tvtugat incb tvålb förba om SM 3 ai utlånbfft fatt, i Norr kalla- .tentbfantipoften tir i trän. b. b. tåld: lirktorne lod lintailea, bana Cp- %ratta från Zinirå Malen etb eth an- leden ba fafir blufmannen i emin, att be i ti4bagi afton bifftet bråd ntifshanblabe ed) botart met) rc- meter ed; 'pata af fortena. flininåst. nen ed, hefåttningcn å engelfta fiktion ffare Werbe, ligganbe rnib Sifftoteart, mad. tamt alt be berett« å tteiffta bråbgåtb Hilton af Månatligen nid) tålt, tagna ed) affkrba tie Repet, hotell te bifalla banthejer ed) bälta fån alost 12-13 timmar. 2nentannen anta met anta/anm retat sea etreelfte ?rubin* i Ettlibited Crebenberg em bennelbemetling br båflanbt af Prigr, men tonfuln fkr. !Inatt benvit, att ban ide runis Pre- taga uhu' till 9.iffta roar(, mår bas !ttte erhålla Wel. Pr ben immun ide ving. — 'etaitja!" Oeilanelja beduin" iågcr intufttititningen "Nosen", ett pre• mat, tent i RIO af trfflaittc puffar Indata minna ft« affåttning bes en lått• trogen antaget. den anenume tanten uppginver, att genen tchtcgaa, name minft 15 millioner troner Durra åttio lunna inbcfparaG af mån (ante ftcflitante befoltning, ehuru preparatet tualcnbtliacit utOrte af upplOt tautichtif, hinn tunne erfarenheten rasen fh långe fasan ulthitt tålem imbiningentetd fet låta. 20 idtttilbt intres(: [fulle bet får niettbighnerna nara att tåra finna (marett ten i. I. "bollast-olja-fahrifene 3tetenart etb Yen« meb abbil bon år letågcn, metan ot Uhu fahrit målle enligt • th fin eltfarlighctit teka lagar team tinterfaitab iårftilba tentreller. - .... ■• ■•••■ StOdil101111. Några hösttecken Leja redan vira sig från Stockholms borizont, särskildt i en starkare belysning om aftuarne. Stnden bar på de öodör lamplignste pletsernn enbragt val- diga elekte Witt jetteljus, och kon- sertparkerna: Berns, Blanche, Ms- selhacken, St ramparterren och Ströms- borg visa vackra gasillinninationer. Isynnerhet år eklareringcn hos Bern., med d: tre långe hela byggnaden anbragta gasramperna, af stor ver- kan. En ny telegrambyrå i Stock- holm till landsortstidningarnas tjenst lär i höst eller vinter komma att upprättas. Som en af ledarna °tide- redaktör Otto lag i bre( till V. Serrander, Norrlands-Postens egare, som den 1 Oktober skall bosatta sig i hufvudstaden. 1. T., . Arbetarnas ring linde nytt sam- manträde i fredags afton f. v. Man uttalade sig för nit ringar måtte bil- das i landsorten, dock utan påtryck- ning från Istafvutlynden, byars arbe- tarebank skulle bli gemensam för alla ringarne. Villastaden. Det Ar icke mer fin 10 år sedan tlå platsen. 801111 nu upp- tages af Villastaden, bestod af to- baksland. åkertegar och betesmark. Så korn den goda tiden, då hyrorna steg°. Några spekulative nita, !'vilka Agda platsen, komme på den tanken nit planera den till tomter och (tälja de samme. HMW och handling! Tomterna finge anar afellttning. liver och en komatle i medeltal 3,000 kr. Vederbörande gjorde lyftande atrå- rer; man Pager att nettovinsten upp- gick till omkring 200,000 kr. Så reste sig villa efter villa. Platsen år ansedd att vara mycket helsesam. Också ligger den skogrika norra Djurgården omedelbart 71 ena sidan (norra) af Villastaden ;telt Humle- gården å den andra (södra). Villa- staden ligger alltså från två sidor inbåddad bland tråden. A de andra hållen fans för ett tio- tal år tillbaka ej ett enda hus. Så år ej nu händelsen. Hus vid hus ha .liksom sprungit fram ur jorden; en hej stad•del, det nuvarande Öster- materiela ting. Han kände, att han var färdig att dö för sinn iiiskiiingar. Det voro kjol- temodigt. Men att bära trettio- två koffertar ned