H - t 1 i 1 > Bjömfer + 1 i | i 1° A “duktion. - oc. Lördagon den :11: dennes låter. Sven Karlson och Joh. And. ; sJohanason A auktion, som förrättar "US „hos Emil” Persioh i Kjöflinge; for- sålja ett stort antal fir och lam, ' på "vilkor 'som vid tillfallet uppgifves. > . Edenberga I Augusti 1883.: “7 471: - - - Jol På Bengtsson. mo | warom ' får "friden?" frågar len UM Ege ldend Baus ue ‘sänd uppfats: - Swatet gíswer han Hell: ' FJ >e blott $ Norge od Norden, utan åfwer allt i werlden,| der revublifen ide . ånnu år Införd eller ‘ie ännu. fått sañ ‘ form, år striden — frots 'elita mil o :". olifa- utwelingöstadler =--en-e< den samma: -Sfela wi få gåra fålra, fred- liga: framfteg, efter falt det gå stêtwis „med owäsen oswanifräh eller nedanifråin? + Derom stär striden| — > - Tid och med i Euglaud år delta, om "man bör noga efter, [det egeutliga te- lymret. Sfall det ly>as Englands pars lamentarism alt låfa frågorna en ester annan; esler skal hdgrd flvzelu metfätta fig dem få långe oh fö tydtiat, att wens tra: flygen. tränger för bårdt på cd - massincriet springer fönder? - Skola “Fraukrifkes ulonarkisier fugna fig til def Gamkettas |program: allt ges nom “asluánna rôstrâtjen,* fått tid att ingå i blodet" och aftyla det? Eller salt fåra flyglarnes edtyd Pet gêra detta omöjligt? Sak samma] i Nederlanden, Stalien, i Preusfenj blott med den i _ filnad alt i Preudsen högern sitter wid , t yref, hwilkel ofantligt |êfar den andra vgelus etälighet od Nappar frihelöläne an i medelllassecrua, em sulle wara ordningens. bästa wäru, når fyänningen blir för ftart. © I de nordiska landen elns otålighet warit åh falen till delta lugu år norden utgöra bönderna [det lleka fram- ftegsparticts flertal, och til dem fitta arbetarne mera hopp och förtroende, än arbetarue i andra fandj ba till artets- iswarne ch till bergarftadfen i -deß felbet, SS Deremot sitter i uor styret (i Swerige blott ger). I de två land, radikal, åtar detta fyånningen betydligt; ty det är onaturligt att} ett mindretal fal fyra, — c< allt onarturlizt år i längden farligt." Sidan år Björnfond uppfattning af den politiffa stridens lärnpunkt oc i ftort taget har han nog rätt. Många er sulle inse det, om Fgennyttan ide oge jå Tätt med DIN Stadsfullmägtige hade i går efter. middag fl. 5 sammautcäde, Fränwaraude wero berrar Ahlqwist, Lundgren, Nädterg oh Jönsjan. södta äreudet anzi extra rôdmannen Nils Eletöss afsägelie, motiverad dels på rund af âlder dels vå lönlêehet, och wilken afsägelse mähte þf stadéfullmäg- ' tige godfánnas. - | Derester sulle wal med ulna fedsar företagag, men pá fabrifôr D, Frum- * „merins förflag beftöts ast sjammanträdet Nulle npplöjag i & minyter vå det man måtte få "resonnera” om det bögft wig- liga walet. „Dà slutligen walet företoga, utföd det fålunda att handlanden) Nosengreu er- bötl 13 räfter, handandar J. Johans- ' son 2 oh Komalaren B| M. Pettersfon I. rêst, hwadan allllå handlanden Ne- fengren. blef med stor pturalitet ulsedd ait befitta denna plats, har wenstra flyr sergående. Ors wal den, att i eu högern wid w moderat hô- der bögern är . - : Andra "ärendet war ‘framfasfladk_ af komiferades, handlanden O. Andersson, doktor Oc: Frêlih e< landtbeklaren Fir tip Person, tollnadskörflag ev planrits ning till en "efonomibvganad wid: hotel- fet, - hwilket fostuadsfôrslag .Qutade pa 8,900 krone È "Det troddes ej att arbetet fulle kune na” utföras î år. Derefter utfrann sig en falcif och uttömmande diffasfien om ett . prång ‘e< telegrafend flosett e< få Bordladeå frågan. sin pan “= Oct: stundande laudtbruksmötet. Styrelsen för âretd AH TMN Halland har utfatt nidtesdagar UN tors= dagen den 13 September i Laholm och fomma omfaltande âfgärder alt'wietagas för att göra fandtbrufömitet i prydligt ve tårerift fon. möjligt. ein e nvandi tår wår lila nátta stad’ fomma alt-te fig i fesiskrúd. “ — Jernwägsarbetena bedriswas här från Benarp hill ett fröde föder om Lae helm med all fraft. / Man hadè befarat alt de î- allaänhet mindre wil tända *rallarne“ sfusle, äftadfomma {usina oorduiugar och ‘Uiswa en riftsz vläga dr traftcn, men desfa farbägor, ha wie at sig wara ogrundade, ly vedsing ed Mid - ráder utefter hela den nämda li- nien, Förljeusten deraf faller uätuctigte wis pá arbetarne i eu wiß Arad. men mest har man wät def att för del lu>- liga förbåttandet tasa l'efálet, som bes stär af ingeniör Hifing och shallmästa- ren Sterner.“ Twenue laz ba här af- sedato sedan arbetet började, hwilfet skedde för 1 mändd sedau. LEE 59 man, fördelade pà $ laz, äre ty jetfatta. 3 lag em tiltfammans 25 man fart 1 stenhuggartag om TR man måns tas i dagarne, Det seuare taget Malt börja spränga wid Vonarp. . Tidningen Hallaud hac omnåmt att banan Fulle OH färdig delta År mellan Halistad od) Label, men iträfah från Wessiuge till Laholm fan do ej, säïom wi beslämdt meta, blifva på názet satt trafifabel förrån nåjta Ar. — Edenberga \kyttesórenings | pris: skintuing förjiagid eniigt föregående tilllännagifwande i denua tidning fil. tisdag, Mriiwer ci, meddelare till cf från Reaneslôf. Sedan skyitaruej fame lats à Edenberga .gäslgiswaregäro vh antagit stadgar för tillfôllet samt regler för sfjutuingen, afmarscherade de till sjut» banau, der sfkjutaingen började onifriug ti. 4 e. m och flutades emfring fl. T, då föreniugens 20 medlemmar deltagit i 1:a ferien med 4 flott pr man och bâls- ten deltagit i 2:a ferien med 3 skott pr man, allt på 400 fots afftind mot 10- ringad 4 fots tafla. : . l:a seriens6 1 pris, en remiuglonstudsare, logs af bolhâllaren- A. Jöusfou på A- xelwold för uppnådda 31 point, 2:a pris fet 15 fe. togs af jägaren I. Iônssou pà Wallen för 30 points, I:e prijet 10 fe. af Gustaf Swensson Wäresötorp för 22 posuts, dra fericus 1 pris togs af here BW. P. Nilsen I Wiärestorp, 2:a priset tegs of herr J. Jänsfon på Wallen, Fepriet togs af herr. I. Jönsion à Mariehitl. Ester \kjutaingens sint întogs gemen- sam exa à gästgiswaregärden, hwörester en flit sôre]logs af herr J. Jónssou à Mariebill, derwid ban I filt tal fram- böll sfyltefêreaiugars gagnande weisjam- bet, der de brunnit blifwa fultfomtigt ore ganiserade och ait denna nybildade före. ninzs medlemmar wille werla för Rjuts fonileng âdla jak, war hans innerlizaîte ênskan. -— "Goda wänner, trogua* grannar.” Carl Swenöson från Bêlarp | Weinzge foden hade i föndagd jemte cu tinger- ”fwen' 0& hvenne” dög eh. ‘neu bem utan” den: minsta ‘aning-om ido vart 3 Pert= moret au samt n oftas hwad” Hand” goda "mån ud granne der Hemma hate’ | simiet met henom, Kom=- men nåra hemmet’ fi> han dec erfara: detta, -1y då fent wänuen och högg tag + båften. Som det war: mörkt få funde" Swenèsson ed