudskapet.. !IIM~NINNPM. Nyttiga Liiftinnit'llig i bwiiiigsrtitil. Mod den ökade iusigten om vå- dan nr sanitär synpunkt af luft- förskämning i boningsrummen har man på senare tiden börjat alt mera arbeta på lösningen af “Den okåntle bugade sig utan att det problem, 89M ligger i upp- råga ett ord. «Snart stannade tåget å nyo, och giften: frisk luft i boningerum- uniformerade tjensternan visiterade • men. Att införa den friska luf- waggonerna. Gretvinnan rAckte dein ten genom fönstren är, med de legitimationspapperet och sade, i det iildre konstruktionerna af dessa, hon pekade på innnnen, som satt lAngst inne i vagnen: — Det år min tjenare Ivan, och hår år hans pass. «Tåget satte sig åter i rörelse. Under hela natten satt paret tyst. Följande morgon, då man kom till en tysk bangård, steg den obekante af. Vid vagnsdörren stannade han och ande: — Förlåt mig min fru, för det jag bryter mitt löfte; men efter som jag beröfvat er en tjenare, är det icke mer ån rättvist att jag ersätter ho- nom. Behöfver ni något? — Gå och sök upp min kammar- jungfru. .11an ick och höll sig sedan på afstånd. Alen då hon anlitade buf- feten på någon jernvägsstatiou, märk- te hon att han betraktade henne på långt «Vid framkomsten till NIentone började munnen häftigt snyfta. Der- efter steg han upp och gick sin väg, raglande som en berusad. «Samma afton underrättade jag gref- vinnan om att en främling kommit och frågat mig om hennes helga. Hon syntes rörd och berättade mig hela den historia som jag nu talat ut för er. .En dag under min mottagnings- tid kommer han till mig och stiger: — Hr doktor, jag önskade att få några underrättelser om grefvinnan Marie Basnot, jag Sr, ehuru hon icke känner mig, en af hennes mans t unnor. — Hon år förlorad, svarade jag. Ilen kommer icke tillbaka till Ryss- land. «Äfven detta besök omtalade jag för grefvinnan. — «Denne man, som jag icke kin- ner, yttrade bon, följer mig nu som min skugga, jag möter honom luvar gång jag går ut, han betraktar mig på ett besynnerligt sätt, men har al- drig tilltalat mig. «Hon teg ett ögonblick. Derefter fortsatte hon: !lör, jag slår vad om att han står under mina fönster. «Hon steg upp från chaiselonguen, drog upp gardinerna och visade mig verkligen att den man. som uppsökt mig, satt på en bAnk i promeuaden och låste sina blickar på hotellet. Ilim varseblef oss steg upp och af- ligsnade sig utan att en enda gång randa hufvudet. "Jag bevittnade en öfverrarikande och einArtsam sak, den tysta kärle- under vintern nästan ()Möjligt; och under andra årstider än som- mar kan det medföra sina obe- hag, om man måste under en ventilering på detta sätt vistas inne i rummet. Man liar under sådana förhållanden sökt ersätta fönsterventilationen med någon annan, och man har dorvid haft två utvägar, livilka försökts på olika sätt. Den ena att genom under golfven dragna rör eller kanaler föra frisk luft in under eldstaden, genom eller bakom hvilken den sedan föres för upp- värmning, innan den uppe vid taket går ut i rummet. Den an- dra att åstadkomma en direkt luftinföring genom ställbara ven- tiler på rummens ytterväggar, livilka rikta luftströmmen upp mot taket, från hvilket den se- dan sk•ker sig. Det förrn af dessa sätt har den fördelen, att luften alltså kommer in mer eller mindre uppvärmd; men svårigheten att hålla rören rena gör, titt don i längden icke blir så ?risk. Den är för öfrigt dyrbar nog, sär- skildt om den skall ordnas i gamla hus. Den sonare åter har den fördelen, att luften, som der införes direkt i rummet, alltid är frisk, men har den olägen- heten, naturligtvis, att den i större eller mindre mån sänker rum- meta temperatur. Fördelarneoch olägenheterna motväga sålunda hvaratidni någorlunda i båda dessa lösningssätt af problemet. Men så tillkommer för afgörau- det en ny faktor; anordningar- nas - möer° eller mindre enkel- het, dyrhet och lättskötthet. Här- vid komma naturligtvis appara- terna af det senare slaget i främ- sta rummet, och särskildt bör härvid fästas uppmärksamhet på de af ingeniören E. A. Vinian konstruerade och tillverkade pa- tentventiler for direkt Inftvex- ling. •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.