för en repstege, ansåg han vara en, minst sagdt, prosaisk bedrift. Tog Romeo Julias koffert på ryggen? Tog Paul Virginio på ena armen och hennes koffert på den andra? Afbröt Petrarea sitt broa sam- tal med Laura för att. bråka med holmen kappsäckar? Han trodde det ej. Koffertarna kunde gerna lomuns (Ivar som ett sou- venir åt mrs liallygag. Han jub- lade vid tanken på, att hon och &Mem skulle fälla tårar af ån- gest och vantnägtig vrede på dessa lädertitigestar. Fort.. malm, har der Intet upp, (.)eh nu Ar det villorna, som, i stAlletlför att ligga fritt för sig sjelfra, ro in- klainda inb öster och vestor af dig: a husrader. Villornas antal ar mr narverande 49 och utmärka de sig för lått och behaglig byggnadsstil. De Aro af- sedda för en, två eller tre familjer. En vacker blonuoteranlAggning om- gifver hvarjo villa. InvAnarne i i'illastadcn tillhöra hufvudsakligast "höga (dock ej hög- etc) börsen», samt derefter embets- min och en och annan kapitalist, som slagit sig i ro. Våningarna der Aro mycket bagarliga, och man ser tillstatt aldrig en dylik stå outhyrd, ehuru hyrorna nu för tiden snarare Ofver- An nntler-stiga dein i sjelfva Stockholm. Om arbetarerörelsen yttrar oW - kingen» !isyende, s0111 för resten för- ut Ar bekant för dem, som följt med denna märkliga rörelses uppkomst och utveckling. I)cn stora nykter- hetsverksandieten gaf missnöjet med titskiinkningene monopoliserande yt- terligare näring och ni:visade tillika vägen för arbetaren att kraftigt be- kAitipti orAttvisortia i beskattningen. Och så uppstod den stora arbetare- rörelsen af sig ejelf. Den första föreningen för nykter- heten och krogernas bekAmpende bildades på våren al arbetare vid och omkring Heyntersholin och kal- lade sig tilja och Kraft, ett namn, som snart bier en lösen mr alle ha- s-eldstadens arbetare. I)cn tindra i ordningen bildades »land jernvags- persunnien vid Liljelsolinen och tog namnet Afsky Kroyarna, hvarefte: en hel mångt' mindre föreningar upp- stod() i Renium syfte. Då erbjöd sig genom annons i tidningarna en ler- son att understödja de sällskapet-, sons beslöt() sig för nit ej betroka lm- lagskrogarne, och till följd af denna annons hölls annandag pingst ett tal- rikt möte i arbetareföreningens Följden nf detta möte Idel; att en kombi. af 17 arbetare tillsattes för ett organisera ett stort sAllskap i tillimula syfte och träda i förbindelse med den nämnde annonsören. Säll- skapet blef Arbetarne, 7tin. , annott- söree var hr Lars Olsson Smith. nrinitirmk lernadarilkor genom ar- bete, sparsamhet oeh nykterhet var den breda bas, livarpå komiterede grun- dade arbetareringens verksamhet, och misten ett nf sina förnnmsta mil hn l e darna satt arbetsklassens ekono- miska oberoende genom knpitalbild- nine' bland arbetarne sjelfvn. Nyk- terlretssircemukt her härigenom fått ett praktiskt och inom det upphin- nelig:et område begrnnsadt syftemål, på snntina gång som det tritilt i den sociala utvecklingens tjenst. 1 sina cirkulär ha ledarns närmare nngif- vit, huru de tänkt sig ett dessa stora s3 flen skola kunna realiseras, och genom en rad af praktiska åtgärder ha de redan visat att dessa icke oro omöjliga att ernå, om arbetarnu gjefya med «vilja och kraft» förena sig för deras vinnande. Ehuru rörelsen ännu är i sin början. räknar ringen redan alver 18,000 deltagare, och i ill denna veckas början voro 11,351 aktier tecknade i den arbeterebank, som skall bli medelpunkten och linfvud- stödet för nrbeturneg ekonomiska lyftning. • I.. • ■ 1•111■ 11■ 1 Nattbsotten. Donation. VestmanInntls Tidning berättar: Framlidne hvggenåstaren• Adolf Lagrelitis vid