fe. bwent: det war, utan hoppade derföre' utaf wagnen för art föra bort fridftöraren, men erhêll derwid "ett: få dugtigt flag wid ögat att blodet strômmade ned. - Den gode wännen 0< grannes är anmäld för troncbetjeninaen. no Tjenfiledighet från den 10 Innes warens Auguste till den 16 nåfta Sepe tember har font: malt bewiljat lands hêfdingen här { länet; fommendören m, m. C. Nerdensaik, med våt? för honem att, om fêrhállaudena det påkalla, âfwen före tjenstledighetstidens utgång fntrida i ntöfning of fint embete. - H. *— “ Arbetarnes ring ‘i Stodholm. Den förjte af de tätare, sem Uppträdde wid denna föreningd utilygt till Furu- fund i föndaga, war, dee À. Nystrêni, biwillen tand annat ytlrade enligt N. D. A=: Vagot hade faltabt det nittoute dehuudradet för wéienskapeus dchnndrade. Föest nu hade uemtigen arbetarng blifwit fjetjstäudiga medbore gere, och genom denna ardetarues {rigörelse hade eil nuit tidecnas frede inträde och detta denge- nom att ardetarne Heljiva tagit sin fat om hâu- der. Hurst flute det ga? Hwad frutte warda rejultaiet of rdrelsen? Wore ujligten blott bes fordrade af nylterhet oc) sparfamhes, eller wore det mahauda frága om omsidetnig? > Hurn det fomme att gå, berodde ytterst pà ledarne. Sd myfet wore lätet. mit blivit genon lug och nor deration från ledaraes sida titude ev soltedrelse, hwilfen font hei, blifwa till unita och wäisig- nelje, Men fartigt wore del, onl Viterligbetar niäunen bteswe de bestäammande Deu uttersta wensterze wore i sjeiswa werket fallt ul tifa folle Fentlig tom den yriersta högerit, fasiäu de witja lata påftira, ati de och endad de wore folleng sana wanner, Zu wärre desto bättre, wore de ras walsprak. De wore eadast de srasrifa ordena, ide handlingens ån, men de glömde ail prat syide inga magar. : , I fielfwa wertet wore det en Heder all angri- pas as deut, och art de ide heller funde âstad- lomma något gagneligt, wille tal. wisa exempet, Om ea Noc sat wore zyid af meanisker, af hwiika flertalet oupphörligeu jofle alt trängas till wen- fier, sulle gijet uppsta ett allmänt tunutt, och det salle januetiligen ide tôswa länge, förrän dessa bleswe trängda till ett hörn, hivarester då fansade, hwitta under tiden behållit sina platser, Ingnt funde gå ut genom dörren, Anuu ett ex empel. Twà pojfar slogos out en ndt. De bles wo allt isrigare oc) halla slutligen pá att flita ihjäl hwarandra, Då font en tredje gosse till omm fler twisten pá [à fött, att han bröt itu skalet od) Raj hwar och en af de båda slagetämparne eu bit, men behåll sjelj färntn. Dessa exempel are bilder af dea yitersa wensterns po+ itil. Tal. hade med ossigt berört denna omsiändig- het, ty det ombandiade partiet wille, att Arbe- tarues riug fue fafa fig ett politisst program od göra 1 politik, Mot detta hugskott wille tal, warna, Det firede nemligen mot den ornbb- liga sociala lagen om arbetets detning, Det wore nödwändigt, att ringen begränsade fin werksamhet, Ledamöterna kunde gerna polltifera tvid audra tigsallen, men ide inom ringen. Allt hade fin tld, [à wal att äta och att arbeta fom att politisera. Arberareinstituzet, sou dock hast att nistá få minga angrepp, leide, oc detta blott derför, att mau ej potuijerade inom del fama. Det induftriella arbetet fordrade sin van, oc) denne hade fe tid att fazdfellaita fig med arina, Hwad sfulle wan 