Vettertivant har i sitt testamente donerat till Kol- bAcks kommun en atimina ef 20.000 kr., hvaraf hellen årliga räntan skall delas mellan tio valfrejtIntle fattig- hjon och den andra hälften envise:- das till 'lull beklädnad At fattiga skol- barn. Katoliker i Norrköping. Hos k net ha 55 personer, som utträdt nr statskyrkan, begärt att i Norrköping få bilda en katolsk-apostolisk kyrka, för att erhålla sen fullire vålsignelse och en mera andlig vård An i den svenska statskyrkan». En växt af 50 skålpunds vigt har d:r Almström i Lindesberg lyckligt opererat bort ur underlihot på en 52-årig vinna. Konkursvampyrer. Vid ett ny- ligen hållet eamenantråde sned for- (Inngsågarne i aflidne riksdagsman- nen Jöns Perssons i Svancryd kon- kurs begärde sysslominnen i arvode: 10 procent af förtelljningestummen för massans lösegendom, s ko gslotter in- Isegriptia deri, 2 procent af försälj- ningssumman för fasitigheterne och dessutom kontant 20,000 kr. För att gifta stöd it denna oförsynte fordran var klen ledande sysslomannen nog djur( att vid aammantrAdet offentli- gen förklara att borgenärerna gerna kunde betala, ty smed rkythl af lag kunde sysslomannen mycket val styrt al till att fordring/4am ej lått ett öre.» De borde nu derför vara tack- ramma for livad de möjligen få. — Tillägga. hör, att rattens ombuds- ulan id samma tillfälle förklarade sig ej framstålha anspråk på någon annan ersAttning för sitt arbete An nit hans tidsspillan blefve någorlun- da ersatt. Egendomligt åskslag. Från Ö- rebro skrifves i Ner. A lieb. för i fredag. f. v.; Det vnr i går vid 3- tiden på etteriniddagen. Vädret var klart och solljust, men plötsligt drog ett moln vesterifrAn öfeer himmelen och en hertig regnskur började (alle. Himlen klarnade reden upp; helt plötsligt, utan att Askan förut nfnörta sköt en blixt ned. ögonblickligen åt- följd af en Otidig åskskräll. Man :intog att åskan slagit ned och det besanunde sig. Hon h a de slagit ned % i l 4 t ivi eller invill tod.htd ent i n ee ett åskslaget in- träffade, en gumma sysselsett med diskning. Hon Uncle en häftig stöt i urnren, men intet vidare. Stöten efterlemnade icke ens en 'dånet]. 1 ett narliggende hus vid pumpkAll- torget var en jungfru samtidigt på väg nit gå ut. !lon erhöll ett kraf- tigt slag på högra kindbenet och nr- Inre, livilka både uppsvullnat. AsksInget tände ej och linde, oss veterligen, inga menliga följder. Mord i on irländsk kasern. Nat- ten mellan den 26 och 27 Juli kl. 1 på morgonen begicks i en irländsk kasern ett rått och afakyvårdt mord. i det en soldat vid namn Timmes Wilson, då han blifvit inlöst fritt sin vakt, sköt en korporal llope, som några dagar förut hade i npporternt honom på grund af en disciplintår förseelse. 1Vileon hade efter dös- uingen gått till det rum, der flope låg och sol. lian etålde sig vid fön- stret, tog silken sigte och sköt så att han trAfrede den olycklige midt i nacken med ett skott, som var ögon- blickligt drd.inde. Ljudet af skottet midt i natten trambrngte den största förvirring i kasernen, der alla kom- mo på benen. Nattvakten skyndade genast till och grep Wilson, hvilken lugnt aflettinntle sitt gevär, i det han sade, att det varit hans elakt att skjuta alla, emu ibefunno sig i eof- rummet. DA man frågade honom ont orsaker. härtill, svarade han, att han egentligen icke kunde uppgift% nå- got skål dcrtill; men senare erkände han, att han Dinge haft för afsigt att skjuta Ilope. Mördaren öfverlem- nades åt polisen. lian har uppre- pade gånger blifvit strnffad för de- eertering. 