1 sjeiswa Wwerter fanta om tros gar, som tilltänntazäswo sig fenvera polutisf flat y? Cher om en flriddare, fom sôcsardigade byror med liberala sommar? Eiler om en fo matate, som tillwerfade vartantentariifa sfostar? Strider föreflodo nog ringen, utan att den bee täjde onddigtwis fårjfara fig sadana uf volitift natur Matie den 1 stollcs bliswa fractare, än potitijla arter wanligen wijat sig wata, ‘Atl rubbla att hetlig samwerfan, alt fåra del on fesidiga förtroendet och ui bat oc split > deri lage de wntranfigenteg fiurfa De urcuade att tâtaintod oc ltugn war ouödiga faler; derför floge de Hå baoirumman 0 fölte åwvågsbringa umlndje med ullt. Och hwilta wuaae på all den oro, fom denna Ytterka wenister äwägakragie, om ife just de realtionäre 7 Axrbetarues ring alsfade den fredliga numeds lingen, men el è förbund med daliga element. Pet nåde för ringen an wisa fig ega mwertlig stolthel, d. dv. fo siclstänfla, Arbelarne Jiftade 1 wiaferkigen freden, men mäste . rida, em frig were hederligare än fred. För ringen gäde att" degagna moralisfa reformation, men Yttre, Doll tiffa medel anstode ide föreningen I höft skulle wal 6] sturelse ega rum, oc det gälde då ‘att’ wätja .lämplige förtroendemån. Mätte framför aut risen hâdauester som förut, fota in werke fan en lydilg, nytter oc sediig arberarebefotte ning nppsta, O stt ¿ Tetta föredrag .mottogs med allmänt bila, Flere 'ondra tatare uppträdde bärester. Af des „Tas anföranden må ett oh annat påpelag. >, - -Gjutaren Larsjou pimiade derem, akt ringens medlemstal mydet sêrôkats.- Den rôreclse;” som här påginge, mäste äfven wiuna. erfånnande af warje rötlänfande menniska, fom byfte en allwarlig fånsta' för arbetarnes 'hôjande [áwäl i ekonc=' misst oc) moraliskt seni intellektuelt afseende. ” Deu fom älter ide hyste denua fängla, miste betraltag sâfom fambålld- wädlig. Ett noggrant Sya behöfde man egna at dem, fom pålde för arbetarewáne ner. Länge nog hade fomliga bland deosa glort allt fitt till för arbetarne måtte. behâllad i sitt ofunnighetstillständ; ed) famtidtat dermer hade: de sagd! sig wilja srásusa arvbetaretlasfena mål. - Af fler wigt wore det derfêr att genonskäda deska och fe tilt, om baudlingarita dfwers enéstämde med de wadra erden, Måns en tredde lanhända, alt det cndast gâ!de ide ait stôrta näzen, blett ost staffa rätlwifa ât alla sambällsmedlemmar och framför allt ät orletóftaësen, fom hittills ide haft några förjwarare. Man bade sett bur många fwensse arbetare måft lemna foftertandet för att på andra fidan Allouteu sêla fin materidta ntlomft. Frán de maltegandes fioa hade not denua utflyttning inter gjertd. Arbetarne fjelfiwe' finge derför gripa în, Men för att funna utrátta nägelftock fordradedo enig het. Mätte arbetarue betänka detta od ide genom venigbet fpliltra fina frafter. Suicfaren (ederberz eriurade, att on förbättring af det teltående were intet annat ån eu ulwecsling of ordning, än framätsfridands. * Hwad sem molwerlade framälsfridaude wore fêrdemarne od ganila ínrotade iwaner, bögmed, mifmed, bristaude fjolfjörtroende, bristande före- lagsambet, lifgiltighet, ofundjjula eh eférdragsambet._ Scdon tal. utwedladt de elila sâtt, vå hivilfa desja egenffaper fêrhindrade framätsfridaudet, sramstälde han den öônsfan, att fliten, sparsamhelen oc uykterheten måtte bliswa det nal, hwartill arbetaren Mile sträfwa. Mätte widare arbetarne ständigt femma ihåg, alt de hade pligter att [ya — plígter mot fig sjelfwe oc) andra, järftitdt mot festerlandet! — Att wara prisdomare wid utstäl- ningar år elt hederduppdrag som sanuere ligen ide år att tada för. En injän- dare i elt Falu blod, hwilken te>nar fig "C. E. Po. „n°, (egareu för Längs brut) har funnit fig få förnärmad af att wid {relänsmêtet i Orebro endast hafwa fått bronsmedalj för sina liar, att ban fôre flarar fig wilja ställa medaljen till pris: domarnes förfogande för att dermed funna upp:nuntra vågen "inna ide pride belént impertör"s -- Om de wiaticcrande flolynglin- garna på prdisstelarna Mrifmer eu mede delare till N. Eh: Deca unge mån gêra wid’ dylifa "studier" stundom alla möjliga bocus pocus för alt Mira pu- blifen, men någet lifuande det, sem bänte X. förlamling. der bôraruc lauste nå- gen gang wifot sig fömniga, lår just vara fa wauligt, Predifanten dundrade wärre. oc illusterade sitt föredrag med fà wäsdiga wäcarestag i predifitoten, att de utanför syrsemuren bundua bästarue Nrämded, sleto sig töja och började seua. Och detta hâude tre (3) fördagar à rad. Det sâges, att förfomtingdbarna, sem gerna êusta ega fina häslar i behåll, ife TPTA waril fult belälne med sare. - -- ll : — Telegraf_o< telefon: : Nezerinzer har fom. befant, med. Add) a em förord, ning sem“offer att'monepolifera' Matens AM nefat tillständ’ till inga telesonantäggnsugar utefter allmänna wäe gar eller à. fronaus art, en tegeringg- tgärd som sramfgllat berättigadt fans der. Sä ytirar Ofta: ST bland an- fin | fiäjasèe- tb 1 karakteren af afslagel, I 30m I sjetfr den. kong], förordningen hvarpå det etes saterötten kontervalem, nit irl Lax Y Icke fatta buraledes den I våra, främtöralis för vinnandet af ökade ‘och fria kommanikn- tloner ak kraftigt och Ufligt arbetande dagar, ens har konnat tillkomma, : | oo; , Båkert Ar, att sjelfva förofdningen, tika litet som afolaget nu, hvarken hedrar eller rar 'regeringen',. Telegrasrerket lyder, som bekant, under fi lepar Peetz tese vetkot detetnovt lyder, dee bättre, onder tatet departewent.. Här förellggor Söljaktligen cn konstltutionell konflikt emotla regeringen och «det Allmänna. Åtekilllga Urågor frame ställa sig Alven »jolfva, Mud brad råttlyler hae regeringen tnufsl fram si forutdning! Har den tillkommit på konstivetlunel tåg, efter alt ba först genomgått rib otngena bes bandling? Bär Icke denya af märkligt egen nyttiga, får att Toke såpa meskina, förut. ning fåranleda rikodagon att tl allvarlig granskuing och behandling upptaga frågan om den hitintills konungamakter tillerkanda råttighöten att oberocemlo Kan jen nA Late tale ekonomiska frågor? Kan |denna rast, sådan som exemplet nit anglfre y nölrag på out sått, som tillbakavisar etl I alla sfocen- sen för orten godt och gapnaide företag, då lögeiper donns rått alll för Ihammanmte på det allmänna materlella framåtatridsndet, nit feke böra blifra föremål får komtitatio- nell prôsning och feka I bästa fållot arfor- Jerlig inskränkning N Vill man skyslda cn statslnstitutivn, såtan som telegrafrerkot Ar, derfgenam att man lägger amåsktiga hie i vagen föruppeäts tanitet och användandet af nya, mera duen llga opptäckter ‘— allan som telefonen — AÅ beträder inan en våg, htarpåi man fcka sHlenast bekämpar samtidens