11(1(1 1111 dein som göda. (Fur nys Tiduingi Samma gamla historia. En ting student i Lund fick nylis.en ett be- Tiden Ar inne, då do som handla sök af sin syster; och 71å hon. lik med artificiella gödningsämnen, eller alla andra unga flickor. var litet ny- såsom det på ren svenska kan skrif- fiken titt se, huru ungkarlar Isa det, vas konstgödning, — af allmogen förde lien henne till sin leostad. vanligen ratt och slätt köpgödsel kal- Å 1 ,•,1;o% ile der voro sv-sel-tota Med lad — Lusande sina priskuranter. :ut Il wleroi,ka ungkarglifvets behag, Laudtbrukareit har nit så långe och Innekarl: någon pst dörren. Studen- i sådant omfång nnvatult dessa göd- ten, gom trodde att del Var 'Lit: ms nings:linnen att man skulle antaga kantrat, och var rädd. att matt skiffle det de alik ' a slag af tlesnentun, som drifva med honom, ont inan lunne törekotnina i handeln borde vara till ett ung flicka i hans anm. drog sy- sina beståndsdel:tr och verkningar stern med sig in i sängkaminnren, fullt kända; men si är dock ej för- der linn 1,611ttle henne bakom en gar- hållandet, utan mången gör ännu din. Då r.han derefter opptintle dör- sinn inköp på måfå eller efter ett r. (1, lamt hen framför sig en Alf,. namn som han ej begriper. Nedan herre, M1111 säg helt respektabel ut antecknade råd och upplysningar och derjeinte rödblommig, (teint' torde degföre vara d någon nytta, och 'retlig. åtminstone för den som hårt:tinnen «Förlåt mig, min unge än». sade är mindre erfaren. fråndingen, «men jag har händelsevis Intet af de i handeln förekom- kommit till Lund, der jag ej varit mande gödnings:ini:tenn innehåller på mer ån trettio år; och som jag alla de beståndsdelar som växterna sjclf varit student här och holt i dessa behöfva för sita näring och som de samum rum, så kunde jag ej motstå taga ur jorden och kan således ej begäret att se, bunt der ser ut titt fullständigt ersätta, eller anses för för tiden. Jag hoppas titt jag icke full gödring, hvilket endast välskött besvärar.» hltigårdsgödsel, der såväl den fasta «På intet vis», synnule studenten; spillningen som urinen väl tillvern- ,.var god och stig in.» tagits, kan tillnannelsevie göra; men (illen. Å, «Mycken tack återtog gubben. gam å andra siden kan man, äfven om ja, hår Ar ju allting iu «ej något foder från Dolde föres», det var i min tid. Se barn. Samma dock ej med Intlitgårdsgödsel fullt gamla gotta, samma gamle matta; all- ersätta de näringsämnen, som sAdes- ting detsamma.» grödorna tagit ur jorden. ly livad Han vend' ack in i sängkenutieren. som /Linjes t form af Bad, lefvende «Jit minsten:1u, fortfor han «hår står kreatur eller ladugårdsprodukter, in- ju Pt111111111 gamle sång 4). tvättställning! nehåller från jorden tagna närings- Och till och med smugna gamle gar- it minen, levilkit icke komma äter dit, diner.. Tankfull drog, han undan åtminstone ej till don jord, livarifrån gardinen och såg den unga rodnan- de 'tro tagna. För att ersätta denna de flickan. «A, hå, min unge gök!» utropade lins . «genuset gamla kon- förlust är det som men åter inköper sådana stoffer, hvilka innehålla just ster». de näringsämnen, som på förtunämtle «Men, min Iterrer, svarade den unge sätt mest gått förlorade och som der- studenten helt förtörnad. »detta frun- före också benAmnas higödningsam- timmer år lin min syster». isen, ett namn som kanske Ar det «Ila ha an», skrnttatle gubben, till. rättaste, då ylet endast år sant för- Pigge:ide med ena ögat nihilism och stärkning åt ladugårdsgödseln som hotande Ined fingret: «Och sausitin det har sitt fulle berattigentle och (Framåt.) gamla historia». Ar fullt lönande att nnvrindn. 