framsteg) ty Tall, tan som jemsål vittnar om bra inskränta rogeriugsboprepp. : ¡All reporing måste I förts rumwel akta alg för konstitotionella konflikter, och i sotjd hrard som vl hår amlragit skulla gånska fått en sådsn kannn uppstå. Vi halvavalknage past bebof af att erinra om tikelagen 1575 för att någorinnda Inse och saitalubelinget af slika konHikter. — En innehållerif träftubbe. Under bärplodning cu balj mit föder dm Norre föping viträffade, entizt meddelande til Dag. Nyh. några barn i fredågs åtta dagar eft ocmbo. i en rutten frtimtba, ber ide mindre än 23 fullt utwvedlade huggocar hade filt tilhäl, „Barnen, eu till antalet, hade swärt att freda fia, enär de were barfotade. Twi flier faftade fina forgar c< flâttrade upp i hwar sitt tråd. medan de tre 'pojfarne éretogo en slags ormjagt med [den på- êljd, atl 11 styfen dêdaded, under det âtersteden tog till flyzlen, Kring elstub- ben fands en mängd ballon, fom gaf ans fedning till upptä>teu. J bottnen af ormbeet eller stubben pälräffadez seder- mera 5 ft. gamla silfwerskedar, några fepparflantar e< 3 ft. "4 riledaler filf- weripecie från Gustaf 11:3 regeringstid, årtalet 1778. == Yttio år fyllde i tiedags fapten John Gricsfen, wär werldésrejt ade landa: man på andra fidan Atlanten. | Dev 31 Juli 1805 föddes nemligen à Länglbante byltan i Wermlaud warmlustönsaskineus, menitererueg ed) "Destroveto) uppfin- nare. a >> “Werldens flörfta yngling" är TR: rige Gdward Acêding från Tryjerum i Kalmar fån, bvilfeu i dagarne förewi- sats i Senlöping. ' 18-åviugen fall wara öfwer 7 fet tång. * — Wonitorn "Thordön" vicf flot i onddags aften wid åttatiden; flyter unu pa waitnet. | : PRO. « mysterier. ) | Strypa Ett kapitel ur Varj (Ur Bm. 4 le | Nöjeras, Iyxons| och de för- finade: njutningarnes hemland, det’ eleganta. Paris, döljer i sitt ‘sköte mánga förfärande lu:mlig- heter, i hvilka rdferateu öfver brottinälsdomstolarues förhand- - lingar. lomnar en och annan in- 'Nyligen begickg i Palais Ro- yal’ ett hemskt mord på en qvin- na; : Vid första aublicken af ti ket’ påstodo alla, ått hon blifvit dödad genom"en fåldsam stöt i "bröstet. Läkarebesigtningen vi- :.- sade dock, att mah bedragit sig; „hon: hade blifvit" atrypt —- men ‘man var ej ense om sättet. ” Mör- “daren’hado nämligen: användt "ot. särskildt, och, ‘ehnru: nira - hundra år. gåmmalt; föga kändt ""Bätt, som i polisen är antecknadt „under namn ol «sader Frans sätt. Undér mina studier öfver stöld „veli brott — skrilver en fransk författare — har jag sunurt fyra olika och .noga skilda” meto er, a r 1 e UE ve - F som begagnas af de mördare i Paris, hvilka strypa kina per, nemilgen: fader Frans . sätt», eqvälninga, emed anarsv och upp- hängning. Den försto stryparen vär on viss Francois Denizet, kallid fa- der Frans, hvilken uppträdde 1790, Sedan han gjort dåliga asfárer som snickare; kastade han sie på zamla dagar bejdtöst i mördareyrket. * : Det var en gammal mästertjuf, som man sade då. Det var till- lika on «eustöring», om gjorde affiirer på egen hand. Hán bar på Big en tunn: och smal rem, gjord af ett mjukt och starkt lider. Remmen slöt i on än- dan med en sölja utan spiintorn och i ‘den andra med en bly- klump, brilken i vanliga fall tje- nads , till handtag mon, pm'så behöfdos, "äfven, kundo. ånvän-: das att slå ned det utseddioftret. Fager Frans :innästlade rig under: hvilken förevändning som helst i ett hna, hvilket hanivisste bevakades af ett ensamt från- tinnner. Han inledde ety same tal ‘oeh när lm föxn tillfället rem, som bildade ou löpsnara, kring den intet ondt anade qvin- nans hals; den venstra handen stödde han mot hennes nacke Och drog kraftigt med den högra. Inom en minut var den olyck- liga stiypt. Dennn mästare i strypnings- konsten slöt gin Dbanditbaua på ett mycket egendomligt vis. Det var i början af år 1793. Fader Frans hade gjort tvenne lyck- liga kupp, hvilka inbragt honom en nätt vinst, Han hado den osöreigtigheten att försöka cn tredjo, hvilken misslyckades. Man talado allmävt om do två på ljusa dagen begångna morden och man var på sin vakt. - Vår strypare instälde sig en dag hos on, fru Lulouetto under förevändning att sälja näsdu- kaär,, Hon” var: en starkt bygd vinna med snabb blick och sta iga' näfvar. : Hon. höll på med familjens "middag och just kom fader Frang infann sig, stod hon i begrepp: atf sätta nteken på elden samt höll derföro ott stort dat i. handon, - Så snart hon blifvit varse främlingen, erinrado lägligt, kastade han skicklig sin KÖRET : N È 12 _ j. N : lion, sig berättelserna om stry- mager, gul, men, bonig,: musku- parne och höll sig färdig att mottazea anfallet. Med vaksamt öga följae hon alla hans’ rörelser. När fader Frans troddo det gynsamma ö- gonblicket kommit, kastade han sin rem; wen i samma ögonblick lyfte fru Lalouette sin venstra arm i liften och löpsnaran ring- lade kring den. Med spettet riktade hon derefter mot honom en stöt, hvilken blef desto våld- sammare, som fader Frans hade med all styrka dragit henno till sig för att fälla och mördn henne. Spottet försvann i: uslingons mage! .. - Fru Lalouotto ropade på hjelp, Frannarno skyndado dit och fa- er Frans arresterades. Han begick likväl den oförsigtigten att. tillfriskna och öfvorlemnades genast.åt guillotinen. " Qväfning. ür mycket svårare att. använda; För dotta ända- mål behöss ott'par bastanta och tnuskelstarka — näfvar. Dotta strypningssätt har likväl nyttjats flere" sånger, inynnerhet af on vig8 Pierre Chayno, kallad «Ben- ranglovr. Cliayno var en jätto, po lös och i besittning af ofantliga händer, hvilka lätt öfvertäckto en mindre bricka. Han gjorde aldrig asfirer annat än hattetid och ute, i motsats till fäder Frang, som föredrog tinsrbetet.» Pierre Chayne nalkades sina offer, i det han frågadelom tita- men eller rätta vägen eller också bad om en allmosa, eld eler något dykt. Derpå rusade lan på dem, grep om strupen med sina seniga jettehänder, slog omkull dem och krossåde hyt- vudet mot stenläggningen. Han råkado i fällan undor nycket/o- gendomliga omständigheter, Då polisen 1838 var/på slag efter ett tjusband, gjardejden en påhelsning bland do usla lo- gerareställona i Manbortqvarlo- ret, Med kommissarien deh polis- konetaplarno besann sig on atla- ché vid den proussiska boskick- ningen, hvilkon anhållit om till stånd att deltaga ionn tig qx- pedition nf polisen, Man hatle gisvit honom denna tillåtolso un- der nppwaning'alt oj allägsn gig från konstaplarno och hlitya ou- om t sam; med ettordatt vara lörsigtig. E (Forte) il i e . . ai — stödja olg, ligger cn så REKA grunde- BS it —— ta sag Pe TER AL 1 rs et m A AR sent —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.