6ranntanben Ihjelrifven i ett menageri. Den ur en dansk tidning hemta& upp- giften 0111 en djurtilmjnre, som i 'emier blifvit söndersliten och upp- äten af fyra lejon, har befunnits vara en ovanligt fet tidningsanka. Utrikes. En legitimistisk sammansvärj- ning har uppeickts i Frankrike. Flere personer äro häktade. pr_PAI 90111 stor Kungen af Siami reforinvaii. Han heter Plira ilat Som- dell& Plint Paramindr Malin !enkom • Plira ('hala (' ho ns Kbm ettor Yta Hun, konung af Siam och linds stulit herre till den livitn ele- fanten och bär dessutom en hel rad officiella titlar. En reform «ven i denna långa namnramsa vore ej ur %tagen. .Den elektriska säkerhetsbös- san. Ar den nyaste uppfinningen på jagtvapnets område. 1 atronen an- tändes genom elektricitet. Ackumu- latorn, som katt bäras i vAstfickan, Ar mycket lätt, men innehålles till- rAcklig elektricitet att affyra omkring 10.000 skott. Skottet kan icke smälla af förr An man lagt an med bössan, ty strömledningen förmedlas genom en ntetallinrAttning på skytten. axel och duka först fullstAntligt genom klAinningen på trycket. Uppfinna- ren heter Pieper och Ar t apenfahri- bet i Lii:go. De i handeln förekommande konst- eller bigödningsslagen innehålla van- ligtvis en eller flere nf följande ke- miska beståndsdelar och den större eller mindre mängden derå bettlarn- mer äfven deras vårile: Fosforsyra, som är en mineralisk eller oförbrännelig beståndsdel, kan ej upptagas af luften, men vål af vatten, Ar i allmänhet nödvändig å alla jordmåner, synnerligust för På- &oslagen. Denna berä knas vanli- gen efter den kemiska termen P.O.': utrikes beräknas den också efter fo.s- forsyrad kalk. Illet1 gifver efter sist- nämnda beräkning en högre procent- halt. 1 vatten löslig fosforsyra ver- kar hastigare och säkrare samt ewer derföre ett högre värde. 1 prisku- rs nten tappgifves vanligen proceot- halten, med procent menas naturligt- vis litindradedelar, så att ett cent- ner, som innehåller 100 skålpund, har just så många skålpund deraf som det angifna procenttalet. allt naturligtvis tinder förtiteAttning att det uppgifna procenttalet Ar riktigt, hvilket endast kan utrönas genom att ~da pre' deraf till kemiska statio- ner för att undersöka». Sådant prof skall dock tagas af cn sakkunnig person; livarförittom »Andning och undersökning kosta något, cl att då mindre jordbrukare köpa gödsel, gjorda de klokt i att slå sig flere tillsammans oro gemensams inköp af ett parti, hvaraf, prof kunde tagas. Kostnaden för byar och en blefva då en obetydlighet. Ett annat för- hållande sona vid inköp bör påskins är priset, man bör nentlignn alltid jemföra detta med procenthalten. In- nehåller gödniagesmact blott co rar- dcrik beatindedel, såsom tilldömes fosforsyra, utrönes priset !Attest ge- nom att dividera procenthalten med centacrpriset, då qvoten utvisar det verkliga priset för livarje skålpund eller procent. Exempel: 20 1,1,, Blejillones Guano Superfosfat kostar 700 öre pr cent- ner, man Dager di 20 uti 700ger 35, således 35 öre pr skålpund fos- forsyra. Härmed är dock ej sagds att man alltid behöfver beta a det pris, som priskuranten utvisar, ty en red kö- pare kan vid kontant betalning eller kortare kredit betinga sig större el- ler mindre rabatt, allt efter köpets storlek. Som medelpris beräknas vanligen 1 skalp. fosforsyra till 33% öre eller 3 skalp. - för byar krona. gvilfve, som Ar- en atmooferisk el- ler förbrAnnelig beståndsdel, före-(,; kommer som ammoniak, di det kan upptagas af luften, snett då erhåller en obehaglig lukt; men hvarifrån det kan åter absorberas Af jorden och växterna, samt som salpeter, då det kommer i beröring med jord eller andra absorberande Ämnen, löses di ej lätt i luften men val i vatten. Mossjord har i allmänhet öfverflöd pit qyAfve, god svartmylla merendels tillräckligt dcraf; på mera ler- eller sandblandad jord är derentot ryväfve- tillförsel alltid behöflig. På jord nie(' riklig qvafvetillgång får säden en mörk grönska, men med ringa tivAfvetillgång en ljus eller blek, här- efter bör man bedöma behöfligheten af grAfvetillföreel; lavilken dock, så vilt ske kan, bör ska genom påfö- ring af ladugårds- och latringödsel, hel eller half ,., eötlning, och endast kvad som ytterligero erfordras bör inköpas, livervid priset derå kan be- räknas på samma sätt /40111 vid fos- forsyrans pris. Men om både fos- forsyra och ryv;sfve inköpen i »amma preparat, berä knas 3 Pkålptinti fos- forsyra lika med 1 skålpund qvlifve. Detta gäller dock blott prinförhållan- denn, eljest kunna dessa ämnen ej ersätta kvaranda :a. Medelpriset på tivafve tillbe/4 svara I krona. pr skål- pund, men kostar vanligtvis i han- deln ännu mera. (Forts.) LandtbnIk. En billig och ändamålsenlig nå- dearia kan man skaffa sig loyl föl- jande sitt, som för mer än hundra Ar sedan varit i vårt land försökt och pridvadt med framgång. För att skydda en stideantiingd af t. ex. 20 tunnor, blifver anordningen denne. Sex stycken stolpar, af sam- ma grofisk som telegrafstolpar eller något mindre, och hvilkas längd ta- ges till 91 /, alnar, nedgrAfvas åtmin- stone tre evarter i marken och på ett :datan(' af sex alnar mellan livar- dera. På stället ritar man en run- del (livilket går mycket lätt för sig, om man från en liten stolpe för en 12 alnars stång i rundel 'såsom vid slAngkAlker). Näst utanför den dr- kelritning, son: vid detta förfarande uppkommer på jordbottnen, grAfver man äfvcnledes i rundel ett almaljupt dike, åt livilket man söker att få ett arkit åt någondera sidan. I atjelfv*, ringen, men innanför diket, nedgrilf- ver man stolparne minst en aln djupt, lavarefter de böra dugligt kila., helst med stenflisor. Upptill förbinder man alla stolparne med stinka tvisrshier, som icke behöfva vara grofro An så kallade Ofverstörer. Ifrån stolpar- nes Anda och just i deras förbindelse till takfot, nigger man dels ettglest golf, såsort till en vanlig «skulle., del, sex stycken sporrar af lika in- bördes längd. och dessa Panunanfl- stas i toppen. I stolparna har man sprintar af trä eller jern insatta med en alns mel- lanrum, såsom i ~timme på en van- lig hässja. Det förstås, att »Kin- terne skola vara vända inåt rundeln. På dessa läggas lattor eller gärdsle. När nåden är mejad (braket bör ske just då daggen börjar gå ur), inköres den, hunden i kärl- ar nf så- dan storlek, som i orten brukas. En person intorn den körande fattar kårf- ven med båda händerna och bryter den öfser knäet, livarefter lian in- lägger den på lattorna ellergardslet, böjd så, nit axändan sluttar något nedåt inne i rummet, men rotandatt likaledes böjd) blir utanför. En person inne i hissjan mottager elt, böjda kArfearne, då man kommer till de högre lattorna. Ilan'behöf- ver di en stege. Ett litet mellanrum bör finnas tomt under livarje gArdale, så att luften också der kan spela igenom. Likaså upptill vid takfoten. Om regn faller på hela den utåt vanda sidan, träffar det allenast rot- Andan, der t attnet lätteligen afrinner, om karlven blifvit tillräckligt böjd och lutande. Inuti rinn, i medelpunkten, der man haft stöttan vidyttre ringen. utritning, har man en längre stolpe om 13 eller 14 alnars Ungt'. Om- kring denna sluta sig sparragns frätt öfre Andan af de sex oidostolparne. Dora bildas nu ett halmtak.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.